Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-08-11 11:56

Konsumentprisindex rusar på boendekostnader och energipriser

Inflationstakten som definierat av KPIF (=utan effekter av räntan) ligger kvar på en årstakt om 2.2%. På ett år har framför allt högre boendekostnader, högre elpriser och bränsle, och står för mer än halva uppgången.
KPIF 199801 - 201807. Data: SCB
KPI-inflationen biter sig alltså fast över det tidigare målet på 2.0%, men numera har ju Riksbanken istället ett toleransintervall på en procentenhet och behöver inte bry sig om att KPIF såväl som KPI nu ligger på 2.2.

För uppgången i juli stod  utrikes flygresor, som steg med 26.4%, och paketresor, som steg med 16.5%, och el, som steg med 4.4%, för det mesta av uppgången. Nedåt blev kläder och hotellboenden något billigare.

Mer intressant är dock att titta på utvecklingen på helåret.

Här steg i KPI boendekostnaderna med 4.1%, ägande av egna hem med 2.4%, transport med 3.5%, mestadels pga drivmedelspriser.

Av KPI:s 2.1% på ett år stod boendekostnader för 0.9 procentenheter, varav 0.6 var elpriset. Drivmedel stod för 0.4 procentenheter. Mat i form av livsmedel och restauranger drog upp 0.5 procentenheter, för en summa av 1.8 av 2.1 procentenheter. Främst sådant som folk inte klarar sig utan, som boende, energi och mat.

Men Riksbanken kommer förstås inte höja räntan och riskera krascha den svenska bostadsbubblan. Men titta på vad räntan låg på sist vi hade de här KPIF-invåerna för några år sedan. Inte för att vi ska tillbaka dit, men det säger en hel del om hur katastrofalt läget är i svensk ekonomi när räntan är så låg, inflationen så hög och vi håller på att avsluta en högkonjunktur.

Istället ska importerad inflation via försvagad svensk krona fortsätta dra upp priserna på sådant allmänheten inte kan avstå. Löneökningarna förra året ska varit 2.6%, dvs knappt någon reallöneökning alls ovanpå boende, energi och mat. Men platt-teven blir ju billigare, så vem bryr sig?
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

26 kommentarer:

  1. På tal om icke inflation.
    Skörderapporterna börjar att trilla in nu.
    Det blir en minskning.

    Svårt att sia om utfallet men någon stans mellan 20% och 50% skördeminskning i Europa.

    Nåja, det ordnar sig, bara vi får skatt på privata parkeringar...

    "The winter is coming"

    SvaraRadera
  2. Sen finns det ett omfattande behov av kommunala skattehöjningar under mandatperioden fram till 2022. SKL pratar om att skatten behöver höjas med mellan 2-6 kronor per intjänad hundralapp, givet att vi ska kunna behålla den standard på välfärden vi har idag. Talar man om det här i den pågående valrörelsen? Givetvis inte, men vem kommer att vilja ha det politiska ansvaret när det bränner till. Helt säker på att det drar ihop sig till en perfekt storm.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kommer istället att höja statsbidragen, det föreslås av såväl moderater som sossar. Det blir ingen kommunalskattehöjning på 2-6 kronor.

      Se SKLs senaste ekonomirapport:

      "Utan ökade statsbidrag och med ett oförändrat
      välfärdsåtagande skulle kommunernas
      och landstingens verksamheter få
      ett underskott på 27 miljarder år 2021. I
      prognosen har skattesatsen i sektorn
      höjts med 20 öre år 2019. Resterande finansiering
      redovisas som en behovsökning
      i form av ökade statsbidrag. Om
      statsbidragen ökar med 37 miljarder i nivå
      2021 skulle kommuner och landsting klara
      ett resultat på 1 procent av skatter och
      statsbidrag, det vill säga halva det mål
      som normalt sett har använts som mått
      för god ekonomisk hushållning i sektorn."

      Sedan detta skrevs har det lovats cirka 20 miljarder i höjda statsbidrag till kommunerna från moderat håll, och det lär inte bli mindre från sossarna. Det behövs effektiviseringar i kommunerna också.

      Radera
    2. Var ska staten få de pengarna ifrån?
      Låna?

      Radera
    3. Staten har ett rätt hyggligt överskott (finansiellt sparande) just nu. Enligt konjunkturinstitutets senaste prognos:

      "Det sammantagna utrymmet om 110 miljarder
      kronor motsvarar ungefär den kostnadsökning som följer under
      nästa mandatperiod om riksdag och regering vill bibehålla personaltätheten
      i välfärdstjänsterna och ge utrymme för en standardökning
      i linje med det historiska mönstret"

      Jag tror det är optimistiskt räknat. Det offentliga finansiella sparandet beräknas till omkring 0,6% 2018 och 0,7% 2019, så det finns en del pengar att ta av innan staten behöver låna. Får vi en rejäl lågkonjunktur kommer givetvis staten att börja låna som vanligt.

      Radera
  3. Skattad löneökning,reallöneökning?

    SvaraRadera
  4. Vad består ökningen i boendekostnad egna hem av?

    SvaraRadera
  5. Den låga räntan gör att resurser allokeras felaktigt och att ekonomin stagnerar.

    Företag med ohållbara affärsidéer lever längre än vad de borde och kapital, know-how, lokaler mm. binds upp så företag med högre produktivitet får svårare att expandera. Ingves & Co bär ansvar för detta.

    För att få tillbaka Sverige till hög tillväxt så borde räntan höjas till 3%. Det kombineras gärna med att man samtidigt avskaffar bolagsskatten, så framgångsrika företag kan suga upp arbetskraft när zombieföretag går i konkurs.

    På sätt och vis är det USA gör. De höjer räntan (den är nu på 2%) och Trump har sänkt bolagsskatten kraftigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var också vad Sverige gjorde 2008. Riksbanken höjde då räntan till 4,75% och Anders Borg sänkts bolagsskattem

      Den här konjunkturuppgången har man valt en helt annan linje, den som Japan har provat i 30 år...

      Radera
    2. Blir ett intressant läge när FED ligger på 3%, ECB på 2% och RB på -0,50% (möjligtvis -0,25% mest för att visa att han är "a man of his word"). Ingves sitter ju som sagt till 2023 så det skulle kunna bli ett verkligt scenario. I ett sådant scenario får man nog hoppas på att vädret tillåter en semester inom rikets gränser då allt annat lär va för dyrt för medelsvensson.

      Radera
    3. Prissättningen på räntemarknaden indikerar att vi höjer nån gång kring årsskiftet, dvs före ECB, så räntehandlarna verkar trots allt tro på ränteuppgång.

      Radera
    4. @Joakim: Jag tror bara på det när jag ser det. Ger inte mkt för prognoser och tekniska analyser. I så fall hade man ju kunna tajma marknaden på allt.

      Radera
    5. Vi får återkomma i slutet på mars nästa år och kolla läget.

      Radera
    6. @Joakim: Yes. Höjer RB innan ECB och fortsätter höja så blir jag förvånad på ett positivt sätt. Jag tror inte att det kommer ske men jag hoppas verkligen att jag har helt fel.

      Radera
    7. Sverige borde ha en högre ränta än eurozonen då HIKP ökar snabbare i Sverige. Lägg sen till skenande privat skuldsättning vilket skapar finansiell instabilitet.

      RB sa tidigare att de skulle höja räntan till sommaren. Att man inte gick vidare med det undergävde förtroende för Riksbanken och kronan.

      Ansvariga är Stefan Ingves, Kerstin af Jochnick och Per Jansson som driver på för fortsatt rekordlåg ränta.

      Radera
    8. Aron Flam förklarar Riksbanken:

      https://www.youtube.com/watch?v=5rkA7cFyep8

      Radera
    9. @Joakim: Trodde du på räntehöjningar här med?
      https://www.expressen.se/dinapengar/varningen-rantorna-kan-nu-chockhojas/

      Radera
    10. JP: så nu tror t o m du på en räntehöjning i år?
      Dags att få kalla fötter....

      Radera
    11. Tror Ingves är tvingad höja i senast i Dec. RB vill inte ha en SEK mot 12 SEK. Osäkert läge efter valet, globala risker som ev handelskrig och krisen i Turkiet som bara det kommer dra ner SEK. Sen kreditbubblan som kan ge utländska investerare kalla fötter när som. Inget bra läge nu i bananekonomin, speciellt också som kommunernas kostnader rasar iväg.

      Radera
    12. Det är som det alltid är med penningpolitiken. Vad är övergående faktorer och vad smittar av sig på övriga priser. Brukar vara bra att titta på vad marknaden tror.

      Radera
    13. @Bengt: Varför skulle det vara dåligt om SEK/EUR lägger sig på 12? Så länge det är tillfälligt som Ingves brukar säga så spelar det ingen roll. Då får man "draghjälp" av valutakursen.

      Radera
    14. @Toni, svensk ekonomi signalerar då än mer svaghetstecken, vilket gör ekonomin utsatt. Om nu det inte är en uppenbar omvärldskris förstås då "fria" valutor typ SEK alltid försvagas. Tror gränsen är nådd för hur fattiga man kan göra oss med de här nivåerna, för vi behöver dock ha råd med importvaror. Kontra hur mkt mer vi tjänar på på ytterligare försvagning. Hur som visar allt detta på Sveriges stora strukturella problem. Se på Schweiz där man jmf. Sverige gjort ett bra jobb.

      Radera
    15. @Bengt: Vilka svaghetstecken tycker du vi signalerar jämfört med t.ex andra EU snittet? Tror du inte att näringslivet som är beroende av importerade råvaror redan försäkrat sig mot valutafall? Vi som privatpersoner har dock råd med högre importpriser. Uppenbarligen sparar vi ju som aldrig förr så det finns ju utrymme för prisökningar.
      Schweiz är en framgångssaga. Finns en del som tycker att "stackars dom...deras näringsliv har det svårt p.g.a. en högt värderad valuta" men samtidigt har dom ju lägre arbetslöshet än Sverige trots superstark valuta. Dom är väl bättre än Sverige på det mesta förutom Musikproduktion.

      Radera
    16. Hade CHF utvecklat sig på samma sätt som SEK dom senaste 30 åren hade Schweiz förmodligen haft en arbetskraftsbrist på 70 miljoner personer.

      Radera
    17. @Toni, ja tänk vilken miss Schweiz har gjort som inte följt Sveriges vinnande koncept med en hel industri som pytsar ut 100 tals miljarder av våra skattepengar i bidrag och arbetsmarknadsåtgärder!. Bl.a. det och kreditbubblan är uppenbara svaghetstecken redan. Staten har en solid ekonomi säger man men med dessa enorma uttag måste skatteintäkterna gå på högvarv annars blir det tufft. F.ö är medianförmögenheten låg i Sverige jmf VästEuropa (även om vissa är väldigt rika) vilket Cornu haft ett inlägg kring. Så jag vet inte om sparandet är speciellt högt.Inte i likvida medel.Total sparkvot ser bättre ut men då räknas aktier, pensioner och bostäder in. Men facit kommer nog om ett par år var vi står.

      Radera
    18. Ja, förmögenheten är låg i Sverige för medianhushållet. Förmögenheter är väldigt snett fördelade i det här landet.

      Vi har dock ändå försökt täppa till gapet lite grand. Vi har siffrorna från Credit Suisse senast vi diskuterade detta.

      Sverige, medianförmögenhet per vuxen år 2000: $14 078
      Sverige, medelförmögenhet per vuxen år 2000: $72 846
      ...
      Sverige, medianförmögenhet per vuxen år 2017: $45 235 (+221%)
      Sverige, medelförmögenhet per vuxen år 2017: $260 667 (+258%)

      Det generella fallet är att de flesta som har en förmögenhet, har den bunden i bostaden. Större mängder aktier osv är det få som har, och den höga andelen hyresgäster i Sverige gör också att medianförmögenheten är låg. Samma sak kan man se i Tyskland:

      Tyskland, medianförmögenhet per vuxen år 2000: $27 112
      Tyskland, medelförmögenhet per vuxen år 2000: $90 441
      ...
      Tyskland, medianförmögenhet per vuxen år 2017: $47 091 (+73%)
      Tyskland, medelförmögenhet per vuxen år 2017: $203 946 (+126%)

      ... så utvecklingen i förmögenhet för median-Svensson har procentuellt set varit god jämfört med samma utveckling för median-Werner. Vi är inte riktigt ikapp, men vi är mycket närmare än vi var år 2000.

      En sista sak, tyvärr fokuserar många normala hushåll på likvida medel i sitt egna sparande (det riskabla sparandet har man istället i tjänstepension och i bostad). Det är lite dumt, för kontanter och bankinlåning har gett negativ real avkastning efter skatt de senaste fjorton åren eller så. Har man en fast anställning har jag svårt att se att man behöver mer än cirka tre månaders normala utgifter i likvid buffert (och man kan också argumentera för att ett bra kreditkort räcker).

      Radera