Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-08-01 15:26

Högsta antalet konkurser på minst 20 år

Konjunkturen fortstätter att vika och det går fort nu. Antalet konkurser i juli månad var de högsta på minst 20 år rapporterar kreditupplysningsbolaget Creditsafe. Sett till de senaste tre åren är det därtill nya månadsrekord för andra månaden på raken. Det går bra nu.
Aktiebolagskonkurser under juli de senaste 20 åren. Källa: Creditsafe
Creditsafes statistik har aldrig tidigare visat så många konkurser i juli månad.

Med god marginal var juli 2018 den värsta konkursjuli sedan Creditsafe började med sin statistik 1998. Tidigare rekordåret 2003 klåddes med 18% och det akuta finanskrisårets juli 2009 överträffades med 20%.

Ökningen mot juli 2017 är hela 48% och det är ett tydligt tecken på den vikande konjunkturen. Detta är nu andra månaden på raken där årets konkurser överträffar fjolåret.

Det går alltså bra nu i den Socialdemokratiska regeringens Sverige. Fler konkurser innebär fler bidragstagare och med det fler väljare åt arbetslöshetspartiet Socialdemokraterna, och är alltså en från regeringens sida önskad utveckling detta valår.

Totalt i år är konkurserna upp 6%, vilket i princip helt kan förklaras med juni och juli månad. Ser man på konjunkturbarometern verkar detaljhandeln krascha. Största konkursen i juli var en Varbergsbaserad godisfabrik. Lägger man till de väntade konkurserna inom de gröna och areala näringarna på grund av vädret kan vi nog räkna med ytterligare väljarförstärkning till regeringen.

Mer detaljer och siffror hos Creditsafe.

Konjunkturcykeln är en av ekonomins konstanter. Den har vänt ner på allvar i år och den regering som sitter i Rosenbad efter valet i september kommer få en del så kallade utmaningar att hantera. De goda åren är nu över, och det är dags att betala för festen. Så trodde ni att de senaste årens utmaningar inom välfärden var tuffa, så har ni inte sett början än.

Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så lång blogginlägget är publicerat.

54 kommentarer:

  1. Om en eller annan pizzeria eller cafe "konkar" gör varken från eller till !
    En hel del konkurser är ju dessutom fullständigt medvetna och del i en strategi.

    Finns det inte någon statistik över _vilken_ typ av företag det är som "konkar"? "Brevlådeföretag" med 0 anställda , pizzerior, cafeer etc. eller ... RIKTIGA producerandde företag med både historik och anställda...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gissar på personalliggar lagen. Mängder med företag går i konkurs när man inte kan ha svart anställda när ordinarie personal blir sjuk. På grund av regler så måste ju alla erbjudas heltid. Så därför har man haft sin extrapersonal svart anställd. Personalliggaren gör att det inte går, eller att Skatteverket kommit på dom och det faktiskt är Skatteverkets utdömda straffavgifter som konkar bolag.

      Radera
    2. Bengt Havsnes: för en gångs skull kan jag instämma i Din replik om att det också är av intresse vilka och vad sorts företag går i konkurs.

      Radera
    3. Här kommer dagens tips för den har (mycket) tid över och vill se vilka företag som går i konkurs.

      Kreditrapporten, där man vecka för vecka kan se vilka företag som får betalningsanmärkningar eller går i konkurs. Som nämnts tidigare tycker jag det verkar som om en del byggföretag och restauranger ger upp.

      Radera
    4. Sak samma när det gäller uppstart av nya företag. Om en liten bruksort haft en pizzeria och plötsligt får två nya pizzerior så ger detta absolut inget till AB Sverige. Bara att ägaren av den första pizzerian måste köra ännu mer svart för att klara konkurrensen. Märk väl när det talas om att invandrare startar fler företag än "svenskar", så nämner man aldrig vilken typ av företag invandrarna startar.

      Radera
    5. @Bo

      Det behöver inte vara så. Konkurrens kan ibland bara öka omsättning för alla. Har sett många exempel där det startar upp konkurrenter i olika branscher där man tror det blir problem för redan befintlig verksamhet. Efteråt visade det sig att det blev ännu bättre snurr i egna företaget.

      Radera
    6. @Nils !

      Det finns en gräns för hur mycket pizzor som fysiskt kan säljas inom ett visst begränsat område - en bruksort.
      Dels invånarnas lust att äta pizza och dels även den ekonomiska förmågan.

      Radera
  2. "Ser man på konjunkturbarometern verkar detaljhandeln krascha."

    Kan beror på Internethandeln.

    Enligt förståsigpåarna är detta strukturomvandling som
    väntats oberoende av konjunkturnedgång. Men vi har kanske bara sett början och det kan säkert förstärka en nedgång.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Killgissar dock att onlinehandeln ingår i detaljhandeln. Det finns ingen separat "onlinehandel" hos Konjunkturbarometern.

      Radera
    2. Fast ingår onlinehandeln som sker från andra länder? Mer och mer köper prylar utanför Sverige online.

      Radera
    3. Tänkte att det kunde vara små butiker i med liten omsättning som gått omkull. Utom internethandel har de även haft kedjor, malls och köpområden utanför stadskärnorna att tampas med. Blir ganska många konkurser totalt även om varje enstaka död butik läggs ned utan mycket väsen.

      Radera
    4. Små ensamägda företag, kiosker, tobaksaffärer etc. har ofta en stor uthållighet där ägaren oftast inte ens tar ut marknadsmässig lön eller lön öht. Jobbar 16-18 timmar dygnet och tar hjälp av släktingar etc. för att det hela skall gå runt.

      Radera
    5. Någonstans tar den största uthålligheten slut även för passionerade sko och klädhandlare. Men ökningen är i absoluta tal inte större än cirka 50 så utan att titta på exakt vad som hänt erkänner jag att jag bara spekulerar.

      Radera
  3. Inte för att det är ett bra tecken men 2003 fanns det typ 8-900 000 företag i Sverige och idag kanske 1,2 miljoner.

    Rent procentuellt är antalet konkurser således mer i paritet med 2003, typ.

    Men som sagt, det är ju ändå inget bra tecken.

    PS inb4 "det är babbarnas fel".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Relevant att titta på antalet företag, absolut. Men en ökning av konkurser på 48% på ett år kan inte ignoreras. Vi har knappast ökat antalet företag med 48% sedan 2017.

      Radera
    2. Antal företagare har inte ökat i samma takt som antal företag. De flesta företag avslutas pågrund av dålig lönsamhet men de behöver inte gå i konkurs. Många äldre startar företag jag antar det är för att dryga ut sina redan väl tilltagna pensioner.

      Radera
  4. Helt klart ännu en pusselbit i "snart kommer lågkonjunkturen". Men som Ben skriver, antalet konkurser är fortfarande ganska lågt. Men det är märkligt med så många konkurser i Juli.

    Konjunktursignalerna är lite blandade annars. Tillväxten kom som bekant in en bra bit över förväntningarna härom dagen (+3,3% jämfört med förväntade +2,5%), och inköpschefsindex är fortfarande rätt starkt:

    "STOCKHOLM (Direkt) Inköpschefsindex för den svenska industrisektorn steg till 57,4 i juli, från oreviderade 54,2 månaden före.

    Enligt SME Direkts enkät bland analytiker väntades industri-PMI ha stigit till 54,8 i juli."

    Det är alltså bland annat detaljhandeln och restaurangerna som verkar gå dåligt om man tittar på konkurserna, medan tillverkingsindustrin fortsätter köra för fullt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tillverkningsindustrin är gynnade av svenska kronan. Hjälper inte de som ärmissgynnade, som detaljhandeln.

      Radera
    2. I övrigt, 48% ökning på ett år. Det är anmärkningsvärt.

      Radera
    3. Ja, helt riktigt. Handeln har stora problem och har haft det länge.

      Jag är lite rädd dock för att antalet konkurser brukar svänga rätt mycket månad för månad. Nu stack juli ut ordentligt, men tror du att augusti kommer på samma sätt vara lika mycket värre än augusti 2017? Kör en uppföljare.

      Radera
    4. Om jag kommer ihåg blir det absolut en uppföljare. Kolla historiken på länken annars.

      Radera
    5. Absolut. Det blir intressant.

      Konkurser brukar ju inträffa en stund _efter_ att konjunkturen har vänt, så först ska vi ha någon sorts "impuls nedåt" innan konkurserna ökar. Om man tittar på en del av de där företagen som konkar i nuläget så har de ju betalningsanmärkningar sen tidigare eller förlustår osv osv (under brinnande högkonjunktur), så det är en laggande indikator snarare än en ledande.

      Brukar dock vara många byggbolag i konkurstoppen, det bör vara en uppsjö sådana i höst efter det inbromsade bostadsbyggandet (bostadsbyggandet räknat som faktisk volym ligger nu bara 1,1% upp under Q2 2018 jämfört med Q2 2017 -- blir kanske negativt Q3).

      Radera
  5. Intressant att det är mer konkurser nu när vi inte har gått in i lågkonjukturen än. Man borde ju tycka att det kommer vara som med 2008-2009, dvs som första året i krashen inte leder till så många konkurser då det alltid är en liten fördröjning på sådant. Frågan är då hur många konkurser en eventuell krash kommer ge, helst då det borde vara en ganska låg nivå just nu.

    SvaraRadera
  6. Ska Cornu äntligen få rätt eller lyckas utmanaren JP att än en gång få rätt i att det e falsk varningsflagga?
    Själv tycker jag det börjar bli riktigt "scary" men det har jag ju tyckt de senaste åren. Den som lever får se.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Mr P,

      Du är inte ensam. Nästan dagligen skakar "ekonomvännerna" på huvudet och undrar hur länge den här uppgången kan vara. Ska vi säga nedgång kring årsskiftet 2019/2020? Så köper vi billiga bostäder och aktier sen.

      Radera
    2. Jag har ingen ambition att ha rätt. Jag vill varna för problem, så vi kan förekomma dem och mildra dem.

      Radera
    3. Jag tror att ni har rätt i sak men inte i tid ;)

      Radera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  8. "Konjunkturcykeln är en av ekonomins konstanter."

    Keynesiansk stimulansekonomi är källan till boom/bust-cykler. Det hade inte behövt vara såhär, hade vi inte haft klåfingriga politiker som endast är intresserade av att behålla jobbet i nästa val så hade kanske Österrikisk ekonomisk teori varit mer populär (läs Mises/Rothbard!).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ehhhh, boom/bust-cykler är fullt naturliga, det är inget någon skapar. Snarare så att fria marknader drar bort plåstret så snabbt att de som råkade sätta fast det på sina privata delar dör av smärtan, sen fortsätter en lite visare generation.

      Du missförstår "problemet" med keynesiansk stimulans. Problemet är att plåstret inte försvinner bara för att man drar långsamt och sedan tar en paus när det gör för ont.

      Radera
    2. Och till demoman kan jag bara replikera att jag tillhör den skara som anser att konjunkturcykler inom rådande ekonomiska system samt dessas orsak på ett alldeles utomordentligt sätt analyserades och förklarades av Marx allaredan för 150 år sedan.
      Samt till Linus Joensson då att ja ... inom rådande ekonomiska system av omsorg om patienten, som inte är det ekonomiska systemet utan snarare de som lever under detta system, så är förmodligen att rekommendera att ta en paus när det gör alltför ont ... och att vi därmed endast för viss tid åtgärdar symtomen men inte bakomliggande sjukdom.

      Radera
    3. Linus Joensson självklart är boom/bust-cykler något som skapas när man manipulerar marknaden, genom att skapa inflation och artificiell ränta, det normala tillståndet är deflation p.g.a. av tekniskt utveckling, men det vinner politiker inga val på.

      Radera
    4. Keynesiansk räntepolitik skapar inte boom/bust-cykler, däremot är jag villig att hålla med om att den förstärker dem.

      Radera
    5. Har ni blivit alldeles tokiga. Keyneiansk går ut på att mildra cykler som uppkommer i ekonomin. Den är en politik som togs fram efter misslyckad "låt gå"-ekonomi som havererade 1929. Den passiva presidenten Hoover gjorde inget alls och resultatet blev katastrof. Central Park blev överfylld med pappskjul och fick namnet Hoover-ville. Hayak,(chicago-skolan, neoklassisk ekonomi etc) är en tillbakagång till "låt gå"-ekonomin. Inses enklast via Greenspans uttalanden "jag gör ingenting, systemet har alltid rätt". Och allt slutatde med megakrashen 2007. Och europas banksystem är fortfarande i koas, trots 10 år. See aktiekurser på UniCredit, Monti De Paschi, RBS,Barclays, CreditSuisse, Deutsche Bank osv. Greenspan erkände till slut att han haft fel, och avgick snart därpå. Men Hayaks ekonomi är bara ett sätt att lura folk och se till att de superrika får allas pengar. Varje gång ett land annamar neoklassisk stil, får de en temporär uppgång, (nya pengar strömmar in och skapar en bubbla), och sen kommer krashen(pengarna strömmar ut). Argentina runt 2000. Och flera andra länder i Sydamerika. Sydostasien runt 1990. Alla dessa skapade för att kapitalister i andra länder ska kunna utarma dessa länder.(står ingenstans direkt, men är vad som händer). Vi har sett samma i europa. Sätter upp system där länder lånar, och när banken defaultar skall folket betala. Har Franska/Tyska kapitalister satsat/lånat ut pengar till en Irländska bank och banken går i konkurs, så skall den tyska banken förlora pengar. Ändå ringer ECB upp Irlands finansminister "Take a bailout or we'll cut emergency funding' - ECB to Ireland in 2010". ECB en icke parlamentarisk organisation hotar ett land och tvingar på dom en politik dom inte vill ha. Troligen en kriminell handling. Så ECB tvingade Irland att flytta alla dåliga lån till staten, dvs folket, så att kapitalisterna ska få ALLA pengar tillbaka trots att de gjort en dålig affär. Vilka är Kapitalisterna? Det får ni inte reda på, det är hemligt. Tror varje irländare betalar ränta på 3000kr/månad för någon annans skitaffärer och dom får inte ens reda på vilka dom betalar för!! Sjukligt, maffia. Och dom kommer aldrig kunna betala av skulden. Samma som Grekland. Behöver jag tala om att alla på ECB har diplomatisk immunietet samt att inte ens polisen kan undersöka deras dokument/datorer vid kriminell aktivitet.

      Radera
    6. Tror ni Sverige hamnar i Irlands dilemma snart då? Se texten ovan.

      Radera
  9. Efter att Maggan gett oss världens högsta skatter är det väl inte annat att förvänta sig? En svagare krona och extremt låga räntor hjälper ju några branscher men långt ifrån alla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vadå världens högsta skatter? Sverige ligger vad gäller skattetryck helt i paritet med Finland och Belgien och endast marginellt högre än Italien och Österrike men märkbart lägre än Frankrike och Danmark ... Där för övrigt Danmark innehar OECD-rekordet i skattetryck.

      Radera
    2. Om du tillhör de tre fullaste när baren stänger hjälper det inte dig om de två andra är fullare. Du är ändå i strykklass.

      Radera
    3. Sveriges största exportsucce, snygga brudar, brukade flytta tillbaka med sitt sällskap när det är dags för barn, för att det är bra att ha barn i Sverige. Är det så fortfarande?

      Radera
    4. Ok, tredje högsta då.
      https://www.forbes.com/sites/niallmccarthy/2017/11/29/the-countries-most-reliant-on-tax-revenue-infographic/#e02d6d3180fc

      Men det var iofs 2016 och Maggan ligger inte på latsidan med skattehöjningarna.

      Och beträffande marginalskatten så är vi i alla fall bäst.
      https://timbro.se/skatter/varldens-hogsta-marginalskatt-en-jamforelse-av-marginalskatterna-31-lander/

      Radera
    5. Bäst på att vara sämst alltså ifall inte ironin gick fram.

      Radera
    6. Tack för repliker! Jag är inte ett dugg ororad över vare sig skattetrycket eller marginalskattesatserna eftersom jag anser mig leva i världens bästa land ... Och precis som Bamse brukar säga: Är man stark måste man också vara snäll!

      Radera
    7. Sverige har världens högsta skatt på produktion av värde. En annan formulering (eller konsekvens): världens högsta skatt mot både fattiga och mot dem som bara inte är rika. Så är det år ut och år in.

      Någon enstaka gång kan folk med flit vilja påvisa att Sverige minsann har en unikt asymetrisk beläggning av skatter, och inte bryr sig så mycket om att beskatta rika, framförallt rika via gammalt generations-kapital, åtminstone inte på ett sätt som toppar listor.

      Men 9 gånger av 10 är ni bara totalt förvirrade "duktiga idioter" åt västvärldens sjukaste skattepolitik.

      Radera
    8. Linus Joensson: Jag förmodar att vi är överens om det Du kallar "produktion av värde" är detsamma som det som bland annat här i Wilderängs spalter brukar gå under namnet BNP. Och om vi är överens därom så visar de senaste siffrorna från diverse trovärdiga instanser att fallet är som jag ovan sagt. Sverige ligger i paritet med Finland och Belgien och endast marginellt över Italin och Österrike men märkbart under Danmark och Frankrike vad gäller de sammanlagda skatternas andel av BNP.
      Det är objektiva faktiska sifferuppgifter.
      Om sedan Sveriges skattepolitik är "sjuk" eller inte är ju inte en fråga om objektiva fakta utan endast en fråga om subjektiv åsikt ... Och de av oss som fortfarande är av åsikten som anhängare av en huvudsakligen skattefinansierad stark offentlig sektor anser oss nog överlag ej trakterade av att kallas vid namn "duktiga idioter".

      Radera
    9. Kort och till poängen, du begriper ingenting här.

      Att skriva saker som "faktiska sifferuppgifter" hjälper dig inte direkt - det är precis den oförmågan som gör dig till en duktig idiot. För att hjälpa dig på traven: du tittar här ovan på total BNP och tycker att det är korrekt att jämföra detta mot en specifik del av skattetrycket. Tycker du att det låter lika klyftigt såhär svart på vitt, utan det kognitiva bruset?

      Sverige har världens högsta skatt vid produktion av värde. Däremot inte världens högsta skatt totalt sätt, då vi har låg skatt på förvaltat kapital som går i generationer. Kort sagt har vi mycket låg skatt mot rikedom (relativt totalt skattetryck).

      Visst argumentera du för att det är subjektivt att det är "sjukt" med en _världsunik_ beläggning av skatter som siktar in sig specifikt på dem som är 1) fattiga, och 2) produktiva, eg duktiga på att skapa värde åt andra. Detta trots att precis alla som vet något om saken är helt överrens om att det till och med är ett utilitärt inneffektivt upplägg (se tex fastighetsskatt).

      Om du tycker att det är otrevligt att förutsätta att du inte begriper, snarare än att du bara subjektivt "tycker", kan vi prova vad du egentligen "tycker": att det är så viktigt att upprätthålla världens högsta skattetryck mot duktiga fattiga att det är värt att låta den totala ekonomin lida (relativt mindre destruktiv beläggning) för att uppnå det målet. Sure. Det är väl en åsikt det också.

      Radera
    10. Tack för substantiell replik även om tillmälena synes mig överflödiga!
      Jodå jag har tillägnat mig Piketty´s resonemang via Jesper Roines sammanfattning i svensk utgåva så tillväxten av "gammalt" kapital är ingen nyhet. Och naturligtvis heller ingen nyhet att beskattningen av kapital och avkastning av kapital i Sverige ligger på de nivåer som Du antyder.
      Alltså... av Dina argument att döma ansluter Du till en skattepolitik gentemot detta kapital som ligger närmare Jonas Sjöstedt än Stefan Löfvén och Alliansen.
      Absolut inte mig emot ... men realpolitiskt pragmatiskt med dagens politiska landskap i åtanke så måhända förenat med vissa svårigheter att realisera.

      Radera
    11. Ber om ursäkt för dessa "tillmälen", ämnet 'svensk skattepolitik' provocerar någon alldeles speciell synaps i hjärnan.

      Radera
  10. Detaljhandeln brukar, allt annat lika och i runda slängar, sjunka 1 % ett år efter ett bostadsprisfall om 10%, om man tittar på studier av House Wealth Effects (se t.ex. Schiller m.fl. 2001 och senare).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gissar oxå på effekten av boprisfall. Folk är inte lika benägna att låna till konsumtion genom att inteckna bostaden längre.
      Dessutom tror jag det har byggts upp en överetablering inom handel och restauranger de senaste åren.

      Radera
  11. Detaljhandel kommer vara extremt volatil såhär i startfasen av digitaliseringen. Därför lite oklart om det är vettigt att använda som måttstock på konjunkturen.

    SvaraRadera
  12. 67% ökning av konkurser i Stockholm under Juli månad, jämfört med samma månad förra året. Antal konkurser juli iår: 201 stycken. Anatal förra året juli:124 dvs ökning med 67%.
    Föga förvånande var det Bygg & Anläggning i Topp. Troligtvis innestående krediter(räkningar) hos byggbolag som gått omkull, eller på väg att gå omkull. När tillräckligt många byggherrar går omkull kommer bankerna dras med ner. Tar ca ett år innan balansräkningarna spricker och bankerna blir lidande påstås det. Hösten blir avgörande. Tyvärr har många nybyggnationer helt fel prisbild. Tex vanlig 4a 100kvm 19miljoner. Good luck with that!

    SvaraRadera
  13. Den som inte ser kopplingen mellan lyxrestaurangernas galna utveckling de senaste decenniet och folks upplevda känsla av bostaden som bankomat, har helt enkelt ingen känsla för trender och skeenden...
    Svenska folket är som sybariterna, som åt och drack så i sin upplevda rikedom och självgodhet, att de blev ett lätt byte för fienden...

    SvaraRadera
  14. Kanske är det konkade restauranger som är ett allt vanligare inslag i bottenplanen hos Bostadsrättsföreningarna som blir droppen i bägaren gör bostadsbubblan.

    SvaraRadera
  15. Att plocka en månad att jämföra är ju totalt meninglöst..... kan ju beror på olika administrativa orsaker till att det varierar. Jämföra men jan-juli är det ju inte så dramatiskt stor ökning, även om det är en ökning.

    "Under året har 3 674 aktiebolag gått i konkurs, vilket kan jämföras 3 460 samma period i fjol. Summerat årets första sju månader så har konkurserna ökat med sex procent"

    SvaraRadera