Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-07-30 19:44

Regeringen betalar tillbaka böndernas skattepengar - kallar det stöd

Regeringen skryter idag med att de betalar tillbaka delar av böndernas skattepengar till bönderna, och kallar det för stöd. Men det är alltså inte ett stöd och det är inte något som regeringen ska ta någon ära för - de beskattar redan landets bönder på mångfaldigt högre belopp än man nu betalar tillbaka. Bönderna ger alltså i praktiken stöd till sig själva, inte regeringen.
Torkad betesmark.
Regeringen ger alltså tillbaka lite skattepengar till bönderna. Av det bönderna betalat in ska 1.2 miljarder kronor betalas tillbaka i ett sk "nationellt stödpaket" och som "krispaket".

Men pengarna är inte statens eller regeringens, utan skattebetalarnas. Då svenska bönder betalar in betydligt mer än 1.2 miljarder kronor i skatt varje år är det alltså bönderna själva som betalar stödet, inte regeringen.

Enbart årets höjning av dieselskatten kostade bönderna ca 100 MSEK. Den höjningen var 26 öre, och skatten på diesel är nu minst 2:65 SEK per liter. För eldningsolja, som bönder bland annat använder för att torka spannmål, är skatten ännu högre, 3:10 SEK per liter. Totalt sett är enbart skatten på diesel som Sveriges bönder betalar 1.2 miljarder SEK årligen. Enbart böndernas dieselskatt betalar regeringens "krispaket".

Det finns en ständigt pågående kris för jordbruket i Sverige, och den krisen stavas Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Denna kris kan man rösta bort i september.

I övrigt åläggs Jordbruksverket att betala ut stödet. Jordbruksverket har inte lyckats betala ut EU-stöd på tre år till jordbrukarna och många har gått i konkurs på grund av detta. Dessa EU-pengar går nu tillbaka till EU tillsammans med böter för ej utbetalade stöd - böter som dras från böndernas framtida EU-stöd. Vi ska således inte ha några förhoppningar om att detta "stödpaket" alls når bönderna de närmaste åren. Det kommer gå så pass långsamt att många går i konkurs innan dess.

Kom som skattebetalare ihåg att du aldrig ska vara tacksam för något staten betalar till dig. Det var aldrig statens pengar från början, utan du har själv betalat in pengarna som skatt.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så lång blogginlägget är publicerat.

54 kommentarer:

  1. Jordbruksverket har hanterat eu stödet för fiberutbyggnaden rätt anmärkningsvärt också för att uttrycka det milt. Efter diverse EU granskningar blir vi nog skyldig att betala tillbaka även där.

    Tänk på felaktig hantering kan bli en återbetalning upp till 10 år efter ett godkänt stöd.

    Drabbar alltid slutkunden på ett eller annat vis då jordbruksverket inte delar risken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 10 år. En av anledningarna till att jag inte längre ansöker om EU-stöd.

      Radera
  2. Sverige har hamnat i en situation där staten tar nästan allt. Det är inte rimligt att betala 70% i skatt på arbete. Det är ren utsugning.

    https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Skatt-pa-arbete/Marginalskatt/

    När man talar om solidaritet bör man inse att gränsen mellan solidaritet och självskadebeteende är hårfin. Och vi har för länge sedan passerat gränsen, och ägnar oss åt rent självskadebeteende. Alla i hela världen är mer värda än vi, allt är heligt, så vi måste späka oss extra mycket i våra skattefinansierade tagelskjortor för att ge bort våra pengar så att det skall kännas bra i magen. Men kom ihåg att även den som skär sig själv gör det för att det skall kännas bra i magen.

    SvaraRadera
  3. Det är mkt som S, Mp, mfl har fri jakt på. Nationell elförsörjning, livsmedelsproduktion, försvar, civil beredskap, svensk kultur, osv..

    "Allians"- partierna naturligtvis minst lika duktiga på att på olika vis förinta alla möjligheter till nationellt självbestämmande.

    Det är därför DÖ 2.0 kommer i höst; eftersom detta Program, liksom globalisternas globala karriärer efter att de utfört sitt smutsiga hantverk på svenska statsrådsposter, är överordnat allt.

    SvaraRadera
  4. Finns det inga försäkringar som täcker sånt här? Borde det inte det annars?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har inte mycket till försäkringskultur i Sverige, men det gör ju inget eftersom staten tar hand om oss.

      Radera
    2. Minns när tsunamin var och de drabbade Svenska resenärerna inte skulle räkna med något stöd då man skulle ha egna försäkringar. Likaså vid stormen Gudruns framfart förlorade många drabbade oförsäkrade allt framtidshopp och förmögenheter. Nu pågår stora skogsbränder där det sannolikt kommer hänvisas till försäkringar.

      Det är inte helt enkelt att förstå vid vilka katastrofer som ska försäkras och vilka som kollektivet försäkrar.

      Radera
  5. Så bönder har inte barn som går i skolan, blir inte sjuka, behöver ingen polis, kör inte på allmänna vägar, får ingen pension, behöver ingen äldrevård, använder inte kommunala fritidsinrättningar osv. Eller varför skulle de inte vara med och betala till dessa gemensamma nyttor? Självklart ska de ha stöd nu, men att inte kalla det stöd "för att de betalar skatt" är ju trams.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Poängen är väl att skatterna är alldeles för höga. Politiker spenderar gärna andras pengar för att köpa röster. Och det har satt oss i en situation där vi skadar oss själva. Det är dags att inse att vi inte har råd med allt åt alla, att backa lite och lyfta den våta filten så att hjulen kan börjar snurra igen.

      Radera
    2. Så med det resonemanget innebär det att bönderna ska betala mer för samma service än vanliga löntagare och företagare? Det är ju inte så att bönderna slipper inkomstskatten och övriga avgifter men däremot behöver de själva sätta av till semester och sjuklön. Tror faktiskt du betalar mindre för samma service.

      Radera
    3. Nej självklart ska bönderna inte betala mer än andra! Jag anser nog att de snarare ska betala mindre. Att min arbetsgivare sätter av semester och sjuklön till mig beror ju på att arbetsgivaren värderar mitt arbete som lön+arbetsgivaravgifter+semester+sjuklön m.m. Förmodligen är det inte helt enkelt att avgöra nivån för att bönder skulle betala lika som löntagare eller andra företagare, jag kan i alla fall inte avgöra det.

      Radera
    4. Om man nu tycker att skatterna är för höga så har jag svårt att se relevansen i detta fallet. Tror du att bönder inte skulle behöva stöd vid en liknande torka ifall skatterna vore lägre? Det tror inte jag, jag tror bönderna hade anpassat sin konsumtion och markpriser m.m. had anpassats till en högre lönsamhetsnivå, så förmågan att utstå extremt dåliga år hade bara förbättrats marginellt.

      Radera
    5. Skatterna är för höga därför att de lägger en våt filt över engagemang och entrepenöranda. Hade skatterna varit lägre hade bönderna kunna hantera situationen själva, nu måste de lita till staten, och att pengadia. Och det är såsseriets affärsidé, att få in alla i fållan så att de blir beroende av staten, så att alla sen röstar rätt.

      Radera
    6. I slutändan handlar det om att köpa röster. Är förvånad att ni inte fattar det.

      Radera
    7. Elk brew, jag har fattat det. Så har det varit åtminstone sedan de med varaktigt fattigvårdstöd fick rösträtt på fyrtiotalet. Därefter får de rösta om vad de skall göra med andras pengar.

      Ett grundfel i Skattesystemet är att man skattar vinst direkt. Det går inte att som i Estland spara en buffert de sju feta åren att använda vid de sju magra åren. (Förutom då att skatterna är för höga, en hållbar nivå vore ca 20% totalt.)

      Radera
    8. Haha, lycka till att hitta en polis på landsbygden!

      Radera
    9. GuDu: Man kan visst spara en oskattad buffert, periodiseringsfonder kallas det.

      Radera
  6. Nu gällde det ju den extraskatt som lagts på bönder. Det används ju bränsle för att producera mat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad för extraskatt? Upplys mig gärna. Dieselskatt på 2,65 låter ju inte som en extraskatt, snarare tvärtom ifall man ska jämföra med vad andra dieselkonsumenter betalar.

      Radera
    2. @Pelle
      I Danmark är bränsleskatten för lantbrukare ca DKK 0,75/l.
      Förstår du nu?

      Radera
  7. Regeringen konfiskerar ju det mesta av allt företagande med de skyhöga skatterna som är. Blir intressant om man ger tillbaks "stöd" i andra branscher när det kniper.

    SvaraRadera
  8. Hur mycket tror ni bönderna fått om det inte varit valår?

    SvaraRadera
  9. Det är svårt att inte irritera sig på de flesta socialister (gäller även socialismen från M samt SD), där allt är statens och du får va glad om du får behålla nånting. Där en skattesänkning är ett "bidrag" eller "stöld" från de fattiga osv. Där så mycket som möjligt ska beslagtas, för att sen ges ut i bidrag. Det får många, inklusive mig, att jobba mindre.
    Vem vet, kanske ska jag va tacksam att dom minskar min vilja att jobba, är ju lika bra att låta nån annan va mer produktiv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. En effekt av "Lafferkurvan" där Sverige ligger sämst till. Det är blir med högre skattetryck allt mer lönsamt att göra saker själv, måla, snickra, odla potatis mm, än att lönearbeta och betala för dessa tjänster.

      Radera
    3. Fick 300:- i plånboken på varje 1000:- senaste löneförhöjningen. Så klart jag inte anstränger mig i onödan längre. Kanske bra för mig, men är det bra för Sverige att kompetenta människor backar tillbaka för att det inte längre är värt besväret?

      Radera
    4. 70% marginalskatt, bor du på Orust eller var har ni så hög kommunalskatt? Om du jobbar under ITP så vet du väl att tjänstepensionen ökar med 30% av din löneökning?

      Radera
    5. Pelle verkar vara en sådan där påverkans operation cornucopia brukar varna för.

      Radera
    6. JO Pelle om du köper diesel för dina pengar som du skattefuskat fram betar du ändå över 55% i skatt.

      Radera
    7. Pelle har tydligen aldrig hört talas om arbetsgivaravgifter! Nuvarande regering har dessutom infört nedtrappning av jobbskatteavdraget vilket ger ytterligare progressivitet så 70% är inte alls orimligt.

      Och på tjänstepensionen betalar arbetsgivaren in 24.26% särskild löneskatt som inte heller syns. Samt att man betalar skatt på avkastningen och slutligen får betala extra hög pensionärsskatt när den betalas ut...

      Radera
    8. Mnils: Nu handlade diskussionen om ifall det var lönt att anstränga sig på sitt jobb mtp marginalskatterna (som mycket riktigt kan hamna kring 70% om du tex bor i Orust och tjänar mer än övre brytpunkten ~56ksek). Förklara gärna hur arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt har bäring i den diskussionen?

      Radera
    9. Så Pelle tror inte att arbetsgivaravgifterna är en lönekostnad för företaget?

      Vad praktiskt att bara kunna bortse från vissa kostnader och sedan tycka att det där är riktigt billigt!

      Marginalskatten skall naturligtvis räknas på _hela_ lönekostnaden allt annat är falsk matematik!

      Radera
    10. Det värsta med socialisters hyckleri, är att deras ideologi bygger på att tala om hur utsugande forna tiders kungahus och kyrkan var. Själva tar de mer skatt av folk än kronan och kyrkan någonsin gjort. Socialisters lögn om att de säger sig företräda arbetare, fattiga och bönder, faller platt eftersom de har mördat miljontals människor ur just dessa grupper.

      Radera
    11. Mnils: Självklart är arbetsgivaravgifterna en lönekostnad för företaget, var har jag påstått annat?

      Det jag hävdar är att i en fundering på om det är värt att anstränga sig mer så är den irrelevant. Om jag tex blir erbjuden en ny tjänst med högre lön men med högre krav och funderar på om det är värt det så tittar jag på min privatekonomiska marginaleffekt. Då är arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt irrelevanta, allt annat är ju galet.

      Däremot skulle man kunna hävda att de höga löneskatterna leder till ett lägre löneläge, men det är inte så relevant i ovanstående diskussion eftersom det är den relativa skillnaden som spelar roll.

      Radera
  10. Hade inte jordbruket beskattats så hårt och misskötts så svårt av alla myndigheter och politiker under decennier, så kanske jordbruken hade haft en sådan lönsamhet att man hade kunnat investera i bevattningar och haft råd att låta dessa stå de blöta åren.Då jade vi haft rekordskörd i år istället för missväxt och kanske kunnat hjälpa istället för att få hjälp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är väl ändå en bit kvar till fiskerinäringen, där de går ett par byråkrater per fiskare för att kunna jävlas på heltid?

      Radera
    2. Ja det finns en väldig massa övervaknings jobb i Sverige, där finns mycket skattepengar att spara. Om pengarna detta kostar lagts på polis och försvar hade Sverige sett annorlunda ut.

      Radera
    3. Jo, yrkesfisket har gått igenom en snabb utveckling. Från att ha varit världens friaste yrke till att vara totalt övervakad, med datastyrd GPS, manuella kontroller av fiskefångsten av kustbevakningen och kameraövervakning i arbetet i realtid. Vem vill syssla med yrkesfiske?
      Jordbruket har haft en längre process.. Den började 1947 med ett politiskt beslut där bondekåren skulle flytta in till stan för att bli arbetare (men blev byråkrater) och politikerna beslöt (1967) att "Sverige skall ha animaliefabriker".. Nu har vi det och tekniskt avancerat jordbruk. Men vad hjälper det när vädret sviktar? Det enda är att banken ställer upp med mer lån, för annars förlorar man det som redan är utlånat då det knappast är några moderna storjordbruk som är annat än en stor lånebubbla... Alternativet är utplåning, så att säga...

      Radera
  11. Finns det någon längre sammanställning om jordbrukverket prlblem med EU-stödet?

    SvaraRadera
  12. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  13. Finland har jämfört med Sverige knappt tagit emot några flyktingar alls. Ändå har Finland haft en mycket sämre ekonomisk utveckling än Sverige de senaste decennierna. Vem är det som tar de finländska böndernas pengar, har du någon tanke om det "looser"?

    SvaraRadera
    Svar
    1. På vilket sätt har finska bönder det sämre?

      Radera
    2. Det framgår väl ganska tydligt av mitt inlägg Anders.

      Radera
    3. Jag vet inte om utvecklingen här är så mycket att skryta om, det är väl mest lånta fjädrar.

      Radera
    4. Finska bönder har det bättre än de svenska.
      Där kan du försörja dig på en mindre gård.

      Radera
    5. Visst har jag en tanke om det. Jag tror att ekonomiska utveckling mätt som BNP förändring och stor eller liten flyktingmottagning har väldigt svag korrelation. Att vi I Sverige satt ett antal arbetslösa i glesbygden i jobb med flyktingförläggningar ger förstås ett plus men ganska litet.

      Den andra bokstaven i I-ordet är för övrigt ett r.

      Radera
    6. Anders Rydén har missat att Finland har en högre statsskuld än Sverige. Japan som har en ännu strängare invandringspolitik än Finland hade år 2017 världens högsta statsskuld. Där kan vi tala om lånta fjädrar!

      Radera
  14. Frågan är om dessa stöden är det som behövs.
    Foderbristen är en realitet, man får försöka göra det bästa av situationen.
    Lösa de akuta problemen det innebär helt enkelt.

    Men den stora frågan är i vilken situation man ser sig själv och sin verksamhet på sikt.

    Nu kommer ett stöd som inte ens täcker merkostnaderna för strömateriel till djuren i vinter.
    Spannmålsodlarna verkar dessutom bli helt utan stöd.

    Den egentliga långsiktiga problemert är att det saknas framtidshopp.
    Det bästa hade varit om man hade fått ett helt annat stöd.
    Ett stöd som inte behöver kosta pengar.

    SvaraRadera
  15. Stackars bönder som bara får tillbaka detta från sina inbetalda skattepengar. Jag trodde att även bönderna använder våra vägar och inte bara kör på sina ägor. Faktiskt såg jag ett större lantbruksekipage på vägen utanför Åtvidaberg idag, inte heller visste jag att bönderna står utanför vård, skola och omsorg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väl ungefär lika mycket som subventionen av elcyklar kostar i år?
      Det gäller som sagt var att prioritera.

      Nåja, effekterna ser vi om ett år.

      Vi klarar oss här i Sverige, vi får väl köpa spannmål på världsmarknaden i stället.
      Lite synd bara om de i uländerna som får se priset på bröd sticka iväg igen.
      Men som sagt var inget att bry sig om, det drabbar bara de allra fattigaste.

      Radera
    2. "Vem ska bygga vägarna DÅ???"

      Radera