Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-08-08 13:31

Icke-inflationen: Restaurang höjer lunchen 9% till 120:- SEK

Icke-inflationen går från seger till seger. En restaurang i Solna höjer lunchpriset med drygt 9% från 110:- SEK till 120:- SEK för "på grund av ökade kostnader för inköp och personal". Hur mycket betalar du för din lunch om du äter ute?
Tja, minns fortfarande mitt glada 90-tal, när lunchen kostade under 50:- SEK. Sedan åt jag inte lunch ute under ett antal år och nu kostar en lunch på McDonalds 80-90:- SEK och så kallade lunchrestauranger över 100:- SEK (iofs bara 85:- SEK hemma i byn, inklusive salladsbuffé, kaffe och kaka).

En restaurang i Solna höjer enligt ovan sina priser med drygt 9% pga ökade kostnader för inköp och personal. Tänka sig - höjda löner leder alltså till ökade kostnader för företagen och i slutändan får löntagarna själva betala de höjda lönerna. 

Och matpriserna stiger. Men de går förstås att substituera enligt substitutionsmetoden i KPI-beräkningarna. Går priset på mat upp, så köper man mer platteve, eftersom de går ner i pris, och suger näringen ur hörnen på teveapparaten istället. Och vi slipper inflation.

Hur mycket betalar du själv för lunchen om du äter på restaurang eller motsvarande? Alltså när du väl gör det.

Själv har jag viss förkärlek till tjock korv med bröd, räk- eller västkustsallad och dricka för 58:- SEK på 7-11/fd Shells bensinmackar om jag är ute och åker, annars 85:- SEK med gänget på bykrogens lunch.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

118 kommentarer:

  1. En typisk lunch ute är sushi + 33 cl bubbelvatten för 156 kr.

    SvaraRadera
  2. Äter oftast i postens matsal i Årsta för 87 kr och det är som buffé så man går inte hungrig därifrån. Men annars här i estockholmo är det väl mer vanligt med priser runt 105 kr

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Mer vanligt"!?!?! Det heter "vanligare".

      Radera
    2. Jo, det har blivit VANLIGARE med människor som inte kan komparera adjektiv på ett korrekt sätt. De går omkring och pratar barnspråk till synes utan att veta om det. Det skrivs till och med fel i många av våra dagstidningar.

      Radera
  3. I Göteborgs centrum kostar luncherna nu över 100 kr PÅ RESTAURANG, även om det finns enstaka undantag mellan 90-99 kr.

    Det finns även några enklare lunch-hak som främst jobbar med avhämtning men där man ändå kan äta lunchlådan på stället och då kan priset ligga så lågt som 70 kr.

    En hederlig dagens på restaurang som har ambition att ligga över lägsta kvalité kostar nu ofta 120 kr eller mer.

    Jag kan sakna kvalitetsdiskussionen när det gäller mat, även om det inte är vad Bloggaren frågar efter just här.

    I övrigt så är det förvånande att KPI-måttet lyckas hålla sig så lågt jämfört med upplevd inflation. Lite skämtsamt så ökar man andelen äpplen nu i KPI-korgen samtidigt som man plockar bort jordgubbar och färskpotatis ur korgen!?!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lindholmen (Göteborgs Manhattan) ligger lunchpriserna fortfarande på 90-95 kr.

      Radera
    2. lite storhetsvansinne hos göteborgarna :-)

      Radera
    3. @Stefan: Det var så man beskrev Lindholmen vid ett nybygge för några år sedan: "Bo som på Manhattan men mitt i centrala Göteborg". :)

      Radera
    4. Haha! Ja, det där sysslar politikerna och företagen i Skåne också. Rätt tramsigt.

      "Nyhamnen sträcker sig från Frihamnen i norr och till Västkustvägen i öster. Det är nästa stora utbyggnadsområde i Malmö. Här är det tänkt att det ska byggas på höjden.
      – Jag ser framför mig att det blir Malmös Manhattan med hus som är tio våningar eller högre. Det ska byggas tätt, men också grönt och hållbart, förklarar Carina Svensson."

      ... eller "Malmhattan" som man också kan kalla det.

      Lund har nåt bostadsområde som man kallar för "Central Park" i samma anda.

      Stolleprov alltihop.

      Radera
    5. Göteborg kallades lilla London. Kanske på kringströvande av feb dåliga luften. De kunde väl ändå pratat om docklands. Men det var väl roligare med studieresa till Manhattan.

      Radera
    6. Göteborg går snart om London i både skyline och bostadspriser. Ge det 10-15 år bara.

      Radera
    7. Göteborg är snart lilla Dallas eller Dubai om an tittar på planerna för bl.a Gbg C

      Definitivt INTE något att eftersträva!

      Ute i Europa bygger man upp gamla ruiner från VK2 och istället river man betongbyggen från 60- och 70-talen...

      Dresden ..

      Radera
  4. Elva lunchbiljetter för 750:- på restaurang som serverar husmanskost.

    Och frukost kostar 10:-/st för halv fralla/rågbulle med antingen överskottet från tidigare luncher, som fisk med remoulad, köttfärslimpa, schnitzel eller nytt pålägg som stekt ägg, ost leverpastej eller skinka/korv. För det priset är det inte lönt att lagerhålla allt som behövs för att äta frukost hemma :-)

    SvaraRadera
  5. Måste vara en väldigt flådig lokal då bordsplatsen värderas till 25:-

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om det bara vore det så... Så mycket annat som tillkommer när folk inte tar med sig.

      Radera
  6. Det är väl bara att sluta äta så påverkas man inte av prishöjningarna av mat. Det viktiga är ju vad statistiken på alla varor visar. Att man sedan väljer att höja priserna på just dom varorna man inte kan välja bort om man vill vara kvar vid livet är helt irrelevant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Toni, där har du fångat det i ett nötskal.
      Ingves påstår sig sänka räntan i syfte få upp inflationen. Men höjer han räntan så går också inflationen upp pga ökade bostadskostnader (som är en stor andel i KPI). Kan inte karln säga som det är, kronan skall ner i värde.
      Och var tog bensinpriset vägen som gått upp 15 % på sistone , verkar knappt påverka KPI. Har man viktat om i SCB:s beräkningar så vi använder mer gengas istället ?.
      Eller har en sådan nödvändig sak som flygpriser gått ner så mkt att det kompenserar för våra onödiga resor till och från arbetet ?.

      Radera
    2. Bensin är ju inte en jättestor del av de flestas budgetar.

      KPI så som det mäts av SCB steg med 2,2% senast (juni 2017 till juni 2018). Och det är precis som vanligt på inlägg på denna blogg som handlar om prisutveckling, fullt fokus på det som går upp i pris, inget fokus på det som står stilla eller går ned i pris.

      Det som stigit riktigt mycket är t ex matolja, frukt, grönsaker, el och bensin. Sen finns det annat som inte alls stiger på samma sätt, som bröd, kött, fisk, kaffe eller hyra.

      Men alla inlägg handlar förstås om restauranger, el och bensin, medan det är sällan man pratar om hur brödets pris eller hyran utvecklat sig senaste året.

      Personligen tror jag både KPI och KPIF kommer fortsätta upp under året. Många priser som hållts tillbaka tidigare kan säkert krypa upp.

      Radera
    3. Joakim, jag vet din övertygelse om KPI:s förträfflighet. Och det ger såklart en rå indikation.
      Är inte bensin en stor del av budgeten?. Genomsnitt för bil 1500 mil /år ger ca 24 000 SEK per år. Och barnfamiljer kör ofta mkt mer.
      Vi ska dock komma ihåg att det ligger i statens intresse att framställa KPI så lågt det går för att hålla nere statens utgifter. Och hålla kronan låg. Kontinuerliga ändringar av viktningar görs inom prisgrupper för att medvetet hålla KPI lågt.
      Kalla det konspiration om du vill men det var bara några år sen våra makthavare påstod att invandringen var lönsam.

      Radera
    4. @Bengt Eriksson: Att säga en sak men göra en annan sak är typiskt svenskt och det har vi levt gott på i många år. Under 2a vk var vi neutrala men hade jättegoda relationer med Hitler. Idag är vi också neutrala men i själva verket är vi mer NATO medlemmar än NATO medlemmar. Dom flesta älskar mångkultur så länge man slipper bo i det mångkulturella samhället, politikerna säger en sak och kovänder efter nån månad (mitt europa bygger inga murar.....för att sedan stänga ner öresundsbron). Att hyckla är något många är bra på inom landet.

      Av samma anledning ska man inte lyssna på vad Ingves säger utan istället följa det han gör och det är så här långt uppenbart för dom flesta människor som inte är totalt IQ befriade att depreciering av SEK är något han vill åstadkomma och verkar lyckas med också. Det man får passa sig för är att det inte ska gå för fort fram. Nu har svenska folket vant sig vid en eurokurs på över 10 kronor. Nu är det normalt. Om 2 år kommer man kanske klaga på att EURON ligger på 12 men sedan vänjer man sig vid det också. Det är som bränslepriset, trängselskatten, bostadspriserna och allt annat.

      Radera
    5. By the way. Finns det någon som på riktigt tror att vi får se en räntehöjning i år? :) LOL

      Radera
    6. Bengt: Ja, utan tvekan gör högre bensinpriser att KPI går upp. Det har jag inte sagt emot.

      Men stillastående priser på andra varor gör ju också att KPI _inte_ går upp.

      Jag är bara ute efter att sprida lite fakta om just prisförändringar. Jag har märkt både här och på andra ställen att folk (av kognitiva skäl) kommer ihåg förändringar (prishöjningar) väldigt väl, men man tänker inte på priser som stått stilla eller bara stigit lite grand.

      Till exempel. I år (juni 2018) har elpriset stigit massor jämfört med juni 2017. Men då glömmer man att elpriset juni 2017 var lägre än elpriset 2009, som exempel. Elpriser (och energipriser) svänger väldigt mycket upp och ner, men man brukar bara klaga när man märker att de har svängt upp.

      Samma sak med bensinen, som är rekorddyr nu, men som t ex sjönk i pris 2014-2016 (för att gå upp lite 2017 och sen nu med råge ta igen det med en rejäl prishöjning).

      Bensin och el är alltså svängiga priser, och ganska dumma att basera räntebeslut på.

      Sen måste man förstås tänka på att KPI innebär att man tittar på en summering av alla konsumtionsutgifter, och att viktningen för enskilda hushåll är väldigt annorlunda. Säkert är den individuella konsumentprisökningen närmare tre procent för rätt många. Mycket av det som stått stilla eller gått ned i pris är sällanköpsvaror (klassiska exemplet är ju platt-TV:n), och andra stora utgifter är inte lika roliga att studera (hyra, ränta).

      Radera
    7. Sedan att staten skulle ändra viktningarna för att gynna en viss politik får du nog belägga med nån sorts källa. Vad jag vet ändrar SCB vikterna på olika varor och tjänster i KPI baserat på dess andel av konsumtion. Eftersom KPI är ett så otroligt viktigt mått av många skäl (t ex på grund av prisbasbeloppet och dess användning i socialförsäkringssystemen), så är jag helt säker på att SCB tacksamt skulle ta emot konstruktiv kritik, om de nu har räknat fel eller gjort galna antaganden.

      Det här området är ganska välutforskat och internationellt "standardiserat", vilket innebär att alla upplysningar om faktafel eller galna antaganden kan göra stor skillnad. Men alla sådana försök på nätet jag har sett har varit felaktigt underbyggda och byggt på missförstånd om hur KPI (och USAs motsvarighet CPI) fungerar.

      Radera
    8. @Toni, La la landet Sverige. Jag tror tyvärr inte alls folk i gemen förstår att Ingves pressar ner kronan och gör oss fattigare. Inte heller förhållandet till NATO. Och inte alls hur "lömska" KPI beräkningarna är.
      Höjer Ingves räntan kan arbetslöshet och KPI åka upp det vet han. Höjer han inte kommer kronan försvagas kraftigt. Så jag vet inte.

      Radera
    9. @Bengt: Nej jag vet. Tror inte jag heller egentligen. Svenska folket är för indoktrinerat och litar blint på sina ledare. Säger en politiker att bajs är gott att äta så nickar alla och håller med. Nu är det givetvis en lite överdriven jämförelse men jämför med mångkultur, donald trump, bostadsbrist o.s.v. Alla tycker ju likadant. Jag tror inte att Ingves agerar efter skadeglädje och verkligen vill göra oss fattigare men det är ett väl beprövat sätt att få fler i arbete i Sverige. Man sänker arbetslösheten, ökar exporten, gör lönerna lägre internationellt, pensionerna blir också lidande och till slut blir man i princip tvungen att arbeta hela sitt liv till döden vilket naturligtvis är extremt gynnsamt för landet.

      Radera
  7. Vi har fortfarande hög arbetslöshet bland unga och invandrare.

    Jag hade gärna sett ett utökat jobbskatteavdrag, säg de första 50 000:- skattefritt, och sen att facket håller tillbaka lönekraven under fem år. Det skulle kunna skapa jobb i restaurangbranschen där det inte behövs så mycket utbildning. Kan kombineras med avskaffat statlig inkomstskatt, så marginaleffekterna minskar och köpkraften ökar bland välutbildade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blir nog bra när det blir bättre konjunktur framtvingad av depreciering av SEK :)

      Radera
    2. Första 120 000:- skattefritt och sedan en fast procentsats på det över, då hade det varit enkelt. Och naturligtvis så tar man bort allt annat bjäfs som ROT & RUT, jobbskatteavdrag, nystartsjobb och andra anställningsstöd till de som är fullt friska.

      Radera
    3. Mycket onödig byråkrati skulle ju också försvinna på kuppen...

      Men vad skulle då alla genusvetare från Södertörns lekskola då "arbeta" med?

      Radera
    4. Är skatteverket nedlusat med genusvetare? Det var en nyhet.

      Radera
    5. För Bengt lurar det genusvetare överallt...

      Radera
  8. 95kr på plats, 65kr för takeaway

    SvaraRadera
  9. Extra stor falafelrulle på Badrans, 25 spänn.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte lätt att få lönsamhet på den om det inte rör sig om svartarbete.

      Radera
    2. Vad tar de för kebabrullen?

      Radera
    3. @Miggs: Du får väl berätta det för alla snutar som käkar där varenda dag. Känns som att halva poliskåren käkar där. Den andra halvan brukar hänga på det där dåliga thaihaket vid Södervärns busstation.

      @gbd_crvx: 40/45 spänn tror jag beroende på "stor" eller "extra stor" och andra dumheter.

      Radera
    4. @Ben. Billigt är alltid gott oavsett......
      Vad hette/heter den Italienska restaurangen i Gamla stan i Stockholm som åkte dit för stora skattebrott? Halva riksdagens politiker åt väl lunch där.

      25 kr för en falafel låter skumt. Samma som frisören som tar 100 kr för klippning då alla andra tar 300 kr och uppåt.

      Radera
    5. @Ben. Möjligen bättre att prata med Skatteverket så restaurangägare som försöker göra rätt för sig har en chans att leva på verksamheten.

      Radera
    6. Trattoria Romana.

      https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Xwq1lg/politikerkrog-misstanks-for-miljonsvindel

      Radera
    7. Den där Falafel-Badran borde överväga att etablera sig i Stockholmsområdet. Med de låga priser han håller skulle han ha kö tvärs igenom stan. 60 kr för en 150g hamburgermeny. Den kostar 90-95 här i huvudstaden.

      Radera
    8. Finns det något mer prisvärt i Malmö än Badrans? Några sevärdheter? Något som är värt en resa från Stockholm?

      Radera
    9. Falafel är oätligt, vegetariskt skit, jag vill ha en bit av ett dött djur i min mat för att bli mätt!

      25:- för en falafel var dyrt, de kostade 10kr innan det blev lag på att ha fungerande kassaapparat.

      Klippning för 100:- är inte alls skumt, ett varv med rakapparaten och du har en finfin muslimklippning några minuter senare.

      Radera
    10. Kikärtor innehåller lika mycket protein som torsk.

      Och nej, falafel kostade inte tio spänn denna sidan 00-talet.

      Radera
    11. @ Ben

      Njae, i ej tillagat tillstånd så har kikärtor ett proteininnehåll på 19g per 100g. Hur ofta äter du kikärtor råa? Konserverade kikärtor har en proteininehåll på 7.5g per 100g. Falafel anges ha ett proteininnehåll på 7.3 g/100g. Torsk ligger på mellan 18-22 gram även i tillagat tillstånd.

      Radera
    12. Rostade kikärtor 19 g/100 g, mr Petimeter.

      Fler frågor?

      Radera
    13. "Jerusalem Kebab" på Götgatan...
      15:- i slutet på 90-talet..

      Radera
  10. Personalrestaurang: 68kr för dagens alternativt 650 kr för ett tio-kort. Detta i medelstor svensk stad.

    SvaraRadera
  11. Falafelrulle i Malmö för 25 kr räcker gott till lunch

    SvaraRadera
    Svar
    1. Subventionerad arbetskraft av skattebetalarna eller svartarbete enda möjlighet att hålla det priset.

      Radera
    2. Starta eget bidrag på ägaren som anställer sina nyanlända landsmän med etableringsstöd. Vad kan rimligtvis gå fel ? Det är ju bara skattebetalarna som pröjsar.

      Radera
    3. ... och självklart mot en "liten provision" på de anställdas löner direkt i fickan KUMRIF... ;-)

      Förutom att de "anställda" också bor på madrasser på golvet för 4500:- eller mer per månad i bostäder som liksom av en tillfällighet tillhandahålles av "arbetsgivaren"... :p

      Radera
  12. Har ätit lunch ute på lokal en (1) gång de senast två åren, förutom vid tjänsteresor. Får man rutin på att alltid ta med egen lunchlåda fungerar det perfekt. Många sparade kronor blir det (fast vart de tar vägen vet i sjutton...). Mat på restaurang har blivit väldigt dyr. Inte ofta även rätt medioker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ofta även rätt medioker - blev lite fel där...

      Radera
  13. På semestern i Skåne så såg jag att lunchpriserna verkar ligga något lägre i mindre orter, runt 75-85 kr. Så det är nog snarare tillgång/efterfråga i Stockholm än dold inflation.

    SvaraRadera
  14. 70-100 spänn. Senaste femton åren har restaurangpriserna gått upp med i snitt tre procent per år. Inte konstigt eftersom det är mer en tjänst/hyra som man betalar för snarare än råvarorna (som inte stigit lika mycket).

    Det reglerar sig självt dessutom, ju högre priser desto fler matlådor blir det, så nog finns det ett tak. Nu har ju folk fått mycket mer pengar de senaste femton åren, och subjektivt har restaurangerna blivit bättre (satsat på bättre råvaror eftersom råvarans del av priset blir mindre och mindre).

    SvaraRadera
  15. på mitt jobb i kista/stockholm tar väldigt mång med sig matlåda. De är en mycket trevlig lunch lokal med kaffe,te... iskallt vatten eller iskallt kolsyrat vatten.
    priset på lunch på foodquarten är ifrån 95 upp till 140

    SvaraRadera
  16. Kommunister förstår inte att en företagare måste ta ut ökade kostnader på kunderna. Oavsett om det är högre bank, skatter, hyror osv. Jag känner inte någon kommunistisk egenföretagare. Tror dom inte finns förutom inom kulturområdet då subventionerade med olika former av statliga stöd. Det ligger i den äkta kommunistens natur att hata eller försvåra för företagare och som de jämställer med kapitalister.

    SvaraRadera
  17. Foodquart? Vad är det? Tror inte att vi har någon sådan här ute på schlätta.

    SvaraRadera
  18. Den typen av lunch jag tidigare åt ute kostar idag 100-lappen (äter lunch hemma nu förtiden). Det har gått upp rejält. Speciellt med tanke på den låga inflationen.

    Någon "kaka" får man inte inklusive för 100 kr, utan det är en härdat-fett-bit. En kaka är bakad på smör och det finns inte på en vanlig lunchrestaurang.

    SvaraRadera
  19. Inflationen är mycket högre än vad KPIF och Riksbanken vill erkänna. Om sanningen om inflationen kom fram skulle Riksbanken bli tvungna att höja räntan och det tycker man är för obehagligt med tanke på konsekvenserna (bostadskrasch mm). Enklare att justera räntekorgen. I detta fall kan man hävda att lunchportionerna har blivit större och därmed justeras prisuppgången till bara 1%. På det sättet kan man hålla inflationen nere och slipper höja räntan. Fiffigt, va?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Något lurt är det ja. Jag tycker många saker har åkt upp i pris.

      Radera
    2. Men boendekostnaderna minskar ju i takt med att det kommer in fler aktörer på bolånemarknaden och pressar räntorna samtidigt som Riksbanken råvägrar höja räntan. Samtidigt ökar ju lönerna med 2-3% per år. Detta slår negativt på kpi då boendet utgör minst 20-30% av ett hushålls utgifter. För att kompensera för det kan man istället höja matpriser med 5-10% per år och på så sätt få till en total prisökningstakt på 2-3%. Det går jämnt ut hävdar en del. Dyrare mat men billigare boende fast då glömmer man bort t.ex alla pensionärer som inte får se sina pensioner öka med 2-3% per år och alla dom pensionärer och fattiga låginkomsttagare där mat utgör en väldigt stor del av deras utgifter samtidigt som dom inte äger ett boende som blir billigare för varje år.

      Radera
    3. Fast Toni, hyrorna har också (på grund av räntorna) endast ökat mycket måttligt på senare tid. Maten är dyrare, men hyrorna ökar inte särskilt mycket i befintligt bestånd.

      Problemet blir att många väljer sina egna favorithistorier för att förklara åt vilket håll priserna har rört sig, men struntar i helhetsbilden.

      Med det sagt tror jag dels att garantipensionärer förmodligen blir fattigare med åren (priset på deras konsumtionskorg stiger förmodligen mer än KPI), dels att priserna framöver kommer stiga lite mer än de gjort på sistone.

      Radera
    4. @Joakim: Min hyra ökade 82 kr/mån. Min kompis omförhandlade sin ränta och sänkte den med 13% och för honom motsvarade det runt 300 kr/mån. Vet inte om jag behöver förklara vem som är vinnaren här.

      Radera
    5. Om man har tänkt att bo längre än 6-7 år på en plats skall man äga sitt boende.

      Detta är något som min gamla ömma moder lärde mig!

      Radera
    6. Precis Toni, men eftersom hyran gissningsvis är en relativt stor del av dina utgifter (tror vi har diskuterat det innan) så har det stor betydelse hur stor prisförändringen är på den punkten. Man kan inte ignorera att ens största utgift knappt ökar.

      Hyran kommer nog öka snabbare säg 2020-2021 gissar jag själv, men just nu har alltså hyran ökat väldigt lite på sista tiden.

      Radera
    7. @Joakim: Det känns gött att höra att hyran kommer att öka snabbare 2020-2021 men att räntan kommer att bestå och att lönerna kommer att öka. Välkommen till looserklubben Joakim.

      Radera
    8. Jag ser det inte som något jätteproblem personligen om hyran går från att öka med 0-1% till att öka med 1-3%. Utdelningarna ökar snabbare än så.

      Radera
    9. @Joakim: För du har väl inte gått på Riksbankens räntebana än en gång? ;)

      Radera
    10. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    11. Du jämför svagt stigande priser med inbördeskrig? OK.

      Radera
    12. Nä jag säger bara att om det inte utgör ett jätteproblem för mig så skiter jag högaktningsfullt i det precis som du så döm inte hunden efter håret.

      Radera
    13. OK. Men om man nu tror att alla priser ska stiga snabbare än lönerna och att det inte går att göra något åt lönen, är det inte läge då att köpa bostad för att åtminstone slippa den typen av prisökning?

      Jag tror det kommer vara som det varit sedan 1995, på sikt kommer våra löner stiga snabbare än priser och hyror. Du får byta jobb om du inte är nöjd med lönerevisionen, perfekt läge nu. Gör nåt åt situationen.

      Radera
    14. Priserna stiger redan snabbare än lönerna och det är bra att dom gör det då vi är för rika i det här landet (jämfört med Somalia). Jag tror att SEK kommer tappa i värde fram till vi får en inflation i omvärlden och inte behöver sänka vår valuta längre. Fram till dess kommer lönerna stiga i takt med att SEK minskar i värde mest för att det känns bättre för folk att få en lönehöjning. Däremot måste priserna på konsumtionsvaror öka snabbare än lönerna för annars får vi ingen prisökningstakt som kan kompensera för fallet i boendekostnaderna.

      Radera
    15. Nåja, nu stiger ju ändå reallönerna trots vad du påstår ovan, om än ganska svagt.

      Löneutveckling och inflation.

      Radera
    16. Inte för mig och det är det enda jag bryr mig om.
      Men resten av befolkningen lever ju i en evig superkonjunktur. Riksbankens prognos är att man kommer höja styrräntan 2127.

      Radera
    17. D.v.s. realprognosen och inte den som folk har gått på.

      Radera
    18. Jag föreslår att du söker nytt jobb. Det är bra tider och fastnar man på 2-3% är det dags att byta om man är ung ingenjör.

      Radera
    19. Glömde fråga men tror du att reallönerna kommer att öka snabbare än bostadspriserna också eller kommer det fortsätta att vara som det varit hittils d.v.s. att bostadspriserna för evigt kommer att öka snabbare än reallönerna?

      Radera
    20. Jag menar...Statistiken som du så gärna använder dig av visar ju tydligt på att bostadspriserna har ökat snabbare än reallönerna så då finns det ingen anledning att tro att det inte skulle vara så även fortsättningsvis? :)

      Radera
    21. Fredrik, håller med. KPI talar bara i princip om hur mkt kostnaderna för att överleva ökar, inget om kvalite eller vad du får för pengarna eller specifik varas ökning.
      Går bär och frukt muslin upp 10 % kan vi köpa simpel basmusli och då viktas bär muslin ner i KPI beräkningen, vips så är "musli" oförändrat i pris.
      Och bostadspriser skiter vi ju i trots att de gått upp med 400 % de senaste 20 åren. .
      Hus kostar ju iofs flera miljoner men är ju numera som aktier så om de ökar i pris saknar betydelse.

      Radera
    22. Bengt: Låt oss göra ett litet kunskapstest!

      Det finns ett index som inte viktar om priserna, som beräknas av SCB. Tror du detta index visar:

      A: Högre inflation än KPIF?
      B: Lägre inflation än KPIF?
      C: Samma inflation (+/- 0,1%) som KPIF?

      Om det nu är så att viktningen är det som gör att KPI/KPIF är "för lågt", så borde valet vara enkelt, eller?

      Toni: Tja, på mycket lång sikt svänger bostadspriserna runt andra priser. Kolla 1930-1980 som exempel.

      Radera
    23. Joakim, spännande.Alla fakta är bra. Svaret är naturligtvis högre och jag förutsätter att huspriser och produktionskostnad för nyproducerat finns med.
      Men nu har SCB gjort beräkningen så ska vi lita blint på våra myndigheter tycker du ?.

      Radera
    24. Joakim: Om man köper Länsförsäkringar Global Index idag och har den i 5 år. Tror du att man ligger plus efter inflation+skatt+avgifter? Kör du mer viktat Sverige nu med tanke på att SEK ligger så svagt?

      Radera
    25. @Bengt: Det finns ingen anledning att misstro våra myndigheter. Dom har aldrig gjort något fel.

      Radera
    26. Bengt: SCB är rätt öppna med hur dessa index räknas ut. Är man seriöst intresserad kan man gå in och läsa deras metoddokument osv.

      Det alternativa inflationsmåttet kallas HIKP (Harmoniserat Index för Konsumentpriser).

      Detta är ett så kallat "fastkorgsindex" där man inte viktar om konsumtionen.

      I denna bild som jag precis ritat ser man skillnaden.

      Ja, det är lätt att klaga på att myndigheterna gör fel, men i detta fallet ligger massor med fakta på bordet redan, det går att läsa böcker eller PM om hur SCB gör när de räknar ut KPI. Det är till och med så att man _har_ räknat fel i KPI ibland, och därför rättat det från och till.

      Allt går att läsa på SCBs hemsida.

      Radera
    27. Tja, sen 1995 ligger HKIP 10 % högre än KPI, tycker det är en ganska stor skillnad.
      Ännu mer: Amorteringskravet som de facto innebär ökad levnadskostnad även om man betalar till sig själv borde naturligtvis vara med i KPI.
      Nej, jag tror inte på detta.
      Det är din fulla rätt att försvara våra myndigheter naturligtvis. Och du sträcker oftast upp disksussionerna. Men ser du överhuvudtaget inga problem med någonting ?.

      Radera
    28. KPIF ligger också högre än KPI. KPIF och HIKP räknar nämligen inte med räntan.

      Eftersom vi haft en lång period med räntesänkningar kommer alltså KPI att ligga under KPIF och HIKP, och skulle vi få motsvarande räntehöjningar kommer KPI att ligga över.

      Anledningen till att amorteringar, fastighetspriser och aktiekurser inte ingår i KPI är ganska enkel. Det är inga konsumentpriser.

      Det man ser är att KPIF (där man viktar om) och HIKP (där man inte gör det) ligger väldigt, väldigt nära varandra. Det ser jag som ett tecken på att "omviktningen" inte är särskilt viktig faktor som skulle förklara att inflationen är "för låg". Det är ju tvärtom -- omviktningen har _höjt_ inflationen när man jämför KPIF och HIKP.

      Jag tror allt rör sig om missförstånd. Folk har av någon anledning fått för sig att KPI och KPIF är ett "vanligt hushålls" prisutveckling, men så är det ju inte alls -- det är prisutvecklingen på hela den privata konsumtionen man mäter.

      Jag tror nog att prisutvecklingen som den mäts av KPI/KPIF är någorlunda sann. Kanske inflationen inte är exakt 2,2%, utan den kanske är 2,0%, eller 2,4%. Men jag är ganska övertygad om att den inte är helt off.

      Många som hävdar att inflationen är felaktig drar till med rena fantasisiffror som 5, 7 eller 9% inflation.

      Och om man inte tror på något, så borde man ha ett alternativ att presentera. Vi skulle kunna mäta inflation genom att gå till den här restaurangen och kolla lunchpriserna. I så fall kanske inflationen blir 9% i år och 0% detta år. Nej, det verkar inget vidare. Förmodligen kommer det sluta med en sorts viktat index av KPI-typ, som man redan lagt decennier av jobb med att ta fram.

      Jag ser gärna en kritik av KPI, men då ska den vara faktabaserad.

      Radera
    29. Joakim, vi har diskuterat flera brister. Vem av oss som har rätt huruvida KPI är ett bra mått får en domare avgöra. Tror inte heller på 5 eller 9%. Du kan också fundera på varför man gick över till KPIF istället för KPI i detta läge när man förväntar sig stigande räntor. Handlar helt enkelt om att få "rätt" inflation även om jag tror att du har ett mkt bättre svar,

      Radera
    30. Bengt, Riksbanken har många, många gånger skrivit i sina penningpolitiska rapporter att KPI inte är bra att styra efter i en tid då räntan ändras kraftigt. Man har alltså i praktiken styrt via KPIF en längre tid.

      Detta kan man läsa på Riksbankens hemsida. Det är inte någon hemlighet. Man ser i bilden jag skickade ovan varför KPI kan vara ett sämre, mer svängigt mått än KPIF. På samma sätt är det av betydelse vilka priser som stiger, om vissa priser kan anses vara svängiga och om vissa prisökningar kan anses vara övergående.

      Det är alltså inte fråga om någon konspiration, även om jag vet att denna blogg och många som läser den gärna söker den typen av förklaring. Tyvärr tar det lite för mycket tid och text att öppna och redovisa för Riksbankens direktions resonerande ikväll, så den som är sugen kan läsa "Penningpolitisk rapport" och "Penningpolitisk uppföljning". De flesta av dessa har nån sorts förklaring av hur man resonerar kring inflationssiffrorna.

      Radera
    31. Toni: Det var ju ett förbannat bölande, ta av dig offerkoftan.
      Byt jobb och köp bostad eller flytta utomlands o jobba till ett av de länder du vurmar gott om.
      Du har ju alla möjligheter,ff hyfsat ung, singel, inga barn. Ibland låter du som en bitter gammal gubbe, helt i onödan.

      Radera
    32. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    33. Mr Perfect: Tack för tipset. Du kanske också ska ta och köpa ditt skånska träskjul snart och sluta böla du med. Billigare än så blir det inte. Du brukar ju också klaga på priserna. Med tanke på att SEK är så lågt värderat och dom skånska huspriserna redan ligger i paritet med östeuropeiska städers kvm pris så lär det knappast bli billigare. Dessutom är det extremt billiga driftkostnader att äga hus i Sverige jämfört med andra länder. Du har ingen fastighetsskatt, räntesubventioner, billig el o.s.v. så det är bara att tuta och köra. Vad väntar du på?

      Radera
  20. Åh jag minns luncherna på Chalmers, sent 90-tal. En baguette för 20 spänn. Enformigt? Inte alls. Fanns köttbulls-, kyckling-, räk-, veggo-, falafel- osv baguetter att välja bland. Good Times!

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Budgetluncherna" av pasta och pastasås eller en grillkorv med pommes i "Nyfiket" i röd-orange-grön 70-talsstil!
      Början på 90-talet.. Kaffekuponger för en 5:a

      Radera
    2. Går fortfarande att köpa kaffe för 5 kr på baguettehaket på Gibraltargatan som ägs av det bosniska paret. 4 kr om man har stammiskort! Ingen smakupplevelse, men gör jobbet.

      Radera
  21. När jag arbetar äter jag alltid lunch ute. Det brukar normalt kosta omkring 80-140 kr beroende på var vi går och vad jag beställer. Även jag har noterat att lunchrestaurangerna höjt priserna en aning.

    SvaraRadera
  22. Har inte 5 Findus alltid kostat 99:- ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja men 5 Findus har inte alltid kostat 9,5 EUR :)

      Radera
    2. Jasså?
      Det tycker jag att de gjort i närmast evigheter... Fast, det var nu längesedan man kunde få 5 Dafgård för 89:-

      Ett 0-pack "Gorbys" kostade länge 59,90:- men så blev de höjda till 69,90:-
      Vad de kostar nu vet jag inte...

      Radera
    3. Då kanske man ska äta mer Findusportioner och passa på att välja dom med mkt potatis i då det uppenbarligen finns en substansrabatt om man köper potatisen via Findus och inte i lösvikt själv. :)

      Radera
    4. Om man köper tillräckligt många Finduslådor så kan man också bli medlem i Findus Lunchklubb... På brons-, silver- eller guldnivå !

      Radera
    5. Kaffepaketen har gått från 500G till 400G för att undvika prishöjning och tjäna en slant mer, är även Findus lådorna drabbade.

      Radera
  23. En halv special och en pucko sitter fint !
    Varje dag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med ketchup, senap och Boston-gurka !

      Radera
    2. ... och en kall Pucko !!
      Men på Fredag brukar jag byta ut den mot en pilsner !

      Radera
  24. Restaurangerna köper skalad potatis och den gick upp med 2krkg idag pga torkan så vi får se hur detta slutar, för så här dyrt har det inte varit förut.

    SvaraRadera
  25. Icke inflationen påverkar mig inte!
    Köper alltid hämtad salladsbuffe för 70 riksdaler - Max
    Senare år väger dock räkor m.m. tungt i lådan då more bangs for the buck så att säga.

    SvaraRadera
  26. På 90-talet låg en lunchrestaurang på Sibyllegatan på Östermalm i Stockholm som serverade pastarätter för 29 kr. Då ingick även sallad, bröd och smör samt smaksatt vatten. Det var väl en fem olika pastasåser att välja på. Kan inte drivits seriöst. Men många besökare var det, på rika Östermalm. Men det är ju så. Man blir inte rik på de stora inkomsterna utan på de små utgifterna.

    SvaraRadera
  27. Äter nästan aldrig ute under jobbtid, men det kan blir att jag äter med vänner när vi är ute under semestern eller dylikt. De senaste gångerna har det blivit lunch strax under 100 kronor för buffé.

    Det som verkligen har rusat är pizzapriserna. En dubblering sedan 2005-2006. Förr fick man en god pizza för 40 spänn, nu kostar det 80-90 kronor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Grandiosa gudfadern kostar fortfarande under 40 kr och den är fortfarande god ;)

      Radera
    2. Ja, att pizzapriserna följer priserna på svarta BMW med "guldiga" fälgar är väl ett känt faktum... ;-)

      Radera
    3. 95 spänn här för enkel pizza, inte bra pizza.

      Radera
  28. Min lokala pizzeria har 80-tals priser. Kebab med bröd 30 kr, ordinarie pizza 35 kr.

    SvaraRadera
  29. Som sagt, icke-inflation.... Man borde sluta köpa lunch ute. Restauranglunchen har så mycket kemi i maten och drycken så det är hälsovådligt. Köp riktig mat, frukt, grönt, kött från bonden bredvid och gör mat på det. Skippa fryst och färdigmat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, fy för kemikalier i maten! Ta en titt på den här rapporten så kan du se vilka produkter som är kemikaliefria.

      Radera