Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-08-03 11:10

Elpriset nu 73 öre per kWh

Elpriset är i skrivande stund på timbasis 73 öre per kWh exklusive moms och de som sedan tidigare har bundet elpris sparar en hel del. Skillnaden mot den kommande nattens lästa pris är 29 öre och natten som gått hade ett pris på 51 öre. Detta visar hur sparsamt det är att ladda elbilar nattetid i sådana här lägen. Det gör också solceller extra lönsamma, eftersom elpriset är som högst dagtid när solen lyser.
Ladda bilen nattetid om du har timmätt avtal.
Vädret fortsätter alltså kraftigt driva upp elpriset. Dels via den nedstängda Ringhals, och dels via dåligt fyllda vattenmagasin på grund av torkan. 

I skrivande stund rapporterar kontrollrummet att endast 44% av Sveriges el kommer från kärnkraft. Vattenmagasinen har de senaste veckorna gått ner istället för att som normalt fyllas upp och ligger nära rekordlåga nivåer.

Vi får alltså just nu en försmak över hur elpriserna kan se ut när inte bara en reaktor på Ringhals stängs ner, utan framöver två, som statliga Vattenfall beslutat avveckla på grund av lågt elpris.

Vattenmagasinen var förra veckan fyllda till 63.5% mot 79.8% som medelvärde 1960 - 2016. Fyllnaden av magasinen brukar normalt toppa i augusti, så mycket talar för att det inte blir bättre än så här ens om det börjar regna normalt igen under hösten.

Det bästa är som vanligt att ha ett låst elpris - elpris är inte ränta - låst vid rätt tillfälle. Just nu är inte rätt tillfälle, så själv kör jag med timmätt elpris, vilket är en stor fördel när man har elbil som man kan ladda nattetid, och solceller som producerar dagtid när priset är som högst. 

Annars sätts det rörliga månadselpriset utifrån en schablon över när elkonsumtionen sker på dygnet, och missgynnar kraftigt elbilsägare och solcellsägare som har en helt annan profil på elförbrukningen över dygnet. 

Om du absolut ska ha rörlig elpris om du har elbil och/eller solceller, så ska du använda timmätning.

Sannolikt kan man även om man avviker kraftigt i dygnsförbrukningens anatomi tjäna på att ha timmätt rörligt elpris jämfört med fast elpris. Det är åtminstone min tes.

Klen tröst kanske när man för ett år sedan kunde låsa elpriset för under 30 öre men priset nu är uppe på 73 öre. I natt går det dock ner till 44 öre.

Notera att priserna är exklusive moms och miljö- och energiskatter och distributionskostnader. De senare är samma oavsett elpriset, men tittar man på helheten landar elpriset för min del just nu på 1:57 SEK per kWh inklusive rörlig elnätavgift, skatter och moms.

På den positiva sidan betyder det att med 3 öre nätnytta och 60 öre skatteåterbäring får jag 2:20 SEK per kWh solel jag säljer och sprarar 1:57 SEK per kWh solel jag förbrukar själv i hushållet.¨

Elpriset är i skrivande stund på timbasis 73 öre per kWh exklusive moms och de som sedan tidigare har bundet elpris sparar en hel del. Skillnaden mot den kommande nattens lästa pris är 29 öre och natten som gått hade ett pris på 51 öre. Detta visar hur sparsamt det är att ladda elbilar nattetid i sådana här lägen. Det gör också solceller extra lönsamma, eftersom elpriset är som högst dagtid när solen lyser. 

Vi inväntar med spänning nu inflationssiffrorna och hur Riksbanken förklarar att man bortser från energiprisernas påverkan när man tar beslut om räntan ska höjas.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

38 kommentarer:

  1. Hade varit intressant med en kommentar ifrån någon som vet hur mycket vatten vi sparat tack vare installerad solel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väl bara att få fram siffror på solelsproduktionen i TWh. Eller GWh. Dock osäkra siffror, eftersom det sannolikt bara finns data på det som matas ut på nätet, och inte på det som konsumeras av producenten.

      Radera
  2. Nattelen torde vara kärnkraft då dessa verk mår bäst av att köra kontinuerligt. Vattnet sparar man på i magasinen för att kunna tjäna pengar på det dagtid.

    SvaraRadera
  3. "priset nu är uppe på 73 öre. I natt går det dock ner till 44 öre."
    Otroliga fluktationer på elpriset.
    "helhet... pris.. 1:57 SEK per kWh"
    Mer än 100% skattepåslag. Otroligt. Höga skatter brukar man ha på saker man inte ska finnas. Våra politiker vill tydligen tvinga bort vår industri från Sverige. Vilka djävla klappmongon rent ut sagt. Industrin har klagat på höga elpriser, jag ser varför.....

    SvaraRadera
    Svar
    1. För de flesta industriföretag betyder elpriset en kostnad under 10% och det betyder att ledningen inte bryr sig så mycket. Internationellt har vi åtminstone haft låga elpriser och för övrigt sliper de stora elanvändarna en hel del elskatt.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Man sätter även höga skattepåslag på sådant som allmänheten och företag inte klarar sig utan. Ett garanterat sätt att få in pengar på.

      Radera
    3. Privatpersoner har högre skatt än företag. Antigen vill skattebeläggarna inte ha personer i Sverige eller så kan personerna inte klara sig utan sig själva ...

      Radera
    4. Fast rent vatten från kommunen är ganska billigt. Luft av olika kvalitet är än utan skatt. Om någon byråkrat eller yrkespolitiker läser detta så få inga dumma tankar.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    5. KUBAL aluminium i Sundsvall är Sveriges mest enskilda största elförbrukare..
      Och ägd av ryska intressen ..

      Radera
    6. Och Kubal (Kubikenborgs Aluminium) behöver inte betala någon energiskatt på inköpt el, om jag minns rätt. De är undantagna från detta enligt någon paragraf i lagstiftningen

      Radera
  4. Jag säger der igen och fortsätter tjata.
    Det är lite där som det känns man failat med framtida planering. (Förstå mig rätt, har jag fel så rätta mig, är gärna med och bidrar).


    En artikel i New Scientist för 4-5 år sedan hade just att ett av klimatändringsscenarionana innebar att vädermönströt (nederbörd etc) ändrades här norrut så vi kunde inte längre lita på hur det varit. Istället för att (förenklat) tex Norge och Sverige har blött/torrt om vartannat och generellt blötare än torrare så ökade risken att båda kunde få varmt och torrt, ibland samtidigt.
    Och sen (vilket man får gå till elförsörjningshistoria och lösa) har det varit så att Norge och Sverige kunnst hjälpa varandra komplementärt många år med el pga nederbördsmönstret och därmed vattenmagasinens fyllnadsgrad.
    Det kan vi inte lita på längre i lika hög utsträckning. Men det ser som man struntat i varningar någonstans, och räknat med eftersläpande marknadsanpassning.

    SvaraRadera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  6. Ringhals brukar ändå ha revision under sommarmånaderna d.v.s. "nedstängt" för underhåll. Nu är det ändå 3 av 4 block som rullar på och producerar EL. Att sen block 3 och 4 levererar full medan block 2 går med reducerad effekt p.g.a. hög kylvattentemperatur är lite lustigt. Det är ju samma havstemperatur utanför kylkanalerna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har också funderat på det. Hur kan man köra 3 och 4 men inte tvåan?
      Kan inte låta bli att misstänka att man stänger ner av luddiga orsaker för att få upp elpriset.

      Radera
    2. Kylsystemen kan tänkas vara olika konstruerade.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. Blir kylvattnet kallare då? Misstanken kvarstår.

      Radera
    5. Nej, men konstruktionen kanske kan hantera högre temperaturer. Kylning handlar om hur stor värmemängd man kan kyla bort. Om kylvattnet är varmare får man helt enkelt skicka genom mer kylvatten per tidsenhet, och maxkapaciteten (dimension på kylningssystemet, dimension på rör/kulvertar och dimension på pumpar) på denna genomströmning kanske är större på 3 och 4.

      Radera
    6. Den lokala placeringen i förhållande till kylvattenkanalerna kan också spela roll, då vattnet rimligtvis har olika temperatur på olika platser i kylvattenkanalen (rimligtvis varmast längst in, längst bort från havet).

      Radera
    7. Om ytvattnet håller 25 grader kan möjligen vatten från 10 m djup vara lite kallare. Reaktorerna byggdes inte samtidigt. Möjligt att man blev lite kunnigare med åren.

      Nu är de strax olönsamma pga för lågt elpris. Mina vindaktier har gått upp 94% på ganska kort innehav.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    8. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    9. När jag jobbade på Ringhals en sommar körde man bara 1 block. Att nu elpriset skulle vara högt p.g.a. att man "endast" kör 3 av 4 block är osannolikt. Det är vanligt att minst 1 block i taget ligger nere p.g.a. revision under sommarperioden.

      Radera
    10. Sen är det säkert högre kapacitet i kylkanalen för R3 och R4 då dom reaktorerna också har större effekt. Tur är ju också att det inte är dom som ligger nere eller går på reducerad kapacitet.

      Radera
    11. R3 och R4 är nyare och av annan konstruktion än R2...

      Radera
    12. Hur skulle de vara olika menar du, Bengt? De är alla tre tryckvattenreaktorer byggda av Westinghouse, beställda inom några år efter varandra och bygger på samma grundkonstruktion, andra generationens PWR. Visst finns det skillnader, både mellan R2 och R34 och mellan R3 och R4 men de är i sammanhanget ganska små och principen är den samma.

      Radera
  7. R2 är dimensionerad för havsvattentemperatur under 25 grC, R34 för 26 grC. Tyvärr är det ytvatten som används på hela Ringhals, intagen är bara några meter djupa. Förhoppningen är att det skall börja blåsa (!) i helgen och röra om lite i vattnet ute i Kattegatt så att yttemperaturen sjunker, då kan man starta R2 igen.

    För övrigt handlar det inte om att klara kylningen under produktion (de systemen klarar betydligt varmare vatten) utan om resteffektkylning, dvs den termiska effekt som finns kvar efter att man avbrutit klyvningsprocessen. Eftersom man inte kan garantera att man inte råkar ut för ett snabbstopp väljer man att göra en kontrollerad nedgång medan tid finns, dvs innan vattnet blivit för varmt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dvs man måste ha marginaler, när man tummar på dem börjar det bli farligt korkat?

      Radera
    2. Man får knappast någon härdsmälta även om man får ett snabbstopp vid 25,5 grC men resteffektkylningen sker med ett system som används till annat under vanlig drift och därför kan man inte testa enbart den biten, då väljer man att ta det säkra före det osäkra och stoppa klyvningen vid en lägre temperatur på kylvattnet.

      Radera
    3. Och det hela skulle gå att räkna hem, men inte motiverat av lönsamhetsskäl.

      Radera
  8. Skönt att man band priset på två år för ett år sedan.

    SvaraRadera
  9. (Lycklig ägare av en solcellsanläggning och fick just betalningen från E.ON där medelpriset för produktionen i juli var 52,1 öre/kWh)
    Vad jag inte får ihop i detta är att vi nu på sommaren har historiskt höga (efter Hanif Bali-gate får man väl inte säga "abnormt" eftersom då får man ett drev efter sig - bixia.se anger att vi i juli 2008 faktiskt hade högre snitt elpris) samtidigt som nationen exporterar 10% av produktionen! Vattenkraften står för runt 40% av produktionen? Vattenkraften är ju en ändlig resurs (i och med att vi tömmer magasinen) så den borde man ju vara sparsam med?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sparsam, men Vattenfall är ett privat vinstmaximerande bolag. Det ingår inte i uppdraget att ha ett samhällsansvar och spara för vintern. Tvärtom tjänar Vattenfall mera på att exportera billig vattenkraft på sommaren och importera på vintern från egna utländska kraftverk.

      Radera
    2. Smart tänkt - "Sälj dyrt nu så du kan sälja ännu dyrare senare". Hatten av och grattis till alla konsumenter.

      Radera
  10. Man borde göra som man funderar på I Kalifornien. Använd solel som man köper från privatpersoner till att pumpa upp vatten de övre vattenmagasinen under dagen. På natten släpper man på vattnet och genererar vattenel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, detta torde vara ett bättre/billigare sätt att lagra energi jämfört med teslas batterier.

      Radera
    2. I det gamla DDR gjorde man så för att de stora brunkolsbrännarna skulle kunna köras på en jämn effekt dygnet runt för baslasten. När behovet av el var mindre nattetid använde man denna överskottsel till att fylla några pumpkraftverk vilka sedan användes under morgnarnas effektbehov när kaffet skulle kokas och spårvagnarna köra i tät trafik till fabrikerna. Man kapade topparna i effektbehovet på ett enkelt och smidigt sätt.

      Även idag har man fortsatt på detta sätt och även byggt ut den !

      https://sv.wikipedia.org/wiki/Pumpkraftverk

      Radera
  11. Vilken tur då att jag inte använder så mycket el nu på sommaren.

    SvaraRadera