Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-07-14 15:18

Graf: Börsen och konjunkturbarometern

Konjunkturmodellen är en investeringsmodell, som innebär att man går ur börsen (generellt) när konjunkturen går in i överhettning och går in igen när misär råder i konjunkturen. Nedan finner ni en graf över detta.
Konjunkturbarometern och OMXS30.
När konjunkturbarometern visat på överhettning i två månader på raken ska man gå ur börsen med generella placeringar. Två månader på raken gäller för att undvika de små tillfälliga hack som förekommer före och efter själva konjunkturtoppen. Vill man vara på säkra sidan väljer man tre månader - överhettning varar i 8 - 11 månader, så det är ingen akut brådska att kasta sig ur. Man kan ändå aldrig exakt pricka toppen.

När läget sedan är nattsvart lågkonjunktur och denna varat i 2-3 månader så går man in på börsen igen, avsevärt billigare. Under tiden har man fått ränta på alternativa investeringar utanför börsen.

Mörk linje i grafen ovan är 12-månaders procentuell förändring på börsen. Ljus linje är själva OMXS30. Som vi ser är vi nu återigen nere i negativ börs på 12-månadersbasis och gick man ur när konjunkturtoppen inleddes prickade man väldigt väl toppen även på senaste börsuppgången.

Nu är det bara att invänta raset i konjunkturbarometern och det tillhörande raset på börsen. Börsen ligger alltid före den faktiska konjunkturen, precis som konjunkturbarometern är framåtblickande och visar företags och hushålls förväntningar framåt. 

Konjunkturmodellen är inte exakt, men dess förträfflighet har bekräftats av en uppsats vid Lunds Universitet. Som sagt så får man ränta på alternativa investeringar under tiden man ligger ute ur börsen.

Den nuvarande positiva konjunkturbarometern har hållit i sig osedvanligt länge och något snabbt ras likt IT-bubblans sprickande 2000, den akuta finanskrisen 2007-2008 och skuldkrisen 2011 har vi ännu inte sett. Än så länge är det bara en mer normal konjunkturförsvagning och inte en kris. Men ju längre en uppgång pågått, desto värre blir ofta smällen när det väl vänder ner på allvar.

Återstår att se var det smäller denna gången när konjunkturen inte längre kan maskera svagheterna i spekulationsekonomin. För svensk del är de offentliga finanserna, som intecknat evig högkonjunktur för att dölja de systematiska problemen, riksdagsvalet i september, och bostadsbubblans krasch och efterföljande svensk bank- och finanskris lågoddsare. Men vi får väl se om det kommer en svart svan flaxande ...
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

55 kommentarer:

  1. Finna det underlag för att påstå att ju längre en uppgång pågått , desto värre blir smällen när det vänder neråt?

    Jag ser inte riktigt det. 94/95-00 var ju också en lång uppgång med IT bubblans fall, men så här i efterhand var inte den lågkonjunkturen så allvarlig jämfört med det som komma skulle.

    03/04 hade det släpat sig upp igen och 08/09 var det hjärtstillestånd. Det tog till 2013 innan det rullade på allvar, ta medel för perioden 09-13 så är det lite intressant. Så nu är det fem sex år med stigande konjunktur, varav sista året är lite hysteriskt.

    Bostadspriserna har verkligen skenat också...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är lurigt med konjunkturcykler. 70-talet var ju en lång stagnation, som exempel, och 80-talets rivstart efter jättedevalveringen '82 punkterades inte riktigt förrän 1990. Titta på tillväxt under t ex 50- och 60-talen, var är cyklerna?

      Precis, nedgången i den faktiska ekonomin år 2000-2003 var ju inte så katastrofal, undantaget om man jobbade inom telekom eller IT. Nu tror ju tyvärr "alla" att det blir bara en mild nedgång kommande tre åren, men jag vete fan.

      Radera
    2. Hur det blir kommande tre år beror nog på ...
      Bostadskrisen är inhemsk, och imploderar kronan samtidigt som staten kommer få låna mycket vilket ger högre räntor, än värre bostadskris.

      Problemet är att det blir en social kris också, på många plan.

      Sedan kan det bli värre om handelshindren fortsätter växa , då det påverkar vår export kraftigt. Det räddade oss efter krisen -91 ju, som p många sätt också blev en social kris. Jag minns hur min far o mor slet men de hade ialla fall inga tunga lån. 2021 är jag kanske själv i samma sits, vem vet?

      Radera
    3. Jag ska vara ärlig och säga att jag inte riktigt ser vägen från idag till radikalt högre räntor, dock. Får vi en ny lågkonjunktur blir det ny QE och fortsatt låga centralbanksräntor i både Europa och Sverige. Jag tycker handelsoron är ett större och värre problem om det börjar urarta.

      Radera
    4. Jo, men om bankerna får problem att finansiera sig för att deras säkerheter, ca 3000 miljarder i svenska bolån är mera riskabelt måste det påverka räntorna. Samma om svrnska staten måste börja låna till driften för att inte social oro skall uppstå så...

      Visst, det handlar kanske inte om Greklandsräntor, men en dubblering gör en del för de som sitter med tunga lån. Speciellt om en inkomst är ersatt med akassa.

      Radera
    5. Har vi tur kommer de hundratusentals anhöriginvandrare de närmaste åren påverka konjunkturen positivt. Fler än någonsin får chansen att arbeta med migration och där har Svärje en fördel mot andra europeiska länder.

      Radera
    6. Det har du rätt i, men mycket lite tyder på att svenska banker kommer få svårt att finansiera sig i dagsläget. Svenska banker är och har under lång tid varit bland de starkaste i Europa, sett till den mycket låga andelen dåliga lån. Den som är riskabelt, förstås, är exponeringen mot den alltför heta fastighetsmarknaden -- men säkerheterna har ju ett mycket högt värde i förhållande till belåningen idag, plus att hushållens kassaflöde räcker mycket gott till att betala räntorna.

      Räntan på den primära finansieringen av svenska bolån -- säkerställda obligationer -- är fortsatt löjligt låg. -0,4% för 2-åriga bostadsobligationer, +0,17% för 5-åriga. Räntan har aldrig någonsin varit så låg på säkerställda bostadsobligationer (Räntan på 5-åringen slog bottenrekord igår).

      Det är det som gör att jag har svårt att se en dramatisk uppgång för de räntor som svenska hushåll exponeras mot. Det måste ske i takt med en global/europeisk kris, och då ligger andra länders banker sämre till.

      Radera
  2. Alla minns vi misären 2013!

    Teorin är sund, ofta brukar börsen inteckna en sämre framtid ganska långt i förväg. Återstår att se om just denna modell är pricksäker nog, eller om det synbara sambandet bara var ett utslag av data mining och önsketänkande.

    SvaraRadera
  3. 90-tals krisen var vi ganska oförberedda på. Techbubblan 2001 fanns ingen större föraning om. Alla talade om det nu var en ny typ av ekonomi, fanns inte en chans att det skulle gå ned. 2008 fanns inte heller stor beredskap på .Kommer ihåg att analytikerna i början talade om en tillfällig nedgång för fundamenta såg starka ut.
    Sen dess har inget skett förutom en enorm kreditexpansion. Finanskrisen 2008 lever fortfarande. Skillnaden mot tidigare är att vi nu vet om stora svagheter i de ekonomin och de flesta tror nu på en större nedgång. Speciellt Sverige med bl.a. en jättelik kreditbubbla och enorma kostnader för en misslyckad integration. Och utan inre marknad. Vi tål knappt 1 % räntehöjning utan att det blir stora konsekvenser.
    Börsen kan vi inte använda som indikator, den går på momentum. Jag tror envist på att en tuff kris för Sverige är ofrånkomlig tills jag hör motsägande fakta. Om de finns ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag e lite inne på ditt spår.
      Just att vissa (även här inne) tror att det är nya tider och att t ex bopriserna inte kan gå ned eller att räntan inte kan gå upp, tycker jag är ett tydligt tecken på att en vändning är nära. Samma visa varje jävla gång....

      Radera
    2. Räntan kommer nog gå upp, men när och hur mycket? Många har väntat väldigt länge.

      Radera
    3. Joakim: lol..vilka har väntat länge? Vad är det för alternativa placeringar Lars snackar om?

      Radera
    4. Riksbanken och alla marknadsaktörer har ju räknat med högre nominella räntor under mycket, mycket lång tid. Det har hela tiden blivit lägre än väntat, på grund av den mycket låga KPI-inflationen vi haft.

      Man kan tänka sig räntepapper, sparkonto, fastigheter, eller ädelmetaller som relativt stora alternativ. Den lite mer försiktige kan ju prova den så kallade "permanent portfolio", med 25% aktier, 25% långa räntor, 25% korta räntor och 25% guld eller nåt i den stilen. Då förlorar man inte så mycket när börsen faller, men å andra sidan tjänar man inget vidare när börsen stiger och guldet trampar vatten (säg som på 90-talet).

      Jag tror de allra flesta kommer ha bättre avkastning av att bara bestämma sig för en tillgångsallokering baserat på egen risktolerans och hålla fast vid den, snarare än att försöka vara smartare än de marknadsaktörer som handlar med aktier på heltid och försöka "tajma" börsen med diverse olika indikatorer. De som misslyckas med sitt tajmande berättar förstås inte högt om det, men statistiken visar att de flesta privata investerare underpresterar mot index.

      Radera
    5. Förstår ditt tankemönster Joakim men samtidigt kanske man inte ska gå in när det gått upp oavbrutet i 10 år. Dom flesta tror nog åtminstone att börsen inte har så mkt kvar att ge innan det faller. För faller gör det någon gång. Ska man då jaga 5-10% över 2-3 år för att riskera 50%?
      Om man då kör en 50/50 portfölj istället, är det då värt att jaga 5% på 3 år för att kunna förlora 25%?
      Det är bättre att stå utanför ett tag till och vänta på en lagom dipp iallafall.

      Radera
    6. Så kan det vara. Sen är det ju verkligen inte säkert att fallet blir så stort som 50%.

      Om vi tar efterkrigstiden som exempel, så var det största enskilda fallet mellan 1945 och 1965 ett fall på 13,8% realt sett (år 1952). 1966 föll börsen med 24%, och 70-talet var rätt mediokert. 1990 hade vi 90-talskrisfallet (fastigheter och banker), med en nedgång på saftiga 36,3%. Sen steg börsen varje år under 90-talet, fram till de sura åren 2000-2002, och så var det bara en kort period innan börsen rasade 2008.

      Det är svårt att veta om det är något av de där gamla "mönstren" ovan som gäller nu. Kör vi enligt mönstret "1945-1965" så har vi redan haft en liten korrektion (-15,3% år 2011) och har många positiva år framför oss. Jag tror själv inte att det är så, men jag tror också det är svårt med marknadstiming. Se den artikeln jag skickade innan idag.

      Radera
    7. Jo men du är optimistisk om allt och kan mycket mer än mig när det kommer till investeringar. Jag vill inte förlora allt jag sparat p.g.a. fel marknadstajming.

      Radera
    8. Jag tror faktiskt vi kan ha negativ BNP/capita-tillväxt i Sverige nån gång 2020 bland annat på grund av kärvande världshandel och dess följdeffekter, och det behöver inte vara så kul alls.

      Men jag tror inte det är slutet för världsekonomin, aktiemarknaderna, fastighetsmarknaderna eller för folks inkomster och pensioner. På bloggar som den här och på olika forum på nätet så är det mycket mer spännande och publikdragande att skriva om katastrofer, kriser, krascher och sånt, och då blir folk som läser också försiktigare. Men då får man också stå ut med att ens besparingar inte stiger i värde.

      Lite mer småskoj fakta om svenska börsen, om vi kollar på 20-årsperioder:

      * Sen efterkrigstiden har börsen nästan alltid avkastat mer än fastigheter på 20 års sikt (undantag: 1959 till 1979).

      * Av alla möjliga 20-årsperioder från 1870 till idag, så har börsen (realt sett) gått upp i 112 fall av 127, och gått ner i 15. De senaste perioden med negativ 20-årsavkastning var just 1959 till 1979. Alla andra 20-årsperioder efter det (1960 till 1980, 1961 till 1981 osv) har gett positiv real avkastning -- de flesta rejält. Den senaste 20-årsperioden (1997 till 2017) gav en avkastning på +103,8% -- och då ingår IT-bubblan (2000-2002), finanskrisen (2008) och greklandskrisen (2011) i underlaget!

      Radera
    9. Joakim: Men faktum kvarstår också att konjunkturcykeln stämmer väldigt bra och att en högkonjunktur håller i sig i max 10 år innan det blir sämre tider och börsen vänder. Din optimistiska syn och sättet som du vurmar för börsen kan tolkas som att folk ska fortsätta köpa aktier. Det håller jag inte alls med om. Nu har det gått 10 år och konjunkturen har börjat vända ned. Håll er utanför.

      Radera
    10. Mr Perfect: Joakim menar väl att på lång sikt är man en vinnare ändå och jag och du är inne på att rent statistiskt bör man väl vara lite avvaktande för tillfället och sedan gå in när det åtminstone gått ner 20% och då gör man mer i avkastning på en 20 år period än om man alltid går in i toppar.

      Radera
    11. Ingen tvingas köpa aktier, det enda jag menar är:

      * Börsen ger på lång sikt oftast bättre avkastning än alternativen
      * Det har visat sig historiskt mycket svårt att vara smart och tajma upp- och nedgångar på börsen, så pass att de flesta aktiva investerare misslyckas med att slå sina jämförelseindex.

      Jag citerar igen från samma länk jag skickade till Toni:

      "In a September 1995 interview with Worth magazine, Lynch put it this way: “Far more money has been lost by investors in preparing for corrections, or anticipating corrections, than has been lost in the corrections themselves.”"

      Läs även When (if ever) has it paid to wait for a stock market correction:

      "From a given “expensive” starting point, there was a 56% probability that the market had a 10% correction within 3 years, waiting for which would result in about a 10% return benefit versus having invested right away.[ii]

      In the 44% of cases where the correction doesn’t happen, there’s an average opportunity cost of about 30% – much higher than the average benefit.

      Putting these together, the mean expected cost of waiting for a correction was about 8% versus investing right away."

      Så att "vänta på kraschen" är historiskt inte en jättebra idé. Jag håller med de som tror att det kan bli magra eller negativa avkastningar framöver, men jag har ingen aning om när det kommer inträffa.

      Radera
  4. Min gissning är att det kommer bli kommunerna som kraschar den är gången. Enligt vissa uppgifter jag har hört är redan 12 kommuner i praktiken i konkurs redan nu Det offentliga Sverige står en extrem omställning och påbörjar nedstigningen till Greklands ekonomi status

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter som intressant information, har du någon länk?

      Kommunerna lånar upp massor med pengar nu (ofta via Kommuninvest), framför allt till nya förskolor och skolor, men än så länge har jag inte sett något som tyder på att t ex de skånska kommunerna är konkursmässiga.

      Radera
    2. Mmm, nu när kommunerna får ta kostnaden för asylanterna så kanske de svider lite, men samtidigt har vi statligt utjämningsbidrag. Sist jag tittade var det bar ca 4 kommuner som klarade sig själv, så det är en budgetfråga hur mycket statsskatt som behövs för att hålla kommunerna under armarna. Ingen kommun kommer att gå i kk, staten (du) backar upp.

      Radera
    3. Många kommuner kan göra mycket för att spara pengar. Om de gör vad de måste enligt minimikrav så...

      Radera
    4. Ja, systemet idag bygger givetvis på fortsatta bidrag från stat till kommun. Det är inget som kommer att försvinna.

      Radera
    5. Självklart kan kommunerna göra mycket för att spara. Tyvärr verkar det incitamentet inte vara inbyggt i systemet. Så i stället så expanderar pengadiande kommuner med nya äventyrsbad och sportarenor, samtidigt som de diar pengar av staten. Man kan tycka att om man lever på bidrag kanske man borde hålla igen, men så är det inte. Något är fel.

      Radera
    6. Elk Brew, det kan jag hålla med om. Men leva-på-bidrag är "inbyggt i systemet" och en förutsättning för nästan alla kommunala budgetar.

      Tyvärr är ju just äventyrsbad och sportarenor sådant som många kommuninvånare faktiskt önskar sig, uppenbarligen, för att "sätta kommunen på kartan" och liknande argument. Titta gärna på insändare och medborgarförslag och liknande, det brukar handla om parker och kultur och sport och hundrastplatser osv snarare än om högre personaltäthet i skola och omsorg.

      Och trots detta så är den stora majoriteten av kommunernas utgifter tingade åt personal i just dessa verksamheter.

      Radera
    7. Kan var så att det finns en aspekt av ekonomi som vi inte riktigt fattar, som inte går att översätta till en persons budget. Kanske är det så att man kan satsa sig ur en knipa så att totalen ändå blir positiv. Kanske det är Sveriges hemliga formel. På något sätt funkar det ju, och vi är nästan bäst i klassen på nästan allt, trots att allt verkar gå back. Jag förstår det inte men ekonomi är ju inte en vetenskap, utan mer av en psykologisk woodoformel och hokus pokus.

      Radera
    8. En av anledningarna till att det funkar är att det ändå produceras mycket per person i Sverige och framför allt i framstående svenska företag.

      Vi har hög sysselsättning och ett hyggligt fungerande samhälle med relativt starka institutioner och låg korruption. Det kunde förstås varit ännu bättre, men läser man vissa inlägg så tror man snarast att vi är på väg att bli ett u-land. Den som säger så har aldrig varit i ett riktigt u-land (jag rekommenderar ett besök i Indien).

      Radera
    9. Ja, i slutändan så handlar det väl om att varje investerad krona genererar mer än en krona. Och det är där ekonomi närmar sig woodo, för det är inte alltid uppenbart vad som genererar plus och vad som ger minus. Kanske man i vissa fall helt enkelt får prova sig fram för att se vad som funkar.

      Radera
    10. @Elk, jag tror ändå i grund botten det handlar om ganska enkel ekonomi. Man skall inte leva över sina tillgångar är en enkel devis. Vad vi gör nu är att vi lånar som aldrig förr för att hålla igång ekonomin. Totala krediten privat , kommun och stat ligger på enorma 6000 miljarder. Vi kan inte inflatera bort allt utan notan kommer garanterat. Sen tycker jag vi borde ligga i minst paritet med Schweiz. Lite samma historia med neutralitet hårt arbetande folk, innovationer osv. Där har vi blivit rejält omkörda trots våra naturtillgångar.
      Det visar på en misskött politik och statligt slöseri å det grövsta .
      Men klart att våra styrande vill framhålla vilket bra land vi är. Jag tar mitt standardexempel att folk dör i vårdköerna trots världens högsta skatter. Så bra är vi.

      Radera
    11. För övrigt var Sverige ett U-land fram till slutet av 1800.talet. Sen hände något, och nu är vi här, i världens nästan bästa land. Man kan tacka Axel Oxenstierna för att reda ut 1600-talet. Vad gäller den senaste spurten får man nog tacka marknaden, innan sossarna tog över, och förstås lutheranskt jävlar anamma, eller buziness, den svenska specialiteten.

      Radera
    12. Får också tillägga att om man lånar för att investera i sådant som bygger Sverige starkt och ger avkastning så är det en positiv sak. Men det handlar nästan bara om konsumtion i Sveriges fall. Bekosta skenade huspriser, kommuner som behöver pengar till driften, pensioner osv.

      Radera
    13. Varför tror du kommunerna lånar till driften, Bengt?

      Senast jag kollade lånade de flesta kommuner till investeringar (nya skolor och äldreboenden), eftersom skattepengarna inte räcker till.

      Och vad menar du med lån till pensioner? Det förekommer inte såvitt jag vet.

      Radera
    14. Saxat: "Många av landets kommuner går mot en bister ekonomisk framtid med höga skulder.Skulle det ha varit ett företag skulle en av fem kommuner ha varit konkursmässig.Många kommuner har negativt eget kapital, skulderna är större än tillgångarna. Det hävdar Greger Gustafson, på försäkringsbolaget Skandia".

      Joakim, man kan inte öronmärka vad lånen går till. Kommunen skall tillhandahålla omsorg, skola osv. Det ingår i uppdraget.Och man får statsbidrag, utjämningsbidrag dessutom. Eftersom kommunerna går back så måste de låna för att ha pengar till bl.a pensioner och drift.

      Så illa är det Joakim. I världens bästa land måste man nästan vara död för att få äldreboende i våra kommuner tex. Det är fakta.

      Radera
    15. Här har du helt enkelt fel, Bengt. Lånen kommunerna tar upp går till investeringar, inte pensioner. Jag är intresserad i frågan, så skicka gärna en länk som visar någon kommun som "lånar till pensionerna" eller "lånar till driften".

      Du kan läsa själv till exempel Malmös budget 2018, se särskilt styckena om investeringar och finansiering av investeringar.

      Radera
    16. Vi har ju som bekant ett kommunalt balanskrav, så att låna till driften låter sig inte göras.

      Radera
    17. Joakim, jag har helt rätt. Man måste se det större perspektivet. Inte som du gör och öronmärka i enskilda utgiftsposter. Om kommunens pengar går till tex drift eller byggande av skolor är egalt.Kommun/stat är en helhet där pengarna alltid kommer från lån eller skatter.

      Radera
    18. Det handlar om språkbruk. "Investeringar" och "drift" är inte samma sak ur ekonomisk synvinkel, och det har betydelse för hur man ser på stat och kommuns ekonomiska stabilitet.

      Radera
    19. Många svenska kommuner är på ruinens brant !

      Malmö inte minst !!

      "...Så blev Malmö en av Sveriges fattigaste städer

      Malmö har på fyrtio år gått från välmående arbetarstad till en av landets fattigaste kommuner. Skyhög arbetslöshet. Stor invandring. Växande klyftor. Social oro. ”Staden är en tryckkokare”, säger professor Tapio Salonen. På många sätt är Malmös kris hela Sveriges – fast värre.

      Denna artikeln publicerades den 26 juni 2016...."

      https://www.sydsvenskan.se/2016-06-26/sa-blev-malmo-fattigast-i-sverige

      Radera

    20. Lista: Här är Sveriges fattigaste städer

      https://omni.se/lista-har-ar-sveriges-fattigaste-stader/a/19015bd9-5f4d-4e03-943e-b9ff0df0c20f

      Radera
    21. Helt riktigt, Malmö är relativt fattigt. Men inte konkursmässigt på grund av det systemet vi har. Så påståendet "Många svenska kommuner är på ruinens brant !" är helt enkelt inte korrekt.

      Radera
    22. Nej, men nu tänker du "ekonomiskt". En riktig människa har en uppfattning om pengar som något verkligt, en kommun bör också ha det, egentligen, men, då ska den ju kunna sköta sig, det går inte.

      Att investera i skolor kräver ju att skolan har elever och lärare tillslut, annars är det absolut ingen idé. Man kan hyra en skola men då lovar man normalt att hyra rätt länge. Sen äger man inget fast en klok kommun som inte har supertillväxt likt en guldgrävarstad borde kunna bygga en fin skola med cool arkitektur som anknyter till vår natur. Samma med äldreboende, varför i hela friden ska en kommun vara tvungen att ta hand om de gamla 2018? Om jag tänker att jag blir gamlingen så kan jag mycket väl flytta 10 mil utan att tycka det är ett problem, men, sjukvård finns bara i vissa städer, om man har tur.

      Radera
  5. Vilka alternativa investeringar får man ränta på när man går ut börsen? Mitt bankkonto överlevererar ju inte direkt på räntefronten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ex Spiltan räntefond Sverige. Inte mycket, men gått ca 1% sista året. 1% är ju bättre än en börs som går back.

      Radera
    2. 0,24% i förvaltningsavgift och 0,45% i ISK skatt alternativt 30% i avkastningsskatt via AF. Det är i så fall bättre att ha pengarna på t.ex SVEA EKONOMI som ger 0,75% med insättningsgaranti och fria uttag.

      Radera
  6. "Sverige världens bästa land". Haha, Hör att folk blir hjärntvättade av MSM-media. Det var länge sedan Sverige låg i toppen som rikaste/bästa land. Ni kan börja med att läsa denna: https://cornucopia.cornubot.se/2018/01/svenska-hushallen-nast-fattigast-i.html.
    Svenska skolan är sämst i Europa. Centerprtiet införde minimumlön på 8000kr/mån (staten lägger till 6k?). Folk jobbar 2 jobb för att ha råd med mat och hyra. Försvaret borta. Utanförskapsområden har gått från 3 till 178 2012, garanterat fler idag. Polis blir lurade i bakhåll och blir beskjutna. Malmö bör som storstad kunna generera överskott och bidra till gleskomuner. Men istället har Malmö stora problem och behöver få 50% i bidrag för att klara sig. Bankrutt med andra ord. Malmös politiska ledning är så inkompetent att den inte ens har en handlingsplan för att ta sig ur sina röda siffror. Vad händer när alla städer blir som Malmö?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sverige är ett bra land men världens bästa i något vet jag inte. Precis som i alla länder finns det en hel del som har det sjukt bra i Sverige men sen finns det lika många som har det sjukt dåligt. Dom som då tycker att vi är bäst i allting är oftast dom förstnämnda och tvärtom.

      Radera
  7. Förresten, Europas banker är helt slut. Vilket betyder att ECB kommer hålla nere räntan under en väldigt lång tid. Minst till sommar 2019 har dom sagt, men blir nog längre än så. Och Sverige höjer inte innan ECB. Vi verkar ha fått Japan syndromet. Låg ränta och Zombiebanker under 30 år......

    SvaraRadera
  8. Tyckte det här var en rolig alternativsanning i ämnet från en happy lucky marknadskramare: https://www.di.se/nyheter/ken-fisher-kop-aktier-nu-innan-alla-fattar-galoppen/


    SvaraRadera
  9. Vad många bortser ifrån är att den extrema prisutvecklingen på aktier och fastigheter är en tillgångsinflation som står till stor del styrs av den extremt stora tillgången på betalningsmedel som skapats via bankernas balansräkningar. För att fortsätta med den karusellen krävs ständigt ökad skuldsättning och exponentiell ekonomisk tillväxt. Skuldskapade pengars värde vilar därmed inte på gårdagens eller dagens produktion och ekonomi utan på framtiden. Vi lever f.n. väldigt gott på ett förskott av framtida ekonomisk tillväxt som kanske inte går att infria av olika anledningar. När den insikten når marknaden lär fallet bli tyngre än någonsin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt rätt Leif. Det är detta många inte förstår.Börsen är extremt dopad av låga räntor och av av QE. P/E talen är på mycket höga nivåer tack vare alla "pengar" (läs skuld) som kommit ut sedan kraschen 2008.

      Radera
    2. Rättelse. Med kommit ut menar jag "skapats".

      Radera
  10. Nybörjarfråga: "Gå ur börsen", innebär inte det att man måste beskatta eventuella vinster. Eller kan man dra sig ur, eller "frysa" utan att plocka ut och behöva skatta?

    SvaraRadera
  11. Är tanken att det ska vara en riskhanteringsstrategi? Testade på MSCI Sweden och sen ~2002 ger strategin en avkastning som understiger enkel buy and hold. Också väldigt få signaler, om man följer strategin har man legat i cash sen början av 2017...

    SvaraRadera