Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-09-14 11:30

Svenskt Vatten: Priset på kranvatten kommer dubblas

Branschorganisationen Svenskt Vatten menar att priset på vatten i Sverige kommer dubblas justerat för inflationen. Underinvesteringarna är som bekant massiva, samtidigt som befolkningen skenar i storlek på många orter. Exempelvis Norrvatten i norra Stor-Stockholm har inte gjort några större investeringar sedan 60-talet trots befolkningstillväxten.
Pumpbrunnar (?) för Mark kommuns massiva investering i nytt avloppsnät.
Svensk infrastruktur har länge levat på gamla investeringar från gamla DDR-Sverige, där kommunerna sedan kört vidare utan att satsa nya pengar. I synnerhet gäller detta VA-systemen, där ersättningstakten kan vara upp till 300 - 400 år. 

Samtidigt växer Sveriges befolkning och ännu mer i attraktiva områden.

Men nu flaggar branschorganisationen Svenskt Vatten för att investeringarna måste öka. Justerat för inflationen kan detta innebära dubblat pris på vatten inom 20 år.

Ett exempel är Norrvatten i norra Stor-Stockholm där man inte gjort några större investeringar sedan 60-talet. Nu ökar som bekant befolkningen snabbt i takt med en nybyggnation av bostäder man inte sett sedan miljonprogrammets dagar. Notan skickas förstås vidare till kunderna. Norrvatten säger till Metro att det var billigare att bygga anläggningar förr (=justerat för inflationen). Tekniska och miljömässiga krav har höjts rejält. Således blir det väldigt dyrt att bygga utökad kapacitet nu.

För små kommuner blir det förstås ännu dyrare. Metro ger i sin artikel exempel på Högsby där månadskostnaden för VA för en villa är 984:- SEK, kontra 271:- SEK i Solna.

Man kan summera det hela med att det finns gott om vatten i Sverige, men inte tillräckligt med pumpar.

Så räknar vi med dubblat pris på 20 år och 2% inflation blir alltså allt annat lika dagens 984:- SEK i Högsby till 1.02^20*984*2=2924:- SEK per månad och för villaägaren i Solna 1.02^20*271*2=805:- SEK per månad.

Pga tidningsbranschens önskade länkskatt/länkförbud kan jag förstås vare sig citera eller länka till artikeln i Metro. Den fanns i papperstidningen onsdagen den 12:e september, som också finns som PDF på nätet.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så lång blogginlägget är publicerat.

41 kommentarer:

  1. Ganska så stabil marknad också eftersom du som fastighetsägare är tvingad att ansluta dig om kommunen "erbjuder" tjänsten.

    SvaraRadera
  2. Orimligt att göra dessa investeringar. Upp emot 5% av Sveriges elenergiförbrukning går åt till att pumpa vatten eller avlopp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi kan alltså inte öka denna och därför blir det lägre investeringar, mindre utbyggnader

      Säg vattenpriset ökar med 50%...
      :)

      Radera
  3. Jepp och det vimlar av områden där vi har underinvesterat sedan 80-talet. När ska federalisterna kastas ut och ersättas! Staten måste på allvar se över även behoven inom kommunerna vilket innebär att staten tar större ansvar finansiellt.

    Hela finanssystemet(och numera konsumtionsekonomin) bygger på skuldsättning. Varje skuldkrona skapar en tillgång när vi investerar. Inget konstigt med det. Alla som arbetat med underhåll vet vad ett dåligt underhåll får för merkostnader. Kommunalisering med alltför decentraliserade finansbeslut har lett till en allvarlig erodering av vår infrastruktur. Sköts underhållet och nyinvesteringar på rätt sätt och långsiktigt så klarar även en större av behoven att finansieras via skattsedeln. Resten klaras via statens kapacitet att skapa nödvändiga resurser(out of thin air).

    SvaraRadera
  4. Precis så är det.

    Svensk infrastruktur har varit riktigt bra, men man har inte investerat tillräckligt.

    Nåja. En dubbling av svenska vattenpriser tar väl oss till Danmarks nivå eller nåt (och en tredjedel billigare än Tyskland).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fortfarande väldigt billigt. Men vi har ju vant oss med att vatten är nästan gratis, och då kan det ju bli lite psykiskt jobbigt när det inte längre är det.

      Radera
    2. Ja. Vatten är extremt billigt i Sverige.

      Radera
    3. Vatten är billigt för att vi har oerhört gott om sötvatten-täkter samt gjorde stora investeringar för länge sedan. Men gör som på elsidan och minska vår konkurrensfördel och låt privata aktörer likt Sydamerika köpa upp vårt vatten för en spottstyver(räknat på dess oändliga diskonterade värde)och sälj det till Danmark med m.fl vilka har mindre vattenreserver per capita. Hur dum får man bli?

      Radera
    4. Skulle vi ha bygglöner som följde industriarbetarlönerna långsiktigt så skulle våra infrastruktur-kostnader ligga på en betydligt lägre nivå.

      Radera
    5. Men vatten-priserna skulle naturligtvis varit högre om nödvändigt underhåll/nyinvesteringar varit mera i fas med behoven. Men fortfarande billigt relativt andra länder(trots vår glesa geografi). Bara att gå tillbaka i tiden och följa såväl privata och offentliga investeringars andel av BNP. Det lutande planet är tydligt sedan 70-80-talet i västvärlden. Många pratar men ingen verkstad. Orsaken: Skuldsättnings-neurosen.

      Radera
    6. Sydvatten utnyttjar bara drygt en tredjedel av uttaget ur Bolmentunneln som förser ca 800k människor med dricksvatten (maxuttag enligt dom 6 kbm per sekund, ca 2 kbm nyttjas idag). Givet att Köpenhamns vatten liksom annat vatten på Själland har en hårdhet av 20-30 tyska hårdhetsgrader (grundvattentäkter enl. HOFOR) och Bolmenvattnet drygt 3-4 kunde en förlängning av tunneln under Öresund vara ett sätt att utnyttja arbitraget. Tror nog att danskarna skulle uppskatta att slippa köpa avkalkningsmedel och se maskinerna slitas ut i förtid om det vore möjligt.

      Radera
  5. Det finns fler stora problem med VA-infrastrukturen som politiker totalt blundar för. Så som lagen om vattentjänster är uppbyggd så kan man inte samla på sig kapital för att göra stora investeringar vilket innebär att man måste ta enorma lån och därmed enorma risker för att finansiera stora projekt.

    Man skiljer fortfarande bara på vatten och avlopp juridiskt, något som gällt sedan 50-talet. I dagsläget pratar man om tre vattenslag, dagvatten (regn), spillvatten (bajs och kiss), vatten (dricksvatten). Framförallt dagvattenområdet har stått inför otroliga förändringar de senaste 10 åren driver av ett par extrema regn (malmö, köpenhamn, översvämningar och miljardförluster i skador) samt en EU-dom som innebär att reningsgraden på dagvatten måste vara otroligt mycket högre än tidigare.

    Juridiskt är det halvt omöjligt att peka ut vem som är ansvarig eller vem som ska betala, varför det är lite av vilda västern och kohandel som gäller just nu. Svenskt Vatten har bönat och bett om att regeringen ska ta upp frågan men allt som sker är samma utredning som görs om och om igen och får samma kritik i remisserna, att googlea fram den svidande kritiken på Svenskt Vattens hemsida är lätt, man har efterfrågat detta i säkert 15 år utan att få ett skit i gensvar av riksdagen. Utredningarna som släppts är på en lägre nivå än vad jag själv hade kunnat producera på kammaren en fredagskväll efter en halvplatta falcon.

    Nu senast har LF som första försäkringsbolag vägrat försäkra bostäder som de bedömde låg i ett område med för stor översvämningsrisk detta trots laga kraft detaljplan och godkända bygglov.

    Svensk VA-bransch mår jättebra och utvecklas enormt, svensk förvaltning av va-infrastruktur mår jättebra och utvecklas enormt, svensk hantering av VA-frågan är skit, detta som 100% konsekvens av total passivitet i frågan från politiska beslutstagare i mycket mycket mycket lång tid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blir som vanligt när det är upp till kommunerna att fixa biffen. Vissa är mer ambitiösa än andra p.g.a. lokala förutsättningar i allt från topografi till hydrologi och ekonomi, anställda på förvaltningsnivå med viss inriktning och kompetens osv.

      Radera
  6. Hur mycket av vårt rena vatten används av dagens industri? Jag utgår från att det är en betydande del och att det inte sker så stora besparingar där som är ekonomiskt möjligt. Tillväxt sker idag mest inom företag som inte förbrukar så mycket vatten.

    Idag läcker mycket renat vatten ut i de gamla rörledningarna så just energi för pumpar av färskvatten minskar när nätet moderniseras medan det ökar något för avloppen.

    Grävandet för nya ledningar blir inom några år billigare genom att färre personer behövs för nya de nya entreprenadmaskinerna och deras driftskostnader faller. Behövligt sand och grus från bergtäkter blir också billigare.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan npg bero på typ av industri och krav på renhet. T.ex gruvor försker ofta använda samma vatten omigen.

      Radera
    2. 61% enligt denna l*nk
      http://sydvatten.se/vattenforbrukning/

      Radera
    3. Inte mycket och oftast endast när man måste, dvs livsmedel, läkemedel, kemi. Skogsbruk, stål mfl kör sjövatten rakt av. Ekonomisk idioti att använda vatten av dricksvattenkvalitet till sånt då det kostar otroligt mycket mer.

      Radera
    4. De flesta storförbrukare, dvs basindustrin har egna vattenverk och avloppsverk.

      Få använder kommunalt dricksvatten.

      Radera
    5. Tack gbd crvx, Tim och Rikard Ohlin. Ser att enligt Sydvatten finns det över 4 personer per hushåll i Sverige om man gör en snabb kalkyl.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  7. Då kan de passa på att anpassa avgifterna så att man minimerar den fasta avgiften istället lägger 95% av intäkterna på hur mycket vatten man använder.

    Så skulle vi slippa allt sånt där med bevattningsförbud (för ingen skulle lägga 200 kr för att fylla en pool till barnen) och det skulle faktiskt löna sig att installera snålspolande toaletter osv.

    Men det blir väl som vanligt när det är monopol - kraftigt höjda fasta avgifter istället.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Höga fasta avgifter är nog tyvärr nödvändigt. Annars röstar svensson med fötterna och gräver sin egen brunn, även om det inte håller dricksvattenkvalite, duger det till nästan allt annat i större delen av sverige.

      Radera
    2. Börja kräv tillstånd för att borra brunnar. Är man ansluten till kommunalt VA-nät och tar vatten från egen brunn så får man givetvis betala en högre (V)A-avgift - man belastar ju avloppssystemet lika mycket.

      Villa A utan egen brunn - 100 kronor i fast avgift och 900 kronor i vattenförbrukning.
      Villa B med egen brunn - 600 kronor i fast avgift och 0 kronor i vattenförbrukning.

      Radera
    3. Ansluten till kommunens va. Har egen brunn som enbart används för bevattning (och kan nyttjas i krisläge om jag har el till pumpen. Borde därför belönas av samhället för jag kommer i kris att bjuda grannarna på vatten.)

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    4. Bjuda, är du kommunist?

      Radera
    5. gbd crvx oj fantastiskt bra iakttagelse, det finns drag av det. Tar en nyhet: Jeff Bezos satsar 2 miljarder dollar på att finansiera befintlig ideella organisationer som hjälper hemlösa familjer och skapa ett nätverk av nya ideella förskolor i låginkomstområden.

      Blev själv ekonomiskt oberoende 2000 men missade att sälja i tid. Vi var lite chockade när aktierna växte en halv miljon ena dagen och en nästa osv. Vad skulle vi göra med alla pengarna. Sedan kom vi på vad vi ville göra.

      Tillbringar nu mycket tid med att förvalta mina aktier och ser det som stor risk att vi får ett kraftigt fall snart. Är en del inne på denna blogg eftersom det kommer viktiga tankar här ibland från både Lars och andra. Några texter hjälper till också när det gäller investeringar och andra ger lite nytt annat om världen.

      På bra humör nu eftersom en viktig TO dragit upp kraftigt idag. Hela veckan har varit trevlig med ELO i Globen, dotterns födelsedag, Yasuragi utan nätkontakt hela måndagen, ett svagt Norrsken i natt som nådde 08, mm.

      Marx spekulerade på börsen men det gick åt skogen så han skrev kommunistiska manifestet istället. Har hyfsat säkrat upp ekonomin med villa med två växthus och lantställe. Har mikroskopisk belåning så det blir nog inte ett nytt manifest. Sitter nu i stora växthuset bland mest tomater för att ögna igenom Ny Teknik som kom först i em.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  8. Vi kanske just INTE medvetet skulle "skena" befolkningstillväxten...

    SvaraRadera
    Svar
    1. 1,1 procent är alltså en skenande tillväxt. Jfrt med t ex Norge med 0,8. Bra att veta.

      Radera
    2. Tur oss andraatt Bengt drar sitt strå till stacken genom att inte duscha så ofta. (Förutom de som står i vindriktningen förstås)

      Radera
    3. Man kan duscha kort men effektivt så att man inte slösar på det dyra varmvattnet.
      2 ggr/vecka samt vid fysisk aktivitet, gräsklippning etc.
      :-)

      Ja, jag har snålspolande WC o dito duschmunstycke

      Radera
    4. Ja varmvatten är jättedyrt. Att värma 300 liter till ca 50 grader med elpatron kostar i storleksordningen 12kr. Har du värmepump kostar det ca 2-3 kr. En sån tank räcker säker till 4 jättelånga sköna russinskinnsduschar eller minst 10 korta, så du kan räkna med att din korta dusch kostar hela 20-30 öre eller så, annars en kanske en hel krona eller så. Bra jobbat!

      Radera
    5. Finns ju värmeväxlare man kan köpa som tar tillvara på värmen från varmvattnet man annars spolar rakt ut i avloppet..

      Radera
  9. Det finns ju en praktisk anledning till att vatten är billigt i Sverige, de flesta av oss har prima vatten ett par meter under fötterna, höjs priserna alltför mycket kommer folk återupptäcka detta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då blir det förbud, precis som med vedspisarna ;-)

      Radera
  10. Angående att det var billigare att bygga anläggningar förr har jag ett aktuellt exempel av egen erfarenhet.

    En förening jag är medlem i behöver uppföra en ny anläggning som klassas som miljöfarlig verksamhet. Offerterna vi tog in för projektering, bygglov och byggledning landade runt 2,5 MSEK. Detta framstod för oss som orimligt mycket pengar och mellan tre personer har vi ideellt lagt ned ganska exakt 200 arbetstimmar och har nu erhållit bygglov av kommunen, tillstånd av länsstyrelsen och fast pris på byggnationer av en handfull entreprenörer. 2,5 miljoner framstår inte bara som mycket pengar utan som h-vetes dyrt i sammanhanget.

    Och ja, arkitektkontoret som gav det lägsta anbudet på projekteringen anlitas friskt av kommuner och den offentliga sektorn.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Byrån ville alltså ha 12 500:- SEK per timme för besväret?

      Radera
    2. Tillgång och efterfrågan, alla byggkonsulter har fullt upp redan.

      Radera
    3. @Ben
      Så är det säkert.

      @Cornucopia?
      Anbudet var inte nedbrutet på timbasis. Dock kan man tycka att konsulter i byggbranschen borde ha en avsevärt högre produktivitet än läskunniga lekmän som fick börja med att plöja PDFer för att sätta sig in i regelverk och bestämmelser. Timpenningen borde således vara avsevärt högre.

      Radera
    4. I egenskap av ideellt arbetande halvbekanta kunde vi ju också verka på enklaste sätt utan att förhålla oss till ISO-standarder, interna regelverk, arbetstider, arbetsplatsträffar mm som finns på alla "seriösa" byråer. Kanske inte ska underskattas.

      Radera
    5. Försöker man handla upp en arkitektbyrå för att rita en VA-anläggning förstår jag att det blev dyra anbud haha.

      Men det låter ganska exakt som en nolla för mycket på fakturan, jag antar att det handlar om en pumpstation eller ett minireningsverk.

      Radera
    6. Aktuella stockholmspriser för en VA-ingenjör är ~1200kr/h (ex moms) för ströjobb. Sen påverkar såklart expertisnivån som krävs.

      Radera
  11. Det här skiljer sig från kommun till kommun givetvis. Vet att bland annat Karlskrona, Oskarshamn och Växjö+Alvesta bytt ut dricksvattenkällor de senaste åren så jag tippar att vattentaxorna är högre där än i grannkommunerna.


    Vad gäller avloppen kör många tätorter fortfarande med kombinerade ledningssystem (dagvatten + avloppsvatten i samma rör) trots att det sedan ca 1960 inte byggts så och rekommenderats separering av rören i drygt 60 års tid där sådana finns från Naturvårdsverket och Miljödepartementet m.fl. Det beror ofta på en kombination av arkeologiska undersökningar ingen vill bekosta (gäller städer som Lund där man snabbt kommer igenom arkeologiska lager om man gräver djupare än befintligt ledningsnät), berg i dagen (gäller nästan alla svenska städer minus de skånska) och ett arv av nedlagda ledningar från före 1960 som inte förnyats.


    Ser f.ö. nu att Norrvatten verkar köra med att bygga ort enkelmatningar i det befintliga systemet, och då är det inte helt riktigt att de skippat investeringar:
    http://www.norrvatten.se/Dricksvatten/Pagaende-anlaggningsprojekt/Ny-huvudvattenledning-mellan-Sigtuna-och-Upplands-Bro/

    SvaraRadera