Cornucopia?

Aktuellt

Boksigneringar: Stockholm, Vänersborg, Skövde, Kungsbacka, Göteborg

Dags för lite boksigneringar nu i julhandeln. I år blir det signeringar i Stockholm, Vänersborg, Skövde, Kungsbacka och Göteborg. Datum enli...

2018-08-16 09:12

Gästinlägg: Samhällskontraktet

Nedanstående är ett gästinlägg signerat läsaren Mr G och berör gårdagens fråga om vad det svenska samhällskontraktet består i, och således när man vet att det är brutet. Det var väl få som kunde konkretisera vad samhällskontraktet består av eller borde bestå av, utan mest en massa flum, så svaren uteblir. Läsaren Mr G har funderingar:

Kunde inte låta bli att fundera på bloggens fråga. Vad är samhällskontraktet? Mitt samhällskontrakt med riksdag och regering är att de allra minst följer de lagar de beslutat om. Jag tror inte på att svenska folket vill ha en kompetenslista på motsvarande sätt som den amerikanska konstitutionen. Men jag tror att de känslor av brutet samhällskontrakt som ni och jag mött faktiskt kommer ur en frustration över att vi förutsätter att de folkvalda skall följa sina egna lagar. Här utvecklar jag mina tankar.
Sverige.


När Sverige skiftade regeringsform 1974 ersattes den ålderstigna författningen som byggde på maktdelningsläran med en grundlag som byggde på folksuveränitet. Maktdelningsprincipen med en uppdelning av makten på flera institutioner har en fördel och det är att den har inbyggd kontroll över vad den lagstiftande församlingen tar sig för. Men det innebär också en begränsning i vad riksdagen kan fatta beslut om, inklusive en risk att folket (allmänviljan) inte alltid får sina vilja fram. Folksuveräniteten har en fördel i att den inte begränsar riksdagen som är fri att stifta vilka lagar den vill, så den är effektiv ur det avseendet. Men teorin om folksuveränitet har en nackdel och det är att det finns inte spärrar mot dåliga, eller rent av korrupta beslut. Det finns inte någon begränsning även om riksdagen väljer att inte följa sina egna regler.

Jag vill därför hävda att på motsvarande sätt som 1809 års författning efter hand blev omodern har även dagens författning vissa brister som måste åtgärdas. Dagens författning är ett barn av sin tid när socialdemokratin var stark och samlade runt 45 procent av valmanskåren. Då ville man inte ha begränsningar av folkviljan och dess önskemål på föräldraförsäkring, offentlig barnomsorg, subventionerade bostäder, generösa socialförsäkringssystem, u-landsbistånd, aktiv industripolitik och en massiv satsning på infrastruktur. Efter krisen i början av 90-talet blev det uppenbart att det funnits en kollektiv ansvarslöshet som lett fram till stora budgetunderskott, skenande inflation och en legitimitetskris för det politiska systemet. Principen om folksuveränitet inskränktes genom det finanspolitiska ramverket med en självständig riksbank för att hålla inflationen i schack, vi fick överskottsmål för statsbudgeten för att motverka budgetunderskott och vi fick beredningskrav i budgetprocessen så att det tydligt skulle framgå vilka ekonomiska konsekvenser som politiska beslut för med sig.

Tjugo år senare tror jag att vi kommit till en situation igen där det finns en utbredd uppfattning om att folksuveräniteten har sina brister.

- Riksrevisionen konstaterade i en rapport i början av året att sedan 2004 har regeringarna oavsett färg konsekvent frångått beredningskravet på konsekvensanalyser vid framtagandet av lagar och förordningar på det migrationsområdet.

- Transportstyrelsens GD tvingades begå lagbrott för att efterkomma regeringens beställning på nytt IT-system.

- Gymnasielagen underkändes grovt av lagrådet och är nu för prövning av EU-domstolen, vilket indikerar att riksdag och regering ej följt gängse beredningskrav.

- Kommunerna har sedan länge klagat över att riksdag och regering stiftar nya lagar och beslutar om reformer utan att ta vederbörlig hänsyn till deras ekonomi, vilket i flera fall kan anses strida mot den grundlagsfästa principen om det kommunala självstyret.

- Decemberöverenskommelsen var om än ej grundlagsstridigt i alla fall i andan ett brott mot principen om att majoriteten i riksdagen skall bilda regering, det var också ett flagrant brott mot principen om att en regering skall ha en opposition i kammaren, vilket i allra högsta grad inskränker medborgarnas möjlighet till ansvarsutkrävande.

- Sedan har vi återkommande exempel på en generell problematik med myndigheter som inte klarar av att lösa sina uppgifter på ett sätt som medborgarna kan förvänta sig, och där ansvaret upplöses i någon slags organiserad ansvarslöshet.

Detta är bara några exempel på en lista som antagligen går att fylla på med att problemet med principen om folksuveränitet också innebär att riksdag och regering inte behöver följa sina egna regler eftersom det inte finns några sanktioner om de väljer att strunta i spelreglerna. Annat än på valdagen. Vilket uppenbarligen nu håller på att hända.

Men då är plötsligt folksuveräniteten ett problem när medborgaren tar tillfället i akt för ansvarsutkrävande. Uppkomsten av ett tredje block i riksdagen och oförmågan att hantera denna nya parlamentariska situation visar att vår grundlag är ett barn av sin tid med en uppdelning av riksdagen i ett borgerligt och socialistiskt block. Är man så rädd för att folkviljan skall få genomslag är det i sig ett mycket starkt argument för att skydda medborgarna mot oinskränkt politiskt beslutsfattande. Och då är vi tillbaka till någon form av maktdelning.

Nu tror jag inte att det finns politisk intresse varken hos folkvalda eller medborgare för en djuplodande författningsdiskussion. Måhända ändras detta efter valet. Men på motsvarande sätt som efter 90-talskrisen och inskränkningen i principen om folksuveränitet genom det finanspolitiska ramverket tror jag att det är dags att få en diskussion om hur vi skall säkerställa att riksdag och regering håller sig till de lagar som de själv fattat. Det behövs helt enkelt en nosgrimma på riksdag och regering så att de allra minst håller sig sina egna lagar. För om inte riksdag och regering respekterar lagarna, varför skall medborgaren göra det?

Med vänliga hälsningar, Mr G
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

58 kommentarer:

  1. Ett annat exempel på överhetens laglöshet är när Dan Eliasson bröt mot Säkerhetsskyddsförordningen när han var rikspolischef. Man kan verkligen fråga sig varför medborgarna ska vara laglydiga när den styrande eliten inte behöver vara det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Därför att de blir straffade om de inte är laglydiga. En anledning så god som någon.

      Radera
  2. Tack för ett välformulerat inlägg, ett nöje att läsa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan bara hålla med. Välskrivet och tankeväckande!

      Radera
    2. Berätta om tankarna det väcker då, snyltare!

      Radera
  3. Mycket bra sammanfattning. Man kan lägga till hur mycket som helst nästan men det är egentligen en helt annan diskussion. Det du för fram räcker för att visa att ingenting är klart när man väl beslutat om det, det finns alltid utrymme till förbättringar. Vilket faller sig naturligt.
    Så hur får man vederbörande politiker att ta bollen? Eller pucken eller pinnen eller, ja hur som helst. Ansvar för situationen, kan man väl kalla det.

    SvaraRadera
  4. Mycket intressant och välformulerat gästinlägg - tack! Dock försöker det bara besvara halva frågan, nämligen vad medborgarna borde kunna kräva av statsmakterna/överheten. Hur är det med andra halvan av kontraktet - medborgarnas skyldigheter? Är det att följa lagarna, betala påförda skatter och rösta i alla val? Eller ingår också att ta aktivt del i opinionsbildningen och att ställa upp som förtroendevalda? Kanske mera?

    SvaraRadera
  5. Mycket väl sammanfattat, tack. Så länge stora delar av de skattepengar vi betalar för att få utlovade tjänster inte går till avsett ändamål, utan folkets medgivande, så blir samhällskontraktet väldigt uppluckrat.

    SvaraRadera
  6. Tack, beskriver du inte ett problem som kan lösas med författningsdomstol?

    Vad gäller majoritetsregering så håller jag inte med. DÖ innebär att en majoritet i riksdagen står bakom regeringen. Inget konstigt med det. Och eftersom regeringen har både höger och vänster bakom sig driver den en typisk mittenpolitik, istället för de mer extrema varianterna. Vilket många svenskar säger sig föredra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Författningsdomstol slängs runt lite gran i periferin av den politiska debatten. Oftast av mindre och nystartade partier med någon form av frihetlig profil. Jag tycker att det kan vara bra att definiera begreppet. Pratar man om att det ska finnas utökad lagprövning, så går det att få motsvarande effekt genom att skruva lite på 11 kap. 14 § Regeringsformen. Vill man att istället ha en domstol som är lite som lagrådet fast med vetorätt så krävs en författningsdomstol. Man bör dock fråga sig om man inte samtidigt skapar en icke folkvald andra kammare istället för en domstol.

      Radera
    2. Daniel Gustafsson: Tack för en av de de mest konsekvensanalytiska kommentarerna rörande Författningsdomstol jag hittills sett i den diskussionen!

      Radera
    3. Daniel: eller hur. Detsamma gäller de som ropar efter återställande av tjänstemannaansvaret - jag har läst många, men INGEN har kunna redogöra för vad de menar. Det borde ju vara en lägsta nivå på en åsikt att man faktiskt kan konkretisera vad man menar...

      Radera
    4. De hade vänster och vänster och bedrev vänsterpolitik.

      Radera
    5. Eller hur. I min kommun åtalades, fälldes och straffades 3-4 tjänstemän på socialen för tjänstefel för några år sedan. Inget konstigt alls. Mest en fråga om att åklagaren ska väcka åtal.

      Radera
    6. Anonym: Ett Tack också till Dig för intelligent replik rörande "Tjänstemannaansvar"!

      Radera
    7. Anonym, det är väl inte så svårförståeligt. Återinför det som togs bort i början av sjuttiotalet. Bara att återställa. Grundlagen bör återställas i sin helhet för övrigt, så att perioden 1974 -2018 blir en tragisk socialistisk parentes i svensk historia. (riksdagsmännen kan redan nu göra uppror mot partipiskan och ta sitt ansvar.) Eventuella småfrågor som behöver justeras kan man göra sedan.

      Se även annans kommentar nedan.

      Radera
    8. Rösta på sataniskt initiativ (S!). Då kommer alla straffas utan sån skit som åtal och rättsäkerhet. Avskaffa. Bränn. Förtär!

      Radera
    9. Varför måste man specificera hur tjänstemannaansvaret ska vara formulerat? Enklaste svaret är väl att återgå till hur det såg ut 1975.
      Men jag är öppen för alternativ.

      Följdfråga, om jag tex är för återinförande av dödsstraff måste jag då även specificera exakt hur det ska tillämpas?

      Det är bara en löjlig semantik att börja kräva detaljer innan frågan ens är aktuell.

      Radera
    10. GuDu: Exakt vad som inte allaredan finns täckt i Brb Kap. 20 samt LAS stadganden om Saklig Grund är det Du önskar infört i en separat lagstiftning endast applicerbar på offentliganställda tjänstemän och eventuellt förordnande eller valda ämbetsmän i Offentlig Förvaltning?

      Samt: Exakt vad i nu gällande 1974 års Regeringsform är det som gör den "socialistisk"?

      Radera
    11. p.s. rättelse stavfel ... skall vara: "förordnade eller valda ämbetsmän..."

      Radera
    12. Min erfarenhet av att ha arbetat på tillsynsmyndigheter är att tjänstemän redan är livrädda för att göra fel och det sista de behöver är att passiviseras och lamslås ytterligare. Det vill säga att rädslan för att göra fel trumfar viljan att göra något riktigt bra. Det är möjligt att problemet med skenande statstjänstemän är större på myndigheter med mer luddiga uppgifter.

      Radera
    13. GuDu: återstår bara för dig att berätta vad det är som skall återinföras och hur det skiljer sig från nuvarande situation. Eller skall du ställa dig till de tidigare som inte kunna redogöra för det?

      Kent: du tycker inte det är rimligt att kunna redogöra för den ståndpunkt man framför. Spännande, men hur tänker du dig att någon mer begåvad skall bli övertygad av ståndpunkten?

      Radera
    14. @Daniel Gustafsson.
      Min erfarenhet är en helt annan där en tjänsteman blåljuger skriftligt för att slippa ta sitt tillsynsansvar mot ett eget bolag efter att jag bevisat det ena felet efter det andra i sk kvalietsdokument, eller heter det efterhandskonstruktioner? Jag skickar in ett kontrollintyg där det står tryckt att man kontrollerat tre platser och tjänstemannen skriver att han läser siffran 15 platser. En annan myndighet som skrivit regelverket bekräftar först att det borde stå minst siffran 15. I mitt nästa Brev när det står klart att en tjänsteman är motpart slutar man att svara.

      De är inte ett dugg rädda för den lilla medborgaren för de vet att hen inte kommer någonstans ändå och till slut ger upp. Och att ljuga som myndighetsperson är ett brott mot regeringsformen vilken man totalt kan skita i också.

      Så de är inte ett dugg rädda.

      Mitt röstkort kommer jag skicka ituklippt till berörda myndigheter så snart de anländer så har det nåt förhoppningsvis oblekt att torka sig med. Synd att inte det där samhällskontraktet fanns på oblekt papper också för då hade de gärna fått det också.

      Radera
  7. Akademisk fråga detta om samhällskontrakt.
    Nu har det framkommit uppgifter om att bilbränderna de senaste dygnen var organiserade och hade politiskt syfte (se Expressen idag).
    Det är drägget i "orterna" som organiserar sig numera inte enbart för att bedriva kriminella affärer utan nu handlar det även om att ta makten över "orterna" genom att bekämpa polis, socialtjänst dvs representanter för svenska staten/samhället.
    I nästa led kan även islamister vara involverade och det vi bevittnar nu är upptakten till gerillakrig inom rikets gränser. Dessa individer skiter fullständigt i "samhällskontrakt", de riggar sina egna parallella samhällen och vi låter detta ske av rädsla för att om vi hindrar detta kommer vi bli kallade "rasister".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Började redan för några dagar sedan med att en polisbuss brändes upp precis UTANFÖR polisstationen på Hisingen...

      Terroristerna ville reta "Aina" , pinka in revir och visa VEM som "bestämmer"...

      http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/polisbuss-utanf%C3%B6r-polisstation-brann-1.7556365

      Radera
    2. Ja, det e drugwars vad det verkar. Men det går ju bra i USA.

      Radera
    3. Om Expressens uppgifter stämmer är det mycket positivt, att gänget känner sig så pressat av polisen att de tar till den här typen av desperata metoder.

      Påminner om IS dödsryckningar tidigare.

      Radera
    4. Positivt? IS? Pressade? De flyttar bara. Det enda som funkar är legalisering eller Mussolinistyle. Svenskar diggar Musse vad det verkar.

      Radera
    5. Legalisering av droger eller bilbränder?

      Radera
    6. En del av de som varit med i IS kan säkert hitta på någon annan skit, men idén om en islamisk stat i Syrien och Irak under IS ledning kan betraktas som död.

      Radera
    7. De kriminella vill väl undvika uppmärksamhet och verka i det fördolda. Låter kontraproduktivt att dra på sig allas ögon.

      Radera
    8. gbd crvx: Droger (primärt Cannabis), inte bilbränder. betalar sin väldigt bra. Investeringarna är i full gång globalt. Men här ska vi hamna efter.

      Iblandis: Och vad gör de nu? Vem är fienden (för dem)?

      Sjunkis: Kan verka så men de står ju öppet i centrumen. Och hur ska du sälja knark om ingen vet att du gör det?

      Radera
  8. Ett första viktigt steg måste vara att återinföra Tjänstemannaansvaret so togs bort i mitten av 70-talet.
    http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H5022346

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med men det räcker inte. Svenska folket måste vakna upp och kräva ny politik "drain the swamp" och avprogrammeras från rådande ideologier annars hjälper det föga att ändra enstaka lagar.

      Radera
    2. Göran: jag kommenterade åsikten längre upp. Skall du ställa dig i den stora skaran som inte kan konkretisera vad du menar? Kan du t.ex. berätta vad detta tjänstemanaansvar innebar?

      Radera
    3. Fortuneteller: "Avprogrammeras"??? .... Någon form av GULAG eller Korrektionsanstalter måhända?

      Radera
    4. Fel eller försummelser i tjänsten kunde leda till ansvar för tjänstefel. För tjänstefel dömdes en offentligt anställd som av försummelse, oförstånd eller oskicklighet åsidosatte vad som ålåg honom enligt lag instruktion, annan författning, särskild föreskrift eller tjänstens beskaffenhet. Möjliga påföljder var böter och fängelse, men även de särskilda ämbetsstraffen suspention eller avsättning kunde tillgripas.

      Ämbetsansvarsreformen som började gälla 1 januari 1976 utgick från att man skulle inskränka det straffrättsliga ansvaret och därigenom närma sig den privata arbetsmarknadens sanktionssystem. Reformen byggde alltså på en privaträttslig grundsyn på den offentliga anställningen.

      Radera
    5. chief k: nej läger behövs inte men det kommer att krävas stora insatser via massmedia, skolväsende osv för att ställa till rätta alla galna teorier och värderingar som folket hjärntvättats med under ett några decennier
      Det kommer även att finnas massivt motstånd av övertygade aktivister inom offentlig förvaltning, rättsväsende och "gammelmedia" under lång tid framöver.
      Därför räcker inte att enbart stifta lite nya lagar - det måste även finnas förankring i utförandeledet för att vi ska komma tillrätta med att skapa en sundare stat.

      Radera
    6. Ang. Tjänstemannaansvar. Finns det händelser t.ex. de senaste 5 åren där tjänstemannaansvar gjort någon nytta? Konkreta exempel.

      Radera
    7. Göran J: Och vad i Din ovanstående replik skiljer från vad som idag är gällande enligt BrB kap 20 och LAS?

      Radera
    8. Fortuneteller: Tack för replik! Vad menar Du närmare med begreppet "galna teorier och värderingar"? Exakt vilka teorier enligt Din mening bör i så fall definieras som varande galna? Och vilka värderingar likaså?

      Samt vad gäller "förankringen i utanförledet" så undrar jag vilket utaförled Du här syftar på! Jag kan för egen del inte finna något annat led än den valmanskår som defacto inom den demokratiska parlamentarismens ramar avger sina röster i fria val.

      Radera
    9. Brottsbalken Kap 20

      6 § Har upphävts genom lag (1975:667).

      7 § Har upphävts genom lag (1975:667).

      8 § Har upphävts genom lag (1975:667).

      9 § Har upphävts genom lag (1975:667).

      10 § Har upphävts genom lag (1975:667).

      11 § Har upphävts genom lag (1975:667).

      12 § Har upphävts genom lag (1975:667).

      13 § Har upphävts genom lag (1975:667).

      14 § Har upphävts genom lag (1975:667).

      15 § Har upphävts genom lag (1975:667).

      Radera
    10. Göran: right, men vad är det som upphävts genom lag? Frågan är lite hur det skiljer sig från nuvarande ordning? Eller uttryckt annorlunda vad
      det egentligen är du vill förändra...

      Radera
    11. Anonym: Tack för att Du tog den ... Jag hade nämligen tänkt ställa exakt samma fråga till Göran J.

      Radera
  9. Ett fel är att vi har toppstyrda partier där de valda riksdagsmännen måste följa partiledningens intentioner vilket begränsar demokratin; även om partierna på sina stämmor försöker nå konsensus betyder ju inte detta att alla är överens. Alldeles för stor makt hos partiledarna och klicken runt dessa. Här måste en ändring komma till stånd. Vi behöver inte avlöna 349 nickedockor...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns en längre artikel på ämnet av Erik Lidström http://www.undertallen.se/2018/04/ett-sverige-i-forandring-haller-sverige-pa-att-forvandlas-till-ett-korrupt-kooptokratiskt-valde/

      Han ser två avgörande anledningar till dagens elände:
      "För det första att vi 1911 övergav personval och övergick till proportionella val. För det andra partistödets införande 1965. Tillsammans har detta lett till att politikerna idag nästan uteslutande är personer som gick med i ett ungdomsförbund i tonåren, som sedan ”arbetat politiskt”, men sällan arbetat med något annat."

      Radera
    2. För all del minska antalet ledamöter och kanske valkretsarnas storlek. Men personval i enmansvalkretsar brukar inte vara speciellt bra. Ofta förekommer det skumma gränsdragningar och nästan bars kampanjande i valkretsar där resultatet jämnt medan säkra valkretsar ignoreras.

      Radera
    3. Precis. En annan viktig konstitutionell fråga är om vi inte skall övergå till ett rent personvalssystem? Partiväsendet verkar ha spelat ut sin roll. Det hade absolut en funktion när partierna var breda folkrörelser, men nu är det bara en liten klick som är med i ett politiskt parti. Man måste dessutom vara en nickedocka och rövslickare för att kunna hamna på valbar plats, oavsett parti. Och ja, det gäller även SD. Systemet är alltså utformat för att de minst lämpliga personerna, som saknar integritet, visioner och ideologisk övertygelse, blir politiker. Exakt hur ett personvalssystem skall utformas tycker jag är en öppen fråga. Enmansvalkretsar har absolut sina brister.

      Samt som sagt. Minska riksdagens storlek! Finns ingen anledning att ha hela 349 ledamöter. Den enskilde ledamoten försvinner i en stor massa och kan känna sig ganska anonym och utan att ta något ansvar. 149 ledamöter räcker gott och väl. Ett annat argument för detta är att färre politiker helt enkelt inte kan ställa till med lika mycket skada. För att motivera sin existens så jobbar och lobbar riksdagsmännen för nya lagar och regler. Detta handlar i 99 % av fallen om fler regleringar och förbud som är rent skadliga för samhället. En liten riksdag hinner helt enkelt inte ställa till med lika mycket elände.

      En form av maktdelning vore att inrätta ett presidentämbete, med andra mandatperioder än riksdagen. Gärna på upp mot 10 år. Ge presidenten vetorätt i vissa frågor. Alternativt, ge dessa befogenheter åter till kungen! Visst bör man förresten kunna ha kvar kungen som formell statschef utan makt, men också en president? Finns det exempel på något sådant land? Vad skulle statsskicket kallas? Republikansk konstitutionell monarki?

      Radera
  10. Välformulerat och klarläggande inlägg.

    SvaraRadera
  11. Behöver vi även ha en diskussion om samhällskontraktet med EU? Många där som vi varken kan rösta på eller avsätta men som ensidigt skriver om kontraktet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilka beslutade poster inom EU hade du velat rösta om?

      Radera
    2. Är kommissionen folkvald, junker, presidenten, utrikesministern?

      Radera
    3. GuDu: Utifrån Din fråga kan extrapoleras och en liknande fråga ställas om Sveriges Regering är folkvald!

      Radera
    4. GuDU: Vill du att komissionen ska vara oberoende av medlemsstaternas regeringar?

      Radera
    5. Det kommer att ske val till Europaparlamentet 2019 och jag tror att vi kommer att få se en hel del politiska kursändringar när de nya makthavarna kommer att utses.
      Det nya EU efter valet kan i bästa fall ge stöd även till en ändrad politisk linje i Sverige. Just nu är de typiska globalister men efter valet "not so much".
      Om DÖ fortsätter även efter valet 9 sept kan detta med EU komma att ändra spelplanen och leda till nyval redan hösten 2019.

      Radera
    6. För att spinna vidare på chief karlsons resonemang. De flesta regeringar är inte direkt utsedda (speciellt i parlamentariska system) och i analogi med det så är ju den europeiska kommisionens ordförande nominerad av de demokratiskt valada regeringarna i Europeiska rådet och denna nominering är sedan bekräftat av det folkvalda Europaparlamentet som också kan avsätta honom genom en misstroendeförklaring. (Man skulle förstås kunna utse ordföranden i direkta val, (men fortfarande låta resten av kommissionen utses som nu), men det är en annan diskussion).

      Radera