Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-07-07 10:35

Torkan: Varken djur eller människor kan äta pengar

Torkan fortsätter och det höjs nu politiska röster om att ordna fram hundra miljoner kronor till de svenska bönderna som kompensation. Men torkan 1992 kostade bönderna 3 miljarder och oavsett kan inte vare sig människor eller de svenska tamdjuren äta pengar.
Torkan syns i gräset i Almedalen när Jonas Sjöstedt (v) håller tal.
Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt (v) har gått ut med att svenska bönder borde få 100 miljoner kronor i kompensation för torkan, som nu gör att bönder tvingas slakta ut djurbesättningar, och i övrigt kommer gå med förluster eller uteblivna intäkter.

Torkan 1992 kostade dock 3 miljarder kronor för de svenska bönderna, men den varade bara under försommaren. Årets torka har fortsatt in i den så ofta regniga högsommaren. Sedan 1992 har vi haft viss inflation och 3 miljarder räcker inte långt idag.

Oavsett hur marknadsreligiös man är så kan inte vare sig människor eller tamdjur äta pengar. Djurbesättningar kommer slaktas ut ändå, om det nu inte är så att man kan lyckas importera enorma mängder utrymmeskrävande grovfoder och även mer kompakt kraftfoder (spannmål). Det senare finns det nog möjligheter till, men massiv import av grovfoder (ensilage och "hö") från någon annan del av världen finns det nog inte någon beredskap eller resurser för.  

100 miljoner kronor lär knappast göra att man kan konkurrera bort andra transportresurser för detta. 

Hästägare - vilket oftast är en hobby och alltså kan gå med hur stor förlust som helst - sägs nu betala 5:- SEK per kg för hö. Normalt pris är mer i stil med två kronor. Det ger sig naturligt att dessa priser på torkat gräs inte är möjliga att betala för sedan tidigare redan hårt pressade kommerisiella jordbrukare, som behöver visa överskott eftersom jordbruket är deras enda inkomst, i kontrast mot hästägarna som har sina dagtida jobb som betalar för höet.

Vi är ju också med i EU och får inte ge stöd hur som helst till våra bönder. Frågan är vad som händer om EU:s krisfonder inte har lust att ge regeringen begärda pengar.

Oavsett så är det tveksamt om begärda pengar alls når bönderna. Sedan tidigare har Jordbruksverket (SJV) misslyckats betala ut EU:s jordbruksstöd, vilket lett till att bönder fått vänta åratal på de intäkter som förvandlar förlustverksamhet till en lön. SJV ska nu som straff tvingas betala tillbaka EU-pengarna till EU, vilket görs genom att myndigheten helt enkelt stryker EU-stöden för svenska bönder - svenska bönder betalar för Jordbruksverkets inkompetens, inte svenska staten.

Miljöpartister och myndigheter land och rike runt gnuggar dock händerna nu. Jordbruk betraktas i Sverige inte som en nödvändighet för mänskligt liv, utan klassas som miljöfarlig verksamhet. Så mycket miljöfarlig verksamhet läggs nog ner nu, och miljöpartisterna kan applådera när vi istället framöver importerar vår mat.

Och nej, du som tror att man kan lösa problemet med torkan i år med bevattning har nog lite dålig uppfattning om hur stora arealer det handlar om, och att det även saknas utrustning för att kunna bevattna. Vi pratar inte riktigt om en villagräsmatta på 30x30 meter här.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

98 kommentarer:

  1. Hmm. Bönder och liknande som är beroende av randomiserade väderhändelser kanske borde gå samman i något slags försäkringsbolag, så att det kan överleva även när vädret inte är fördelaktigt. Att svenska staten eller EU skall ställa upp är uppenbarligen alldeles för osäkert och långsamt. Det behövs ett dedicerat system som kan träda in omgående, och vad är bättre än marknaden i form av försäkringsbolag?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och då menar jag förstås inte traditionella försäkringsbolag som bara delar ut pengar, utan något som är anpassat för just bönder och liknande. Vilket kan vara att just kunna garantera tillgång på djurfoder om det är det som är problemet.

      Radera
    2. Jo tillgång på foder är det som behövs. Men precis som Lars skriver är det inte bara att köpa in hö från utlandet. Jag har väldigt svårt att kunna föreställa mig denna logistik. Hö är oerhört utrymmeskrävande, även komprimerat i olika varianter av balar. Att ha hö på lager fungerar inte. Det bör inte vara äldre än säsongens för att inte enbart vara bukfylla.

      Radera
    3. Jag har förstås inget bra svar på hur det skall gå till, om det ens går. Kanske bönderna själva kan hitta en lösning. Om det finns en lösning är det dock en som de gemensamt måste stödja, en slags försäkring. Om det exempelvis är något som händer vart 20:e år kan det få kosta ordentligt just det året, om de preppat och betalat sin försäkringspremie de 19 tidigare åren.

      Radera
    4. Att vara beroende av att producera sitt eget hö medför förstås en betydande risk om det blir exempelvis torka. Att vidga sina vyer och inlemma större områden jämnar ut eventuella lokala risker.

      Tar man med intilliggande länder, eller kanske hela EU i försäkringskalkylen torde det garantera tillgång på foder i alla länder. Vad försäkringskostnaden blir beror förstås helt på hur det hela utformas. Borde inte vara omöjligt iaf, men kanske för dyrt. Om det är för dyrt så återstår bara slakt och konkurs.

      Radera
    5. Bönder har ofta lager över säsongerna men även föregående år var torrt så dessa lager är redan tömda.

      Det är normalt att handla foder mellan landskap och det finns transportresurser för att förflytta stora mängder tiotals mil men nu är det torka i hela landet, och i grannländerna.

      Radera
    6. Det låter som att det är rätt kört.

      Radera
    7. Förra året var det regn som förstörde skörden.
      Redan i mars/april var det foderbrist.
      Så eventuella lager var uttömda redan innan sommaren.
      De som drabbas värst är stora mjölkgårdar.
      Jag gissar att lagom till årsskiftet har vi under 3000 mjölkgårdar kvar i landet.

      Radera
    8. Att vi inte har någon beredskap för vare sig torka eller översvämningar kan vi nog skylla på tidigare uteblivna vinster.

      Radera
    9. Det är åt helvete på många sätt... Slaktköerna började för över ett år sedan. Vilket visar att svensk klockartro på en fungerande marknad inte gäller. Slaktdjurspriserna påstods vara för höga så att slakterierna tvingades sälja bara direkt till kund utan att frysa. Men på Irland och Frankrike hade man samma slaktdjurspriser som här och där funkade det... Nu ökar köerna igen och en vanlig kötid är fram till nyår!! Men så kan det nog uppfattas som kartellbildning med Jordbruksverkets goda minne då SJV har hanterat djurregistret som en offentlig handling... Bönderna borde kräva statlig ersättning i flermiljarsklassen för denna helt fri inleda handling av jordbruksverket och slakterierna!! http://familjejordbrukarna.blogspot.com/2018/05/nar-din-mottagarekopare-vet-allt-om-dig.html

      Radera
    10. Ja, marknaden har väldigt dåligt minne. Det är därför det behövs politiker...

      Radera
    11. Det är allt annat än en fri marknad.
      Slakterierna har ju för bövelen med hjälp av jordbruksverket fått igång en kartell emot bönderna.

      Radera
    12. Okej, är inte riktigt insatt i den problematiken. Men om det är som du säger är det ju helt koko. Och det är därför vi behöver politiker ....

      Radera
    13. Ytterst är det politiker som har sett till att slakterierna har full insyn i jordbrukarnas besättningar.

      Radera
    14. Och nu fick jag ont i huvudet ...

      Radera
    15. Ja det är lätt att få huvudvärk.
      Sätter man sig in i hur lantbruket fungerar är det lite som att hamna i en twilightzon.

      Jag har själv följt en av våra mest erfarna lantbruksreportrar vi har i landet.
      Nu har hon själv startat ett hobbylantbruk.
      Det är en hel del frustration hon har ventilerat på FB sedan hon och hennes sambo startade kan jag säga.

      Radera
  2. Vi lever inte på 1800-talet. Om en allvarlig torka inträffar typ var 25e år så känns det som att om staten satsade 10 miljarder på att motverka följderna så är det en spottstyver i sammanhanget. Tillfälliga väderhändelser ska inte behöva innebära nedläggning för någon bonde. Tycker att staten borde ha ett uttalat mål om Sveriges förmåga till självförsörjning och utifrån det utforma jordbrukets villkor så att det uppnås.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja. det är ju så att väder händelser är helt enkelt stora med jämna mellanrum. Och detta i ett stabilt klimat.
      100 miljoner är typ en förolämpning i sammanhanget, men politikerna (inte Sjöstedts fel nödvändigtvis) tävlar om vem som kan benämna mest miljonsatsningar.

      Just nu är det dessutom rätt korkat att slakta besättningar, för det kan mycket väl hända att vi behöver iaf de besättningar av djur vi har för att få jordbruket att gå runt och existera om omvärldsläget snabbt försämras. Det är inte bara djuren det handlar om utan överlag att verksamheten är igång och kan både bidra till överlevnad liksom till att hjälpa andra.

      Radera
    2. Om vi hade haft en riktig klimatpolitik som på allvar förberett samhället så hade vi anpassat vattendommar, byggt dammar, byggt ledningsnät och ordnat konstbevattning av de produktivaste åkrarna så torkår hade klarats av utan stora problem. Inte ens det billigare problemet att garantera dricksvatten har tagits på fullt allvar.

      Men kanske kan vi börja bygga bort problemet nästa år så torka på 2030 talet och senare blir ett hanterbart problem?

      Radera
    3. Precis!
      Finns väl en del att lära av hur elnätet anpassas efter nedläggning av kärnkraftverk och hur vindarna varierar i Europa. Går även att lära mycket av begångna misstag därvidlag.

      Radera
    4. @Carmani, "tycker staten borde ha ett uttalat mål om landets självförsörjning"...

      Staten har ett outtalat mål om Sveriges självförsörjning; den skall utraderas.

      Varje aspekt av nationellt självbestämmande skall utraderas.

      När man förstår globalisternas tankar, så förstår man också deras åtgärder, som då slutar vara blind socialistisk idioti och istället framstår som djävulsk socialistisk ondska.

      Radera
    5. Så länge andra länder subventionera sina bönder är det en bra strategi.
      Ingen inhemsk lantbruk som kostar pengar.

      Egentligen borde vi tacka alla utländska skattebetalare som är med och betalar för den mat vi importerar.

      Radera
    6. Ärligt talat ingen aning om hur ni tänkt lösa det. Första skörden blev dålig, andra skörden är nu körd och kommer det inte regn så även tredje skörden.
      Det finns inget bete längre, och man får nu stödfodra med förstadkörden för djuren inte ska svälta, den som skulle användas i vinter. Det har redan börjat köpas in foder från andra länder.
      Djur anmäls till slakterier för kommer det inget regn är det enda lösningen. Även hästar har börjat anmälas dit..
      Nej, bevattning kommer inte fungera, ge er på landet så kommer ni förstå varför.brunnarna har redan börjat sina här

      Radera
    7. Bevattning funkar men man behöver dammar eller möjlighet att sänka sjöar med typ en halvmeter.

      Radera
  3. Israelerna får skicka över sin regnskaparexpertis så kan vi betala med att köpa deras luftvärn.

    SvaraRadera
  4. Återkommande missväxtet har ju varit den i historien troogen mest begränsande faktorn i hur många som kan bo i Sverige. Ur den aspekten bör vi istället nu glädja oss åt att vi lever i en globaliserad tidsålder där torkan skapar stora försluster för bönder och något dyrare mat med mer import för oss andra snarare än svält hos folket.

    Dock verkar 100 miljoner vara ett snålt stöd från staten utan det kommer troligtvis behövas mer.

    SvaraRadera
  5. En lösning är ju att öka utfodringen av halm genom att behandla den med ammoniak.

    "Halm består till stor del av lignin och cellulosa som är svårsmält. Med ammoniak luckras cellväggarna upp och underlättar nedbrytning och frigör energin som finns i halmen. Eftersom ammoniaken består till stor del av kväve ökar proteinet i halmen.Generellt ökar energin till ca. 9 MJ/ kgts och smb. råprot. till 60 – 70 gram / kgts."

    Sök på Agronor halm AB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du vet vad halm är, va? Alltså strå från sädesslag.

      Lite svårt att använda halm när inte säden växer heller.

      Radera
    2. Det är dessutom så illa att många skördar spannmålet som omoget redan nu för att istället ensilera det som djurfoder, då blir ingen halm.

      Radera
    3. Då halm är betydligt mer lagringsdugligt över tid än hö/ensilage så har jag och många med mig lager sedan tidigare år.

      Radera
    4. Naturligtvis blir det inte mer protein i halmen av att sätta till ammoniak i halmen.Hur skulle det gå till?En mätteknisk artefakt.Man mäter proteinhalt via totalt N.

      Radera
  6. Enligt en lantbrukargranne går det inte att få tid hos slakterierna i år.
    En komplikation är också att köttätandet är på nedgång. Dessutom är det förbud/olämpligt att grilla i denna torka.
    Träden här är ovanligt välhamlade genom att fåren förses med lövade kvistar.

    Mitt förslag till dottern att öppna en kebab-drive-in har inte rönt någon framgång.

    Hon skaffade fåren för att hålla rent från sly mm. Dags att travesyera Schiller: Fåren har gjort sin plikt, fåren kan gå.

    Vid flera tillfällen har SMHI spått regn om några dagar men när vi närmat oss den dagen så har prognosen visat lätta moln.

    Dags att importera regndansande Cherokee-indianer?

    Kommer sommartorkan att bli den ogrundade framgångsfaktor för mp som säldöden var sent 1900-tal?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jajjemensan.
      Subventionerig av elcyklar, snabbtåg till kontinenten och miljardsatsningar på iranska gymnasielever.
      Det är ett framgångsrecept som heter duga.

      Radera
  7. Om man tänker geotekniskt - finns det liksom någon sorts väv som kan reflektera bort en stor del av värmen men behålla fukten i marken? Skulle det vara ett hjälp om man tog en visserligen mindre, men mer värd att bevara längre del av arealer här och var och höll dem sådär gröna lite längre tid?

    Hur är det med att importera hö och så? Finns sådant. Säd importeras/exporteras men hur är det med hö?



    P.S Jag diskuterade med en av mina mentorer och lärare just sådana scenarion, fast egentligen värre för några år sedan. Kanske borde skriva ned idéerna vi hade. D.S

    SvaraRadera
    Svar
    1. Innomhusodling/aquaponics skulle kunna göra Sverige självförsörjande och skapa hundratusentals jobb om politikerna hade viljan. Handelsunderskottet med EU skulle minska drastiskt också.

      Radera
    2. Har inget med politiker att göra. Om det är lönsamt kommer den osynliga handen att se till att det blir inomhusodlingar.

      För dyra produkter gör vissa försök med inomhusodling i Sverige. Exempelvis Vegasfish odlar jätteräkor inomhus. Visserligen kostar de 350kr kg, men priset borde gå ner när processen justeras och om de får konkurrens.

      Radera
    3. Vinnova stödjer en del fiskodlingsprojekt. Paketlösningar är på god väg. Bra säsongsutjämnare för bönder och fiskgödsel kan användas tex i grönsaksodlingar.

      Radera
    4. Alltså.. visst, man hoppas ju rätt mycket på aquaponics. Men går det verkligen att skala upp så mycket? Och inomhus vardå? I stora lador?
      Inte för att vara sån, jag är nyfiken på vad som kan göras med Aquaponics. men det är skillnad på att ha en jättelada som producerar grönsaker i holländsk industriell skala kontra att ha en miniodling hemma i lägenheten. Båda är säkert trevliga, men fungerar på olika sätt.

      Radera
    5. Teheimar, se
      http://www.fifax.ax/
      som exempel på storskaligt.

      http://www.levaiskane.se/smart-fiskodling-i-ladugarden
      hur ladugårdsbyggnader kan utnyttjas.

      Men det är nog många år kvar innan nanofiskodlingar i hemmet blir på tapeten.

      Trist att vara fisk i alla fall.



      Radera
    6. Några frågor bara.
      Hur stor elräkning får fiskodlarna?
      Vad äter fiskarna?

      Radera
    7. Ja. Den där vem äter vad är en riktigt relevant fråga.
      Mycket ofta har det varit mald smäfisk dammsugen från världshaven. Vilket är ett problem på flera sätt.

      Apropå nanoodlingar hörde jag om ideei att nano-odla räkor hemma.
      Hur det nu fungerar. (Stackars räkor.)

      Radera
    8. Clarias gariepinus (afrikansk ålmal) är en väldigt bra fisk att odla. Tål dålig vattenkvalitet (de lever i grumligt gyttjigt vatten), hög populationsdensitet, likt Tilapia, men har ett mycket bättre kött (fett och smakligt).

      Allätare så kan fodras med lite allt möjligt. En möjlighet är att driva upp insekter. Knepig syssla dock, och egentligen dum förlust av högvärdigt protein. Men vi svenskar kommer inte äta insekter på bra länge, så det är inte något alternativ och är därmed bra foder.

      Krävs ca 10x grönsakskilon skördat per fiskkilo, så mekaniskt filter är bra för att få lite rimligare arealer för gröndelen.

      Men.. Tekniken som ska till, rör, detaljer, pumpar, klimatstyrning, byggnader osv, för att utstå svenskt klimat året runt, gör det extremt mycket dyrare än åkerskördat. För dyr ekohipster-krydda och annat krims krams, absolut. Men föda en befolkning.. tveksamt.

      Radera
  8. Rea-läge för finanseliten som redan satsat hårt i uppköp av jord och skog?

    SvaraRadera
  9. Inte helt on topic... Men vattenbristrelaterat
    Är det omvänd osmos som används vid storskalig vattenavsaltning?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Membran (tänk Gore-tex) går att tillämpa industriellt så har jag för mig.

      Radera
    2. Ja, omvänd osmos är det som används. Man trycker saltvatten genom ett filter. Så kostnaden att producera dricksvatten är anläggningskostnaden samt driften som i huvudsak är energikostnaden. För bräckt vatten som i Östersjön kostar det ca halva priset mot att avsalta atlantvatten. Israel avsaltar medelhavsvatten storskaligt för ca 6kr kubikmetern om jag mins rätt. Gotland gör det för ca 3 kr, fast har än bara en(?) liten anläggning.

      Radera
    3. Stor del (större del?) av avsaltningskostnaden är energikostnad. Killgissar att energipriserna är högre i Israel?

      Radera
    4. Det var ur minnet från några artiklar och googlingar för något år sedan. Det går förstås att googla upp igen om man vill. Poängen är att det inte är speciellt dyrt att avsalta vatten nuförtiden. Och du har helt rätt i att när man väl byggt anläggningen så är det i huvudsak energikostnaden som är utgiften. Det krävs energi för att separera saltjonerna från vattnet, det kan man inte komma ifrån. Dock är vattenbrist nuförtiden bara ett tecken på dålig planering, dålig prepping på någon nivå.

      Radera
    5. Avsaltning mha RO är den mest effektiva tekniken. Kostar ca 3-4kWh/kbm sötvatten.

      Kapitalkostnad (20-50%) och slitdelar (5-10%)och energikostnad(20-50%) är det som kostar.

      När då svenskt kommunalt vatten kostar 15 kr/kbm i extremt lågunderhållna ledningsnät inser man vad ett offantligt monopol innebär :o

      Radera
  10. Kan vi inte importera lite gmo foder från USA?

    SvaraRadera
    Svar
    1. I köttfabrikerna i USA använder de speciella blandningar av foder för maximal tillväxt beroende på var i tillväxten ett djur är. Ur växthusgasutsläpp är köttfabriker det effektivaste som finns för att producera kött. En stor del av fodret är majsmjöl, vilket förmodligen även fungerar för svenska kossor.

      Radera
    2. Det har jag svårt att tro. Frigående betande kossor i ängs och skogsmark måste vara bra mycket mer klimatsmart än att odla majs i enorma monojordbruk för att få kossorna att växa snabbare.

      Dessutom har idisslande djur som föds upp på spannmål (majs är ett spannmål) mycket sämre ur näringspersperspektiv. Tänker främst på fettsyra sammansättningen.

      Vad vi behöver inse är att det är skillnad på kött och kött och äta mer av rätt kött. Samt äta en större del av djuret. Lever, tunga, njure, ben (buljong), hjärta etc.

      Radera
    3. Öhh,

      Kossor lever på bakterier som äter det kossorna äter. Om man optimerar hela kedjan så kan kossornas utsläpp av metan och CO2 minimeras. Det är ren fysik. Går inte att debattera, för det är fakta.

      Frigående kossor kan förstås ha andra fördelar, men inte vad gäller växthusgaser. Men visst köper jag hellre biff från lyckliga kor än olyckliga. Man är väl ändå medkossa.

      Radera
    4. Nja,
      Det här har du nog fått om bakfoten.

      Det som kommer ut från en gräsbetande ko ingår i ett naturligt kretslopp.
      Hade inte bakterierna i kon släppt ur dessa gaser hade andra bakterier i jorden gjort det.

      En "optimerad" uppfödning med hjälp av en massa maskiner och konstgödsel som förbrukar fossila bränslen.
      Det kan inte jag se att det är bättre.

      Radera
    5. Källa på det, Anders Ryden?

      Det är olika bakterier i komagen och jorden. De arbetar olika.

      Sedan kan jag köpa att totalkalkylen är sämre map CO2 utspp per kilo för kraftfoder inberäknat allt.

      Radera
  11. Rivet tidningspapper är hyfsat nödfoder för kor, det är dock nog svårt att hitta KRAV-märkta tidningar och jag tror att kunderna skulle reagera negativt på att kor utfodras med "skräp". Under andra världskriget ställdes en del massafabriker om för att producera pappersmassa som var speciellt anpassad att bli så bra som möjligt som kofoder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om någon undrar vad de har bladmagen till.

      Radera
    2. Det vore något. En bild på en ko som tuggar i sig typ en kulturtidning.

      Radera
    3. Om kossorna äter DN , blir de då postmoderna?

      Radera
  12. Länsstyrelsen i Skåne förbjöd nyligen konstbevattning med åvatten.
    https://www.sydsvenskan.se/2018-07-07/lansstyrelsen-backar-om-vattenforbud-for-bonder

    Men sedan tog de förnuftet till fånga. Men de bönder som inte slaktar ut utan matat sina djur lite mindre kan se fram emot att få djurhållningsförbud när alla vegan-MP-djurskyddsinspektörer går bananas i vinter.

    Varför oroa sig för Ryssland när våra egna tjänstefolksaktivister på egen hand raserar landet?

    God save the queen!

    SvaraRadera
  13. Nu är det inte bara i Sverige som läget är svårt för bönderna.
    Det är i grova drag problem runt hela Östersjön.
    Enbart i Danmark räknar de med sex miljarder i förlust för bönderna.
    Danska sex miljarder kronor är kanske bäst att tillägga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur löser de i Danmark det med eventuell kompensation. De är väl inte lika tafatta som vi förhoppningsvis?
      EU's strukturfonder går väl till viss del ut på att just skydda Europeisk jordbruksproduktion. De som satte upp dem förstod väl sig iaf på någon form av matsäkerhet.

      Radera
    2. Jag vet inte var det är värst.
      Danmark har andra bekymmer också.
      Många bönder där har höga lån som är omöjliga att betala tillbaks.
      Bankerna vill inte sätta de i konkurs.
      En slags zombiegårdar med andra ord.
      Där är även diskussioner om det är så lyckat att satsa på export av billiga bulkvaror längre.
      Vi får se, antagligen blir det ganska så rejäla efterdyningar i Danmark på grund av torkan.

      Radera
  14. En del ser säkert detta som en "möjlighet" att gå över till ett köttfritt samhälle.. ;-)

    Veganismus sozialismus fur alle...

    SvaraRadera
    Svar
    1. .. och i bl.a Venezuela har man numera helt gått över till en nyttigare och mer klimatsmart vegetarisk köttfri kosthållning...

      Radera
    2. Med en inflation på 440 000% så hinner man helt enkelt inte köpa foder till djuren, så veganism blir det helt naturligt. Och det är dit MP och V vill, att Sverige blir Nordens Venezuela.

      Radera
    3. Du vet vi är på en annan breddgrad och klimatzon än Venezuela.

      Radera
    4. När gräset inte gror på grund av torkan, då gör nog inte heller salladen...

      Radera
    5. Ett liv i Sverige ställer helt andra krav på prepping än exempelvis ett liv i Venezuela. Man måste överleva vintern, sånt som de slipper helt, och de kan därför ägna sig åt kommunism, stenkastning, bilbränning, etc året runt. Bara nöjen hela tiden.

      Radera
    6. I grönsakslandet kan man effektivt använda sig av täckodling som minskar vattenbehovet drastiskt, och som skapar en bättre jord utan gödsling. Varva med mycket baljväxter och man får bra jord. Så småskaliga odlingar för hushållsbruk finns även i torka

      Radera
  15. Billigare svenskt kött då...

    SvaraRadera
  16. Det finns gräs och blåbärsris i skogen - ge allemansrätten en liten emergency-time-out så att bönder kan inhägna mindre offentliga skogsområden (i anslutning till stränder/bäckar) och låta djur beta/dricka där.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har hägnat in ungefär 24 ha till mina kor.
      Det är köttdjur och det mesta av skogen är gudrunhyggen som röjdes för tre år sedan.
      Så jag räknar med en vinst på grund av uppskjuten röjning.
      Så nu har jag enbart vinterfoder att oroa mig över.

      Värre är det för mjölkbönderna. Dagens moderna högmjölkande kor klarar inte att leverera mjölk på sådant bete.

      Radera
    2. Låter som en potentiellt mycket god idé.

      Radera
    3. Jämfört med masslakt borde mjölkbönderna enkelt kunna ersättas av staten i en sån här situation. (Det är väl näranog EUs egentliga ändamål?)

      Radera
    4. Masslakten kan vi nog inte undvika nu.
      Det är bara att ta fram popcornen.

      Frågan är hur vi ska göra i framtiden.
      Ska vi ha något jordbruk eller ej?

      Ven ska ta räkningen?
      Det är nog det vi ska fråga oss.

      Radera
    5. Alltså, popcorn är spännande så länge man själv inte drabbas nog.
      Men sen då?
      Som du skriver.

      Jag anser att vi skall ha jordbruk.
      Aktier och annat kan man ha spännande spekulationer om.
      Men mat är liksom rätt basic. Och vill vi vara både säkra på att äta imorgon, liksom även kunna hjälpa andra vid svält, missväxt osv så behöver vi jordbruk.

      Räkningen: Bra fråga. Gissningvis skattebetalarna

      En praktisk fråga dock:
      Går det att undvika slakt om bönder och skogsägare lierar sig och samarbetar lite snabbt?

      Radera
    6. Det var kanske lite raljant angående popcornen.
      Men det går helt enkelt inte att undvika masslakt nu.
      Det är som att se på en tågkrasch i slow motion.

      Jo det kan lindra lite med skogsbete, men dels är det är nog svårt att få bete i andras skogar.
      Dels fungerar det inte med lite större besättningar
      Sju hektar, ungefär, skogsbete motsvarar ett hektar åker, så det behövs rejäla ytor.

      Radera
    7. Sverige borde satsa mycket mer på frigående djur och vilt. Blir mycket nyttigare kött och mer hållbar produktion. Skogar som betas blir dessutom trevligare att vistas i och röjning och gödsling sköts av djuren.

      Radera
    8. verkar utöver duktiga programmerare även vara svårt att få tag på duktiga bönder. Vädret borde väl ändå vara en parameter att ta hänsyn till när man vill försörja sig som bonde?

      Masspsykos när var å varannan idiot på facebook uppmanar till att köpa svenskt kött eller vill dela med sig av sin gröna fina 1000m2 gräsmatta.

      Radera
  17. Militären bör ha utrustning och personal för nödbevattning. Slang. Ställning pumpar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte ens under kalla kriget hade vi rätt grejer även om det fanns oerhört mycket mer grejer.

      Radera
  18. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  19. Det sägs att landsbygden är en bra plats att befinna sig på vid en ekonomisk kris eller vid en större konflikt. Men en extrem torka som denna visar dock på motsatsen då både skörden och djuren riskerar att slås ut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det vet jag inte.
      Cornucopia är en som klarar sig bra ur krisen.
      Fylld frys och han kan skratta när matpriserna skjuter iväg.

      Radera
    2. Man måste skilja på ett småskaligt självhushåll där man kan parera sånt här bättre och ett lantbruk i industriell skala som måste gå med vinst.
      Kött är ingen nödvändighet för överleva

      Radera
    3. Själv har jag jordbruket som en sidoverksamhet, de flesta av våra lantbrukare har det så.
      Jag får helt enkelt minska min besättning.
      Det jag inte får in i frysen får jag sälja som köttlådor till grannar och bekanta.

      Det är de större gårdarna som drabbas värst nu, de som främst försörjer städerna med mat.

      Det är som sagt var fler länder kring Östersjön som har drabbats.

      Där liksom här är det de större gårdarna som får ta de hårdaste smällarna.

      Sen får man försöka hålla fler saker i huvudet nu.
      Kor ser man att de fyller slakterierna redan nu.
      Skälet till det är att en djuruppfödare har en bättre förutsägbarhet i sin verksamhet.
      En växtodlare har inte den lyxen.
      Det är inte så säkert att de som har djur kommer att drabbas hårdast av den här torkan.

      Radera
  20. När svensk livsmedelsproduktion får problem eller "nödår" kan man idag lösa försörjningen genom import av livsmedel
    Det som är på väg att ske nu globalt är dock mycket intressant; flera stora producentregioner på norra halvklotet har haft en försenad växtsäsong pga den osedvanligt kalla våren - priserna på bla spannmål har ökat
    Bönderna i ex Frankrike och Spanien har nu för andra året i rad fått frost vid fel period
    På andra håll har det varit stora regn eller hagel som förstört skördarna
    På södra halvklotet upplever Södra Afrika just nu rekordkyla osv osv
    listan kan göras lång men utrymmet räcker inte till här
    Sammantaget globalt sett är det nu betydande störningar i livsmedelsproduktionen som i sin tur påverkar både tillgång och pris.
    Om Sverige inte säkrar sitt nationella jordbruk kommer det en dag kanske inte ens vara möjligt att importera den föda som krävs. Detta gäller även i en fredlig omvärld.
    Det finns två besvärliga omständigheter att ta hänsyn till;
    1 en växande befolkning globalt och i Sveriges fall även nationellt
    2 solcyklerna tyder på att jorden är på väg in i en sk Grand Solar Minimum under kanske flera decennier framöver vilket medför klimatförändringar som inte är till fördel för livsmedelsproduktion (vi har redan nu börjat se effekterna)

    SvaraRadera
  21. Vi har drygt 10 ha som inte är slagen/ betad på 10 år och ingen bonde med angränsande land har frågat om de får hyra betesplätten i år trots torka.Vi slutade arrendera ut då man inte ville betala mer än hundralappen per Ha, för 5 årsarrende. Det vi fick ut per understeg långt räntekostnaden för markinköpet, vi har ju inga stödrätter utan de sitter bönderna på därav den låga betalningsviljan. Så det kanske finns beten som ingen vill hyra ut pga politiska styrmedel som gör mark utan stödrätter olönsam. Jag avstår gärna tusenlappen för möjligheten att själv ströva på ostängslad mark.

    SvaraRadera
  22. "Och nej, du som tror att man kan lösa problemet med torkan i år med bevattning har nog lite dålig uppfattning om hur stora arealer det handlar om, och att det även saknas utrustning för att kunna bevattna. Vi pratar inte riktigt om en villagräsmatta på 30x30 meter här."

    Hur ska vi lösa problemet då? Läs varenda klimatrapport som finns av SMHI, det är detta läge vi går mot som normalläge. Ska alla Sveriges bönder lägga ner sin verksamhet?

    Vi kommer få mer nederbörd i volym sett över ett år, men mycket mer fokuserat på en ljummen vinter och längre torrperioder mellan varje nederbörd.

    SvaraRadera
  23. Räcker jag lyfter blicken när jag hämtar posten. Det är klena morötter i år. Rapsen ser ut som säden innan skörd .
    Sädesaxen når mig till vaderna, och ser ut som grässtjälkar. Osv osv.

    Det är illa nu. Tyvärr kommer detta rädda kvar MP i riskdagen. Säldöden -88 , torkan -18. Båda skylldes på miljöförändringar, båda visade sig bero på statistiska avvikelser.

    SvaraRadera
    Svar
    1. måste vara den mest perfekta partiprogrammet något parti kan ha
      varje gång det blir dåligt väder eller naturkatastrof kan man skylla på att det beror på det moderna samhället och industrialismen som måste avvecklas
      - fungerar så länge som ledande politiker i EU och MSM propagerar budskapet och undanhåller vetenskapliga rön som inte stödjer agendan

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Ja, torkan i år är lite av en statistisk avvikelse. Men tittar vi på vad alla klimatforskare är överens om, så kommer det bli en statistisk avvikelse som sker allt oftare.

      Det som händer med nederbörden i Sverige, om vi tar Stockholm som exempel, är att årsnederbörden 540 mm. 100 år fram i tiden är det prognosticerat att vara cirka 680 mm. Däremot så kommer nederbörden att ske under kortare intervall på året. Ett regn som tidigare skedde var 3:e år statistiskt kommer i framtiden ske vart 2:a år. Regnen kommer bli större, årsregnet kommer bli större, men vi kommer ha längre torrperioder mellan regnen, de blir mer koncentrerade.

      Detta arbetar samtliga parter som har med detta att göra som faktum. Det är därför man plöjer ner xx miljarder i att bygga om Slussen som, för er som fortfarande trodde att det handlar om ett glashus på Södermalmstorg. Med större framtida nederbörd och torrperioder kommer förhållande Mälaren/Saltsjön förändras samt punktflödet variera otroligt mycket mer än i dagsläget.

      Radera
    4. Ja, och därför måste vi anpassa vårt jordbruk därefter.
      Spara vatten i dammar etc. Det går såklart inte att täcka upp till 100% för en försommar/sommar som denna. 10000 kvkm odlingsmark som behöver 100 mm regn motsvarar en ganska stor sjö....

      Men det är enda möjligheten. Även om Sverige förbjuder allt MP vill förbjuda imorgon kommer det inte ändra faktum att miljöförändringarna kommer. Det är inte Sverige som styr över dessa, men för en innerstadsMPmänniska känns det bra att förbjuda.

      Radera
    5. En damm nedströms odlingsmark för att ta ut vatten i fall av torka bör vara ganska enkelt att motivera mot länsstyrelsen då den också kommer ta hand om överblivna gödningsämnen i tider när torka ej sker.

      Radera
  24. Vad händer nu med våra vänner djuren?

    Fullbokat hos slakterierna resten av året.

    Vår vinterhöleverantör i mellersta Skåne säger att v19 är första lediga tid.

    Vad blir det vanligaste scenariot nu för djuren i proffs- resp hobbymiljö?

    Avlivning via veterinär (djurkrematorierna har knappast obegränsad kapacitet att ta hand om kropparna), självdöende pga uttorkning/svält, halalslakt mer eller mindra amatörmässigt.

    Självnydöda djur till självplockning? (Sic!)

    Eller plågsam resa till södra Italien?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan bli ett problem om man inte har råd att föda djuren, slakterierna inte har tid att ta hand om dem och mottagarna av resterna saknar kapacitet/tid.

      Det kan bli aktuellt med bålbränning av sanitära skäl.

      Det beror nog på hur illa det blir med priserna och hur nitiska tjänstehjonsaktivisterna på LS är. Kan faktiskt leda till dödsfall om övernitiska tjänstehjon är för aktivistiska mot förtvivlade djurhållare som lider med sina djur.

      Som ett scenario då.

      Radera