Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-09-14 09:57

Alla varnar för ny finanskris - Ingves: Sverige mer sårbart nu

Nu varnar "alla" för att en ny finanskris är på gång. Riksbankschefen Stefan Ingves säger att Sverige är mer sårbart än förra gången och har ett antal egna interna problem med bostadsbubblan/skuldbubblan, arbetsmarknadens matchning och den usla skolan som gör att Sverige inte klarar sig i konkurrensen.
Tjuren rusar rakt in i väggen.
Både fd finansminister Anders Borg och riksbankschefen Stefan Ingves varnar nu för Sveriges situation inför den kommande finanskrisen.

Ironin i detta går inte förlorad, då Ingves och Borg är de primära arkitekterna av Sveriges nuvarande situation med bostadsbubblan och hushållens skenande skuldbubbla.

Ingves säger till TT att Sverige är mer sårbart nu än vid förra finanskrisen. Han pekar förstås på bostadsbubblan och den tillhörande skuldbubblan, men också att matchningen på arbetsmarknaden är dålig och att skolan är så usel att Sverige riskerar att inte kunna klara sig i internationell konkurrens. Detta senare problem är förstås inget som går snabbt att åtgärda, utan tar åtminstone en generation.

Ingves varnar för att utlösande faktorer för nästa finanskris kan vara Argentina, Turkiet eller Italien, Brexit, Kinas skuldberg eller Trumps handelskrig.

Den här gången har vi redan en svag valuta och räntan är redan på krisnivåer med Riksbankens styrränta reporäntan på -0.50% tack vare Ingves.

Anders Borg säger till Dagens Industri att nästa finanskris blir värre och kommer hålla på längre, och varnar för skuldbubblan, bostads- och fastighetsbubblan, svensk ekonomis stora beroende av byggsektorn och ett uppblåst bankväsende. Det mesta tack vare Anders Borgs politik som finansminister i åtta ur under Alliansen bör tilläggas.

Någon självkritik från Borg eller Ingves verkar det inte finnas.

Nordeas chefsanalytiker säger till SR att konjunkturen nu passerat sin högsta punkt. Ingen överraskning för bloggläsarna, annat än att någon vågar säga att vi inte kommer ha en evig superkonjunktur.

Vi ska komma ihåg att finanskrisen och den efterföljande skuldkrisen egentligen inte är lösta, utan man har bara medicinerat symptomen, medan den underliggande sjukdomen har blivit större och värre. Sedan kan man ju fundera på om det blir en kris om "alla" säger att den kommer?
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så lång blogginlägget är publicerat.

73 kommentarer:

  1. Den kommande krisen kommer stoppa alla illusionet om humanitär stormakt ganska effektivt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingen tar på sig skulden för en kris, istället börjar båda blocken skylla på varandra och allt blir som vanligt med diverse nedskärningar och skattehöjningar.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
  2. Självklart kommer en ny kris någon gång.
    Men att man varnar just nu beror på et tioårsjubileum.
    Det såg lika bra eller dåligt ut för ett år sedan.

    SvaraRadera
  3. Bloomberg menar att Sverige är världens mest riskfyllda bostadsmarknad.
    https://www.bloomberg.com/news/articles/2018-09-13/australia-one-of-the-four-riskiest-housing-markets-oxford-says

    SvaraRadera
  4. Ur Affärsvärlden (nej ingen länk)
    – Såväl 2016 som 2017 års BNP-siffror skrevs ned. Generellt sett har de senaste årens högkonjunktur varit svagare än vad som först beräknats, säger Andreas Wallström.
    Varför släpper man detta några dagar efter valet?
    Tyckte Magdalena, att det var obekväma siffror, i valrörelsen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har säkerts anats inom finansdepartementet, men dessa siffror sammanställs väl av SCB så findep har plausible deniability.

      Radera
  5. En skillnad mot tidigare stora kriser är att man varnar på så pass bred front redan innan krisen är här. Det är intressant.

    Men ja, att vi passerat konjunkturtoppen kan väl knappast ha undgått någon, inte heller att vi går in i en förväntad avmattning med "all guns blazing". Kommer nog inte sluta väl.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Blir orolig när corncupias ständige optimist, Joakim Persson, intar denna attityd. Då är det nog fara å färde. USA tuffar på dock. Inga moln.

      Radera
    2. Jag har varit "försiktigt optimistisk" i många år nu, men nu tycker jag det är svårare än på länge att veta vart vi ska, så jag skruvar ner risknivån lite.

      USA lyser klart, men nånstans nu borde räntemarknaden börja vända, och då vet ingen egentligen vad som kommer hända.

      Radera
    3. Det enda det pratas om internationellt är Lehman och nästa kris.
      Sen om den kommer nu eller om 10 år kan vi ju fundera över...

      Radera
    4. Jo, det är ju där skon klämmer. Trots mer eget kapital i banksystemet har "vi" kanske missat observera något. Bostäder och obligationer högt värderade, börsnoterade företag inte lika farligt (1999 värre osv), men känns ändå inte bra.

      Radera
    5. @Joakim: Varför tycker du att bostäder är högt värderade? Vad grundar du det på? Hur ligger vi jämfört med andra EU länder när det gäller boendekostnad som andel av nettoinkomsten?

      Radera
    6. @Toni: Jag borde förstås kvalificera mitt påstående.

      Det är framförallt markvärdet som stuckit iväg ordentligt på grund av den låga räntan. Men du har rätt. Ser man till andelen av hushållens inkomster som går till ränta, netto, så ligger vi riktigt lågt just idag, och även om jag vill minnas att vi ligger relativt högt inom EU vad gäller "andelen disponibel inkomst som går till boende", så har flera hushåll börjat slå i taket nu pga bankernas praktiska lånetak på 4,5 till 5,5 ggr bruttoinkomsten.

      Det är framför allt Stockholm och Göteborg som jag tycker har höga kvadratmeterpriser. Kanske är det välförtjänt, men jag tycker personligen inte det. I Skåne är kvadratmeterpriserna mer rimliga, förutom vissa nybyggen.

      Det man dock kan kolla på är att obligationer är extremt högt värderade, och priserna hålls uppe av att försäkringsbolag och riksbanker måste köpa dessa. Vi får se hur länge det varar. Notera dock att KPI kom in marginellt under prognos i augusti, så situationen kanske kan fortsätta ett tag till.

      Radera
    7. Toni och Joakim.
      Vad är då ett rimligt pris för en bostad med hänsyn taget till inkomsten?
      Munich och Sthlm har likvärdiga löner och gissa två gånger vilken stad som har de högsta priserna på bostäder, jo tysken...

      Radera
    8. Som artikeln som tidigare länkats säger:

      "Housing market dangers are “especially acute” in Australia, Hong Kong, Canada and Sweden, Oxford Economics said, noting this has historically posed a threat to economic activity."

      The Economists House price index tyder också på att svenska priser stigit snabbare än hyrorna och reallönerna ett tag, tillsammans med just Australien och Kanada.

      Visst, det kanske bara är en anpassning mot det nya normala givet en långsiktigt låg realränta. Kanske. Jag är inte fullt övertygad, men vi får väl se.

      Jag finner det också intressant att den totala husutbetalningskvoten enligt Finansinspektionen är ganska så konstant. Titta på de röda staplarna på diagram 26 i den rapporten. Jag tror denna ratio kommer ligga ganska så konstant framöver, dvs bostadspriserna kan stiga ungefär med nominella löner om såväl räntor som amorteringskrav och ränteavdragsregler ligger fast -- men jag är inte alls övertygad om att så kommer vara fallet.

      Med allt detta vill jag egentligen bara säga att "risk vs reward" för t ex ett köp av en bostadsrätt i Stockholm inte känns särskilt lockande -- men eftersom det handlar om bostäder så måste man förstås kolla på vad alternativet är.

      Radera
    9. @Stefan: Rimligt pris är alltid det priset som betalas idag. Det är inte alls dyrt att "äga" ett boende idag med dagens ränta. Finns väl inte så mkt som talar för högre räntor. Riksbanken kommer inte att höja utan dom kommer alltid att flytta fram datumet för nästa höjning och lagom till det är dags kommer lågkonjunkturen att slå till och då har man ett starkare argument för att låta räntan ligga kvar alternativt sänka eller komma med nya obeprövade åtgärder för att göra dom skuldsatta nöjda.

      Tittar man på "cost of living plus rent index" i Europa är det hela 12 länder som ligger före oss och är alltså dyrare att bo i:

      https://www.numbeo.com/cost-of-living/rankings_by_country.jsp?title=2018-mid&region=150

      Radera
    10. Ja som ni ser är tyskens levnadskostnad i princip ikapp svenskens efter kronförsvagningen/euro förstärkningen.
      Slutsats på det? Att Sverige inte längre är ett dyrt land utan tämligen normaliserat med omvärlden?

      Radera
    11. @Stefan: Ja det är en generell slutsats som gäller om man tar hela befolkningen i beaktande. Jämför man högutbildad vs. högutbildad (Sverige vs. Tyskland) och tar kostnadsläget i beaktande har jag ändå en känsla av att det fortfarande är lite dyrare i Sverige.

      Radera
    12. Jo och svensken tjänar lite bättre så ingen relativ skillnad i standard förutom att ölen är bättre i Tyskland.

      Radera
    13. Fast kranvattnet är ju bättre i Sverige så dött lopp länderna emellan.

      Radera
    14. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    15. @Stefan: Oppigård vs. Wahrsteiner, 1:0 om du frågar mig så den matchen vinner inte Töskarna. Deras korv är dock godare. Där har möjligtvis Danskarna en chans med sin röda pölse.

      Kranvattnet är numera drickbart i nästan alla europeiska länder.

      Radera
    16. Warsteiner ska du typ jämföra med Pripps Blå och inte en hantverksöl.
      Härligt att vara i Götet. Kanske blir Ölrepubliken efter Madam Butterfly.

      Radera
    17. Radeberger!
      Dit kan man spårvagnen från Dresdens innerstad

      Radera
    18. Radeberger ska drickas på fat i Tyskland. Att jämföra Tyskland med Sverige vad gäller öl är som att jämföra Tyskland och Sverige i fotboll meritmässigt.

      Radera
  6. Tycker inte ett dugg synd om de som dragit på sig lån/skulder långt över sin faktiska inkomstnivå. Ny lägenhet för 4 mille, ny bil på lgh-lånet med en total skuldsättning på 2,5-3,5 miljoner.

    I ett större perspektiv är det kanske inte så bra för Sverige, men på det personliga planet är det svårt att inte bli skadeglada.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kommer självklart drabbas också på något sätt.

      Det bästa man kan göra är att preppa ekonomiskt

      Se till att man fixar ett par år utan jobb och sänkt inkomst därefter med säg 40%.

      Radera
    2. Att vara skadeglad är enligt psykologer inte "riktigt friskt".

      Radera
    3. @Linus: Sannolikheten för att centralbankerna och regeringar kommer att hjälpa skuldsatta tror jag är högre än att dom kommer hjälpa sparare och dom "ansvarsfulla". Dom kommer antagligen att få betala dyrt för det i form av inflation och högre skatter, nermonterad välfärd och höjd pensionsålder.

      Radera
    4. Varför skulle de "hjälpa" skuldsatta? Skuldsanering finns.

      Hur skulle en sådan hjälp utformas?

      Radera
    5. Så hur går tankarna runt att en kris drabbar alla andra utom en själv? Samhällets sociala kostnader lär öka kraftigt vilket innebär neddragningar på andra områden och skattehöjningar. Har du låga skulder och bra tillgångar som hus/bostadsrätt så lär den kommande SVC-regeringen finansiera med förmögensskatt och höjd fastighetsavgift.

      Radera
    6. Den där hjälpen som det spekuleras i är en del av det vanliga snyftnarrativet om hur synd det är för sparsam ungdom nu för tiden, medan de skuldsatta lever loppan.

      Skuldsanering finns och kommer bli vanligt framöver om det blir som det spekuleras om här. Det är inte kul för de drabbade. Annars är det bankerna som kommer stöttas vid en finanskris, precis som på 90-talet och 2008.

      Någon förmögenhetsskatt blir det knappast med dagens riksdagsmandatfördelning (det är bara V som vill ha det), men höjd fastighetsskatt kan säkert få brett stöd i en krissituation.

      Radera
    7. Ingves är orolig över skuldsättningen och även om ni inte riktigt tror på det så tas det i beaktande för att slippa höja räntan för annars hade han inte ens tjatat om det. På det sätter hjälper han skuldsatta genom att vägra sätta ett högre pris på pengar på bekostnad av andra. Ingenting är gratis. Någon betalar alltid.

      Radera
    8. Bäst att låna rejält nu innan det är för sent.

      Radera
    9. Jag blir också glad. Dessa människor har gjort det löjligt svårt att hitta bostad till ett rimligt pris. I slutändan är det dock bankerna som ska beskyllas.

      Radera
  7. Skulle inte svenska politiker åka till Finland ock lära sig hur man driver skolor, lärde dom sig inget.

    SvaraRadera
  8. Det var intressant att läsa om hur det gick för Einar Aas (norsk energitrader) som skakade om den nordiska energihandeln i början av veckan. Fortum fick ta en smäll på €20M.
    Det började som en skakning på nedre däck.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en piss i Nilen för Fortum, som backar hela 0,5% på beskedet.

      Radera
  9. Jag är inte övertygad att nästa kris blir värre:

    1) När en stor kris händer, som tex. finanskrisen, så skär man bort en hel dökött och fixar regelverk, vilket medför att fallhöjden blir mindre vid nästa kris.

    2) Det sätt man valt att hantera kriserna är låga räntor och QE. Det blir troligtvis samma ask vid nästa kris. Det leder snarare till ekonomisk stagnation än jättekrasch.

    3) Tittar man på penningmängdens expansion i Sverige så var den mycket större 2005-2007 med 15-20% ökning per år. Blåser man upp bubblan snabbt och kraftigt, blir fallet hårdare.

    4) Det exceptionella med finanskrisen var den usla hanteringen av Lehman Brothers i USA. Hade man gjort som i Sverige, dvs staten hade gått in och tagit över banken och sen sålt ut den så hade konsekvenserna blivit mindre. Tveksamt om man gör samma misstag igen.

    Det jag dock kan se är en rejäl krasch i Kina. De har haft årtionden av expansion och har liten erfarenhet av en riktig lågkonjunktur. Problemen kan sen spridas till andra ekonomier.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skatt är Stöld:
      Väl skrivet! Kina kommer någon gång att orsaka global räfst och reduktion i kanske aldrig tidigare skådad skala. Den dagen kommer många att vara efterklok, ekonomiska teorier skrivs om ännu en gång och jag lutar mig tillbaka i fåtöljen framför brasan och somnar. Kanske för alltid!

      Radera
    2. Håller med. Kinakraschen kommer förr eller senare och kan vara triggern ("Asienkris 2.0") som drar ner övrigt.

      Radera
    3. Vid en kris sänker man räntorna, blir nu en helt annan spelplan när hushållen har anpassat sin ekonomi efter minusräntor.

      Radera
    4. Varför skulle en kinesisk krasch påverka väst? Trump ska ju ta hem jobben till USA ändå och utöver det så exporterar ju Kina bara en massa billig elektronik och plastprodukter som vi ändå inte behöver. Om Apple-produkterna skulle börja tillverkas i USA, så kommer det troligtvis inte att medföra några större prishöjningar på deras produkter. Apples vinst förra året var närmare 50 miljarder USD. Sedan 2012 har vinsten legat på 40-50 miljarder dollar varje år.

      Radera
    5. Men va? En amerikan kostar ju flera gånger mer i lön än en kines. Självklart blir det dyrare. Hur mycket apple går med vinst är inte relevant.

      Radera
    6. Men hallå! Kina har ju redan kraschat. Ner 40% från toppen mätt i USD. Iaf var det så för någon vecka sen så give and take några % på det.

      Radera
    7. Håller med, Stefan, men jag talar om mer än bara börskurser.

      Radera
    8. Skatt
      Exakt vad var uselt med Lehman? Visst det finns en del före detta anställda som tycker det var uselt skött men nu är deras bankväsende de facto i fint skick så med facit i hand var det väl rätt att låta Lehman gå i kk?
      Nej i själva verket vet alla var problemen ligger och det är i det europeiska bankväsendet som inte gör någon människa glad.
      Sen är det ju lite lustigt att skatt är stöld är för att staten ska rädda banker.

      Radera
    9. Bra observation. USA rekapitaliserade sina banker mycket mycket snabbare än Europa, som släpat benen efter sig i alla år efter 2008, och problemen i Euroland gör inte saken bättre. Inte mycket att vara glad över på denna kontinent vad gäller det finansiella systemet.

      Radera
    10. "Sen är det ju lite lustigt att skatt är stöld är för att staten ska rädda banker."

      Hela det monetära system är trasigt.

      Det bästa vore att ha en valuta med fix penningmängd (eller ökande med en låg fix procent) och marknadsräntor, men nu är det inte så systemet ser ut. Vi har ett system där bubblor kan blåsas upp. När skiten imploderar och hela betalningssystem håller på att kollapsa är det inte rätt läge att avreglera och låta banker krascha fritt.

      Radera
  10. Självklart står Sverige extremt illa rustat inför störningar i världsekonomin. Långt mkt sämre än 2008. Allians och rödgröna är precis lika medskyldiga till den faktiska kris vi egentligen har redan nu med tex sjukvård, skola och kriminalitet.
    Våra styrande har nu krattat manegen för att skylla en till del egensnickrad kris på yttre omständigheter vilket folket kommer svälja med hull och hår.
    Inte ens Annie Lööfs mundiarré kan ta oss ur detta.

    SvaraRadera
  11. Jag kan inte belägga detta utan mera en minne att det inte är första gången som SCB reviderar ner BNP.
    Om det är som jag minns så verkar SCB nästan alltid överdriva BNP siffrorna.
    Undrar varför de oftast överdriver BNP ökningen,påverkan ifrån politiker ,felaktiga metoder,dålig kompetens ?
    Det kanske inte låter så mycket 0.5 % 1.0 % men i pengar är det ganska mycket
    0,5 % = 23 miljarder 1% = 46 miljarder

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du minns fel.

      "För perioden 1980–1998 syns en positiv bias för revideringarna
      av BNP, som även är statistiskt signifikant. För perioden
      1999–2015 går det inte att fastställa att bias är skild från
      noll, och därmed går det att dra slutsatsen att en positiv bias
      i BNP-revideringarna har minskat över tid. Under perioden
      1980–1998 har BNP endast vid tre av de totalt nitton åren
      reviderats ner, jämfört med 1999–2015 då BNP reviderades
      ner vid sju av totalt sjutton tillfällen. Under båda perioderna
      ser vi att BNP-revideringarna till en viss grad samvarierar
      med BNP-utvecklingen. I likhet med BNP har revideringarna
      av hushållskonsumtionen en signifikant bias som minskat
      under den senare jämförelseperioden."

      Radera
    2. Nyckelmeningen i textsjoket ovan är alltså:

      " För perioden 1999–2015 går det inte att fastställa att bias är skild från noll"

      Men för det mesta är det ju att man minns det man vill minnas.

      Lite mer text som jag citerat från: Revideringar av BNP (SCB).

      Se särskilt den blåa linjen i diagrammet.

      Radera
    3. @Joakim Tack för minnes korrigering.
      Säger tyvätt mycket om människan och mig och vad vi minns av det förflutna

      Radera
  12. Bloggaren skrev i en tidigare artikel att bnp ökning per capita var + 0.2 %
    Det borde väl vara en negativ utveckling avd BNP per capita efter denna revidering av BNP totalt

    SvaraRadera
  13. GFC var en renodlad värdepapperskris(RMBS leverage mellan bankerna inkl REPO) som orsakade stopp i utlåningen mellan bankerna. Det var mao en allvarlig förtroendekris pga av att värdepapper som stod för en mycket stor andel(3 biljoner usd)av interbankmarknadens egenfinansiering ej längre fungerade. Banksystemet visste mao inte vilka som satt på alla dessa tillgångar. Det löstes genom att USFED t.ex började byta ut dessa kraftigt nedsatta tillgångar mot vanliga bankreserver(money).

    Konjunkturmässigt var ekonomin knappast överhettad. Idag däremot är världsekonomin betydligt mer mättat med skulder samtidigt som högkonjunktur har pågått på övertid medan alla försöker depreciera sina valutor. Alla utom USA som har den största konsumentmarknaden i världen och samtidigt äger världens reservvaluta. Överallt kämpar regeringar och cb med att hålla liv i konjunkturen samtidigt som kapitalet mer och mer rör sig mot dollarn som kommer att fortsätta stiga. Inte minst vid minsta tecken på kris. En kris som obönhörligen kommer någon gång framöver.

    Det är omöjligt att säga vad som utlöser nästa kris men när tidvattnet går ut så lär vi se vilka som badar nakna. Vi får hoppas att finansmarknaden inte har bäddat fel även denna gång. I en finansekonomi som den vi avreglerade från 80-talet har historiskt sett tyvärr alltid skapat en egen kris med jämna mellanrum. Så räkna med det även denna gång.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Frågan är när regeringarna skall komma till insikt att statens skulder inte är är skulder i normal mening(statens egen valuta innebär ingen risk för insolvens) jmf med företag och hushåll. Nästa kris innebär förhoppningsvis att t.ex Sverige, till skillnad från EMU, tar på sig spenderbyxorna och på allvar tar itu med landets underinvesteringar inom infrastrukturområdet. Principiellt innebär det att vi måste förkasta art 104 i Maastricht. Men det går givetvis även att låna på japanskt vis under en kris. 30% av BNP skapar utrymme.

      Radera
  14. "Ironin i detta går inte förlorad, då Ingves och Borg är de primära arkitekterna av Sveriges nuvarande situation med bostadsbubblan och hushållens skenande skuldbubbla" - Instämmer båda har orsakat och "eldat på" . Låg ränta orsakar alltid bubblor som till slut brister. Borg var helt medveten då han såg till att den privata sektorn kunde öka sin konsumtion. Sedan har ju Borg andra framträdande sidor.

    SvaraRadera
  15. Så yppandeförbudet är hävt sedan valet är klart. Inte mycket media om detta i valrörelsen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis min tanke. Nu, med utsökt timing, öppnas tydligen portarna på vid gavel. Interesting Times.

      Radera
  16. Jag är så trött på att höra om "matchningsproblemen på den svenska arbetsmarknaden". Jag kollar sökesannonserna i en av branscherna som hela tiden skriker om sin brist.
    De söker en entry-level proogrammerare till en liten stad i mellansverige. Kraven är civilingenjör i datateknik och 4 års tidigare arbetslivserfarenhet. Det är inte ett matchningsproblem, det handlar om näringslivet har vant sig vid att få bete sig som bortskämda små barn.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sök ändå. Det är en önskelista. Arbetsgivarna vet att det inte är lätt att få den kompetensen.

      Sedan kan man mycket väl låta tjänsten vara otillsatt om man inte får in tillräckligt bra personer, men det är en annan sak.

      Radera
    2. Jag har sökt vid det företaget tidigare. Det var ren förnedring.

      Radera
  17. Hur kunde Ingves egentligen få bli chef över Sveriges riksbank? Det är ju som att tillsätta en crack-missbrukare som sjukhuschef.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror inte det hade sett annorlunda ut med någon annan nationalekonom. Utan de följer gamla nationalekonomiska teorier slaviskt, utan hänsyn till att verkligheten kan ha förändrats.

      Radera
  18. Bra av bloggarjäveln och många bra kommentarer från insatta personer. Bloggen är bara att gratulera.

    SvaraRadera
  19. CORNU! Du brukar ju alltid skriva att folk alltid skyller på andra. Jag förstår mycket väl vilken roll som Borg och Ingves har haft i denna fråga. Dock förstår jag inte hur man kan skylla på dessa. Det är ju inte dom som tvingat på ”oss” våra lån. Det har ju ”vi” klarar så bra själv. Visst så har ju den möjliga skuldsättningen ökats pga av dessa herrar men för de som tagit ”för stora” lån ska fan inte skylla på dessa två. Snarare skulle jag vilja se att sånt folk kan omyndighetsförklaras. Fan va less jag är på den svenska mentaliteten att det alltid är någon annans fel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Burn(ed).

      F-n. Busted.

      Du har rätt. De har dock agerat möjliggörare här. Men visst har folk personligt ansvar.

      Radera
  20. "Usla skolorna" samtidigt har vi omfattande arbetskraftsinvandring från länder där skolorna aldrig ens har deltagit i PISA. Jag lovar att även om svenska skolor hade dominerat totalt i PISA så hade vi ändå hört om hur värdelösa skolorna är och om hur arbetskraften från länder med urusla pisaresultat hade stått för världsledande kompetens. Det handlar om pengar, ingenting annat.

    SvaraRadera
  21. Det här är en kris alla väntat på sen den faktiskt oväntade uppgången efter senaste finanskrisen och nu verkar många tro den står för dörren. Alla krisers moder eller nåt sånt. Inte konstigt med tanke på minusränta och uppblåst bostadsmarknad. Det finns en gräns hur mycket man kan låna med en viss medelinkomst hos köparna och även till en låg ränta. Där hamnar man till slut och förmodligen är det slut på köpfesten nu. Det stabiliserar sig inte utan korthuset faller speciellt som många lägenheter köpts på ritningsstadiet.

    SvaraRadera
  22. Håhåjaja, snart händer det att skiten träffar fläkten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske, och märkligt nog går livet vidare ändå. Och 10 år senare kan samma diskussion föras ännu en gång. Det har blivit fler människor, alla har blivit 10 år äldre eller dött, men i övrigt, ungefär samma. 😎

      Radera