Cornucopia?

Aktuellt

Boksigneringar: Stockholm, Vänersborg, Skövde, Kungsbacka, Göteborg

Dags för lite boksigneringar nu i julhandeln. I år blir det signeringar i Stockholm, Vänersborg, Skövde, Kungsbacka och Göteborg. Datum enli...

2018-11-21 08:57

Börsen: Nollräntorna är annorlunda nu

Den nu avslutande börsuppgången har hållit på osedvanligt länge, jämfört med de stora nedgångarna de senaste 20 åren. Jag tror att det som är annorlunda nu (det är det aldrig) är att nollräntorna och minusräntorna har gett oss en artificiellt lång högkonjunktur, vilket gör att vi inte fått den tydliga börstopp som blev år 2000 och år 2007.
Månadschart OMXS30 och större nedgångar i svart. Nuvarande nedgång i rött. Logaritmisk skala.
Nedgången efter IT-bubblans topp höll på i 31 månader. Nedgången inför och under den akuta finanskrisen 2007 - 2008 höll på i 17 månader. Nedgången i samband med sänkningen av USA:s kreditbetyg och den statsfinansiella skuldkrisen 2011 höll på i åtta månader. Nedgången 2015 - 2016 höll på i 16 månader, och skulle kanske normalt varit en längre nedgång.

Men det som skilde sig är att vi sitter med artificiellt låga räntor. Vare sig finanskrisen eller skuldkrisen är egentligen över. Vi har bara lärt oss att om vi inte låtsas om dessa, kör med artificiellt låga räntor och använder bokföringsmässiga knep som mark-to-Hank (tm) så finns det inga problem. Tills det gör det.

Sedan OMXS30 (som jag använder ovan pga det var den jag hade längst historiska data för) har det nu gått 44 månader. Det är en extremt lång nedgång. Istället kanske vi ska mäta från nästa topp, och då har nedgången hållit på i 12 månader. Eller så får vi mäta från augusti och tre månader. Just denna tvetydighet skyller åtminstone jag på den artificiellt räntedopade ekonomin.

Men nej, det är inte annorlunda nu. Det är det aldrig. Vi har bara haft patienten ekonomin i en bättre kuvös än tidigare.

Vi får se hur länge nedgången håller på. Om den ska räknas från augusti 2018, och håller på lika länge som för IT-bubblan, är det 28 månader kvar tills börsen bottnar, dvs år 2021. Man kan förstås välja 17 månader, 17 månader eller åtta månader om man föredrar det. 

Fast eftersom det inte är annorlunda nu heller, så kommer antalet månaders nedgång skilja sig från de tidigare. Men nedgången kommer fortsätta. Skalan i charten ovan är logaritmisk. Alla nedgångar är i proportion till varandra. Och då ser vi att nedgången bara har börjat.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

52 kommentarer:

  1. Historien upprepar sig inte, den ekar, och ju mer allt förändras, desto mer ser allt likadant ut.

    Ungefär.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bollen är rund och det skall tamejfan jag också bli.

      Cirkulär ökenomi, anyone?

      Whats that frequency, Kenneth?

      Radera
  2. Nej, historien upprepar sig inte i aktieindex. Om så vore fallet skulle alla marknadstajmare vara mångmiljardärer och inte behöva blogga för sin försörjning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mark Twain sa väl att historien visserligen inte upprepar sig, men den rimmar.

      Radera
    2. Bara att gå på Vahastus semenarium för 7,5 papp om man vill lära sig slå index konstant.

      Radera
  3. Man har uporätthållit artificiella kassaflöden inkl BNP med minisrönta och QE, dels uppenbarligen för kortsiktiga politiska poänger, men den huvudsakliga effekten är förstås att via illusion om ekonomiskt välstånd (inkl "wealth effect") driva historiens mest katastrofala politik. Främst naturligtvis avseende migration.

    Detta har lyckats över alla förväntningar. Men nu börjar luftslottet krackelera. Det kommer bli lysande underhållning att följa godhetsknarkarnas ändrade prioriteringar när de blir arbetslösa bolånetorskar. Extra kul eftersom internet never forgets...

    Själv gillar jag popcorn och rom & cola som tilltugg till sådan högklassig underhållning, men det är ju en smaksak och det finns säkert flera förslag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast konjunktursvängningarna är ju globala nuförtiden. Sveriges inverkan på den globala konjunkturen är ju minimal, det blev väl uppenbart 2008 om inte annat.

      Eller menar du att den svenska invandringspolitiken orsakat att t ex Nikkei-index också befunnit sig i nedgång de senaste månaderna?

      Radera
    2. Jag gillar också popcorn. Poppar alltid själv, men nu senast när jag skulle köpa så hade dom endast micropopcorn. Tydligen var popcornen restade och eftersom det varit ett så dåligt majsår visste dom inte när det skulle komma in nya. Så köp på dig för guds skull, det kan bli länge man behöver tilltugg.

      Radera
    3. Ganska väl sammanfattat.

      Radera
    4. @Ben: du verkar ha missat helt vad jag skrev. Läs igen!

      @Markus: bra, tack för heads up, ska skaffa ett lager. Kan ju inte bli popcornlös i dessa intressanta tider. Micropop är inte samma grej, håller helt med.

      @unknown: tack.

      Radera
    5. @Markus Vad var det för affär som inte har popcorn utan bara mikropop ?
      Finns hur mycket som helst där jag bor (Willys matvärlden kistagrossen)

      Radera
    6. Just att ekonomin och konjunkturen är global gör det på det stora hela ganska meningslöst att tro att man diversifierar genom att investera på olika börser. Faller NY faller resten och Stockholm räknas som en exotisk börs med hög risk. Diversifingen som olika börser ger hör snarare ihop med valutan, men vill man åt den effekten så finns det bättre alternativ.

      Radera
    7. Just de ändrade prioriteringarna är intressanta. Ska inte raljera över låtsas-godheten som mer eller mindre blivit hjärtat av tex södra Stockholm (tillräckligt många raljerar över detta), men det är intressant att när man utmanar den lite framgår det väldigt fort att skälet att folk kan ge bort en brödsmula är att de har en hel limpa över, och skälet att de verkligen, verkligen, verkligen vill ge bort brödsmulan är att de inte på något vis gjort sig förtjänta av limpan. Vid överflöd tar sådana känslor över. Det ska gärna stå i sociala medier om vad man gjort också, så det blir på riktigt.

      Godhets-trenden har alltid handlat om att ge bort det man inte behöver (istället för att kasta det), för att må mindre dåligt över att man inte gjort sig förtjänt av överflödet. Vi kan därför anta att tex arbetslöshet snabbt blir mycket hög i en sådan gruppering vid tuffare tider.

      Typ ingen är intresserad av att dela sitt kapital med tusen andra fattiga, för att "jämna ut det". Det är ju aldrig vad det handlat om. I samma stund som dessa grupper ens närmar sig de fattigare grupperingarna så blir det helt nya prioriteringar.

      För många år sedan - när SD började nafsa ordentligt på kyrkvalet - såg jag visionen att jahapp, nu kommer Sverige släppa invandringen lös, och sedan vid någon punkt där vi inte längre kan hantera det kommer plötsligt gemene man bli så kallat främlingsfientlig. Ändrade prioriteringar.

      D.v.s. släppa in 3 miljoner människor från andra kulturer i landet och sedan på efterhand säga att varken dem eller deras kulturer är välkommna.

      Kanske är det fortfarande bara en löjlig mardröm, men kaoset med asylinvandring blev ärligt talat ett snäpp värre än jag hade föreställt mig.

      Radera
    8. Linus, jag håller med om det du säger. Det är lätt att vara empatisk och generös när man har råd. Särskilt om det till stor del handlar om andras pengar. Men... när krubban är tom så bits hästarna. Vi har intressanta tider framför oss. Det kommer att behövas ett intentivt rensande bland socioekonomiska faktorer om professor Sarnecki skall hålla fårket lugnt och sansat. Har förresten inte hört något av honom på ett tag.

      Radera
    9. Sarnecki är överspelad. Titta på hur han behandlades vid sitt senaste "expertframträdande". Han påminner nu mest om någon gammal östtysk politiker som alla skrattar åt när ingen längre tror på deras lögner och det är safe att skratta. Media är färdiga med honom, han kommer inte anlitas, iaf inte som go-to experten utan snarare för att driva med.

      Radera
    10. till Kille på moped:
      Sarneczki blir hovnarren. Den vi skrattar åt. Det var inte länge sen bloggainnehavaren här hånade "sverjevänner". Nu gulpar han vid tanken på vad migrationen kommer kosta honom i tvångsskatter framöver. Tiderna förändras ständigt.

      Radera
  4. jag skulle snarare säga att den långa uppgången beror på att "högkonjunkturen" har haft en osedvanligt låg tillväxt vilket har lett till att räntor inte kunnat höjas och därmed inte har avbrutit konjunkturuppgången. ägget kommer alltid för hönan så att säga.

    SvaraRadera
  5. Jag undrar mest hur detta experiment skall sluta. Man har ju bankad på i 10 år med precis samma "botemedel" som skapat krisen.
    Sverige kommer in i en sämre konjunktur med kanske världens lägsta ränta, sämst tillväxt i Europa. Därtill har man sålt ut en stor del av Svenska folkets tillgångar genom försvagad krona och samtidigt skapat ett skuldberg.
    Samt en växande icke anställningsbar grupp på arbetsmarknaden som tar enorma offentliga resurser.
    Jag kan bara se kraftigt sänkta löner i främst offentlig sektor, fortsatt kronförsvagning.
    Skall bli spännande att se vad kommande regering planerar för strukturella åtgärder. Krig mot Norge, konfiskering av banktillgångar?. Inga är mitt tips.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Borde inte lägst ränta ever ha skapat bättre tillväxt än lägst i Europa?

      Är inte det faktum att dom ytterligheterna står emot varandra ett tecken på att lågkonjunkturen som nu startat kommer bli kraftig i sverige?

      Lägg på "kraschade" kommuner när dom inte klarar löpande utgifter utan att ta lån som vi redan ser exempel på (malmö räknas inte för dom har kört det i 20 år), recession med ökande arbetslöshet och ett kraftigt boprisfall som sopar undan de sista eftersläntrarna i medelklassen.

      Radera
    2. De åtgärder jag förväntar mig är återinförda alternativt höjda skatter på arv, gåvor, fastigheter och förmögenhet. Igår läste jag dessutom en artikel (länk nedan) i Nyheter24 Helsingborg som påpekade det "orättvisa" i att vissa har råd att spara till barnens första bostad. Jag räknar med punktskatter/konfiskation av vissa typer av sparande av s.k. rättviseskäl.
      https://24helsingborg.se/skillnader-i-sparande-till-barns-boende-skapar-stor-orattvisa_5f47e3f5

      Radera
    3. Om vi går in i en lågkonjunktur så låter det osannolikt att man skulle klämma åt skattebetalarna med olika rättviseorienterade reformer och förvärra situationen. Det man vill göra är ju istället stimulera, stimulera, stimulera! Kanske detta känns lite konstigt efter en högkonjunktur som också drivits av stimulanser, men där sitter vi.

      Jag tror detta kan pågå ett tag, staten har låga skulder (c:a 30% av BNP) och kan alltså låna många miljarder innan det knakar (låt säga 100%).

      Men vem blir då sittande med svarte petter om inte staten, medborgarna eller företagen blir det? Kronan.

      Hur många kriser har det varit under mitt liv? Tre storkriser bara sen 90-talet. Följdfråga: Kommer nästa kris innebära reformer under galgen eller har vi fortfarande en slant kvar i kassan när den är över?

      Radera
    4. Ja, höjda skatter i de områden nu nämner kan vara troligt. Sen har vi det som indirekt är en skattehöjning, dvs vi får mindre av de offentliga tjänster vi betalar för då pengarna går till annat.
      Vad jag kan tänka mig är också någon slags förslag om enkla låglönejobb utanför avtalen.
      Där hamnar vi ändå förr eller senare oavsett om vi vill eller inte men vänstern kommer streta mot.
      I tex byggbranschen är vi redan där inofficiellt.

      Radera
    5. Ett drömscenario för att lösa en betydande del av minusposterna för det allmänna är att helt enkelt kraftigt minska kommunernas försörjningsskyldighet för alla som inte är svenska medborgare och att inte medge nya permanenta uppehållstillstånd.

      Ekonomiska migranter som kan räknas i flera 100000 drar då vidare dit gräset är grönare. Någon kompetensförlust eller personalbrist kommer inte Sverige drabbas av genom dessa personer lämnar landet.

      Radera
  6. Alla tecken åt samma håll, som vanligt. Idag släpptes också Riksbankens rapport om den finansiella stabiliteten, som vanligt full med fakta och reflektioner kring läget i finanssektorn. Lite citat:

    Risk upp:

    "Men det finns flera risker kopplade till den internationella
    utvecklingen som kan påverka den finansiella stabiliteten i
    Sverige. Dessa risker bedöms vara större än i våras. Bland
    annat har handelskonflikten mellan USA och Kina
    intensifierats. Det finns även osäkerhet som rör de
    ekonomiska och finansiella effekterna av Storbritanniens
    utträde ur EU, i synnerhet om Storbritannien skulle lämna
    EU utan ett utträdesavtal. Samtidigt kvarstår de
    strukturella problemen i euroområdet, exempelvis i
    banksektorn och problemen med svaga offentliga finanser
    i flera länder, däribland Italien. Vidare kan stigande
    statsobligationsräntor i USA leda till ökad turbulens i
    tillväxtekonomier med en svag makroekonomisk situation
    och betydande skuldsättning i utländsk valuta. "

    ... och, såklart, samma varningar om svenska hushålls skuldsättning:

    "Riksbanken anser att hushållens höga och växande
    skuldsättning fortsätter att utgöra den största risken i
    svensk ekonomi. Den höga skuldsättningen beror bland
    annat på att bostadsmarknaden fungerar dåligt och på att
    skattesystemet inte är väl utformat ur ett finansiellt
    stabilitetsperspektiv. För att komma till rätta med de mer
    grundläggande problemen kring hushållens skuldsättning
    är det framför allt angeläget att åtgärder vidtas inom
    bostadspolitiken och skattepolitiken. Exempel på tänkbara
    åtgärder är att se över hyressättningssystemet,
    beskattningen av kapitalvinster vid bostadsförsäljningar,
    fastighetsskatten och ränteavdragen. För att minska
    riskerna med hushållens skuldsättning är det också viktigt
    att alla bolån omfattas av en gedigen kreditprövning och
    att makrotillsynen utformas på ett ändamålsenligt sätt."

    ... plus resonemang av typen "problem bostadssektorn -> problem finanssektorn". Läsvärt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju lämpligt att skriva "bland annat", så behöver man inte i klartext nämna Riksbankens negativa ränta som den viktigaste orsaken till den höga skuldsättningen.

      Radera
  7. Kan vi inte diskutera hur den sittande amerikanska presidenten kritiserat kriget i Afghanistan sen 2011 och att USA 2018 samtidigt bombar mer än de gjort sen typ 2004?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Obamas gruppering visade ju att tävlingen handlar om att kriga mest; den som släpper flest bomber vinner fredspriset. Så nu är det ju bara att köra på.

      Radera
    2. Fast nu gick han ju iofs priset innan han hunnit göra något. Normalt sett så ska man ju helst kriga några decennier och sedan sluta fred innan man får priset.

      Radera
    3. Det var bättre på den tiden då Kellogg och Briand fick priset och Japan torkade sig i röven med Kellogg-Briandpakten två år senare?

      Sen visste jag inte att Malala Yosoufzai förfogade över stategiskt bombflyg, men det gör hon kanske?

      Radera
    4. Men ang bombningen så har väl amerikanerna märkt att det är ett relativt smärtfritt sätt att hålla ordningen i sina kolonier. Att den nya bombar mer men skäller på den gamla adm för samma sak är ju helt i linje med hur de agerat fö, ta t.ex. de senaste avslöjandena om arbetsmail på privata epostadresser.

      Radera
    5. Whatsapp-diplomati, det är fina grejer det sörrö. Problemet med Clinton var väl inte de privata e-posten utan att hon dödat 6 miljoner spädbarn i blodsritualer i källaren på en pizzeria, eller hur det nu var.

      Radera
    6. Det är ju få som känner till, men bussen hon satt på var på väg mot en väntande B52:a

      Radera
    7. Allt enligt Trumps valspråk: Hellre en svamp i Stormy än ett svampmoln i projekt shtorm.

      Radera
    8. När vi ändå är inne på spädbarnsblod Ben. Kan lämna tillbaka graalen då lånade av mig vid förra bilderbergmötet?

      Radera
    9. Eller att Obama fick fredspriset och var massivt älskad av vänstern i Sverige och ändå är första amerikanska presidenten genom tiderna att inte ha en enda dag fred under sin ämbetstid.

      Radera
    10. Amerikanskt bombande sker alltmer med hjälp av drönare. Minimal risk för egna förluster förutom när spaningsförband råkar ut för friendly fire, som ju sällan är särskilt vänlig.

      Militärpersonalen hemma råkar ut för musarm, joystick-tumme, stel nacke och torra ögon. "The bravery of being out of range" har tagits till en helt ny nivå.

      Radera
    11. Detta hände redan under vietnamkriget.

      Radera
  8. Den riktigt stora frågan är väl om den utvecklade världens politiker, vid en ny lågkonjunktur, lyckas pumpa upp bostadsbubblan en 3:e, eller blir det 4:e gång?....Eller om det spelet är över. Nog har det varit fantastiskt för politiker att gömma sin oförmåga att hantera utmaningar genom att hålla folket nöjt med bostadsbankomaten...

    SvaraRadera
  9. Det är inte lätt att veta. Upp eller ner och varifrån ska man räkna? Det finns en topp 30 okt 2017 som också ligger 8 år och 8 månader efter mars 2009. Efter den toppen har börsen gått rätt sidledes där olika aktier körs i olika omgångar. Titta gärna på Swedish Match och Sobi. Det kanske är det här som är nedgången och som vi är mitt inne i med 13 månader? Med tanke på de få andra placeringsalternativ som finns utanför aktiemarknaden så kanske en nedgång beter annorlunda nu. Köpläge nu?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns alltid köpvärda företag på börsen, i sverige eller internationellt, om man är ute efter värdetillväxt och inte värdebevarande.

      Radera
  10. Huruvida räntorna i absolut tal varit låga eller höga är inte avgörande för hur lågkonjunkturen kommer bli. Det som styr är hur penningmängden (krediter) har expanderat under boomfasen och hur centralbanker och politiker väljer att agera under krisen. Låga räntor implicerar dock normalt en kraftig kreditexpansion, men 1% ränta nu behöver inte ha samma effekt som 1% ränta för 15 år sedan.

    Om kreditmängden har expanderat kraftigt - så det byggts upp stora obalanser - så behöver de rättas till innan ekonomin kan komma tllbaka till tillväxt. Som exempel, om folk jobbar på företag utan en hållbar affärsidé så måste de få sparken och sen anställas på företag med bättre framtidsutsikter. Det leder till en mer effektiv resursanvändning och snabbare tillväxt.

    Centralbankerna kan försöka motarbeta omställningen genom att vräka ut mer krediter. Då tar det längre tid, men nedgången blir inte lika djup.

    Politikerna kan försöka skapa jobb i offentlig sektor. Det har dock väldigt liten uppsida, då det bara undanhåller resurser från den privata sektorn. Visst kan infrastruktursatsning på sikt vara bra för ekonomin, speciell om staten har regleringar som hindrat privat sektor att göra dem, men sådana projekt tar normalt många år att planera och färdigställa, så de har liten påverkan på den kris som är nu. Politikerna kan även på andra sätt försöka motarbeta omställningen, t.ex. genom försvåra för folk att sparkas eller lägga sig i lönebildningen. Det gör krisen djupare och längre.

    Det som också kan hända i en djup kris (i ett kreditbaserat monetärt system) är minskande penningmängd då företag går i konkurs. Bankerna får förluster och blir ovilliga att låna ut, varpå fler företag går i konkurs. Här kan ekonomin hamna i en negativ spiral. En sådan bör centralbanken försöka bryta.

    Det jag skulle vilja se är:

    - Höjd ränta så lågkonjunkturen utlöses och ekonomin rättas till, men inte så mycket att penningmängden krymper. Företag som inte har en framtid ska gå i konkurs, men lönsamma bolag ska kunna fortsätta att expandera.

    - Avskaffa bolagsskatten då det är straffskatt på företag som är framgångsrika. Dessa ska snabbast möjligt kunna expandera och suga upp resurser (arbetskraft, lokaler, råvaror mm) från dysfunktionella företag.

    I USA har man under senaste året höjt räntan, påbörjat quantitative tightening och sänkt bolagsskatten. I Sverige ser det inte lika bra ut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kruxet är att Sveriges skattetryck redan är extremt asymmetriskt och gör sitt bästa för att motverka en effektiv marknad (de flesta stater i väst gör av naturliga skäl tvärt om). I de allra flesta organisationer är det anställda som skapar merparten av värde, vilket innebär att skatt på inkomst av tjänst blir i princip direkt proportionell mot skapat värde i samhället. Den allmäna löneavgiften måste självklart bort före bolagsskatten sänks. Jag vet inte hur mycket pengar det är, men eftersom det handlar om 11% från varenda arbetare i hela Sverige så är det nog en hyfsad påse pengar.

      Så om vi nu ska göra detta samt sänka bolaggskatten så måste det kompletteras med något. Fastighetsskatt är självklart, men redan där är det en rejäl reform: sänka "arbetsgivaravgifter" och bolagsskatt, höja fastighetsskatt och ta bort ränteavdrag. Hur väl tror du det går hem när de som bor ute i stugorna är dumma i huvudet?

      Iaf personligen har jag kommit fram till att den enda vägen framåt för Sverige är att snittbananen slutar vara totalt obildad, jag ser liksom inte hur det ska gå till på något annat sätt i vad som ändå är en demokrati. Hur man kommer dit? Jag vet inte, men jag tänker mig (önskedrömmer) att internet och global transparens kommer att medföra att vi snart (förhoppningsvis redan till nästa val) har en eller flera grupperingar som framför en ekonomisk idiologi åtminstone ett litet snäpp åt höger. Det skulle medföra att befolkningen lär sig av debatten; ingen blir längre lurad att tro att moderaterna är mer intresserade av kapitalism än socialdemokraterna. Då får vi en sundare debatt.

      Om sedan folket som inte längre är dumma i huvudet ändå fortfarande röstar för det gamla vanliga? Då är jag nöjd, då kan jag flytta igen.

      Radera
    2. Vill att snittbananen ska sluta vara obildad - tror att ideologi stavas "idiologi".

      Radera
    3. "Iaf personligen har jag kommit fram till att den enda vägen framåt för Sverige är att snittbananen slutar vara totalt obildad"

      Vi står vid stupets rand; den enda vägen är framåt.

      Radera
    4. @Ben, gillar inte din sandlåda, men det är ju för bra lek för att missa när du gnäller på enstaka stavning i ett långt inlägg snabbt skrivet på mobil, som dina gubbfingrar skulle ha svårt att formulera på ett tangentbord.

      Radera
    5. Sitter i och e nära varandra på sitt tangintbord? :)

      Radera
  11. Ytterligare ett inlägg där det med bestämdhet slås fast att "nedgången kommer fortsätta" och "nedgången har bara börjat". Det kanske stämmer. Eller inte. Människors förmåga att förutspå framtiden, oavsett ämnesområde, är minst sagt begränsad. När det gäller börsen så finns det många som ständigt förutspår krascher med stor säkerhet, även välkända investerare som t.ex. Jim Rogers;

    2011: 100% Chance of Crisis, Worse Than 2008: Jim Rogers
    2012: Jim Rogers: It’s Going To Get Really “Bad After The Next Election”
    2013: Jim Rogers Warns: “You Better Run for the Hills!”
    2014: JIM ROGERS – Sell Everything & Run For Your Lives
    2015: Jim Rogers: “We’re Overdue” for a Stock Market Crash
    2016: $68 TRILLION “BIBLICAL CRASH” Dead Ahead? Jim Rogers Issues a DIRE WARNING
    2017: THE BOTTOM LINE: Legendary investor Jim Rogers expects the worst crash in our lifetime

    Här är en riktigt bra text för att få lite perspektiv på alla dessa ”experter” som förutspår krascher; http://awealthofcommonsense.com/2017/06/bulls-bears-charlatans/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jason Kelly, investerare och författare, har en riktigt bra sammanställning av aktuella spådomar. 22% i träffsäkerhet i skrivande stund:) http://jasonkelly.com/z-vals/

      Radera
    2. Jim Rogers, Jim Rickards, Peter Schiff, Gerard Caliente och idioten Hary Dent är några av experterna som alltid vet och varnar att det kommer en kollaps. När den väl kommer kommer de att få "rätt" då de har varnat.
      Men vecka efter vecka så säger de samma saker. Visst, nån gång smäller det till men att lyssna på dessa puckos och tro på vad de säger är idiotiskt.
      Summa summarum med alla dessa är: pengar-dåligt, guld-bra, köp guld av mig....

      Hary Dent gjorde bort sig flera år i rad och förutsåg börskollaps varje år. Nu vill inte ens youtube ha honom längre. Peter Schiff har bra poänger ibland men långt ifrån den skarpa hjärnan han var för 15 år sen.

      Den som jag gillar och som har oftast bra statistik på allt är Mike Maloney.

      Radera
  12. Är det nollränta så kan man alltid göra som Nordnet och skapa en ny tjänst för att få avkastning. Känns sådär med Kapitalförsäkring plötsligt. Tar hellre skatten för avkastning på de utländska innehaven och har dessa på ISK framöver. Desperat drag av Nordnet känns det lite som. https://www.nordnet.se/kampanjer/aktielaneprogram.html?utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

    SvaraRadera
  13. Jag tror också att hårda statliga interventioner på finansmarknadens aktörer har påverkat läget. T.ex. att USA's credit rating aldrig får nedgraderas under 'AAA', eller att ECBs plånbok alltid är garanterat fylld med euro, eller att blankning är opatriotiskt. Finansen har gett upp och surfar med.

    SvaraRadera
  14. Hur räknar man ut vad som är "normal" ränta? Varför ska den vara just 4-5%?

    SvaraRadera