Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-10-17 16:01

Detta krävs på tolv år för att nå 1.5-gradersmålet

För de som fortfarande tror att mänskligheten kan klara 1.5-gradersmålet för klimatförändringarna, dvs reducera CO2-utsläppen med 45% jämfört med 2010 års lägre nivåer än idag till år 2030, så följer här exempel på vad som behöver genomföras på endast tolv år.
Elvafaldiga det här på tolv år. Och dubbla kärnkraften. På tolv år.
2010 konsumerande mänskligheten 12 414 miljoner ton oljeekvivalenter energi (Mtoe). 

2017 var denna siffra 13 511 Mtoe. 11 509 Mtoe av dessa var fossila bränslen. 596 Mtoe var kärnkraft, 919 Mtoe vattenkraft och 487 Mtoe var övrig förnyelsebar energi (mest vindkraft, solkraft och geotermisk kraft, samt biodrivmedel).

Ska vi reducera fossila bränslen till 55% av 2010 års nivåer ska dessa ner till 0.55*11509/13511*12414=5816 Mtoe givet att fördelningen var samma 2010 som 2017, vilket stämmer rätt väl - förnyelsebart har ökat, men fossila bränslen har ökat mer. 2017 ökade t ex de fossila bränslena med 2.5x så mycket som de förnyelsebara

Vi behöver alltså minska de fosssila bränslena från 11 509 Mtoe till 5816 Mtoe på tolv år, eller 5 693 Mtoe.

All ekonomisk aktivitet drar energi, och ekonomisk tillväxt innebär alltså alltid ökad energiförbrukning. Om vi antar att vi kan sätta världen i nolltillväxt i tolv år, och därmed öka misären och klyftorna i världen pga stigande befolkning och med det minskande BNP per capita, så måste 5 693 Mtoe ersättas av annan energi. Annars sänker vi förenklat världsekonomin och välståndet med 5693/13511=42%. Alla får väldigt fula frisyrer och dålig klädsmak, då globalt välstånd skulle skickas tillbaka till 80-talets nivåer, samt får bara två tevekanaler med testbild större delen av dygnet, inget Internet och inga mobiltelefoner, och andra undergångseffekter.

Så vi ska ersätta 5 693 Mtoe fossila bränslen med övrigt.

T ex behöver vi i så fall bygga nästan tio gånger så många kärnkraftsreaktorer som idag, globalt. Det skulle begränsa klimatförändringarna till +1.5 grader. Men att göra det på tolv år vore rätt fantastiskt.

Om vi istället tänker oss en kombination av kärnkraft och förnyelsebart, så kan det se ut som följande. Vattenkraft kan i princip inte ökas, eftersom de flesta floder är utbyggda och man i övrigt skulle dränka befolkningscentra eller i Sverige göra sportfiskarna sura. Vi tittar istället på en kombination av kärnkraft och förnyelsebart.

Dubbla den globala kärnkraften och elvafaldiga antalet vindkraftverk, solkraft, geotermisk energi och biodrivmedel tolv år så är vi nästan framme. Säg att den sista biten kan lösas med att öka vattenkraften med 25% och dränka några hundra miljoner människors bostäder, samt en massa jordbruksmark. 596+10*487+0.25*919=5 695 Mtoe. 

Lycka till med att ordna det på tolv år, samtidigt som vi hindrar folks välstånd från att öka (ekonomisk tillväxt) i hela tolv år. Eller så accepterar vi att detta är kört och att vi inte kan begränsa klimatförändringarna.

I Sverige verkar vi acceptera att det är kört, då vi t ex istället ska lägga ner kärnkraften och inte dubbla den. IPCC har förstår rätt i att klimatförändringarna är omöjliga att stoppa och enormt svåra att begränsa. Den som har minsta kunskap och förståelse inser att ovanstående förändringar är omöjliga att genomföra eller att ens komma i närheten av.

Den nya reaktorn i Finland är ett projekt som påbörjades år 2000. Själva bygget startade 2005 och den är i princip klar, om än inte färdig för drift, i år, dvs tretton år senare. Att ens dubbla kärnkraften mot idag på tolv år när enbart bygget av reaktorer tar 13+ år är förstås omöjligt.

När ovanstående genomförts på 12 år till 2030 så ska fortfarande övriga 5816 Mtoe fossila bränslen helt bort till år 2050 för att fortfarande klara 1.5-gradersmålet. Så proceduren ska upprepas, fast på 20 år istället för tolv, och allt utan ekonomisk tillväxt i ytterligare 20 år.

Notera att vetenskapen kring klimatförändringarna är korrekt, blanda inte ihop ditt ogillande för politiken med vetenskap.

Alla energisiffror från BP Statistical Review of World Energy 2018 (länk).
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

62 kommentarer:

  1. Cornu är för tvärsäker på saker och ting. Det finns åtskilliga osäkerhetsfaktorer utöver de som "klimatskeptiker" inbillar sig. Därtill kan man misstänka att syftet med antagandet om att det är kört är att man då kan strunta i att försöka ändra sitt beteende.

    Därtill är många högermänniskor benägna att misstro klimatförändringarna, påstå att klimatförändringarna är bra eller att det är omöjligt att göra något åt dem för att de över allt annat hatar att kanske behöva öppna sina plånböcker för det allmännas skull.

    Man bör också vara medveten om att varje decimal skillnad i temperaturförändringar kan ha enorm betydelse för många människor och det är då inte rimligt att säga att det inte spelar någon roll vad man företar sig.

    Vi kan absolut förändra världens energianvändningsmönster på relativt kort tid. Det finns massor med bra ny energiteknik. Det som verkligen krävs utöver kolskatter som kan finansiera en omställning är ett globalt förbud mot etablerandet av nya kolgruvor, oljeborrhål och gashål. Kanske ett tjugofemårigt eller femtioårigt förbud, som givetvis kan förlängas. Många redan öppnade kolgruvor bör säkert också stängas långt innan de är tömda. Medborgarinkomst bör utgå till de som blir arbetslösa och inte redan har en mycket bra arbetslöshetsförsäkring.

    Det kan nog gå att rädda världen, men inte om man försöker luta sig mot de idiotideologier som kallas socialism, liberalism och konservatism. Vi behöver istället en solid socialliberaldemokratisk människoekologism, som självfallet anstränger sig för att stävja folkvandringar snarare än att uppmuntra dem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu vet jag inte om just din version är bra, men håller med om att det är flummigt att så många (nästan alla?) försöker hita lösninge i en eller annan ideologi.

      Radera
    2. Du skriver att varje decimal skillnad i temperaturförändringar kan ha enorm betydelse för många människor. Vad vi vet är att atmosfärens temperatur har ökat med cirka 1 grad C, dvs tio decimaler, sedan 1800-talet. Samtidigt har världens befolkning ökat exponentiellt i takt med ökad temperatur och ökad koldioxidhalt. Det är svårt att hävda att människan hade sämre livsbetingelser för några decennium sedan då temperaturen var någon eller några decimaler lägre.

      Så nej, varje decimal skillnad har inte alls enorm betydelse, varken för högermänniskor eller vänstermänniskor. Faktum är att människosläktet har anpassat sig till betydligt större temperatursvängningar under de cirka hundra tusen år som gott sedan homo sapiens utvecklats till dagens människa.

      Det du egentligen säger är att den atmosfärstemperatur vi har just nu är det enda vi klarar av. Om temperaturen ökar eller minskar i framtiden, oavsett orsak, kommer människan att gå under. Historien visar att det inte stämmer. Vi klarar av betydligt större svängningar än så.

      Förr eller senare kommer människosläktet att gå under, det kan vi vara säkra på. Men det kommer inte att bero på att vi eldade upp för mycket fossiler år 2018.

      Radera
  2. Om mini kärnkraftverk skulle tillåtas så vore saken fixad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om inte de stora kärnkraftsverken kan klara säkerheten, hur tänker du dig det ska fungera med små dito?

      Radera
    2. Vilken sorts säkerhet tänker du på? En fördel med små reaktorer är att förhållandet mellan yta och effekt blir mycket större, vilket gör kylning av resteffekt mindre utmanande. Och i alla händelser minskar mängden material som kan slippa ut per reaktor.

      Radera
  3. I princip alla är väl överens om att växthuseffekten fungerar, men tänker att det måste vara extremt svårt att göra en modell som beräknar att X% minskning av växthusgaser ger X.X förändring i medeltemperatur. Jag har inte lusläst-rapporten, men vad har de utvecklat för bulletproof modell för att få fram detta?

    I övrigt håller jag helt med dig att man borde snabbt ta ett ställningstagande - är man allvarlig och tror på växthuseffekten är det en självklarhet att prioritera det framför andra miljöfrågor. D.v.s:
    - Ha kärnkraften öppen så länge som möjligt alternativt tills vårt energibehov är helt täckt av förnyelsebar energi
    - Att satsa på elbilar med de stora utsläpp som tillverkningen bidrar till samtidigt som det saknas plan för att få elförsörjningen 100% förnybar är waste

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att man är överens om effekterna behöver inte betyda att man tycker det är prioriterat att motverka effekterna.

      Skäl till att inte prioritera åtgärder kan vara att de inte får någon betydande effekt eller helt enkelt de kostar mer än de smakar.

      Har inte lusläst heller, men tidigare uppskattningar visar på förhållandevis blygsamma skador pga växthuseffekten. Det kan alltså vara mer effektiv strategi att satsa resurserna på att anpassa sig till klimatförändringar även att försöka motverka dem (isht när bara det förstnämnda ligger i vår makt)

      Radera
  4. Vi i Sverige sägs använda mindre olja idag än för femtio år sedan. Min bil drar ungefär som min moppe gjorde på den tiden... men det hjälper inte. I många hushåll eldade man med kol fram till slutet av 60-talet, åtminstone till uppvärmningen... Bara några år tidigare ansågs Sverige vara ett agrart land. De flesta vägar var grusade... De få asfalterade vägarna var det fri fart på och det var enbart några gamla engelska motorcyklar, eller någon tysk Mammoth som kunde toppa drygt 140... Och då började man bygga kärnkraftverk i stor skala i Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är bara att erkänna det stora suget vi har för att konsumera och har vi inte råd så lånar vi, så här kan maskinparken se ut för en modern familj

      två bilar
      båt
      husbil
      fyrhjuling
      skoter
      vattenskoter

      Radera
    2. Yup. Och några andra familjer någon annanstans har istället pltåskjul i extra vågig korrugerad plåt.

      Radera
  5. Gör som MP propagerar för - skatta oss till döds och brassa på med bonus-malus så att vi icke-politiker får sitta i våra mörklagda, kalla lägenheter och hus och inte ett öre att konsumera.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du menar malus-malior kanske? Så att vi inte kommer ha råd att anpassa oss till klimatförändringar?

      Radera
  6. Vad hände med solpanelsparkerna i Sahara och kabel över till europa?
    Och vågkraftverken?
    fusion energi verkar det inte bli något av :)

    Framförallt solceller i hela södra europa måste ju vara framtiden, dom kan exportera till norra delarna.

    Kan sen bara kineserna gå all in i elbilar så är vi nog en bit på vägen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Decertec projektet blev som väntat nerlagt. Egypten , SaudiArabien , UAE mfl ökenländer satsar nu på kärnkraft .

      Radera
    2. Saudis alla sist byggda kraftverk,Doha , är koleldae. Importkol från AUS Sydafrika

      Radera
  7. Nu vill jag först säga att vi absolut ska sträva mot ett fossilfritt samhälle på sikt. Men att klara det på kort tid är givetvis praktiskt ogenomförbart. Och denna min åsikt baserar jag inte på fruktan för kraftiga temperaturstegringar vid fortsatta CO2-utsläpp utan på det faktum att de fossila bränslena är ändliga.
    Visst existerar växthuseffekten. Utan den skulle planetens medeltemperatur vara 32 grader Celsius lägre än vad den är. Och t ex Sverige skulle i stort sett vara obeboeligt. Och visst medför våra CO2-utsläpp en viss temperaturhöjning. Någorlunda trovärdiga beräkningar visar att av den temphöjning på rätt exakt en grad som förekommit sedan förindustriell tid (cirka 1850) svarar CO2 för 0,6 grader och "naturliga orsaker" för 0,4 grader.
    Därefter vill jag påstå att denna genomsnittliga temphöjning seda 1850 på en grad är väldigt välkommen. Klimatet kring 1850 är inte något vi vill tillbaka till. Och då planetens befolkning ökat från c:a 1 miljard 1850 till över 7 miljarder i dag kan man inte påstå att vi fått sämre levnadsbetingelser genom den lilla temperaturökningen. Snarare tvärtom.
    Men vad händer då i framtiden? Något som sällan förs fram i debatten är att förhållandet mellan CO2-halten och temperaturen inte är linjärt. Det är logaritmiskt. Det innebär att framtida utsläpp har mindre inverkan på yemperaturen än de som varit. Mer exakt ökar temperaturen med en (1) grad Celsius för varje fördubbling av CO2-halten.
    Kring 1850 tror man CO2-halten var 280 ppm. Nu är den rätt exakt 400 ppm. Det varar faktiskt rätt exakt mot en temperaturökning på 0,6 grader.
    Om CO2-halten ökar till 560 ppm, vilket kan inträffa om vi fortsätter med dagens nivå på utsläppen (tar dock lång tid, kanske 80-90 år, längre tid om vi minskar utsläppen), får vi alltså enligt den allmänt accepterade strålningsekvationen en temperaturhöjning på ytterligare 0,4 grader (totalt 1 grad från 280 ppm till 560 ppm).
    För att temperaturen ska öka ytterligare en grad krävs en ökning av CO2-halten till 1120 ppm vilket är omöjligt. Så mycket fossila bränslen finns inte.
    Som jag ser det finns det alltså ingen ko på isen. Vi kan i lugn och ro förbereda oss för ett fossilfritt samhälle, utan dyrbara och helt onödiga panikåtgärder för att få ner utsläppen.
    Sedan vore det förstås bra om befolkningsökningen kunde minska eller helst avstanna. Där har vi det riktigt stora problemet för framtiden. Lägg hellre pengarna på åtgärder där.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det du skriver är inget som foliemössorna på den här bloggen tar till sig.

      Radera
    2. +1 på det.
      Har alltid förundrats över 1850 som utgångspunkt. Jag vet att det är för att det är då det finns mätningar över större delen av världen som är bevisade men samtidigt vet de som har någon historisk bildning att 1800 talet var ingen rolig tid att leva i klimatmässigt. 1800 talet var, om jag förstår det näst kallaste århundradet under de senaste 1000 åren. Tycker man gott kan ta vikingatiden eller istidens slut istället som utgångspunkt. Men människan kan inte tänka längre än en mansålder. Att t ex glaciärer minskar nu är inte konstigt alls då de ökade i nästan 600 år. Men då det syns under en mansålder att de minskat får folk panik. Men motsatsen är att de ökar och det kräver ett kallare klimat med missväxter och hungersnöd som följd. Nej tack. Under 1600, 1700 och 1800 talen svalt hundratusentals människor i hjäl bara i Sverige. I resten av europa var det likadant. Var finns mat för en halv miljard svältande europeer idag. Nej låt det bli varmare. Vinter OS får ställas in men då det bara är rika vintriga länder som kan ta medaljer så är den ändå rasistisk.

      Radera
    3. svempa

      Sådan är strålningsfysiken (och trevligt med lite naturvetenskap bland alla känslostormar), det går liksom inte att snacka bort.

      Att IPCC sätter klimatkänsligheten till 1.5-4.5C beror på antaganden om kraftiga positiva förstärkningseffekter, vars omfattning det råder stora osäkerheter kring, därav det extrema spannet.

      Dock kan man få en ledtråd om man studerar uppmätta fysiska data som visar att en dryg 80%-ig ökning av CO2-ekvivalenter har lett till en tempökning på 0.9-1.0 grader. Oaktat naturliga variationer så pekar detta på en klimatkänslighet på ca 1-1.5 grader, vilket är hanterbart och något vi kan anpassa oss till.

      Radera
    4. Delar mycket av Svempas analys, även om jag inte kan säga hur stor temperaturökning som CO2 från människan kan ha orsakat.

      Det jag dock inte håller med om är att dagens befolkningsökning skulle vara ett stort problem. Kaanske i Afrika, men det är för de är underutvecklade länder.

      Det som folk underskattar är hur marknadsekonomin löser problem automatiskt. Som exempel, biffkött kräver över 10 ggr mer areal än majs för att producera samma mängd kalorier. I brist på resurser så kommer priset på biffkött gå upp. Folk kommer köpa mindre och bönder växla över till majs eller andra grödor med högre energiinnehåll. Det finns massa liknande exempel och det finns en otrolig extra kapacitet som kan utnyttjas.

      Ett annat exempel är olja. När priset stiger så blir det lönsamt att ta fram olja på sätt som tidigare var olönsamma. Det driver på en teknikutvecklingen och priset pressas med tiden på detta nya sätt, shale oil är ett aktuellt exempel.

      När det gäller utsläpp, t.ex. avgaser från bilar, så kan man inordna dessa också i ett marknadssystem genom att sätt ett pris på de skador som de orsakar. Kör man en gammal avgasspyende bil i en tätort (så många skadas) får man betala mer straffavgifter än om man kör en bränslesnål bil med låga utsläpp på landsbygden.

      Radera
  8. Elbilen är ett bra initiativ för att minska växthuseffekten men man kan även se hur problematiskt det är i själva verket få tillstånd en verklig minskning om man tar hänsyn till elbilens hela livscykel som man kan läsa i Bloombergs genomgång.

    https://www.bloomberg.com/news/articles/2018-10-16/the-dirt-on-clean-electric-cars?srnd=premium-europe

    SvaraRadera
    Svar
    1. En intressant artikel som visar att i Norge tar det 2,5 år att betala koldioxidskulden för en elbil med dagens smutsiga batteritillverkning. Om batteri börjar tillverkas i Sverige blir det betydligt kortare tid för vi bränner mycket lite kol (Värtan) och olja för vår el.

      Det finns också nyare batteri på väg som kräver mindre energi i tillverkning.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Koldioxidutsläppen vid batteritillverkning kommer sjunka kraftigt framöver, dels genom att batterierna i sig blir resurssnålare, dels genom att insatsenergin kommer avfossiliseras så sakteliga.

      Radera
  9. 1,5 grader är vi uppe i samma medeltemperatur som vi var under den atlantiska värmeperioden?

    Förresten är EFFEKTERNA av klimatförändringarna vetenskapligt belagda?
    Jag menar det är ju dumt om vi bygger en höghastighetsbana till kontinenten i ställer för att bygga in en större resiljens för jordbruket.
    Bara en sådan sak som att höja diselskatten minskar jordbrukets förmåga att klara klimatförändringarna rätt så rejält.
    Samma med kraven på avgasrening vilken gör att lantbrukarnas maskiner blir dyrare att både köpa och underhålla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Höjd skatt på diesel och bensin behövs. Jordbruket kan få stöd på annat sätt så de klarar sig och helst ställer om till minskat behov av diesel.

      Om maskiner drivs av el försvinner behovet av avgasrening.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  10. Det var bättre förr när det var sämre. "Trillingarna" (Oskarshamn 2 samt Barsebäck 1-2) levererade av ASEA-Atom byggdes inom utlovad tid, fyra-fem år, och inom budget.

    Varför köpte man inte in utländska kraftproducerande reaktorer? Resonemanget gick ungefär som så att "Det blir billigare om vi gör det själv, hur svårt kan det vara? Grabbarna på ASEA-Atom (ca 350 till antalet) fixar det". Det var drag i verksamheten på 60-talet.

    Vad gäller klimatförändringarna hade M Armstrong ett intressant inlägg på sin blog för ett tag sen. Alla i klimatpanikbranschen verkar inte helt ärliga alternativt hanterar data väldigt slarvigt. Vid en nyligen genomförd oberoende granskning av klimatdata hittades förutom stora datakluster som kunde ifrågasättas direkta flagranta fel vilket gör att man kan fundera över hur mycket många klimatforskare verkligen anstränger sig för att vara opartiska. "Anomalies it has identified include at St Kitts in the Caribbean, the average temperature for December 1981 was zero degrees, normally it’s 26C. For three months in 1978, one place in Colombia reported an 82 degrees Celsius average – hotter than the hottest day on Earth. Then in Romania, one September the average temperature was reported as minus 46°C, which has never happened. The data showed that supposedly ships would report ocean temperatures from places up to 100km inland.

    SvaraRadera
  11. Svenska politiker är underbara.
    I invandringsfrågan vägrar man ta till sig fakta.
    I klimatfrågan stödjer man sig på vilka obevisade teorier som hellst.
    En sak är säker.
    Bägge frågorna kostar skattebetalarna miljarder.......

    SvaraRadera
  12. Vad tycker bloggen om bränslet HVO100?
    Prismässigt är det helt ok då jag kör rätt lite.
    Är det miljömässigt bättre än vanlig diesel?
    Går motorn sönder? (Högst osannolikt tror jag själv)

    SvaraRadera
  13. Tisdagen den 26 Januari 1972 Skrev DN följande: "FN:s miljövårdschef varnar: VI HAR 10 ÅR PÅ OSS ATT HEJDA KATASTROFEN" - Tycker det hela låter bekant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra där Sivan.
      Allt det här handlar egentligen om att göra världen totalt beroende av ett antal Amerikanska multinationella storföretag.
      Allt under FNs flagga.
      Alla världens demokratier skall underkasta sig en global diktatur.
      Mc Donalds föder dig med undermåligt käk.
      Pfizer säljer medicin när dina blodfetter går över smärtgränsen.
      Nej!.
      Vi köper inte den här skiten.
      Al Gore försökte och det uppdagades att han bara var en lakej till megaföretagen.
      Fick han inte Nobels fredspris på köpet?
      Sergej Prokfjev skildrade detta i Peter och Vargen.
      Rockström måste tro att svenskar är idioter.
      Nostradamus 2018.
      Samma Internet han begagnar för att föra ut sina irrläror.
      Har lika många inlägg som säger tvärt emot.
      Rockström får nu en fet inkomst från institutet i Potsdam.
      Har han riktig tur så kan han bli klimatambassadör för FN.
      Då blir han multimiljonär.
      Man blir imponerad hur snabbt karln klättrar på karriärstegen.
      Allt byggt på en stor fet lögn.

      Radera
    2. Instämmer: Och här finns mer för att lindra ångesten: https://wattsupwiththat.com/2018/10/17/have-we-reached-peak-alarmism-on-climate-change/ - och som vanligt gäller FOLLOW THE MONEY!

      Radera
    3. Eller också hade han rätt och det var kört redan 1982.

      Radera
  14. Låter som det krävs ett enormt byggande globalt för att ersätta med miljövänlig energi. Det kommer orsaka massor med utsläpp. Så för att minska utsläppen kommer mer än nånsin släppas ut.

    SvaraRadera
  15. Nog bara att köra på, miljömässigt tänkande är alltid bra men att bryta rygg för något vi inte fullt ut kan påverka känns meningslöst, precis som föregående inlägg kommer vi ironiskt nog få en enorm ökning av utsläppen bara av byggande för att ställa om i den tilltänkta takten så det hela blir löjligt och oseriöst.

    SvaraRadera
  16. Dags att genomskåda den politiska skrämselpropagandan för klimatet och se den för vad den egentligen är.
    1. Argument för att beskatta de som producerar och omfördela resurserna till de som inget producerar.
    2. En distraktion från de verkliga hoten.

    Klimathysterin blir allt värre och börjar likna domedagspropaganda och religiös fanatism. Vi kommer alla brinna upp eller dränkas i syndafloder om vi inte minskar CO2 utsläppen. De som ska rädda oss från undergången är politiker och miljöorganisationer bara vi accepterar högre skatter på energi och miljardsatsningar på diverse klimatprojekt.

    Enligt naturvårdverket är Sveriges andel av de globala utsläppen 1 promille. Det är en tusendel eller 0.1%. Även om vi mörklägger landet lägger oss ner och dör allihop så påverkas inte klimatet. Det blir en droppe i havet.

    Klimathotet har blivit ett politiskt argument och säljpitch för att vi ska acceptera högre skatterna på energi. Energi är den perfekta skattekällan. Energi är en förutsättning för allt mänskligt liv. Alla människor förbrukar energi och således genererar de skatteintäkter. Ingen undkommer beskattning.

    Den skattefinansierade industrin och byråkratin kring ”klimathotet ”växer allt större samtidigt som resursbristen i välfärdssektorn blir allt mer akut. 1 miljard för att subventionera elcycklar för stockholmarna samtidigt som tex landstinget Västernorrland dras med underskott på futtiga 220 miljoner vilket riskerar nerläggning av hela sjukhus. Miljarder extra till SMHI för att studera klimatet samtidigt som det fattas 10000 tals lärare i skolan. Otroligt. Politik ska handla om prioriteringar. Här ser vi tydligt vilka prioriteringar politiker gör.

    CO2 är livets gas. Ju mer CO2 desto bättre växlighet och skördar. Paradoxalt nog utmålas livets gas som mänsklighetens största hot. Gifter i vattendrag, hav, mat, kläder och byggmatreal är det få som bryr sig om. För att inte tala om brottsligheten, resursbrist i välfärd och annalkande finanskris. CO2 är tydligen det största hotet av alla. Det är en sinnessjuk tid vi lever i.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fel om ”livets gas”. Under kontrollerade omständigheter för man matchar gödsel och vatten m CO2 i ett växthus, ja. I verkligheten utanför, nej. Därtill blir det mindre näring i maten vid högre CO2.

      Radera
    2. Om vi bara delar in jordens befolkning i tillräckligt små delar behöver ingen göra något alls, spelar ju ingen roll då de är så små...

      Radera
    3. Men Corny...
      Mer Co2 ökar ju tillväxten av alla gröna växter.
      Hur såg det ut i Sverige då Vikingarna koloniserade Grönland?
      Kanske växte det björkar halvvägs upp på kebenekaise då.
      Är det fel?Eller?
      Kan det vara så att vår sol spelar en större roll i vår klimatutveckling än alla experter tror?
      Eller vulkanutbrott?
      Om man tror att mänskligheten kan förrändra klimatet så måste man väl ta i beräkning den skenande befolkningsökningen.
      Hur många var vi 1815.
      Hur många är vi nu?

      Radera
    4. Utmärkt magervalp. Bra åtgärder påverkar andra. Gör något tex installera solceller på taket. Nyss klagades på tv4 att de största eldistributörerna är sega på att installera nya mätare till de som skaffat solceller. Det talades om brist på mätare osv.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  17. Bryr mig inte om CO2 ökar, men utsläpp från fossila bränseln ger cancer, hjärtkärlsjukdomar mm. och därför är det vettigt att begränsa sådana utsläpp där människor är.

    Kärnkraft och solenergi är antagligen de bästa energikällorna.

    SvaraRadera
  18. Finns de någon som har koll på hur många invånare som behövs för att driva runt en stad? (Med forskare och allt sånt inkluderat)

    SvaraRadera
  19. Till syverne och sist är det upp till var och en att bidra till minskade utsläpp men med dagens kortsiktiga tänk med ökad konsumtion för att hålla igång jobben, generera högre skatteintäkter som spenderas på välfärdshöjande insattser, går vi stick emot stäv när det gäller minskade utsläppsvärden!

    SvaraRadera
  20. "då globalt välstånd skulle skickas tillbaka till 80-talets nivåer"

    Det låter ju inte så farligt, men frågan är vems 80-tal. Ska svenskar återgå till svenskt 80-tal, kineser till kinesiskt 80-tal och afrikaner till afrikanskt? Eller ska alla återgå till ett genomsnitt av dessa? Då är det risk att vi bara får en TV-kanal.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, alla skulle behöva tbx till sitt 80-tal.

      Sedan halvera det per capita pga dubbelt så stor befolkning idag.

      Radera
    2. Mycket var bättre på 80-talet - jag var yngre, musiken var bättre och flickorna var vackrare (åtminstone de som är jämngamla med mig). Samtidigt har flera miljarder människor lyfts ur fattigdom, t.ex. i Kina. Jag har svårt att tänka mig att den kinesiska medelklassen skulle acceptera att återgå till ett tillstånd då de var mycket fattigare än vi europeer. Så en återgång till 80-talet skulle nog betyda kinesiskt 80-tal för alla; bättre än stora språnget och kulturrevolutionen, men med väsentligt lägre levnadsstandard än vad de flesta svenskar upplevt.

      Och så delar vi med två.

      Radera
    3. Det är ganska uppenbart att ingen medelklass i världen kommer göra det, under annat än ett högst påtaglig hot om betydligt sämre utsikter för dem som alternativ.

      Klimathotet är _inte_ "högst påtagligt" för en genomsnittlig person. Generellt inte för någon medelklass får man nog säga.

      Radera
  21. Dagens marknadsekonomi är ett överlägset system när det gäller att öka välstånd. När det gäller att begränsa användningen av miljöfarlig energi fungerar systemet inte. Det är vad många inser och som skrämmer dem.

    Ingen behöver dock oroa sig för planeten och livet i sig. Det kommer garanterat att repa sig på ett antal miljoner år oavsett vad vi människor ställer till med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tycker marknadsekonomi är överlägsen när det gäller miljön med.

      Det man måste göra är att sätta ett pris på att skada andras privata egendom (vilket inkluderar människor kroppar/hälsa). Marknaden sköter sen resursallokering och teknikutveckling.

      Det är för svårt för politiker och centralplanerare att räkna ut hur produktionen ska ske. Prismakanismen är överlägsen. Sätter man ett pris på det utsläpp en lastbil gör, så får marknaden incitament att minska kostnaden, t.ex. köpa miljövänligare bilar, eller konsumenter att välja bort produkter som är onödligt dyra.

      Radera
    2. Hur ska marknaden i praktiken kunna sätta pris på att skada andras privata egendom tänker du? Jag tror det behövs andra mekanismer än marknadsekonomi för att värdera dessa skador.

      Radera
  22. Det för människor är det stor skillnad på 2 och 4 grader. Därför finns det anledning att agera.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkligen?

      Över ett dygn och även mellan årstider varierar temperaturen betydligt mer. Tittar vi på Sverige så är skillnaden mellan Norrland och Skåne betydligt mer än 2 grader och människor verkar kunna leva på båda ställena. Om något, så är det mer trivsamt i ett varmare klimat.

      Radera
    2. OK, så du tycker inte att det är stor skillnad för människor som lever i Norrland och Skåne. Jag tror det beror på okunskap om du verkligen tycker så. Tex skulle inte husen i Skåne klara snölasterna i stora delar av Norrland.

      Radera
  23. "Dubbla den globala kärnkraften och elvafaldiga antalet vindkraftverk, solkraft, geotermisk energi och biodrivmedel på tolv år så är vi nästan framme."

    Om man ska titta på utvecklingen av mängden installerad solenergi så kommer den, givet att tillväxten inte ökar i området, öka till ungefär 23 ggr av nuvarande nivå på 12 år. Väl? Cirka 30% per år var tillväxten sist jag tittade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tjena. Tror du på det själv? I så fall så är det bäst att påtala att även fossila bränslen stiger, och kommer i så fall dubblat på denna tid och alla positiva klimateffekter uteblir helt.

      Radera
    2. Om jag tror på en fortsatt tillväxt >30% av solenergi på årsbasis? Ja verkligen.

      https://e360.yale.edu/assets/site/SolarPower-Europe-5.jpg

      Peak oil verkar redan ha inträffat och vi pratar alltså om cirka 6% årlig tillväxt av fossilbränsleproduktion vs 30% av solel? Rätt stor chans att det senare totalt äter upp det föregående. Solel är redan det billigaste sättet att producera el på, och ju högre volymer, desto billigare. Förnyelsebara energikällor blir billigare och billigare för varje år, medan fossila tvärtom generellt blir dyrare (pga brist, givetvis). Fossilbränslen är nog snart en liten parantes på marknaden.

      Men ja, det är svårt att ta till sig vad pågående tekniska revolutioner kan innebära.
      Exempel:
      http://nokiamob.net/wp-content/uploads/2017/11/Nokia-Forbes.png (året iPhone lanserades)
      https://i2.wp.com/ignitionframework.com/wp-content/uploads/2014/08/Digital-Camera-Price-over-time.jpg
      https://i2.cdn.turner.com/money/2011/09/28/technology/thebuzz/chart_ws_stock_eastmankodakco_2011928121349.top.png

      Radera
    3. Vindkraft växte med 30% per år fram till 2009. Där tog det stopp och utbyggnaden blev linjär, dvs ungefär samma varje år. Nu är man alltså 9 år in på max-installationstakt med en teknik med typ 20 års livslängd. Man är smack mitt i S-kurvan med bara 4-5% global penetration!

      Det mesta tyder på att solceller är i precis samma läge idag som vindkraften var 2009. Utbyggnadstakten kommer troligen fastna vid ungefär 100 GW/år. Det innebär 25% kapacitetstillväxt i år. 20% nästa år. 17% år 2020. 14% år 2021. 13% år 2022, 11% 2023 och 10% 2024.

      Sol och vind har funktionen att de sparar fossilbränsle när vädret är lämpligt. Baksidan på det myntet är att de låser in fossilbränsle-genereringen - den måste finnas där när vädret inte är perfekt. Kärnkraft däremot är en verklig ersättning, inte en metod att spara bränsle. Sol-el är inte alls det billigaste sättet att producera el på - det är ännu en grön myt.

      Radera
    4. Varför tror du samma saker händer med solkraft? Vindkraft har aldrig imponerat, imo, pga sin dåliga livslängd.

      Sol och vind fungerar även bra i samarbete med vattenkraft, och lokal lagring.

      Kärnkraft är ingen verklig ersättning då det inte är förnyelsebart.

      När jag säger att solel är billigast pratar jag alltså om vid nyinstallation, inte existerande anläggningar.
      https://c1cleantechnicacom-wpengine.netdna-ssl.com/files/2017/01/US-LCOE-Renewable-Energy-e1485107175428-570x353.png

      https://cleantechnica.com/2016/12/25/cost-of-solar-power-vs-cost-of-wind-power-coal-nuclear-natural-gas/

      Dock är ovan siffror från 2015 och priset på solel har sjunkit rätt mycket sedan dess...

      https://www.forbes.com/sites/dominicdudley/2018/01/13/renewable-energy-cost-effective-fossil-fuels-2020/#d1084d54ff2e

      Radera
  24. Jag kan rekomendera denna välbalanserade BBCdokumentären angående klimathot; https://youtu.be/oYhCQv5tNsQ

    SvaraRadera
  25. Gärna fossilfritt men aldrig att jag tror på klimatbluffen. Inte en chans.

    Många överutmanade lär ju ta den varma sommaren till intäkt för att det pågår en uppvärmning kopplad till spårgasen CO2 dock (fast det omvända gäller förstås inte, kall vinter är inte lika med kallare klimat). Samma överutmanade personer tycker att massinvandring till Sverige med tillhörande höga utsläpp av CO2 (+massa andra miljöpåfrestningar) är en bra idé. Att det skulle vara "klimatsmartare" att rikta hjälp till migranternas närområden samt bistå med aborter och steriliseringar för att få bukt med överbefolkningen är såklart heeelt otänkbart och förmodligen fascism.

    Förresten, FN har ju nyss sjösatt en ny plan för att öka på massinvandringen till västvärlden som ett led i att förinta vita länder. Hur rimmar det med IPCC:s klagosånger om klimatet? Utsläppen kommer ju att skjuta i höjden. FN är verkligen hyckleriets högborg, en cancer för hela mänskligheten.

    SvaraRadera
  26. Intressant artikel. Den innebär dock ingen tröst för den som lider av klimatångest. Inga av de scenarion som presenteras framstår som särskilt realistiska.
    Personligen är jag dock ganska optimistisk. Dock bara om vi satsar seriöst på energieffektivisering. Globalt slösas ofantliga mängder energi bort fullständigt i onödan. Genom att utnyttja den bättre skulle oerhört mycket vara vunnet.
    Många sätter likhetstecken mellan energieffektivisering och förnybar tillförsel. Det är dock två helt olika djur. Utbyggnad av förnybar energi utgör bara delvis en ersättning för den fossila. Dessutom innebär utbyggnad av förnybar energi ytterligare resursutnyttjande. Energieffektivisering innebär minskat. Vi hade ju en kunnig och uppskattad generaldirektör för Energimyndigheten som dristade sig att påpeka detta kort efter att han fått ett förnyat förordnande på tre år. Tre månader senare "beviljades han entledigande".
    Ett stort bekymmer med den förnybara tillförseln är att den är intermittent. För att kunna nyttja den krävs antingen något sätt att lagra energi eller balansera intermittensen.
    Många framhåller Kina som ett föredöme och tror att de minskar sin förbränning av fossila bränslen. Detta är ett antagande som många baserar på det faktum att dessa länder bygger ut kapaciteten för förnybar tillförsel stort. Detta innebär dock inte per automatik att kolförbränningen minskar - tvärtom, den byggs fortfarande ut, och tillförseln från kol ökar relativt den förnybara. Det döljer man genom att utforma solcellsparker som pandor...
    Eftersom Kina försöker mätta världens hunger efter batterilagring och solceller har landets koldioxidutsläpp under 2016 ökat med 3,5 %.
    Det är förvisso så att de bygger ut kapaciteten för den förnybara tillförseln med ungefär lika stor kapacitet som de bygger ut kolkraften - för 2016 c:a 50 GW vardera, men eftersom den förnybara kapaciteten bara har en nyttjandegrad på runt 15 % så är den faktiska tillförseln bara runt 7 GW på årsbasis medan kolkraftverken som går dygnet runt kan tillföra så gott som hela sin kapacitet.
    Alltså ökar Kinas energianvändning från kolkraft med en faktor 7 gånger mer än den förnybara. Och för att göra det hela än jävligare är ju den förnybara kraften alltså inte heller koldioxidfri - de sämsta solcellerna har ett inbyggt klimatavtryck ungefärligen motsvarande oljeeldning.
    Det är fascinerande att idag när så gott som alla produkter som säljs klimatredovisas så undgår förnybar tillförsel helt de kraven.
    Alla bara utgår från att den är klimatneutral.
    Medan USA paradoxalt, trots Trump, har minskat sin klimatpåverkan med långt större mått än EU.
    https://www.processnet.se/.../435909/70_procent_slosas_bort

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra inlägg, men jag vill minnas att kinesisk kolkraft bara går på cirka 60% kapacitetsfaktor i snitt. Det finns alltså en överkapacitet. Vad gäller energieffektivisering så kommer den under överskådlig framtid att ätas upp av befolkningsökning och urbanisering i fattigare delar av världen. Totalt sett kommer energiförbrukningen fortsätta att öka ganska raskt under överskådlig framtid. De icke-fossila energikällor vi väljer kommer behöva täcka upp för denna ökning och samtidigt ta stora marknadsandelar från befintlig fossilgenerering. Det är bara kärnkraft som är mogen uppgiften. Vi kan hoppas på förnybart, men det är att köra chicken race mot klimatet.

      Alla GD-ar på Energimyndigheten i modern tid har väl varit centerpartistiska planteringar med främsta uppdrag att sabotera för kärnkraften?

      Radera