Cornucopia?

Aktuellt

Prognos: Kraschen i Stockholms bostadsbubbla - om 90-talets nedgång upprepas

Utvecklingen för Stockholms lägenhetsprisindex speglar än så länge väldigt exakt utvecklingen för lägenhetspriserna på Östermalm under 90-ta...

2018-09-16 13:42

Fortsatt inflation över målet

Riksbankens mål för inflationen fortsatte att överträffas i augusti med KPIF på 2.2%. Dock har man ju numera ett toleransintervall på en procentenhet och kan fortsätta och strunta i detta och inte höja räntan.
KPIF.

Priserna på utlandsresor föll och sänkte KPI med 0.3 - 0.4 procentenheter, så om du tycker något blivit dyrt ska du boka en flygbiljett utomlands för att kompensera för detta. Därmed behöver du inte köpa kläder, som steg med 6.1% i pris, boende 6.3% eller lokaltrafik som ökade 3.7%.

Köp en utlandsresa istället helt enkelt så kompenserar du för prisökningarna på resten.

För övrigt intressant att flygresor (utomlands) alltså blivit billigare trots Miljöpartiets försök att få svenska folket att betala mer skatt via flygskatten. Å andra sidan innebär ju detta just mer skatt, men samtidigt möjligen ökat flygande. Målet är ju just att degen ska in.

Å andra sidan kan sjunkande priser på utlandsresor bero på att resebranschen är i en begynnande kris när svenskarna drar ner på utlandsresorna, vilket stämmer med konjunkturläget. För sjunkande priser beror iaf inte på den svenska kronan.

Vi kan nog fortfarande räkna med att Riksbanken inte höjer räntan. Inget överraskande i sig egentligen.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

68 kommentarer:

  1. En annan överraskning som INGEN kunde han aaanat (OBS ironi) är att kemikalieskatten inte gav några nya skatteintäkter utan istället minskade de gamla eftersom folk började köpa mindre elektronik i Sverige och beställde mer utomlands...
    https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/miljoskatten-slar-hart-mot-handeln

    SvaraRadera
    Svar
    1. va? säljs det fortfarnde en "massa" hemm-elktronik ?
      Själv köpte jag ju en platt-TV på 50 tumm för något år sedan för 1995:- men det var på 90-talet som jag köpte stereo mm senast..

      Idag efter det att platt-TV vart den stora grjen så är det väll mest ersättningsköp

      Radera
  2. Minskade efterfrågan på utlandsresor kanske hade att göra med att vi hade så fint väder här hemma i somras.

    Att notera är att ökningarna i priserna för lokaltrafiken faktiskt mest hade att göra med ungdomars rabatt.

    SCB: "Indexuppgången för lokaltrafik var en återgång som berodde på avslutningen av avgiftsfritt sommarlovskort för skolungdomar."

    Men ja, priserna fortsätter upp i ungefär den takt man kan förvänta sig. För den extra intresserade kan det diskuteras vad toleransintervallet ska användas till, den som vill veta mer kan läsa här, särskilt sidan 13. Det är inte så att RB är nöjda om inflationen parkerar på +3,0%, eftersom vi inte har ett målintervall utan ett toleransintervall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Var ingen inflation att tala om exklusive energi vilket belönades med kronförsvagning som gav börsuppgång.

      Radera
    2. Håller med. KPIF ex energi är väl det som RB kommer peka på i nästa penningpolitiska rapport.

      Enda som kan hända är att övriga priser plötsligt också dras upp som konsekvens av stigande energipriser, men jag ser inte vad som skulle trigga igång det just nu.

      Ett annat dokument för den som är intresserad av det här med toleransintervall osv kan läsas här. "Byte av målvariabel och introduktion av variationsband". RB siktar fortsatt på 2,0% KPIF-inflation oavsett om man vill tro något annat. Och det är ju ungefär där vi ligger.

      Radera
    3. Den nya iPhonen är rejält mycket dyrare än den gamla!

      Radera
    4. Så är det. Apples ökande vinst beror på prishöjningar på iPhone. Sålda enheter är relativt konstant.

      Radera
  3. Skulle ingves sluta tricksa med sina KPI räkningar, skulle vi få se en inflation runt 8-10%? Alla på detta forum kan väl börja skriva ner era räkningar och mat kvitton från kch med nu? Sen kan vi dela med oss var tredje månad och varje år, så ska vi syna Ingves bluff!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, inflationen är hur gärna du än tror det inte 10% per år. KPI eller HIKP är de bästa måtten vi har på konsumentprisförändringar, men man måste veta vad det är som mäts -- den totala konsumtionen av varor och tjänster för hushållen.

      Du menar alltså på fullt allvar att priserna idag är ungefär dubbelt så höga som 2011?

      Radera
    2. Nej 10% är väl högt. Men som jag ser det finns det stora problem med inflations mätandet, syftet var väl i alla fall ursprungligen att kunna jämföra över tid. Enligt mitt sätt att se det så bör en inflations justerad lön ge samma levnadsstsndard. Och där är jag tveksam ta tex tv som har bidragit till lägre inflation men en tv har enligt mig haft nära noll i inflation under de senaste 20-25 åren. Om man går och köper en normal tv som då bör ge normal standard så kostar den runt 5000 och har gjort så länge jag kan minnas. Det som blivit billigare i min egen ekonomi är telefoni/kommunikation och resor på lite längre tid då sen har jag svårt att hitta något som sänker inflations måttet utan konstiga substit eller annat

      Radera
    3. Det finns några stora språng som gör att man bör kvalitetsjustera. Det allra enklaste exemplet jag kan komma på just nu är att en modern mobiltelefon gör en digitalkamera onödig. Det är rimligt att justera för detta. En mobiltelefon idag funkar till exempel både som telefon, GPS, kamera och mediaspelare. Då är det ganska rimligt att nån gång justera för det faktumet.

      Men det spelar faktiskt inte så jättestor roll om man accepterar den typen av justeringar eller inte. Väldigt stora delar av KPIF har inte den typen av hedoniska justeringar, till exempel priset på vanliga matvaror, hyror, bensin eller el. Så vill man bygga en egen liten bild av prisförändringarna så kan man göra det på egen hand genom att summera lämpliga delindex, kanske viktat efter egen konsumtion osv.

      Som typiskt exempel har vi där bostadshyrorna för befintliga lägenheter. Jag ritade en gammal bild på det för ett tag sen. I snitt sedan 1998 har hyrorna stigit med 1,9% om året, men ökningstakten ligger nu nära 1%. Det har rätt stor betydelse för KPI.

      Radera
    4. Det är ju ganska självklart att inflationen gällande bostäder sedan 1998 är låg pga det sjunkande ränteläget sedan år-98.
      Att de nominella priserna stigit kraftigt återspeglas och tas ut av dagens ränteläge.
      Om vi får högre räntor imorgon eller om 30 år kommer det återspeglas i högre hyror för hyrestagaren och högre månadsavgifter för BRF- samt egna hemägaren.

      Radera
    5. Så är det, Stefan. Jag talar givetvis om inflationen så som den har varit. Högre räntor kommer absolut att leda till högre hyror som en sorts transient effekt.

      Det kan konstateras att SABO och privata fastighetsägare redan gjort utspel om att man vill höja hyrorna 3-4% nästa år, dvs man vill höja hyrorna realt ("i takt med att ekonomin växer") och nöjer sig inte med enbart en nollhöjning som vi sett senaste 20 åren. Vi får se var det slutar.

      Radera
    6. diseln o bensinen är dyrare !

      Radera
    7. Och bilen drar generellt mindre bränsle.

      Radera
    8. Har hyrorna bara stigit i snitt med 1,9% sen 1998?

      Då glömmer man bort att gamla billiga lägenheter till mycket stor del omvandlats till bostadsrätter eller renoverats till nybbyggnadsstandard där tex platsbyggda kök i trä ersätts med spånskiveluckor av ej underhållvänlig kvalite och dessutom lyckas kalla sån ren miljöförstöringföring för standardhöjning.
      På sidan om hyreshöjningen på 1,9% byts alltså stammar ibland vilket oavkortat ger hyreshöjningar utöver dessa 1,9 %.

      Dvs gamla billiga hyreslägenheter blir bostadsrätter eller befintligt billigt bestånds förädlas till ny dyr sk standardhöjning.

      Alltså finns det en anledning till att hyreshöjningarna upplevs högre än de 1,9% för de som bort eftersom hyresboendet för de som hyr blivit dyrare. Vad som läggs på i årlig hyresförhandling är inte detsamma som andel av hushållskassan som hamnat på hyran.

      Radera
    9. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    10. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    11. Troll Kung: Jag tror faktiskt det ingår i undersökningarna. Standardhöjningarna sprids ut över tiden, och normalt underhåll höjer ju inte hyran.

      Var själv med om ett stambyte (vilket innebar en klar standardhöjning i form av större och finare badrum) i ett tidigare boende som höjde hyran med tio procent eller något i den stilen. Åren innan och efter förändrades hyran med 0-3% per år. Snittet i just mitt exempel blir inte långt från de 1,9% jag redovisat ovan.

      Radera
    12. Sorry
      Min upplevelse, egen erfarenhet och tro och skiljer sig från din tro.

      Radera
    13. Vår lägenhet höjdes från 6000 kr inkl el till 11600 exklusive el efter renovering och då hade vi redan helkaklat fint badrum, omslipar riktig parkett, glasdörrar och ej öppen planlösning.
      Standarden, dvs riktig upplevd är inte ett dugg bätte, snarare sämre men materialval som inte inte håller för normalt boende. Inten ens persienner behövdes i stora fönster i söderläge, dvs ren standardsänkning särskilt denna sommar.

      Det man kallar för standardhöjningar är inget annat än ren hyreshöjning, det renoveras för att få upp hyrorna till nybyggnadshyror alternativt ombildas lägenheter för att ersättas med nya hyresrätter som såklart får nybyggnadshyror. Hyreshöjningarna säger inte mycket om vad folk har fått för nya boendekostnader i hyresbeståndet. Det är missledande.

      Radera
    14. Ledsen att höra din historia. I mitt fall steg hyran från 4000 till 4400 (och från halvkaklat till helkaklat + mer yta mot att en klädkammare blev mindre). Hyran i just den lägenheten är inte mycket högre idag trots att en hel del år har gått.

      Radera
    15. @joakim jo jag hållet med om att det finns fall när det är befogat att kvalitets justera, är dock av uppfattningen att det görs på ren "utveckling" bäst exempel när jag tycker det är fel är nog TV eller dator. Om jag behöver en ny pryl med bättre prestanda för att göra samma som innan är det fel. Jag har även om det var några år sedan letat efter redogörelse hur det egentligen görs när man beräknar men hittade då inga mer detaljer.

      Radera
    16. En bra tv kostar 25 k. En bra stereo 100 k. En bra dator 25 k så allt är ju relativt.

      Radera
    17. Sen kan man så klart nöja sig med att köpa tv stereo dator för 10 k på totalen men så fort man ska upp i prestanda skenar priserna rejält.
      Samma sak inom bilindustrin. Ställ en Dacia mot en Tesla. 10 ggr mer för en Tesla för att prestanda kostar.

      Radera
    18. Dan: Sök runt lite på "hedonisk justering SCB" eller liknande, så finns det information. Dokument finns hos SCB, annars kan man maila och fråga om vägledning om man är intresserad.

      Håller med om att stora tekniksprång är det mest relevanta att justera efter. Man behöver inte ofta nya prylar för att göra samma saker. Köpte en iPad av den fjärde generationen när den var ny för mer än fem år sen, den fungerar precis lika bra nu för mitt behov. Samma sak gäller den stationära datorn, som utöver nytt grafikkort är intakt sen lika lång tid. När det gäller mobiltelefoner har utvecklingen varit exempellöst stark. Ta en titt på vad för telefon du kunde köpa 1998, 2003, 2008, 2013 och 2018, och vilka funktioner den telefonen kunde ersätta vid respektive år.

      Radera
    19. Att byta från tvågrepps till engreppsblandare i en lägenhet är ett bra exempel på ett jättestort tekniksprång då detta renderar en hyreshöjning som ligger utanför det inflationsjusterande fast funktionen är densamma. Dvs få önskad vattentemperatur.

      Radera
    20. Just för tv och dator tycker jag rätt ofta man behöver byta även om din egen användning inte ändras. Övertalade tex mina föräldrar att byta tv istället för att skaffa en hdmi - scart konvrt och när det gäller dator så är det ju en stark rekommendation att ha ett uppdaterat OS, vilket kräver att hårdvaran byts oftare än dess tekniska livslängd i allafall

      Radera
    21. Och får nog göra ett nytt försök att hitta mer info om hur man justerar för olika saker i inflationsmåttet

      Radera
    22. Löjligt med KPI när inte bostäder och energi räknas med.

      Att priser är lägre på produkter med lägre kvalitet är inte heller konstigt. Samtidigt håller de inte lika länge.

      Radera
    23. https://www.aktiespararna.se/artiklar/Marknadsanalyser/Syna-bluffen-om-inflationen

      Skulle vi räkna inflationen som på 80 och 90 talet hade vår inflation vart kring 4-5 procent. Tror själv detta är mer riktigt än dagens tramsmetoder där kvalitetsjusteringar drar ner priser i konsumentkorgen trots att de ofta ökar.

      Radera
    24. Gabriel: Shadowstats, som den artikeln hänvisar till, har sedan länge sågats grundligt som en totalt världsfrånvänd och felaktig analys av inflationen.

      Läs denna artikel och begrunda.

      Radera
  4. Har ni noterat att de långa räntorna i USA gått upp.

    Sen fortsätter väl FED att höja styrräntan.

    Lägg därtill en apprecierande USD och fallande SEK pga. av valet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. US 10 year är väl ff strax under 3%?

      Radera
  5. Vi har en brutal inflation, kolla på bensinpriset:
    https://tveassetsprod.blob.core.windows.net/editorial/2018/05/utveckling-pris-pa-bensin-i-sverige-1950-2018-inklusive-inflation-kpi.jpg

    Var med på följande. En stor del av priset på bensin är skatt. Detta innebär att själva bensinen kostade kanske 5 kronor per liter för 2 år sedan. Räknar vi på ett bensinpris på 16 kr ut så ligger alltså bensinen på 7,80 nu. En ökning med 2,80 eller motsvarande 56 %. Det är en gigantisk inflation, men den märks inte då skatten är en punktskatt. Jag tror inte 10% räcker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I förhållande till disponibel inkomst är bensinen i Sverige inte speciellt dyr. Åk till Polen Tjeckien Thailand etc så inser du att bensinen är relativt dyrare där med hänsyn till inkomst.
      Annars är det väl bara att flytta till staterna om bensinpriset är väsentligt i budgeten.

      Radera
    2. Visst stämmer det att bensinen blir dyrare. Det är helt medvetet eftersom man höjer punktskatterna snabbare än KPI, så bensinen kommer per definition att äta upp större och större del av hushållens budgetar.

      Men, som Stefan är inne på, så är bensin ändå en liten del av hushållens budgetar. Närmare bestämt omkring fyra procent.

      Det innebär att om bensinen blir tio procent dyrare, så ökar det typiska hushållets utgifter det år med 0,4% ungefär på grund av dyrare bensin.

      Radera
    3. Vi diskuterar inflation, inte om bensinpriset är en del av min budget.

      2016 kostade 1 liter bensin ca 13,50. Av detta var 2,7 kronor moms. 5 kronor punktskatt.

      2018 kostar 1 liter bensin 16kr Av detta är 3,20 moms, punktskatt ca 5,50.

      Alltså har priset på bensin gått upp med nästan 2 kronor på 2 år. Det är en inflation på 36% på två år.

      Inlägget handlar om inflation. Inte om jag har råd med bensin eller om jag skall flytta till tjeckien

      Radera
    4. Jo fast oljepriset råder inte svensken över utan priset sätts internationellt.

      Radera
    5. Vad som är mycket mer häpnadsväckande gällande energi är elpriset på Nordpool.

      Radera
    6. ... och "inflation" innebär mer än bara priset på en enskild vara. Men just energipriserna sticker ju ut, det skriver SCB själva. Senaste tolv månaderna såg det ut så här:

      "Högre boendekostnader (4,3 procent) bidrog med 1,0 procentenhet till inflationstakten i augusti, varav högre priser på el (15,5 procent) bidrog med 0,7 procentenheter. Högre priser för drivmedel (16,4 procent) och livsmedel (2,4 procent) bidrog med 0,4 respektive 0,3 procentenheter."

      Så +16,4% drog upp den totala inflationssiffran med +0,4%.

      Radera
    7. Just elpriset känns inte bra då det faktiskt är något vi kan påverka genom inhemsk produktion. Ända är vår regering handlingsförlamad i frågan.

      Radera
    8. Det är som i Tyskland, vi har lagt krokben för oss själva. Synd. Kanske får vi leva med permanent högre elpriser, vem vet. Energiöverenskommelsen kom nog för sent.

      Annars har ju priserna svängt upp och ner något våldsamt de senaste tjugo åren, nu är det dags att åka upp igen.

      Radera
    9. Räcker väl i princip med ett konstant regnande i en månad för att halvera priserna...

      Radera
    10. Precis så. Det är vädret som styr (och stopp för underhåll i kärnkraften). Minns du vintern 2002? Samma diskussion då. Då var det låga nivåer i vattenmagasinen som gjorde att priserna blev rekordhöga. Lite som i år, faktiskt.

      Radera
    11. Jo jag minns 2002 väldigt väl.
      Hade idiotiskt nog valt Kraftkommision som gick i kk så jag hamnade på Nordpool och pröjsade 9 k i el bara för januari. Snyggt rekord för min egen del.

      Radera
    12. Den situationen är värd att fundera på för de som tycker att energipriserna ska spela roll när riksbanken tar beslut om reporäntan.

      Radera
    13. Det var bara min egen stupidness som talade och stupidness ska inte Riksbanken bry sig om.

      Radera
    14. KPI är som de flesta vet här en sammanvägning. Så om Rolexkloclor stiger med 4000 % i pris så spelar det ingen roll. Energi och bränslepriser har större påverkan men är en mindre andel av KPI precis som bensinräkningen kanske är 2-3 % av en familjs utgifter.

      Radera
    15. "Det innebär att om bensinen blir tio procent dyrare, så ökar det typiska hushållets utgifter det år med 0,4% ungefär på grund av dyrare bensin."

      0,4% är ju ändå en rejäl andel av det sökta intervallet 1,0-3,0%.

      Radera
    16. Thomas: Det stämmer. Just nu påverkar energipriserna inflationen väldigt kraftigt uppåt. Ändå ligger inflationen (mätt som KPIF) inte på mer än +2,2%, och energipriserna är notoriskt svängiga.

      Som man ser i just augusti månads inflationssiffror ökar alltså drivmedelsprishöjningarna inflationen med just 0,4%.

      Som du ser från mitt och Stefans snack ovan så har till exempel elpriserna varit långt högre tidigare. Det kan alltså snabbt svänga åt andra hållet, och det är därför dumt att styra räntor efter svängiga elpriser.

      Radera
    17. "bensinräkningen kanske är 2-3 % av en familjs utgifter"
      Finns det någon som har en mindre räkning än 1000 kr i månaden på bensin/diesel? Låter konstigt. 1000/0,02 = 50 000 rena pengar. Är inte normalfamlijen.

      Vidare, varje Svenskt företag är beroende utav bränslepriset på ett eller annat sätt. Mitt företag har ca 20% i utgifter på bränsle. Detta kommer slå brutalt. I alla fall lite mer en rolex klockor.

      Radera
    18. Ur en gammal rapport från 2014:

      "Hushållen lägger 7,4 procent av sin disponibla inkomst på direkta energiutgifter, varav 2,6 procent för bensin och diesel och 4,7 procent för el och fjärrvärme, vilket utgör en minskning med 25 procent sedan 1996 (Figur 13). "

      Det är en helt rimlig siffra att räkna med.

      Radera
    19. En genomsnittlig disponibel inkomst för Svea är 200 000 = 4000 per år i bränsle. Hur många känner du som ligger på 350 kronor i månaden på bränsle?

      Vidare, går bensinen upp med 30%, kommer de flesta andra varor gå upp i pris med. Det finns inget så inflationsdrivande som bränslepriset.

      Radera
    20. Och det blir 360k per hushåll ungefär enl SCB.

      Det handlar givetvis om att det finns hushåll som inte köper något bränsle alls. Det är ju det som är lite lurigt med KPI, man ska vara med på vad det mäter.

      Radera
  6. IFUF (Ingves fuck up factor) är nu 2,7 (2.2 - -0,5). Det är rekord!

    SvaraRadera
  7. Det vore kanske ofint att ifrågasätta om denna modell med inflationsmål verkligen leder till prisstabilitet i en ekonomi som den svenska. Men man kan ju undra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det handlar inte om huruvida det är ofint att fråga, det handlar om att det inte finns någon att ställa frågan till.

      Radera
  8. Ingen som undrar varför man bytt styrvariabel från KPI till KPIF. Nej, glöm inflationsmål, det är sekundärt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har slutat fundera på det. Det är irrelevant numera då syftet med alla beslut är att inte behöva höja räntan vilket bör vara rätt uppenbart för dom allra flesta.

      Radera
    2. En av Riksbankens mål är att inte destabilisera landets ekonomi, något jag tror det väger in när de överväger räntehöjning eller inte. Men självklart säger man inte det rakt ut eftersom det hade slaktat valutan.

      Radera
    3. https://www.di.se/nyheter/vice-riksbankschefen-period-av-flerariga-minusrantor-kan-upprepas/

      "Cecilia Skingsley påpekade också att det är viktigt, för att förbättra förståelsen för penningpolitiken, att tydliggöra att den nuvarande fleråriga perioden med minusräntor kan upprepas om inget annat förändras."

      Tycker hon är rätt tydlig med att det är lånekonsumenternas era vi lever.

      Radera
  9. Icke-inflationen på iphones
    https://www.nyteknik.se/premium/sa-har-priset-pa-iphone-i-sverige-utvecklats-under-aren-6930429?source=carma&utm_campaign=636693_NyT_Allmänna_140918&utm_medium=email&utm_source=Master+list-All_Users&utm_custom[cm]=302918291,33270&=

    SvaraRadera
  10. Hur stor del av tex hyra står för av totalen i en prismätning?

    Var hittar jag dom siffrorna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Daniel,

      Man kan söka runt efter "SCB KPI vägningstal" så hittar man efter ett tag t ex att "boende" väger 22,6%, och att "hyra" väger 9,7% ungefär.

      Som sagt, man ska förstå att KPI mäter total konsumtion och inte ett typiskt hushålls konsumtion. För den som hyr sin bostad väger "hyra" tyngre, för den som bor i småhus är vikten såklart noll, men KPI mäter alltså ett genomsnitt.

      Radera
    2. Livet är mao inte så bra o billigt om man huvudsakligen hyr bostad, åker bil, köper mat, Iphone, datorer och använder dessa.

      Resa och köpa TV däremot.

      Radera
    3. Man får välja sina utgifter

      Radera
  11. https://www.di.se/nyheter/vice-riksbankschefen-period-av-flerariga-minusrantor-kan-upprepas/

    "Cecilia Skingsley påpekade också att det är viktigt, för att förbättra förståelsen för penningpolitiken, att tydliggöra att den nuvarande fleråriga perioden med minusräntor kan upprepas om inget annat förändras."

    Nu säger Riksbanken det som varit övertydligt för oss andra så länge man lever. Sverige är ett land som kommer att fortsätta att devalvera/depreciera sig ur alla lågkonjunkturer för evigt och nu även högkonjunkturer. :)

    SvaraRadera