Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-10-08 10:47

Riksdagen höjer sina egna löner med 2.2%

Riksdagen vilar inte även om man inte klarar av grunduppgiften att tillsätta en ny statsminister. Så länge belönar man sig själva med en lönehöjning på 2.2% till 66 900:- SEK i månaden.
Riksdagen höjer sina löner med 2.2%.
Utan att egentligen gjort något för att förtjäna detta höjer man alltså de egna lönerna, som bästa egenföretagare. Fast med skillnaden att någon annan betalar. Man skyller på löneutvecklingen på arbetsmarknaden.
"I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden beaktat de löneförändringar under 2018 som ägt rum på arbetsmarknaden."
En gång i tiden låg lönerna i riksdagen på samma nivå som en lärarlön. Men tydligen har löneförändringarna på arbetsmarknaden varit annorlunda än för lärare. Nu höjer man alltså sina löner med 2.2% mot 2.0% i samhället i stort i år. Beskedet är alltså att riksdagsledamöter måste få större lönehöjningar än folket.

För vänsterpartistiska riksdagsledamöter innebär detta bara att partiet får mer pengar, eftersom man i sann kommunistisk anda tar sina ledamöters lön och ger till partiet istället. Kvar är 28 400:- SEK efter partiskatten.

Det är dock fortfarande en månadslön på 38 655:- SEK (med skattetabell 32) och inte någon go arbetarlön eller ens den svenska medianlönen på ca 30 000:- SEK före skatt. Vänsterpartiets politruker förser sitt krås på skattebetalarnas bekostnad, trots partiskatten. Alla djur är jämlika, men somliga djur är jämlikare än andra.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

51 kommentarer:

  1. Tänk att de hade knappt 37 Kkr 2006. Idag 67 Kkr per månad. +81% på tolv år! Varifrån kom den inflationen i samhället. Inte hos löntagarna ivf.....utan från eliten&frälset för det är dem man jämför sig med sedan "finansavregleringen" med marknadsstyrning och s.k konkurrens. Som tur är kommer vi vanliga att komma ikapp via ränta på ränta-effekten(ironi).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ha! Så jäkla övertydligt när man slår ut det på några år!

      Radera
    2. De hade ca 50k för 10 år sedan
      http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/arbetet-i-riksdagen/ledamoternas-ekonomiska-villkor/fragor--svar-om-ledamoternas-ekonomiska-villkor1/ledamoternas-arvoden/

      Radera
    3. Korrektion 12 år sedan

      Radera
    4. @gbd crvx

      Tack för länken. Jag får nog kolla de uppgifter jag lutat mig mot härom veckan(tidningsartikel). Min källkontroll mot MSM var obefintlig tydligen :)

      Radera
    5. Jag ber om ursäkt för mina siffror. Jag brukar ha bra koll men av ngn anledning kan jag inte hitta min info angående lönenivån 2008 som jag tog del av förra veckan i samband med att de nya riksdagslönerna blev klara. Hmm..

      Ingen tvekan dock att länken ovan av @gbd ger en korrekt bild.

      Radera
    6. Riksdagsmännens löneökning sedan 2006 motsvarar en ökning med 2,6 % per år. Min känsla är att det följer den allmänna höjningen av lönenivån ganska bra.

      Radera
  2. Jag har svårt att bli upprörd över att våra riksdagsledamöter har en bra lön.
    En fråga till dem som nu tycker att de har för hög lön. Vad tycker du är en rimlig summa för en Svensk riksdagsledamot?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svensk medianlön kanske. De har, förutom lönen, rätt frikostiga ersättningar och tillägg. Det blir problem när många stannar i det jobbet för lönens skull.

      Radera
    2. Varför inte som en vanlig industriarbetare(förr) som det var en gång när politikern gjorde avbrott under sin vanliga arbetstagarkarriär som t.ex svetsare, för att ett antal år senare gå tillbaka. Då hade vi folk som hade erfarenhet från hur samhället fungerade(arbetsliv etc).

      Vi kommer alltid att ha politiker som drivs av förändringsvilja och orättvisa. Oavsett lönenivå(inom rimlighet förstås). De s.k sakkunniga(experterna) var de som hade högst lön.

      De flesta som har en "hög lön" brukar aldrig kritisera "jämbördiga".

      Radera
    3. @mpjens ja du har en god poäng där. Många stannar säkert kvar på sina jobb bla på grund av lönen. Dock är ju inte riksdagsledamot riktigt "bara ett jobb". Så lägre lön parat med de där rätt frikosta ersättningsrna, tillägg osv vore nog lagom.
      Säg att lönen är medianlön + 1/3 påslag samt det som ingår:
      - sj/tåg/flygkort?
      - hjälp med bostad/ersättning?
      - taxi?
      - har ersättning för administraticäv hjälp etc?
      - eget val av laptop/teknik/mobil med med kravet att någon myndighet hjälper med det tekniska för säkerhet och kommunikation (alla är ju inte pålästa och kan ju inte förvåntas kunna it)
      - vad mer?

      Vi behöver vettigare/bättre politiker, och även kommunicera med dem mer tror jag som medborgare. Men gör de ett bra jobb swr jag inga problem med att de kan få OK ersättningar för just att spara tid och ägna sig åt politik.
      Sen MÅSTE det såklart finnas en tillsyn/översyn samt en fingertoppskänsla för vad som är rätt och fel.
      Inte jätteenkelt det där.

      Radera
    4. Problemet som iaf jag har är att det saknas en definierad standard av vad en riksdagsledamot ska ha i lön. När standarden saknas så blir utvecklingen att de höjer lönen efter behag.

      Sätt den till medianinkomsten x 2, sedan får de arbeta för att få upp medianlönen i samhället om de vill ha löneökningar. Till exempel. Då har vi iaf en standard att utgå ifrån.

      Radera
    5. De flesta brukar väl ha ersättning för kostnader i tjänsten. Hur skulle det se ut ifall vi krävde att riksdagsmän eller andra skulle betala alla kostnader ur egen ficka? Det hade iaf inte varit många som velat ararbeta med dagens löner iaf.

      Radera
    6. Frågan är om det inte är värre ifall dugliga kandidater avstår pga lönen? Hellre då att ha riksdagsledamöter som stannar för lönen så länge de har folkets förtroende än att behöva rösta på folk som inte duger till något annat.

      Radera
    7. De svenska riksdagslönerna(och förmåner) justerades upp kraftigt då vi gick med i EU. Det handlade om en anpassning till de franska champagne-socialisternas ersättningsnivåer + att EU infört nya enorma fringisar samt s.k kostnadsersättningar baserade på "högsta förmånsklass". Det mesta utan krav på kvitton. Allt med minimalt skatteuttag. Sjukt är vad det var.

      Radera
    8. Vore en helt oviktig fråga normalt, inte är 66k så mycket att orda om.
      Fokusera mera på att de ska kunna jobba utan att tänka på nästa jobb, det kan vara tungt att stå bakom vissa av besluten både från höger och vänster beroende på tidsandan. De flesta pensionerar sig inte på storbanker.

      Radera
    9. Värre tycker jag lönerna är för kommunala tjänstemän och politiker. Där vägs hela tiden lönen mot att personer med högre lön skulle vara mindre korrumperade. Samtidigt så ökar korruptionen inom kommunerna snabbare än lönerna så som jag tolkar samhällsdebatten. När kompetenshöjningen (ironi), som Sverigedemokraternas framgångar för med sig på lokal nivå, sprider sig i nämnder och bland tjänstemän så lär problemet bara bli ännu värre.

      Radera
  3. Synd bara att kommunisterna inte vill tillämpa samma modell för hela samhället.

    De som vill ha kommunism kan ge bort allt de tjänar till en kommunistförening som fördelar pengarna "åt var och en efter behov". Exakt var pengarna ska gå till kan man rösta om på ärsmötet. Demokratisk socialism.

    Sänker man sen skatterna, så slipper kommunisterna bråka i riksdagen om var varje krona ska gå. Sossar kan göra samma sak och gå med i socialedmokratiska föreningen. Moderaterna kan också bilda en klubb.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Resultatet av en sådan modell skulle bli en enorm segregation där samhället delas upp i vitt skilda grupper som inte vill ha med varandra att göra (i bästa fall). Precis det man vill undvika i ett modernt samhälle alltså.

      Radera
    2. Redan idag har vi grupperingar.

      Folk som jobbar som advokater umgås normalt inte med sopgubbar. Ganska stor skillnad på om man bor i en lägenhet eller i en villa. Vissa personer har barn, andra inte osv.

      Det skulle bara bli en till differens och tillskillnad mot nu så skulle man inte behöva bråka om samma pengar, Det blir mer som om man har olika intressen. Vissa tycker om att se på film medan andra föredrar att läsa böcker. Det finns ingen motsättning då inte alla tvingas konsumera samma media.

      Radera
    3. Tycker att Skatt är stöld har en viktig poäng här.
      Så här är det ju:
      I ett socialistiskt samhälle konfiskeras alla medborgares pengar och fördelas sedan möjligen ut igen enligt ett system som någon politruk bestämmer
      I ett fritt samhälle står det var och en fritt att skapa en kommunistisk förening som tar medlemmens pengar och fördelar efter "behov"
      Det konstiga är ju faktiskt att kommunistväljarna inte verkar vara ideologiskt rättrogna när i princip ingen i det lägret verkar visa någon vilja att göra så.
      Det går hela tiden ut på "att någon annan ska betala" - och då medelst konfiskering

      Radera
  4. Jävla skitlön med tanke på hur exponerad man kan bli om man råkar göra fel eller ha fel åsikter.

    Gött för andra som har sin lön i förhållande till riksdagsledamöter förresten, vårt kommunalråd ska ha samma lön som en riksdagsledamot är det bestämt sen långt tillbaka, och flera kommuner har det på det sättet tydligen. Ett kommunal- eller oppositionsråd på 50% deltid har en halv riksdagslön, osv.

    SvaraRadera
  5. OT: Antialarmismen premieras med Riksdagens Ekonomisk Pris.

    Inte en dag för tidigt!

    SvaraRadera
  6. Eller, med andra ord, en löneutveckling som står stilla mätt som köpkraft. Inte orimligt.

    Sedan är det ingen fantasilön heller utan högst rimligt för "övertidsavlöst högre tjänsteman", som jag gott tycker riksdagsledamöterna (som ändå ansvarar för att stifta lagar) kan ha. Frågan om riksdagsledamöternas löner ligger inte på topp tusen viktiga problem i Sverige. Däremot kan man fundera på om antalet riksdagsledamöter ligger på rätt nivå, kanske räcker 249 eller 299?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du menar att det räcker med 249 för att "expediera" EU-besluten? Själva säger de att de att de aldrig hinner med att träffa sina väljare och skaffa sig insikt om samhällsproblemen(som kommer bakvägen istället), t.ex i brottsstatistik, miljöförstöring, kunskapsbrist och lärar- och vårdpersonal-flykt sedan 90-talet etc etc.

      Radera
    2. I Danmark räcker det med 179 personer, så jag tror inte vi behöver vara 349.

      Även dI Danmark räcker det med 179 personer, så jag tror inte vi behöver vara 349.

      Även denna fråga är dock _egentligen_ ganska oviktig, precis som lönefrågan. Jag tror inte vi skulle märka någon som helst skillnad om det vore 50 pers färre, oavsett vad politikerna själva säger. enna fråga är dock _egentligen_ ganska oviktig, precis som lönefrågan. Jag tror inte vi skulle märka någon som helst skillnad om det vore 50 pers färre, oavsett vad politikerna själva säger.

      Radera
    3. Ja vi gick ju från 2 kammare till 1 runt 1970. 2:a kammaren klarade sig med 230 ledamöter. 1:a kammaren representerade väl nästan den gamla ståndsriksdagen!! :)....men bestod av folk från beslutande organ inom landsting och kommuner(städer).

      Såvisst, jag håller med motionen om att minska antalet ledamöter med minst 100 st. Danmark har ofta ett nyktert förhållande till rationalitet. Undrar jag vad motivet var att höja antalet ledamöter med 120 st när 1:a kammaren avskaffades? Kanske var det för att sossarna förlorade makt men att deras starka ställning i 1:a kammaren(de förmögna) gjorde att de kunde behålla makten!

      Radera
    4. Problemet med att minska antalet mandat är att vissa valkretsar kan bli av lite konstig storlek (t.ex. Gotland och Stockholm i var ände). T.ex Finland har ju ca 200 mandat på hälften av Sveriges invånarantal. (Första kammaren var 151 mandat så enkammarriksdagen var en reduktion)

      Radera
    5. gbd: och? Ja man får färre mandat per valkrets, men det borde inte vara något större problem egentligen.

      Radera
    6. För de flesta valkretsar kanske inte men för de valkretsar mindre än 10 mandat blir det en ganska betydande skillnad.

      Radera
    7. Invånarantalet har begränsad betydelse. Avgörande är väl hur man väljer att dela in valkretsarna mandatmässigt vilka iofs grundas på antal röstberättigande.....men inte i absoluta termer då utan relativa. Här kommer vi då förstås in på valtekniska frågor där vårt valsystem skiljer sig från andra, typ USA och UK osv. Representativ demokrati kan se olika ut. Bara för att Finland har halva vår befolkning måste inte deras ledamöter vara hälften så många. Finland är väl inte hälften så svårstyrt som Sverige!

      Den gamla 2-kammarriksdagen var väl delvis en produkt av lokal förankring direkt in i riksdagen fast utan direktval(lite typ EU).

      Jo avskaffandet av 1:a kammaren innebar en netto-reduktion. Men bara med (384-349)35 ledamöter istället för 151. Landstingen finns kvar medan stadsfullmäktige blivit kommunfullmäktige(i princip). Personligen är jag för att skrota Landstingen som egentligen är en kvarleva från forna tider. Idag är de ju bara funktions-orienterade. Varför då? För att t.ex vården centraliserats? Men ändå decentraliserats från Staten! Landstinget borde fråntas sin beskattningsrätt under vissa förutsättningar.

      Radera
    8. Det är väl alltid möjligt att ändra valkrets-schemat om det behövs för att "klara" biffen. Gotland kan uppgå i annan ny valkrets med t.ex Öland. Länsindelningen är praktisk men inte "lag".

      Radera
    9. Jag tror man kan lösa det med valkretsarnas storlek. Och om vi nu ska vara proportionerliga efter befolkningens storlek borde snarare riksdagsledamöternas antal öka eftersom befolkningen ökat en hel del sen enkammarriksdagen infördes, men det har vi ju inte gjort. Behovet att vara fysiskt närvarande ser jag inte som något viktigt - du kan vara digitalt närvarande eller på annat sätt nå ut till människor på ett sätt som inte var möjligt på 70-talet.

      Övriga nordiska länder har ju precis samma lagstiftningsutmaningar som Sverige och kräver samma typ/mängd av kompetens. Att implementera EU-direktiv är inte lättare i Danmark eller Finland (eller Norge) jämfört med Sverige. Att debattera skattesystem eller glesbygdsstöd i plenisalen kräver inte heller fler människor, och så vidare.

      Men med allt detta skrivet, så är detta ändå en relativt oviktig fråga, både antalet och lönen. Det kommer inte påverka någon relevant aspekt i våra liv de kommande fyrtio åren om vi har 349, 299 eller 249 riksdagsledamöter, och om de får 35 000, 66 000 eller 100 000 kronor i arvode per månad.

      Radera
    10. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
  7. För en riksdagsledarmot som gör vad som krävs i det ämbetet är lönen låg anser jag. Jag skulle inte byta. Sedan är ju problemet att vi övriga är ett gäng slackers som inte utnyttjar det demokratiska systemet effektivt utan sitter och lipar i kommentarsfält istället. Men det blir ju en skön inkomst för de som bloggar om det!

    SvaraRadera
  8. Nu är det ju Riksdagens arvodesnämnd som har beslutat detta och inte riksdagen.

    Det kanske kan tyckas en obetydlig detalj, men om man raljerar över att riksdagsledamöterna gett sig själv löneökning så är det en ganska viktig detalj.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast vilka ingår i denna nämnd, och hur tillsätts den?

      För övrigt är det ett bra påpekande att det heter just arvodenämnd och inte lönenämnd. Riksdagens ledamöter får ju inte lön i egentlig mening eftersom de inte är anställda, utan de får arvode för ett politiskt uppdrag som de valts till. Och de har ingen anställningstrygghet längre än till nästa val.

      Radera
    2. http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/riksdagens-myndigheter-och-namnder/riksdagens-arvodesnamnd/

      Radera
  9. Kommenterade inte Ingves senaste Riksbanksbeskedet med att vi inte har riktig inflation än då lönerna ej höjts i samma grad som inflationen?

    SvaraRadera
  10. Problemet är väl inte lönen, snarare alla perks som ingen annan är i närheten av.

    Fria resor, boende, traktamente, vårdförsäkring etc etc

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fria resor, boende och traktamente brukar man få när man jobbar på annan ort. Vad är det som då är så konstigt att även riksdagsledamöterna får dessa "förmåner"?

      Radera
    2. Ja? När jag rest i tjänsten har jag aldrig varit med om att jag skall betala ur egen ficka. Har du?

      Radera
    3. Får hålla med "Anonym" här. Jag har i tidigare del av livet rest väldigt mycket i tjänsten och alltid fått relativt generös ersättning (såväl restid som övertid (ofta behövlig på tjänsteresa), traktamente, researvode, självklart ett betalt boende och betalda resor, etc). Samma sak gäller rimligen riksdagsledamöter.

      Radera
    4. Du menar gratis SJ-resor då alltså. Och en liten härmning av EU-fringisar typ 50 papp för utrikesresor. Det är missbruket det handlar om. Dvs att det finns ett mörkertal när det gäller privat utnyttjande av det som enbart är för tjänsten. Det inbjuder till missbruk. Rabatter för familjen är dessutom högst skev vilket t.ex senare skandaler visar. Ingen sitter och kollar varenda resa mot partiuppdraget. Därför dyker det upp skandaler hela tiden.

      Radera
    5. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
  11. Rimligast vore väl om ersättningen var procent av tidigare taxerad inkomst så slipper man de som vill bli riksdagsmän för lönens skull och får lättare att rekrytera högavlönade som slipper gå ner i lön.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det dar med lika lon for lika arbete ar ju bara en fluga.

      Radera
  12. Tycker de likt sina kolleger i Italien skall få en miljon var till en personlig frisör.

    SvaraRadera
  13. Oj, det ar ju en reallonesankning pa sisadar 8% om man ska tro den har bloggen. Att vara politiker sanker sina loner kraftigt ar val anda vart ett inlagg Cornu?

    SvaraRadera
  14. Re: mpjens

    " Det blir problem när många stannar i det jobbet för lönens skull."

    Men det blir inte problem nar bottom-10% styr landet for att lonen ar sa dalig? Ungefar som med larare och sjukskoterskor. Man vill ju inte att de ska tjana sarskilt bra, for da kanske de jobbar for pengarnas skull. Battre da att det racker med 0,1 pa holeppogskolerovet for att komma pa biologilararutbildningen och att sjukvarden ar kraftigt underbemannad. Da vet man att det blir kvalitet!

    SvaraRadera