Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-10-24 10:00

FLASH/BREAKING/PRESSTOPP: Riksbanken ändrar inte räntan

Riksbanken ändrar inte sin styrränta reporäntan. Ingen är det minsta överraskad.
Som önskat av Riksbanken allt mindre värda.

Riksbanken flosklar på som vanligt, konjunkturen ska vara "gynnasam" och minskningen av svenska kronans köpkraft är på önskad nivå ("inflation"). Banken är noga med att påtala att andra mått än det KPIF man mäter mot ligger under målet. Som bekant är det viktigt att göra allt för att hitta så låg urlakning av köpkraften som möjligt, så man slipper höja räntan.

Tidigare prognos ligger dock kvar, vilket innebär att man höjer med 0.25 procentenheter "antingen i december eller i februari"

Vilket förstås gäller tills det inte gäller längre. De som är allra sämst på att förutspå hur Riksbanken ska agera är Riksbanken, som i princip alltid har fel om sitt eget agerande. Även en blind höna osv, så vid något enstaka tillfälle gör man faktiskt som man prognosticerat, t ex idag.

Som vanligt slänger man med önskemål om att göra något åt hushållens skuldbubbla, som man själva är den primära faktorn till att blåsa upp.

Två riksbanksledamöter ville höja räntan.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

55 kommentarer:

  1. För första gången har nu medelutropspris i Stockholm kommun nått 70 k/kvm oavsett nyproduktion eller befintligt äldre bestånd.
    Det innebär i klartext att nyproduktion fortfarande är dyrare pga högra skuldsättning i föreningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad toppade medelutropspris per/kvm på, vet du det? Alltså, hur mkt har det fallit hittills?

      Radera
    2. Äldre produktion har stigit i pris, för nyproduktion sjunkande pris.
      På totalen inga större sensationer.

      Radera
    3. Att nyproduktion sjunker handlar väl bara om att byggarna anpassar sig till den rådande marknadsläget för andrahandsmarknaden?
      De kunde väl för vissa projekt vänta och hoppas på en snabbare rekyl men nu när den verkar bli mer utdragen och allt mer börjar färdigställas tvingas de anpassa även nyproduktionen...

      Radera
    4. I min förort har priserna börjat stiga några få procent efter att ha legat i stiltje sedan början av året. Gäller andrahandsmarknaden. Mer än 1 månad alltså utan 3 månader irad har det stigit. Prisläget motsvarar ungefär våren 17.

      Radera
    5. Outside. Som du säger, en anpassning till marknadsläget (befintligt bestånd) då nybyggarna inte längre får ut tidigare premiumpris.

      Tim. Det stämmer bra med statistiken det du säger.

      Radera
  2. Större delen av västvärlden har haft oväntat låga räntor oväntat länge. Får se vad som sker nu. Känns definitivt som att dagens besked ökar sannolikheten för räntehöjning för RBs del (givetvis redan inräknat i marknadsräntorna).

    Ska bli intressant att se hur räntekänslig den svenska ekonomin _egentligen_ är nu när skulderna ökat så pass (och såklart tillgångspriserna). Det var ju en märklig artikel hos SR igår om att var femte hushåll inte fixar en räntehöjning:

    Ett av fem hushåll klarar inte normalränta

    "1 500 villa- och bostadsrättägare i Stockholm, Göteborg och Malmö har svarat på frågor kring vilka boräntenivåer de skulle klara av. Nästan var femte – 18 procent – svarar att de inte skulle klara en högre ränta än 4 procent. Vilket inte är en hög ränta historiskt sett."

    Nu kommer såklart folk att klara räntehöjningen ändå, men dra ner på annan konsumtion -> svag inhemsk konjunktur.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du vet precis som jag att bankerna räknar på 7% ränta i kalkyl ut mot kund.
      Sen att låntagarna (20%) inte tycker att de klarar 4% säger mer om dem som individer.

      Radera
    2. Stämmer bra Stefan. Därför tror jag inte det är någon större risk för att bankerna inte skulle få sina räntebetalningar och amorteringar.

      Dessutom, FIs Erik Thedéen nämnde i morse i P1 lite grand om hur man resonerar kring regleringarna på bolån. Självklart är man beredd att agera vid t ex ett krisläge (då kan man t ex tänka sig pausade amorteringar osv om hushållen skulle få problem).

      Men ändå, det skulle helt klart gå ut över hushållens konsumtion, därav den stora försiktigheten generellt.

      Radera
    3. Vi kanske inte når boräntor på 4% inom överskådlig tid. Man kan fundera på vad som händer om boprisuppgången bara stannar av. Min tro är att det kan räcka för att knäcka den svenska ekonomin/konsumtionen som då inte längre kan drivas på av "bostadsbankomaten". Vad som sker om prisfallet börjar ta fart på allvar torde vara uppenbart.

      Radera
    4. Min erfarenhet är att det oftast är någon annan som bestämmer att man inte klarar en räntehöjning. Att man tex inte kan tänka sig att säga upp sitt Spotify-abonnemang, TV:n, skippa solsemestern, bilen eller andra onödiga kostnader. Vilket de allra flesta förstås visst kan, och också tänker sig att de ska göra om ekonomin blir ansträngd.

      Radera
    5. Man kan tänka sig att "medborgarens" svar på frågan samtidigt är en signal till regeringen att "ge dem fortsatta subventioner" på ett eller annat sätt.

      Radera
    6. Folk klarar nog av högre höjningar än de svarar i en enkät.

      Med dagens löneutvecklingar och inflation så är det givetvis svårt att tänka sig att en bolåneränta på 10% skulle funka men med 10% inflation och nominella löneökningar på 10-15% så blir ekvationen inte lika svår längre.

      Bolånets amorteringar och räntekostnader blir kanske höga till en början men din löneökning gör att både lånet och amorteringarna blir mindre och mindre i relation till din inkomst ganska snabbt.

      Radera
    7. Man är nog inte ärlig i sina svar till bankerna om sina skulder man redan har men i undersökningar där man inte drabbas av att man talar sanning så kommer sanningen ut.
      Du har i och för sig rätt i att vad många anser en skälig levnandsnivå så ingår många saker som man kan skippa om det blir en räntehöjning.
      Så de flesta kommer att klara en sådan räntehöjning eftersom man är tvungen.
      Men de behövs inte så många som får problem för att problemen ska eskalera.
      Många kommer att reducera sin konsumtion mera än vad dom behöver för att dom är rädda att det kommer att bli värre i framtiden.
      Detta kommer att medföra fler personer blir arbetslösa -> rubriker i tidningar, bekanta som blir arbetslösa -> Farhågorna besannas -> medför en ännu stramare konsumtion .....
      motsatsen till vad vi haft tidigare. BRF/villa ökar värde -> åh vad rik jag är -> shoppa loss -> mera folk i arbete -> högre bnp -> åh vad sverige går bra -> Festa loss mera ...

      Radera
    8. Jag tror bolåneräntorna inte behöver gå upp bara för att reporäntan börjar ticka uppåt sakterliga. Det blir mer och mer konkurrens och prispress på bolånen, där marginalerna ännu är extremt höga.

      Radera
    9. Att marginalen krymper för hushållen innebär också att leva med väldigt små marginaler över väldigt lång tid om nu inte löneökningarna sticker iväg ordentligt.

      Radera
    10. En anledning till att räntemarginalen är högre är att bankernas funding är lite dyrare idag pga högre kapitalkrav. Så det är inte säkert att man kommer offra sin räntemarginal bara för att t ex reporäntan stiger.

      Radera
  3. @Cornucopia?

    "andra mått än det KPIF man mäter mot ligger under målet"

    Vilka andra mått är det du menar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. RB har en del olika mått på underliggande inflation som man väger in i sin analys. Mest känt här är väl "KPIF exklusive energi".

      Anledningen är att vissa priser är svängiga.

      Som vanligt finns mycket skoj att läsa i Riksbankens penningpolitiska rapport, se sid 11 och framåt för diskussionen om inflationsmått.

      Lite citat:

      "Energipriserna har till exempel ökat snabbt den sen‐
      aste tiden och bidrog med nästan en procentenhet till den
      uppmätta inflationstakten på 2,5 procent i september. Ef‐
      tersom energipriserna inte väntas fortsätta öka lika snabbt
      framöver bedöms detta inte vara en varaktig nivå utan
      KPIF‐inflationen väntas falla det närmaste året. Även de
      senaste utfallen i måtten på underliggande inflation indi‐
      kerar att den varaktiga delen av KPIF‐inflationen ligger
      lägre än 2,5 procent."

      RB tar också fram diverse andra mått som har olika bias och variation (standardavvikelse) jämfört med KPIF. Jag klistrar in hela tabellen så kan du se själv:

      Namn ... Medelvärde ... Bias ... Standardavvikelse
      KPIF ... 1,56 ... — ... 0,72
      KPIF exkl. energi ... 1,38 −0,18 0,65
      KPIF exkl. energi och färskvaror ... 1,39 −0,17 0,62
      TRIM85 ... 1,66 ... 0,10 ... 0,68
      TRIM1 ... 1,70 ... 0,14 ... 0,70
      UND24 ... 1,50 ... −0,06 ... 0,64
      KPIFPV ... 1,48 ... −0,08 ... 0,90
      KPIFPC ... 1,62 ... 0,06 ... 0,36

      "Bäst prognosförmåga bland dessa mått har KPIFPC, där dagens nivå på KPIFPC innebär en bättre förutsägelse om KPIF‐inflationen om till exempel två år än dagens nivå på KPIF‐inflationen. n. I praktiken använder Riksbanken, liksom andra prognosmakare, mer sofistikerade metoder och mer information i prognosarbetet än enbart dagens nivå på underliggande inflation"

      Notera ovan att vissa alternativa mått mäter högre inflation än KPIF, vissa lägre.

      Radera
    2. Nu ser oljepriset(WTI) ut att falla tillbaka mot 52-57-nivån. Det kommer kanske att slå igenom framme i december. För svensk del stiger dock dollarn istället, men inte lika mycket dock.

      Radera
    3. Det jag ifrågasätter är inte att det finns flera mätvärde som används av Riksbanken, utan det jag är tveksam till är att det skulle finnas andra mått som "ligger under målet".

      För att det ska vara sant måste det finnas ett mål att jämföra med, och det känner jag inte till att det skulle finnas för något annat än för just KPIF.

      Radera
    4. Jag gissar att det är för att bloggen låtsas att RB styr mot något annat än KPIF, egentligen, i syfte att slippa höja räntan. Det är en halmgubbe. Som sagt, hur RB resonerar i frågan KPIF vs andra mått kan läsas i min länk ovan.

      Radera
  4. Håller helt med bloggaren. Kronan mätt mot dollar-index-valutorna(inkl SEK) nådde aldrig en köpsignal. Nu återstår och se om vi istället kommer att testa den s.k krasch-signal-nivån under stundande börsrekyl nedåt. Följande riktvärden gäller kronan mot dollar;

    Köpsignal 1: 9,1516 resp. 9,1732 öppnar vägen mot 2009 toppen vid 9,33. Vi tycks befinna oss i en slutvåg i den första vågen från starten av våg 5(E)(högre våg-dignitet uppåt finns)från januari 2018. Det antyder både fart och möjlighet till s.k förlängning. Som bekant ligger vi i en större köpsignal iom toppen vid 9,24 sedan augusti i år. Nästa större köpsignal utgörs av våg 1(A-B) ner från toppen 2016 vid 9,39 där. Toppen 2016 är 9,44. Vi hittar även en signifikant fib topp(261,8) vid 9,50. Här uppe börjar vi nå de kortsiktiga kanalmotstånden. I övrigt ligger de mer långsiktiga kanalmotstånden betydligt högre upp. Från vänster(bakåt i tiden) saknas motstånd varför "the sky is the limit" för kronan. Tyvärr! Alla mina beräkningar antyder potential upp till och förbi 2001-toppen vid dryga 11 kr som minimum. För att leta efter en paus i kronans försvagning får vi söka hjälp i börsutvecklingen samt dollar-index.



    SvaraRadera
    Svar
    1. Just nu bryter dx igenom nivån 95,91 vilket samtidigt utgör nacklinjen på en H&S. Potential + 2,5% upp. Nedåtgående motstånd från 2001 och uppåtgående motstånd från 2011/12 indikerar uppgång till ca 101(+5%. Tidsrymd möjligen före Q2 2019. Utvecklingen på börsen spelar stor roll. Motståndet ovanifrån är samma motstånd som stoppade dollarn december 2016. Har tar dollarn sannolikt paus....men vem vet? Börserna bör därför nå sin botten någon gång under mars 2019. Charting är ju inte en kristallkula utan just det en karta med tänkbara hinder, läs sjökort! :)

      Radera
  5. Jag tror att pågående börsrekyl innebär att långräntorna backar och bildar en bas för en långsiktig uppgång i räntorna(dvs brott av nedåtgående långsiktiga motstånd). Botten Q1-Q2 2019? En del menar att QE startas igen i USA. Det tror inte jag. Frågan handlar snarare om hur länge FED kommer att ge ränta på bankernas överskotts-reserver. Man slipper på så viss att flytta reserver(nya budgetunderskott t.ex) till statsskuldspapper(aka upplåning).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trenden är väl otvivelaktigt att långa obligationer minskar i värde?
      Dvs att den nominella räntan på dessa stiger, eller har jag missat något?

      Radera
    2. Det ser lite olika ut mellan USA och Europa! Dessutom beror det på vilket tidsperspektiv du har. Inget går rakt upp eller ner. Tittar vi på tyska Bund(10år) nåddes toppen(prismässigt) 2016. Därefter har vi en Lower Low och Lower High, men det gäller endast vågor av lägre dignitet. Alltså kan vi tekniskt sett nå en ny ATH inom rimlig tid. Den sekulära trenden är fortfarande upp mao även om priset stadigt faller sedan 2016. Kanalbotten har inte heller brutits!

      Däremot har vi fått viktiga säljsignaler räntemässigt i USA. En mindre sådan finns också för vår egen 10-åring(t.ex). Efter betydelsefulla säljs-signaler brukar det vara vanligt med en större motreaktion. Därför skriver jag om en BAS i för vår egen 10-åring!

      Ja, räntan har stigit flera ggr under olika tidsperioder bakåt.

      Radera
    3. Fast är det inte så att Tyskland, Sverige, Schweiz kommer att följa efter resten av Europa med stigande långräntor?

      Radera
    4. Tekniskt sett pekar en hel del på hög risk för volatilitet på börsen och för t.ex euron. Just nu närmar sig eur/usd 1,14 och nacklinjen på en H&S med riktkurs på 1,10 ca. Denna H&S ligger i sin tur inom en större H&S som har sin nacklinje vid 1,13-området. Riktkurs 1,02 som innebär en signifikant sälj-signal långsiktigt(under botten 2016). En annan sådan utgörs av 1,15-nivån som vi nu åter penetrerat efter motreaktion uppåt. En euro med par mot dollarn är förstås en varning för EMU som institution. Italien just nu vid ett vägval. Frågan är inte om euron försvinner i nuvarande form utan när!

      Möjligheterna rent tekniskt att inom närtiden nå en förstärkning av euron bryts om botten från augusti vid 1,1295 bryts.


      Radera
    5. Jo så är det nog men starten ser lite olika ut som vi vet. Schweiz och även Sverige i viss mån tar hänsyn till ECB. EMU-krisen(ständiga) kommer att påverka kapitalrörelserna och gör det hela tiden, nu inte minst iom Italien-fokus. December utgör nästa hållpunkt för centrabankerna(ECB o Rb). Om börsen faller nu ända fram till Lucia så får vi se hur FED gör t.ex. (Lång)räntorna brukar ju sjunka under större börsfall. Som väntat leder DAX nedgångarna.

      Radera
    6. Tittar vi på USTSYS 10y och 30y så har de båda brutit sina kanalmotstånd. Men de indikerar möjlighet till "backtest" av tidigare kanalstöd. Därefter torde ränteuppgången fortsätta och utlösa nya viktiga säljsignaler prismässigt.

      Radera
  6. Att ha negativ repa genom en hel högkonjunktur är kanske det mest korkade och det som får mest negativa konsekvenser för landets välstånd i jämförelse med alla andra tokerier i modern tid. Hur har dessa tänkare tänkt att hantera nästa lågkonjunktur? Helikopterpengar och evig negativ repa tills valutan är körd i bott?

    SvaraRadera
    Svar
    1. När kronan släpptes fri efter "superdevalveringen med 30%" nåddes botten 1995(mot dollarn). Idag ligger vi 4,5% under den nivån. Man kan säga att Ingves hållit kronan stabil men med negativ bias(mot dollarindex-korgen). Vad som är tydligt är dock att den svenska ekonomins tidigare relativa styrka aldrig tillåtits slå igenom i kronans värde(marknaden får styra). Vi har mao inte en flytande växelkurs....bara halvflytande. Så visst manipulerar Ingves&Co kronan via extrem penningpolitik till "nackdel" för finanspolitiken som lyst med sin frånvaro ända sedan kraschen 1990(förutom auto-stabilisatorer). Men så är ju också rådande diskurs. Politiker fattar inte att Ingves bara gör vad de sagt, uttalat eller ej.

      Radera
    2. orsak och verkan, den låga räntan skapade en virtuell högkonjunktur och du har rätt i att möjligheter till framtida åtgärder är knepiga då räntevapnet är förbrukat.

      Radera
    3. Perspektivrik: Skulle du inte kunna, utan att skriva en avhandling, beskriva hur mkt sämre Sverige har skött sin ekonomi jämfört med Schweiz? Våra valutor var väl värda ungefär lika mkt en gång i tiden? Idag får vi betala, vad?, 10:- för en CHF...

      Radera
    4. @Unknown: Jag är inte påläst på schweizisk ekonomi(bodde dock i Bayern i några år!). Men räcker det inte att titta på hur många Megaföretag de har jmf med oss, bankerna oaktat förstås? Direktdemokrati och kompetent arbetskraftsinvandring(behovet har funnits länge) som man länge sett positivt på. Ok, ska se om jag hitta ngt med S-francens utveckling! Men jag tror jag saknar tillräckliga kursdata.

      Radera
    5. Mmm, men så har vi inte skott oss på nazi-guld och alla världens diktatorer och despoter sommbehövt gömma pengar.

      Radera
  7. Det går väl än så länge att låsa tex. 5 år till ett vettigt pris?

    Är inte gången i detta att först drar de långa räntorna iväg så när man väl inser att det är kritiskt med ens rörliga så har fällan redan slagit igen...

    USA (FED) är ju mitt i en räntehöjningscykel och ökad risk pga. fallande huspriser och orolig regersingsbildning kan nog göra sitt till.

    hoppas bara att utländska investerare inte får tag i Noohi Dragostars (V) förslag om att man precis som i Sydafrika skall kunna ta mark från privata markägare utan ersättning och misstolkar det till att också gälla bostäder och att förslaget är klubbat :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du får betala en rejäl premie för att binda i 5 år som återspeglar sannolikheten i att räntan går upp, finns inga gratisluncher.
      Bygg upp en privat räntebuffert istället motsvarande ränteskillnaden och ha det i en fond som investerar i företagsobligationer (eftersom att binda på lång tid är en tro på stigande räntor).

      Radera
    2. Jag band i 3 då 3åringen var lägre än den rörliga.

      Radera
    3. @Johan Näsmark
      Hittar inget med Google om den kommunistens ev uttalande. Har du länk? Man kan ju undra till vem de ska skifta mark i Sverige. Någon folkgrupp som dök upp först på 1800-talet och sedan dess av omvärlden setts som ursprungsbefolkning?

      Radera
    4. Söderlätt; Ingenting att spilla ytterligare krut på. Det hela rör sig om ett delbetänkande av en brett sammansatt expertgrupp under ledning av riksdagsledmot Nooshi Dagostar inom Statens Offentliga Utredningar SOU 2018:67 som framlades för Bostadsminister Eriksson allaredan 23e augusti i år men som denne valde att inte gå vidare med. Saken är med andra ord avslutad.

      Radera
  8. Lite OT men kommer inte en riktig långkörare nu testas,

    Det förslaget att Crypto skulle fungera som hedge mot fallande börser och finansiell oro.

    Blir det en riktig resa nedåt så är ju nu crypto så pass tillgängligt att skulle investerare vilja använda det som hedge så kan dom.

    Kina verkar ju få ta den stora smällen denna krasch om USA får som dom vill, att starta handelskrig med dom precis innan en väntad nedgång vore ju ett bra sätt att starta kapitalflykt och det kan nog Kina inte klara av...

    SvaraRadera
  9. Riksbanken kommer bara höja räntan om dom med avsikt vill kollapsa ekonomin. Med då dålig tillväxt Sverige har så innebär varje krona som försvinner från realekonomin ännu lägre ekonomisk aktivitet / tillväxt. Det spelar ingen roll om de flesta klarar en räntehöjning; ekonomin i sin helhet klarar det inte.

    SvaraRadera
  10. Riksbanken gör allt för att undergärva förtroendet för institutionen.

    De kommer köra på med negativa räntor no matter what. KPIF ligger nu en bra bit över 2.0% (2,5%) men nu är målet inte längre så viktigt.

    Så tänkte man inte när man blåste upp bobubblan. DÅ skulle man nå 2,0% till varje pris, även om man skapade finansiell instabilitet.

    SvaraRadera
  11. Börsen i USA(DJIA och S&P500) ligger precis på viktiga kanalstöd sedan januari. Genombrott får konsekvenser.......

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dessutom ett starkt kanalstöd från botten av uppgång 2015/16 och nu vid 200 EMA

      Radera
  12. Med ens kändes ens livs största affär inte lika ångestladdad längre. 0,67 % ränta innan prut och riksbanken väljer Venezuelaspåret. Synd på börsen, men lyckades minska på nära ATH i INV, Nibe, SEB och Hexagon. Synd att man inte fick iväg mer bara..

    SvaraRadera
  13. Hur går det med prispressen på bolån o praktiken?

    Enkla gick ut hårt med 0,95% på 3-åringar.
    På hemsidan står det att det är kö pga
    många ansökningar.

    SvaraRadera
  14. Jag tror det är mycket färre som inte klarar 4% ränta än vad vissa artiklar ger sken av. Skulle jag gilla det - nej. Skulle det gå -ja. Vi köpte hus vid en klassisk tidpunkt två vuxna heltidslöner och barn på väg. Självklart var vår tolerans till 7% bättre då än nu. Hellre att husmarknaden pyspunkar ner några procent till än jätteras senare.

    SvaraRadera
  15. Irriterar mig att vi behöver ett större hus. Nu. Jag som mässat om bobubbla sedan 2003. Hur länge till orkar man hålla ut.....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja snart vänder det och då kommer det huset som kostade 700 000 kr då men nu kostar 5 miljoner att falla från 5 miljoner till 350 000 kr :P

      Radera
    2. Det borde göra det, falla enormt, om man var ärlig, men du vet, The show must go on. Bobubblan är från 98-99, den avslutas med superlåg ränta, om det är nu eller faktiskt ligger framöver, återstår att se. Vi kan puttra sidledes med defacto stagflation.

      Radera
    3. Vi får se hur det blir. Marknadsräntorna kommer väl stiga lite men jag tror inte att det kommer att utlösa något boprisfall. Nu hör man till och med folk som skriker efter subventionerat sparande för unga för att kunna komma in på marknaden. Vad händer med priserna då tror du?

      Radera