Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-07-23 11:50

Klimatsorgens faser baserat på Kübler-Ross

Kübler-Ross modell för sorgearbetet vid dåliga nyheter verkar gå utmärkt att tillämpa på folks reaktioner kring klimatförändringar, vetenskapen bakom dessa, samt politiken. En möjlig uppdelning i var olika grupper befinner sig på den femgradiga skalan följer nedan.
Smältande inlandsis på Grönland.
När man nås av dåliga nyheter eller oönskade besked reagerar folk ofta enligt Kübler-Ross sorgemodell, dvs stegen förnekelse-ilska-förhandling-depression-acceptans. Dessa steg kan olika personer gå igenom olika fort, och man kan även kliva fram och tillbaka mellan stegen innan man slutligen når acceptans.

Vetenskapen och datat kring klimatförändringarna är entydig, och det är därför intressant hur personer som normalt är väldigt noga med vetenskap, fakta och rationalitet, blir som små barn när man diskuterar klimatförändringar. 

1. Förnekelse - klimatförändringsförnekarna/haveristerna. I första fasen hittar man de som ägnar sig åt hysteriskt klimatförändringsförnekelse. De har ännu inte gått vidare.

2. Ilska - politikerhatarna. De som gått vidare från förnekelsefasen hittas här. De uttrycker ilska kontra politikerna, rent av hat, för den politik som föreslås. Viss nivå av förnekelse finns kvar, men framför allt så letar de syndabockar.

3. Förhandling - miljöpartisterna. Förhandlingsfasen är den mest komplexa som jag ser det. Man försöker hitta på olika sätt att komma ur härvan. I fallet klimatet finns ett helt parti här, och det mesta av politiken. "Om vi bara ..." T ex "om vi subventionerar elcyklar", blir ett typiskt exempel på förhandling, där man tror olika åtgärder kan stoppa klimatförändringar eller ens minska CO2-utsläppen, som förra året ökade med nio hela Sverige. I en sorts naiv optimism tror man att någon form av ritual (politik) ska göra någon som helst skillnad.

4. Depression - nihilisterna. Här finner man de som accepterar realiteten i klimatförändringarna, men skiter i dem. Allt är skit, alla kommer ändå dö, inte mitt problem. Inte speciellt produktivt, men ett steg till acceptans.

5. Acceptans - realisterna. Här finner man de som accepterar att klimatförändringarna existerar, inte går att hindra, och det enda vi som modernt samhälle kan göra är att anpassa oss till denna verklighet. Vilket inkluderar att inte tillåta byggnation i låglänta områden med översvämningsrisk, inte plantera monokulturell granskog etc.

Ja, förnyelsebara energikällor och i synnerhet kärnkraft behöver vi fortfarande bygga, även om man accepterar klimatförändringarna. Anledningen till det är att de fossila bränslena är ändliga (peak oil, gas & coal), så vi måste anlägga tillräckligt mycket förnyelsebar energi och kärnkraft för att klara minskningen av tillgången till fossila bränslen utan att det ger allvarliga konsekvenser för välstånd och världsekonomi. Men de kommer inte stoppa klimatförändringarna. Även trots peak oil, peak gas och peak coal kommer vi antagligen inte vara tillbaka på 1990 års utsläpp förrän år 2050, om så alla peakar skulle inträffa idag. Och till 2050 kommer de fortsatta CO2-utsläppen fortsätta öka klimatförändringarna. De kommer inte gå bakåt bara för att utsläppen om 30 år går ner till 1990-års Kyotoavtalsnivåer. 

Sedan finns det icke-linjära effekter och processer, som kan skynda på effekterna, t ex om havsnivån höjs så mycket att Rossisen i Antarktisk flyter över sin hindrande bergsklack och snabbt glider ut i havet. Då åker vattenytan globalt upp ett antal meter på kort tid. Eller om uppvärmningen gör att tundran i Alaska och norra Sibirien släpper, så massiv organisk nedbrytning påbörjas av tundrans tjocka lager av död biomassa och enorma mängder CO2 och metan frigörs till följd av detta.

Vi behöver anpassa oss till fortsatta klimatförändringar, inte ägna oss åt ritualer som lurar folk att tro att vi kan stoppa processen. Politiken behöver alltså riktas in på hanteringen av klimatförändringarnas konsekvenser, inte på att hindra dem. Det första kan vi göra, det andra kan vi inte.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

77 kommentarer:

  1. Undrar var jag befinner mig?

    Jag är inte det minsta rädd för klimatförändringar och har aldrig varit det.

    Däremot ser jag ett stort problem med utsläpp av fossila bränslen där det finns många människor, t.ex bilavgaser i tätorter, men det verkar vara helt bortglömt i debatten. Det är ju det som dödar massa människor - här och nu - inte några klimatförändringar orsakade av mänskliga CO2 utsläpp.

    Elbilar kommer lösa detta, men det kommer ta tid. Här kan politikerna titta på Oslo, som istället för elcyklar, bygger ringleder, låter elbilar köra i bussfiler, låter elbilar slippa parkeringsavgifter mm.

    Stefan Sauk talar ut.
    ttps://www.youtube.com/watch?v=YssRNFRbapA

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mer lagd åt detta hållet. Klimatförändringarna sker sakta vilket möjliggör människan att anpassa sig i största möjliga mån. Det kostar stålar såklart men mest handlar det om att tänka rätt och i förväg.

      Sen finns ju tonvis av länder och politiker som helt kommer blunda för problematiken och sedan stå där med mössan och be om allmosor när allt går åt helvete för dem.

      Radera
    2. Och andra politiker tror att om man subventionerar elcyklar. Jag tror det finns nog knappt något land som tagit de framtida klimatförändringarna på allvar.
      Vilka områden ska inte bebyggas. Vad gör man av framtida vattenmassor osv

      Radera
    3. Nils: varför subventinerass då de cyklar som får antas bidrar mest till klimatförändringar? Jag gissar det kan ha att göra med vad mupparna äter och röker...

      Radera
  2. Förstår inte riktigt meningen med detta inlägg i synnerhet eftersom alla klimatmodeller har gissat fel hitintills. Arktis smälter inte bort - enligt de mätningar som Danmarks meteo institut gör kontinuerligt över Arktis samt Grönland så ligger isläget 2018 t.o.m över många tidigare års isläge. Även temperaturen just nu är lägre än den s.k. normen.
    Om man kollar grundläggande fakta och inte tror på det som skandalpressen skriver så finns det inget att oroa sig för.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så steg 1 alltså?

      Radera
    2. Varje invändning bemöts med att invändaren inte uppnått cornucpoianirvana. Snyggt. Och tråkigt.

      Radera
    3. Så skriver de på sin första sida
      "The Frozen Sea
      Since the 1970s the extent of sea ice has been measured from satellites. From these measurements we know that the sea ice extent today is significantly smaller than 30 years ago. During the past 10 years the melting of sea ice has accelerated, and especially during the ice extent minimum in September large changes are observed. The sea ice in the northern hemisphere have never been thinner and more vulnerable. "

      Radera
    4. Stefan: dumheter! Bara för att man är skeptisk till klimatmodeller betyder inte att man förnekar klimatförändringar.

      Men visst cornu har enträget försökt likställa förnekande av att vi har klimat, förnekandet att vi har klimatförändringar och förnekande av antropogen klimatförändring. En klassisk del i halmgubbe-argumentation helt enkelt.

      Radera
    5. Exakt, mer troligt är att det handlar om den vanliga katastrof-cykeln. Som vi sett i samband med säldöden, skogsdöden, ozon-lagret , akrylamid och mycket mer som jag glömt eller förträngt.
      1. Katastrof.
      Media förkunnar högljutt faran och att vi kommer gå under om vi inte gör något.
      2. Eskalerande fara.
      Media hittar bevis för sina förkunnelser. Doktor Van Vettig från universitetet i Amsterdam dammas av och visar sina siffror.
      3. Åtgärder, saker förbjuds eller beskattas. En svensk specialitet.
      4. Larmen tonar av. Inga eller mycket mycket begränsade delar av farhågorna slår in.
      5. Endast idioter tror på larmen.
      6. Hitta en ny katastrof och återgå till 1. Nu måste de slå in.

      Radera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  4. Att klimatet förändras är en jävligt öppen dörr att sparka in. Det har alltid varit under förändring.

    Orsakar människan den förändring som går att observera nu? Det kan man tvista om. Spelar svaret någon roll? Om man tror att det mänskliga beteendet går att ändra, så är svaret ja. Om man istället tror att människan kommer att exploatera enkla energikällor tills dessa är slut, så är svaret nej.

    Jag oroar mig inte ett smack för CO2 och höjda temperaturer. Däremot oroar jag mi för vad ett vulkanutbrott modell större eller kraftigt sänkt solaktivitet skulle kunna ställa till med i vår del av världen. 1860-talet var ingen lek.

    SvaraRadera
    Svar
    1. IPCC:s bedömning är att större delen av den temperaturhöjning som har skett sedan 1880 med mycket stor sannolikhet beror på mänsklig påverkan (eller något i den stilen utan att citera).

      Som Cornu skriver så kommer utsläppen av CO2 fortsätta under kommande 20-30 år, åtminstone, så det är anpassning som gäller.

      Som tur är så är CO2:s uppvärmande bidrag logaritmiskt avtagande (apropå icke-linjära effekter). Sedan finns det teorier/hypoteser/modeller om positiv återkoppling från vattenånga som jag är mycket tveksam till eftersom uppmätta data (alltså ej modellerat) inte pekar på detta. En 75% höjning av CO2-ekvivalenterna har resulterat i en temperaturökning på ca 0.8-0.9 grader (varav en viss del kan ha naturliga orsaker). Att då som många modeller hävdar att klimatkänsligheten är flera grader blir då mycket osannolikt.

      Vad som väntar är fortsatta CO2 och temp-ökningar, men dessa bör vara hanterbara. Det ska t ex bli blötare somrar i Sverige, inte torrare, enligt SMHI:s klimatmodeller.

      Radera
    2. Lyssnade på en intervju på sr-radio i förra veckan med en klimatexpert. Om man skulle kunna sluta med alla CO2 utsläpp helt nu så skulle det ta 100 tals eller kanske 1000 tals år innan klimatförändringarna skulle vända till bättring. Dystert!

      Radera
    3. Och på de 1000-tals åren så har klimatet hunnit ändra sig på grund av något annat...

      Radera
  5. Klimathysterika. Nytt ord. Borde tas in i SAOL.

    Prognos: vi har precis i dagarna nått Peak Klimathysteri. De som använt klimatet som inkomst de närmsta 15 åren har tagit pengarna och dragit. Kvar står diverse förvirrade idealister och nyttiga idioter som hjälpt till med skattepengdiandet.

    För oss sansade rationella flyter tillvaron på som vanligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tråkigt ändå att bloggaren spenderat så mycket tid med att gå igenom en rad destruktiva faser! Fast du kanske hoppade till sista fasen direkt?

      Radera
    2. Bara nyliberaler svamlar om klimat som inkomst. Snyggt försök till putinism.

      Radera
  6. Amen to that. Och det är MPs politik är så fel ute, de tror att det går atr svänga båten. Vi borde bli så rika det bara går för att ha råd att hantera förändringarna.

    SvaraRadera
  7. Frågan är om inte årets värmebölja kan vara det som räddar kvar Miljöpartiet i riksdagen? Det är nog många som tänker lite extra på klimatet när extremväder inträffar. Och det gynnar sannolikt bara Miljöpartiet. Så min teori är att ju närmare valet värmeböljan varar, dess bättre för MP.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo snabbtåg genom nedbrända skogar det är säkert en framgångsrik strategi.

      Jag tror detta slår åt det andra hållet för MP.
      Nu har de varit med och regerat.
      Folket kanske börjar undra vad de har åstadkommit under denna period.

      Radera
  8. "Sedan finns det icke-linjära effekter och processer, som kan skynda på effekterna, t ex om havsnivån höjs så mycket att Rossisen i Antarktisk flyter över sin hindrande bergsklack och snabbt glider ut i havet. Då åker vattenytan globalt upp ett antal meter på kort tid. "

    Reality check: enlig Wikipedia är den 490tkm2, jordens yta är 510m km2. Här har vi något som täcker en promille av jordens yta som skulle orsaka flera meters höjning av havsnivån? Troligt? Nej knappast med tanke på att den bara är några tiotal meter tjock. Kanske flera centimeter är rimligare skattning...

    (Jag räknar inte eventuell tsunami )

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den stora ismassan påverkar också havsnivån lokalt runt Antarktis av gravitationen av nämnda massan. Försvinner ismassan blir det en annan fördelning av vattenvolymen vilket också höjer havsnivån.

      Radera
    2. Jag gillar att man refererar till en källa som inte stödjer det man påstår.

      "Tjockleken varierar från 200–300 meter vid iskanten till cirka 700 meter längst i söder."

      https://sv.wikipedia.org/wiki/Ross_shelfis

      De flera meter höga vattennivåerna(upp till 5 m) verkar mer handla om https://en.wikipedia.org/wiki/West_Antarctic_Ice_Sheet

      Radera
    3. Pew-pew: ok flera decimeter då. Spring nu runt och vifta på armarna om att vi alla kommer drunkna i denna katastrof...

      Radera
    4. Sjunkbomben: hur menar du nu?

      Radera
    5. Isen på Antarktis skapar en gravitation som drar vattenmassor i havet mot sydpolen. Försvinner isen så försvinner denna gravitation. Då dras inte längre vattenmassor mot sydpolen och då stiger havsnivån på andra ställen jmf resonemang med månen och tidvattnet. Sedan kommer själva smältvattnet från de enorma isarna på land också höja havsnivån när vattnet rinner ut i havet.
      https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/bloggen/2014/10/antarktis-isavsmaltning-paverkar-jordens-gravitationsfalt/

      Radera
    6. Sjunkbomben: ok, men min överslagsräkning är att det rör sig om mindre än en decimeter.

      Att dra in andra isar när inte Rossisen räcker tyder på desperation...

      Radera
    7. Det är den sammanlagda effekten som är intressant. Närmast Antarktis och runt Grönland så kommer havsnivån minska enbart sett till gravitationseffekten. Dessutom är det så att varmt vatten har en större egenvolym i sig.

      Radera
    8. Den här överslagsräkningen du gjort ang. graviationens påverkan på havsnivån globalt med hänsyn till isminskningen, smältvattentillförseln och andra faktorer, är det något du vill dela med dig av, eller har du rent av publicerat någon artikel i ämnet?

      Radera
    9. Nu var det ju effekten av att rossisen flyter ut i havet som jag kommenterade. Att det skulle röra sig om flera meters höjd nivå. Även om man tar höjd för att den är ett par hundra meter hög så blir det ändå bara ett par decimeter och lägger man till gravitationseffekten så blir det kanske en decimeter till. Har du fler faktorer som skulle duga för att få den påstådda effekten?

      Utöver detta är det som påpekats kanske så att stora delar av Rossisen redan bärs upp av havsvattnet vilket gör att det inte skulle få full effekt.

      Mig veterligen finns där ingen rossis på grönland så att blanda in grönland i resonemanget tyder ju på att du finner dig nödd att blanda in annan is än just rossisen för att "bevisa" att rossisen skulle få så drastisk effekt.

      Överslagsberäkningen baserar sig på att rossisen är 500000 km^2 och 200m tjock, dvs väger 1e+17 kg att jämföra med jordens 6e+24 dvs en faktor 60milj. Sen är det bara att addera potentialerna från två punktmassor separerade med en radieenhet från varandra så ser man att den mindre stör ekvipotentialen vid radien med en 60milj-del. En 60milj-del av jordens radie (6000km) är ungefär en dm.

      Radera
    10. Det är ett vettigt resonemang om Rossisen och dess eventuella påverkan.
      Jag uppfattar Cornus som ett inlägg som handlar om den globala uppvärmningen och hur denna information accepteras av olika grupper. Cornu exemplifierar då med Rossisen och tundran.
      Jag resonerar då också utifrån den globala uppvärmningen eftersom det är ytterst osannolikt att enbart Rossisen skulle smälta och inget annat förändras globalt sett.

      Radera
  9. Du är för defaitistisk. Det är bara en annan försvarsmekanism. Kan inget göras behöver man inte heller själv göra något. Det är klart att vi kan påverka på marginalen om vi anstränger oss och det kan vara betydelsefullt. Det går inte heller att utesluta att vi kan göra mycket innan man noga analyserat alla alternativ och det har du knappast gjort.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har du sett Arnold Schwartzeneggers video till Donald Trump? Vi behöver action heroes och det är man inte om man satsar på kol och på ökad tillväxt genom skattesänkningar. Alternativ energi, elfordon och medborgarinkomst ger planeten och mänsklighetenn en chans. Möjligen lite kärnkraft också, främst för att åstadkomma syntetiskt bränsle till långväga flygplan och en del annat.

      Radera
    2. Miljöpartiet förordar såvitt jag sett ett förbud för fossila bränslen till 2030. Ett ganska utmärkt förslag enligt min mening, utom för syltryggar som hellre dör än tar sig i kragen.

      Radera
    3. Kuckeliku 13:32 ett utmärkt konstaterande. Bloggaren gör ändå en del i rätt riktning. Elbil och solceller samt förmodligen några aktier i Climeon.

      Nät det gäller flyg satsar Norge på helt eldrivna för inrikesflyg och det pågår en hel del utveckling för elflyg. Kan tänka mig att nya snabbtågsbanor är onödigt medan upprustning av det befintliga järnvägsnätet borde ske. Kostnaden för mer el från dagens större flödande alternativ faller år för år.

      Förbud för fossila bränslen 2030 kan ersättas med en kraftigt höjd skatt. Kommer ändå bli allt svårare att hitta tankställen när de eldrivna står för all nyförsäljning i mitten av 20-talet.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    4. Kuckeliku: problemet är väl att fossila bränslen ger större nytta än den förmodade skada de gör? Då verkar inte hysterin vara så rationell och att spåna sig funkar inte då andra ju inser nyttan med energi och den kommer likväl förbrukas.

      Bättre taktik är nog som någon annan skrivit att ta och hantera de förmodade konsekvenserna istället...

      Radera
  10. @anonym Fast havsisen, kommer inte att påverka havsnivåerna. Släng några isbitar i ett glas vatten och låt dem smälta. Mät sedan upp nivåhöjningen.
    Själv kommer jag slänga isen i en grogg, då jag redan vet resultatet ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Längre in liggande glaciärer glider ut i Rosshavet när det hindret flutit ut. De ismassorna ligger högre upp. Isen smälter både upptill som syns och underr havsnivån vilket är svårare att se.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. flytande isberg som kalvat från glaciären på Grönland tyder snarare på tillväxt av ismassan därav kalvning
      under den s.k. "lilla istiden" på 1600-talet nådde ibland de kalvade isbergen ända ner till Skottland

      Radera
    3. Så är det. Ökat snöande, så fixar gravitationen resten.

      Radera
    4. Kenneth: Jag vet också resultatet, iaf om vi inte skall gå in på petitesser. Det gör ju inte påståenden mer trovärdigt eller hur?

      Radera
  11. @Bengt. Pfft, tar en öl i skuggan och upplever bästa sommarvärmen ever.

    SvaraRadera
  12. "Vetenskapen och datat kring klimatförändringarna är entydig"

    Finns det bra sammanfattningar och indikationer på hur långt vi kommit i uppvärmningsprocessen sedan det började varnas för global uppvärmning för ganska länge sedan?

    Hur mycket av Tuvalu finns kvar? När beräknas ön övergivas? Vilka projekt driver holländarna för att höja vallarna? Eller behövs det inte ännu pga stora säkerhetsmarginaler? Är det konstsnön som möjliggör vasaloppet? Det spåddes bli en sällsynt angelägenhet för 20 år sedan men genomförs varje år numera. Har europas vingårdar börjat lägga om produktionen på grund av klimatförändringar? Används våra isbrytare mer sällan?

    Det är för varmt idag så kanske kan nån annan göra jobbet och sammanfatta situationen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du blandar ihop väder- och klimathotet...

      Radera
    2. Jag efterlyste en enkel sammanfattning av hur klimatet och temperaturer förändrats då uppvärmningen pågått i minst 40 år. Var ser man de största ökningarna? Var kan man knappt se någon påverkan? När klimatförändringen pågått under en längre tid borde statistiskt sett vädret också förändras. Förändringen borde också börja ses inom de areala näringarna.

      Radera
    3. De största temperaturökningen har man tydligen i de områden där gamla mätstationer har hamnat inom en nuvarande tätort med mycket förbränning av olika slag, tex husuppc öl rmbing,kylning,viltrafik... Tre grader på hundra år om jag minns rätt. Om jag minns rätt igen svarade detta för hela "globala" uppvärmningen. Väderstationer som fortfarande ligger på landsbygden har tydligen oförändrade temperaturer. Källa går säkert att hitta med en sökning..

      I övrigt tycker jag ordningen på faserna är fel. Ilska, bråk och revolution brukar komma efter misslyckad förhandling.

      Radera
  13. I vintras undrade alla vart det varmare klimatet tog vägen, men det förklarade klimathysterikorna bort. Samma sak med den kalla våren.

    Nu har alla klimatmodeller sagt att vi skulle få fuktigare klimat. Torrt som fnöske och klimathysterikorna påstår att de alltid sagt att det skulle bli torrt.

    Isfritt arktis. jojo.

    Mänsklighetens största scam, allt för skattepengar...

    SvaraRadera
    Svar
    1. I början hette det också global uppvärmning, sedan blev det en helgardering, klimatförändringar.

      Radera
    2. Svårt för en lekman att förstå men något händer med klimatet. Isbjörnarna verkar iaf glada nuförtiden då de ökar i antal enligt flera källor.

      Radera
    3. Ni syftar på det fenomenet som uppstod när Arktis temperatur låg 20 grader högre än normalt och den kalla luften trycktes söder ut vilket gav extrem kyla i Sverige och i norra Europa.

      Radera
    4. Klimathysterin är den perfekta katastrofen. Varm vinter=tecken på klimatförändringar. Kall vinter=tecken på klimatförändringar. Kall sommar=tecken på klimatförändringar. Varm sommar=tecken på klimatförändringar.
      Det stora vetenskapliga problemet är att inget utfall kan bevisa att tesen att mänsklig koldioxid driver katastrofala eskalerande klimatförändringar. Och allt är bevis för att tesen stämmer. Därför är det inte vetenskap, utan sektliknande tro.

      Radera
  14. Om man är i en acceptansfas men för variationer i det som kallas årsmån.
    Ja man ser det som skillnad i väder hellre än en klimatföränring.
    Men som sagt var, man accepterar, och handlar därefter.
    Är det bättre vara där än att placera sig i förhandlingsfasen mot ett klimathot?

    SvaraRadera
  15. Förmodligen är jordens klimat själv balanserande till stor del, om inte borde överhettningen varit ett faktum för längesen. det har ju varit betydligt högre halter av växthusgaser historiskt än nu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om vi begränsar oss till de senaste 400.000 åren så har C02 nivån aldrig varit så hög som de senaste 50 åren. Visst kan man säga att systemet är självbalanserande inom vissa gränser men den resan vill nog inga vara med om och en sådan cykel ligger nog på storleken 10000-tals år.

      https://climate.nasa.gov/vital-signs/carbon-dioxide/

      Radera
    2. Jaha och varför ska vi begränsa oss?

      Radera
    3. Och då var det väldigt varmt också. Då växte skogar av jätteormbunkar och annat tropiskt som när de dött och sedimenterat bildade de olja och kolfyndigheter vi idag nyttjar.

      Radera
    4. För det var för den perioden det finns data för CO2-nivån men välj en annan period, bara den är relevant för resonemanget.

      Radera
    5. Nu var jag tvungen att gogla runt lite, dagens co2 ligger historiskt sett lågt. De grafer jag hittade visade inget särskilt samband mellan temperaturen och co2, men jag är naturligtvis inte kapabel att bedöma sanningshalten i dom heller. det enda som verkar säkert är att de stora katastrofer som drabbat djur och växter på jorden verkar berott på annat.

      Radera
    6. Använd denna länk, NASA - Carbon Dioxide
      NASA - Global Temperature
      Som du ser på tidsserierna så ligger nivån historiskt högt. Sedan är CO2 en av flera växthusgaserna som t.ex. Metan. Det finns inget enkelt linjärt samband mellan halten CO2 och temperatur utan det är rätt komplexa där en del av temperaturökningen hamnar direkt i atomsfären men den större delen hamnar i världshaven. Sedan är det inte så att det är snabba förlopp där jorden går under nästa år eller så utan det handlar om förändringar som sker i små steg under 50-100 år. Lite mer regn här och där, lite mer torka någon annanstans från år till år.
      Men det finns andra fördelar att t.ex. minska fossilanvändningen oaktat miljön som t.ex. politiska och ekonomiska. Det minskar risken för beroende till Ryssland och olika konflikter i Mellanöstern som påverkar oljepriset. Vill man gå Rysslands ärenden så ska man propagera för ökad oljeanvändning och gasanvändning.

      Radera
  16. Jag undrar om vi riktigt fattar vilka konsekvenser det är som vi måste förbereda oss på?
    Skånska kommuners plan och byggnämnder måste förbjuda nybyggen på låglänta områden?
    Kika på Bangladesh, delar av Indien och Kina, Polynesien etc. Kanske uppåt en miljard människor som måste flytta på sig. Vad gör vi då, bygger en mur?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vet du vad de höga halterna historiskt berodde på?

      Radera
  17. Befinner mig i kategori 5, men inser att även om alla andra också vore det, och vi alla omedelbart gjorde vad vi kan för att anpassa oss har vi en gigantisk uppgift framför oss och framtida generationer. Men som tur är vetenskapen hatten som vi kommer att dra idag helt okända kaniner ur. Så hr det alltid varit, och så kommer det att förbli. Allt är inte över bara för att det verkar lite tungt just nu. Eller så kan man inte dra någon kanin ur hatten, och då blir det riktigt jobbigt, på riktigt. I en exponentiell utveckling funkar det inte att linjärt extrapolera framtiden utifrån hur det ser ut idag. Det är bara att titta tillbaka några decennier och se vilka av dagens verklighet som vi skulle ha kunnat förutsäga, inte så många. Vetenskaps och teknikoptimist, javisst, men underbyggt av historisk data.

    SvaraRadera
  18. Hoppas att du inte syftar på skogsbränderna och torkan? Oerhört oprofessionellt för miljödebatten att mena att dessa saker beror på klimatförändringar bara dagar efter de inträffat.

    Dessa diskussioner bör vara baserade på fakta, inte anekdoter och individuella naturkatastrofer eller händelser.

    SvaraRadera
  19. Var hamnar de som anser att oavsett vad som händer är inte NWO lösningen på klimatfrågan?

    SvaraRadera
  20. Medan vi funderar på om vi behöver minska på bilåkandet eller om vi skall fylla på sandstränderna i Halland så svälter människor ihjäl på andra håll. Det var bara det...

    SvaraRadera
  21. Att inte stoppa processen innebär en så hög ökning av medeltemperaturen att Jorden blir obeboelig. Det går inte att anpassa sig till. Scenariot acceptans ovan innebär alltså inte att undvika vattennära bebyggelse (sådant görs redan i förhandlingsfasen, miljöpartiet har drivit sådana frågor länge) utan att acceptera civilisationens fall, massutrotning och ödeläggelse.

    Vad Miljöpartiet och miljörörelsen kämpar för är att begränsa medeltemperaturökningen till två grader, vilket förhoppningsvis inte är omöjligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej det är nog omöjligt att misslyckas med.

      Radera
  22. Hur kommer det sig att de mest meriterade skeptikerna råkar vara professor emeriti, som inte behöver oroa sig för sin inkomst längre? (Frågar åt en vän.)

    SvaraRadera
  23. Tjurfälla på bostadsmarknaden .... Haha och nu detta.

    SvaraRadera
  24. Jag hade i egenskap av forskarutbildad snabbt nått nivå 5 om jag bara sett seriösa studier av forskare som inte är köpta av IPCC. Temperaturgrafer som bara går 50-100 år tillbaka är inte seriösa. Man måste ha myckrm längre serier än så för att fånga naturens egna större variationer också.

    SvaraRadera
  25. Faktum är att forskningen inte alls är "entydig" vad gäller mänsklighetens inverkan.

    Däremot är forskningen entydig vad gäller att klimatet förändras, men det är förstås en självklarhet som inte kräver mer forsknings än vad som levererades på mellanstadiet ("varför kallas karbonperioden för karbon")

    Så ja - förändringar är att vänta. Naturligtvis.

    Men nej - detta påkallar inget annat än åtgärder för anpassning. Fungerande samhällen är den enda möjligheten att hantera denna sorts förändring utan omedelbart kaos inkl inbördeskrig.

    Enligt dessa insikter kommer förhoppningsvis många att rösta.

    SvaraRadera
  26. Tack för ett bra blogginlägg.

    Någon expert kan rätta mig om jag har fel, men vad jag förstått så har det betydelse att minska utsläppen av växthusgaser oavsett vilket framtidsscenario man tror på. Att tänka att “det kvittar vad vi gör för det är ändå kört” håller inte även om det faktiskt skulle vara så att “det är kört”: Utsläppen av växthusgaser gör saker och ting värre i vilket fall som helst.

    Så även om det skulle vara omöjligt att förhindra att saker och ting blir riktigt, riktigt illa för kommande generationer så kan vi likväl anstränga oss för att sabotera så lite som möjligt.

    Jag var på väg att skriva att den saboterande effekten varar under kanske 1000 år (så länge som växthusgaserna finns kvar i atmosfären) men jag inser att det kan göras många tekniska uppfinningar under den tiden. Om den globala uppvärmningen kan liknas vid en sjukdom så är det väl inte omöjligt att man kommer hitta ett bra sätt att “bota” den.

    Så man kan kanske faktiskt tänka på den globala uppvärmningen som ett problem "på kort sikt" och på kraftigt minskande av växthusgaser som bästa sättet att lindra sjukdomen fram tills ett riktigt botemedel kan hittas.

    SvaraRadera