Cornucopia?

Aktuellt

Boksigneringar: Stockholm, Vänersborg, Skövde, Kungsbacka, Göteborg

Dags för lite boksigneringar nu i julhandeln. I år blir det signeringar i Stockholm, Vänersborg, Skövde, Kungsbacka och Göteborg. Datum enli...

2018-08-28 10:30

Svensk tillväxt näst sämst i Europa 2017

Den svenska tillväxten var inte alls så fantastisk som regeringen och Magdalena Andersson försöker påskina. 2017 hade Sverige i själva verket näst sämst tillväxt i demokratiska Europa, EU och EES i det enda mått som faktiskt spelar någon roll, nämligen BNP per capita.
Tillväxt i BNP per capita 2017 i EU och EES mfl europeiska länder (procent)
BNP är som bekant ett mått på ekonomisk aktivitet och avser normalt sett inflationsjusterad volym på ekonomin. Tillväxt är hur mycket BNP ökar per år, och generellt avser detta justerat för infaltionen, den sk BNP-deflatorn. Att priser ökar innebär ju inte att ekonomin växer.

BNP sägs spegla välstånd, och det är ur det perspektivet som BNP blir intressant, men då endast som BNP per capita.

BNP per capita är egentligen det enda relevanta begreppet när det gäller BNP, då det är vad som återspeglar det generella välståndet i ett land. Och Sverige var under den socialistiska miljöpartistiska och socialdemokratiska regeringen här näst sämst inom EU, EES och de demokratiska delarna av Europa förra året.

Sosseriet väljer dock att istället fokusera på BNP utan att ta hänsyn till att Sveriges befolkning faktiskt ökar.
Rätt  nöjd med att luras.
Kort sagt går Sveriges ekonomi vare sig som en Tesla eller en Volvo. Vi går definitivt inte som en rumänsk Dacia. Den går snarare som tåget, dvs som tåget går nu för tiden, dvs inte speciellt bra.

Här ligger också förklaringen till varför välfärd går på knäna, trots att regeringen hävdar att Sveriges ekonomi är stark. Den kognitiva dissonansen kan förklaras av att ekonomin inte växer speciellt kraftigt i förhållande till befolkningen. Om du nu inte får ihop sosseriets BNP-skryt med verklighetens utveckling. För övrigt, ju svagare utvecklingen är för BNP per capita, desto mer ökar klyftorna i ett land. Det finns ju alltid de som är mer lyckade än andra, och det blir vid svag BNP per capita därmed på bekostnad av andra. 

Dessa usla BNP per capita-siffror var dessutom mitt under en överhettad svensk högkonjunktur. Ta er nu en funderare på hur det blir under den kommande lågkonjunkturen, eventuellt recessionen, vi kommer få under nästa mandatperiod.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

56 kommentarer:

  1. Det är iaf miljövänligt med dålig tillväxt, eller nåt...

    SvaraRadera
  2. undrar vad inflationen hade varit utan kvalitetsjustering eller substitution? Finns sådana rådata tillgänglig?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ty om jag ser Löfvén på TV idag så är det ingen skillnad mot när jag såg Palme som barn. Inte mer njutbart. Inte heller Kristersson eller Åkesson är bättre idag än när TV kom. När jag var liten var ändå färg-tv rätt nytt men alla hade det. Och många skulle vara fullt nöjda med denna tv från 70-tal.

      Radera
  3. Är det nåt slags godtyckligt urval av länder, eller varför är t ex inte Makedonien och Montenegro med när flera andra ex-jugoslaviska länder är med?

    SvaraRadera
    Svar
    1. De länder som har tätare samarbete med EU är med, samt de som redan lämnat in sina siffror. Schweiz är t ex inte med och har inte lämnat in siffror än.

      Radera
  4. Snart kommer årskullarna där ca 18% saknar behörighet till gymnasiet att stå till arbetsmarknadens förfogande. Då tar tillväxten fart på riktigt i kunskapsekonomin. Eller inte.

    Det kanske finns fler förklaringar än den negativa repan till den svaga kronan.

    Nu väntar vi bara på att diverse partister ska spinna detta till något positivt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 'Kunskapssamhället' var en felsatsning, men jag tror inte den nuvarande trenden heller hjälper.

      Radera
    2. Eyyy... va ? Inga pengar ??
      Hur jag då bettala min svarta fina BeemMWeeee..

      Jevvla AeFffff...

      Jag ha jobb nu! Tjena fett med stålar, ny BeemMWee.. fina guzzz

      Radera
  5. Oseriöst att titta på ett enstaka år. Kronans kräftgång gör ju så klart att tillväxten per capita i EUR/USD inte var så lysande. Om man tittar på fler år ser det inte så illa ut:

    https://www.ekonomifakta.se/webapi/chartimage/direct/png/sv/23977/1,14,15/all/900

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inlägget handlar om 2017. 2018 är kronan -9% mot EUR. Blir säkert bättre siffror i år..

      Om du mot förmodan blir orolig kan du dock alltid ringa finanskrisen som gick igenom samma sak som oss; en krona som trycktes ned i den här nivån i toppen av en lokal högkonjunktur.. eller hmm... nåja. Men du kan ju alltid ringa Turkiet och försäkra dig om att volatilitet inte är något att bry sig om.

      Radera
    2. @Linus: Handelsbanken tror att SEK ligger på 9,40 mot EUR, 2020. Det ger ju trots allt ett bra betyg på kommande parlamentariska läge :)

      Radera
  6. Var det inte Göran Persson som definierade tillväxt som att någon unge lärde sig cykla och att en pensionär fick nya gardiner upphängda?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var på tillväxtkonferensen 2004

      http://www.svenskatal.se/20040416-goran-persson-oppningsanforande-tillvaxtkongressen-2004/


      Och det värsta är att i dag ser man Göran Persson som kunnig och seriös, vilket säger en hel del om dagens politiska bottenskrap!

      Radera
    2. Det var väl ett försök att stjäla ordet, precis som dom stulit ordet "rättvisa" och definierat det till att alla ska få lika mycket oavsett vad de producerar och "jämlikhet" från människovärde till jämnstora lönekuvert.

      Radera
  7. Lägg en sprucken bobubbla på det så blir det nog finfint...

    SvaraRadera
  8. Så här ser siffrorna ut i USD om man tittar på flera år (2011-2017):

    Sve: 1,89%
    -1,02%
    0,39%
    1,59%
    3,42%
    1,74%
    0,98%

    EU15: 1,10%
    -0,94%
    -0,21%
    1,26%
    1,72%
    1,39%
    1,86%

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då ser vi att trenden är nedåt i högkonjunkturen. 2015 siffran på 3.42 % kan vi glömma då immigrationskostnaderna skenade och drev upp BNP. Fast det paradoxalt var en kostnad
      för samhället. Så Sveriges verkliga BNP (sett hur "rika" vi egentligen är) torde vara ännu lägre om vi plockar bort kostnaden för den stora invandringen.

      Radera
    2. Fast när vi talar om valet, Maggan och S så är det väl efter 2014 som är intressant.

      Radera
    3. Om vi nu ska prata om BNP-tillväxt sett hur mycket "rikare" vi egentligen blir så blir det också missvisande att jämföra ett land med en växande befolkning med ett land där befolkningen nästintill krymper. Ett barn som föds tar mycket mindre BNP i anspråk än den befintliga befolkningen. Det gör även en nyanländ flykting. Alltså kan vi sluta oss till att siffran BNP/capita-tillväxten kraftigt underskattar den faktiska rikedomsförändringen för en svenskfödd vuxen.

      Radera
    4. Mopongo, Tänkte lite så också.

      Egentligen borde man kanske titta på tillväxten för någon slags medianperson.

      Radera
  9. Stämmer fullständigt. Kan bli tråkigt när lågkonjunkturen slår till.

    Sen är det givetvis så att man i genomgångar av denna typ inte tittar på hur det gick under åren innan, då svensk BNP/capita steg snabbare än jämförbara länder.

    Längst ner på Ekonomifaktas BNP per capita-sammanställning kan man själv roa sig med att jämföra BNP/capita för olika länder.

    Testa mata in våra grannländer där och studera utvecklingen för ex Polen, Tyskland, Finland, Danmark och Norge.

    Då ser det inte riktigt lika illa ut. Vi har "kommit ikapp" Danmark, dragit ifrån Finland, men tyskarna har närmat sig oss.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket intressant. Jag räknade ut att det tog cirka 43 år för BNP per capita att fördubblas till 2017 års nivå i fasta priser.

      Finns det någon som var med 1974 som kan bekräfta eller dementera bilden? Förenklat borde hälften så många arbetade timmar räcka till 1974 års materiel- och levnadsstandard.

      Radera
    2. Inte helt orimligt, både privat och offentlig levnadsstandard (bättre högspecialiserad vård mm) har ökat rejält sen 1974.

      Radera
    3. Nä, det tvivlar jag på. Sen vill man ju vinkla. Alltid. Prata om vård, eller mat, men, talar någon numer om att maten inte är alls likadan utan sämre?
      Grönsakerna smakar enbart vatten och ngn bismak. Fann tomater som smakade häromdagen, dyra, men det var tomater. Bilarna är bättre, eller, kan vara det iaf. I praktiken så var min -86a bättre än den -03 jag har nu. Jag har en del kvalitetskläder från 80-tal, de rockar phett vs dagens.
      Laxen blir bara sämre. En gång har jag fått kvalitet, för 2-3 år sen.

      Radera
    4. Här finns förstås en del att fundera på.

      Men, reallönen efter skatt har faktiskt ökat väldigt mycket sedan 1974. Och tittar man till exempel på mat, så lägger vi mindre andel av våra inkomster på mat idag, men vi konsumerar mycket mer (volym) av mat än tidigare, t ex mycket mer frukt och grönt (och mindre potatis). Mer statistik finns hos jordbruksverket.

      Utöver detta så har vi ju lagt till oss med digitala vanor och ett internationellt resande som var otänkbart på 70-talet, samt större/lyxigare boende, mer utbyggd sjukvård med mera.

      Radera
  10. Till stor del lånefinansierad på ett ohållbart sätt också. Bankrutt väntar Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför? Man kan ju låna ännu mer.

      Radera
    2. Precis. Och hur ska man få saker att rulla om man inte ständigt ökar?

      Radera
    3. Vår handelsbalans kommer bli bättre när kronan nått 13-14 kr mot EURON och vår arbetskraftskostnad per timma hamnar under EU snittet.

      Radera
  11. Kan man dra slutsatsen att detta är ett utslag av de senaste årens massinvandring? Asylsökande ingår inte i befolkningssiffran, men när de fått permanent uppehållstillstånd kommer de väl med i statistiken? Min fundering gäller alltså definitionen av ordet "capita". Vilken del av befolkningen är det som räknas in i detta?

    Även om landet ökar sin BNP, uppstår det ju problem om capita ökar mer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men det är istället bra för utsläpp av CO2/Capita..

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  12. Satt och funderade på detta också, känns som en rimlig förklaring.

    SvaraRadera
  13. Många företagare torde kunna skita i BNP/capita. De är gladare om de får 1,1 miljoner från 1000 fattiglappar än om de får 1 miljon från folk som har det ekonomiskt bra. Det kan vara ett skäl till att våra politiker tycker att BNP/capita är oviktigt. Befolkningen är inte viktig för dem, utan endast företagarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En sådan som Annie Lööf har hellre en BNP på 4000 miljarder på en befolkning på 40 miljoner invånare än en BNP på 3000 miljarder på en befolkning på åtta miljoner invånare. Att vanligt folk har fått det mycket sämre skiter hon fullständigt i. Det är ju inte de som är viktiga!

      Radera
  14. Inte konstigt att Maggan vill införa ett sanningsministerium. Sådana som sprider alternativ fakta gentemot hennes likt Corny måste stoppas.
    https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/KJvx6/sa-ska-s-stoppa-fake-news-pa-natet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Säkert många från statsapparaten i f.d DDR som är inblandade där... Eller deras lärjungar...
      När DDR föll samman hösten 1989 var det många inom just statsapparaten som bara tog färjan från Sassnitz till Trelleborg ... Likt många gjorde våren 1945...

      Radera
  15. Ja, smeta ut en liten ekonomisk tillväxt med en extrem stor befolkningstillväxt...
    Det blir som med golf! Ju fler som började spela golf på 80-talet desto mer _sjönk_ dess exklusivitet..
    ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kanske noterade att BNP/capita ändå fortsatt är i stigande, trots högre befolkning?

      Radera
    2. Använd gärna denna länk och jämför!

      https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP-per-capita/

      Radera
    3. Ja, jag har hänvisat till den länken tidigare.

      Vad jag kan se, om vi tar med Danmark, Norge, Finland, Tyskland och Polen, så har vi kommit ikapp Danmark, dragit ifrån Finland och hållt jämna steg (fast vi ligger något över) med Tyskland. Norge ligger långt över av kända anledningar.

      Och som du se har vi inte haft negativ BNP/capita-tillväxt sedan 2012, på grund av lågkonjunkturen det året. Till skillnad från många andra länder i Europa har vi högre BNP/capita än 2007, eftersom vi hanterat finanskrisen relativt väl.

      Radera
  16. Nån som har en graf över hur skatteintäkter har utvecklats?

    SvaraRadera
  17. Sen kan ju BNP/capita tillväxten i öst och centraleuropa bero på att många emigrerar därifrån och få flyttar dit i kombination med att allt fler dör. Detta leder till att försörjningsbördan minskar då det mestadels är pensionärer som dör och arbetslösa som flyttar ut. Tittar man lite närmare på statistiken för vissa länder minskar ju även arbetslösheten i typ samma takt som utflyttningen. :) Statistik är en farlig presentationsteknik om man man inte tar alla variabler i beaktande.

    SvaraRadera
  18. Därutöver har svenskt demokratiindex under den rödgröna minoritetsregeringens mandatperiod sjunkit till det lägsta värde The Economist redovisar (2006-2017).

    https://infographics.economist.com/2018/DemocracyIndex/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, till den tredje mest demokratiska landet i världen... Vi låg väl på plats 2 åren 2012-2014 och plats 4 2010-2011 och plats 1 2006-2009

      Radera
    2. Går det att ta det indexet seriöst? Vi har mer demokrati än Schweiz?

      Radera
  19. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  20. Man kunde tro att den starka skuldökningen i hushållen senaste åren skulle bidra till att lyfta BNP, när man nu börjar förlorar möjligheten att skruva upp skuldkvoten ytterligare kan det innebära istället en broms på den redan svaga BNP ökningen per capita.

    SvaraRadera
  21. Om man tittar på ökningen av BNP per capita på de tre senaste mandatperioderna ser det ut så här:

    Reinfeldt 1: 0,06% Reinfeldt 2: 2,85% Löfven: 6,25% (på tre år)

    EU28 har: -0,33%, 2,42% 5,93%

    Sverige har alltså gått bättre än EU28 (även EU15) de senaste tre mandatperioderna, faktiskt ungefär lika mycket bättre alla perioderna.

    SvaraRadera
  22. Evig tillväxt i en ändlig värld?

    SvaraRadera
  23. Vad kan man utläsa av diagrammet? Före detta socialistiska länder med låg socialistisk omfördelning och socialistiska sociala förmåner har hög tillväxt. Länder som har stor socialistisk omfördelning av skattemedel och frikostiga sociala förmåner har låg tillväxt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller: "Fattiga länder växer snabbare än rika", om man vill göra den tolkningen. Indien och Kina växer ju procentuellt sett snabbare än de flesta västländer, och det är ganska naturligt eftersom de börjat från så låg bas.

      Radera
    2. Jag tror inte det är fattigdom i sig som ger hög tillväxt. Tittar man på Afrika så är det väldigt spretigt på en kontinent där alla länder är relativt fattiga.

      https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_African_countries_by_GDP_growth

      Jag misstänker att länder där som har hög andel utländska investeringar har högre tillväxt.

      Radera
    3. Doktor Syn: Absolut, generellt sett så är det ju bland annat starka institutioner, marknadsekonomi, privat ägande osv som historiskt sett lett till tillväxt.

      Men vid en viss punkt brukar tillväxtkurvan i procent plana ut. Det ser man även i t ex Tyskland, om vi tar ett grannlandsexempel, och jämför med Polen. Polen har mycket "catch-up-tillväxt"-kvar.

      Radera
  24. "BNP sägs spegla välstånd", fast det gör den inte. Därför är BNP per capita inte så intressant.

    Däremot är det intressant med totala BNP, eftersom det är det som avgör hur tungt det är att bära statsskulden. Eller hur lätt, i Sveriges fall.

    SvaraRadera
  25. BNP/capita tillväxt blir ju också lite sne om man inte justerar för att vi haft många invandrare senaste åren som det tar tid att få in på arbetsmarknaden.

    SvaraRadera