Cornucopia?

Aktuellt

Höstregn nu förbeställbar hos Bokus och Adlibris

Min kommande techno-thriller Höstregn, den andra och avslutande delen av Höstsolserien är nu förbeställbar hos Adlibris för 189:- SEK och B...

2018-06-28 19:10

Torkan orsakar problem för svenskt jordbruk

Den pågående torkan ser ut att orsaka omfattande problem för ett hårt pressat svenskt jordbruk. Vilket förstås välkomnas av den svenska regeringen, som anser att jordbruk är miljöfarlig verksamhet och att vi helst ska sluta med det. En fråga är hur stor påverkan den forcerade tömningen av våra vattenreservoarer påverkar grundvattnet, när Sverige försöker vara bäst i EU-klassen på att återställa vattendrag?
Det syns rätt tydligt på gräsmattan var det är tunnast jordmån ner till berg - det är där det blir torrt först.
Torkan ser ut att orsaka omfattande problem för svenska bönder. Bland annat ser det ut att inte bli tillräckligt med grovfoder för vintern för jordbrukets tamdjur - både skörden blir mindre och torkade beten gör att vinterfoder måste användas redan under sommaren.

Efter en kort lite svalare period med lite nederbörd är rekordvärmen nu tillbaka. Själv hade jag 33.0 grader som varmast idag (i skuggan). Det är mikrolokalt temperaturrekord sedan den varma sommaren 2014, när jag skaffade väderstationen och mätte upp 32.8 grader. Brunnen mäktar med iaf trots att jag vattnar odlingar och växthus (nej, bevattningsförbud gäller inte på egna brunna och det jag pumpar upp kommer rinna ner till Kungsbackas vattentäkt Lygnern).
Dagens temperatur än så länge.
Min egen höbonde tog in sitt hö nu och skörden blev bara 25% mot normalt. Det räcker till de egna hästarna, men inte till kundernas djur. Problemet är utbrett och inte ett enskilt undantag. Kort sagt kommer djur stå utan foder i vinter.

Livdjur kommer slaktas i förtid, vilket kommer sänka priset på kött kortsiktigt, för att sedan höja priset på kött långsiktigt. Mjölken blir dock dyrare direkt, både kort- och långsiktigt. Fast i en globaliserad värld så kommer snarare mjölkbönderna få lägga ner, då det inte är torka hos importmjölkens producenter. Få bönder har de ekonomiska marginalerna att klara en sådan smäll, speciellt om man belånat sig tungt för moderniserad storskalig utrustning.

Detta är förstås något som regeringen välkomnar. I Sverige anses jordbruk inte som i våra grannländer vara en nationell angelägenhet, arbetstillfällen ochh skatteintäkter eller en förusättning för mänskligt liv, utan miljöfarlig verksamhet. Den ska alltså helst upphöra helt, så vi istället kan  importera vår mat.

En sak som har slagit mig är att Sverige är bäst i EU på att skjuta oss själva i foten via EU:s vattendirektiv. Alla våra sjöar och vattendrag ska återställas till hur de var på 1600-talet med fria flöden. 

Kort sagt har våra ofta månghundraåriga vattentäkter börjat överdräneras och rinna ut i Östersjön och Västerhavet. Ytan på sjön kanske ser lika hög ut som vanligt, så varifrån kommer allt vattnet som rinner av? Svaret är rimligtvis från grundvattnet runt sjön. I vår iver att skjuta oss i foten kanske vi i praktiken sänker våra grundvattennivåer.

Att vi idag har en befolkning på 10-20x så många som på 1600-talet ska vi förstås ignorera i en politiskt naiv tro att vi kan öka befolkningen utan att påverka vår omgivning. 

Reglerade sjöar och vattendrag är för att samhället ska kunna få vatten året runt, men nu avreglerar vi dom för att vi tror vi lever på 1600-talet.

Hushållens vattenbrist beror dock inte egentligen på torkan, utan är helt avsiktlig, då vi inte byggt ut infrastruktur och ökat vattendomar eller börjat taxera nya vattentäkter i takt med stigande befolkning. Nu är det ju miljöfarlig verksamhet att öppna en ny vattentäkt, så det är nog bäst att vi låter bli. Och när det då blir torrt och varmt så blir det vattenbrist för hushållen, som inte får vattna, använda badkar och pooler etc.

Men jordbruket kan inte använda kommunalt vatten för bevattning. Jordbrukets bevattning handlar om regnvatten, med några få undantag. Och i år är det torrt.

Det är alltså inte brist på kommunalt vatten - det är brist på utbyggda investeringar i ökat behov vid ekonomisk tillväxt och stigande befolkning. Torkans verkliga offer är jordbruket.

Bönder kommer lägga ner. Just hästägarna är jag inte så oroad över och hästkött kommer inte bli vanligare eller billigt. För de flesta är nämligen hästar en hobby, och då kan man betala hur mycket som helst för fodret. Men det kan inte Sveriges bönder, då de bedriver affärsverksamhet, och får lägga ner när missväxten slår till. Man får se det positivt - då kan vi ju bygga dyra lyxbostäder på prima jordbruksmark istället. Det är ju inte miljöfarlig verksamhet.

Själv verkar jag klara mig än så länge, och betet är fortfarande hyfsat grönt. Därtill har jag två hagar till jag skulle kunna hägna om det krisar. Vinterfodret är mestadels säkrat pga extra inköp av hö i våras när vintern vägrade ge sig, och ladan är nästan full. Å andra sidan kanske jag borde slakta ut och istället sälja höet till någon hästägare? Fast hästägare kan vara väldigt petiga med kvaliteten på höet.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så lång blogginlägget är publicerat.

85 kommentarer:

  1. Det du pumpar upp avdunstar nog mest. Så lygnen blir nog utan.

    SvaraRadera
  2. Tror inte att vattnet du pumpar upp landar i lyngern....

    Det mest troliga är att det dunstar upp i atmosfären till slut och kommer ner igen som regn någonstans.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gäller dock knappast det som går ut via avloppet, det släpps ju inte ut på ytan utan i infiltration under mark.

      Radera
  3. Normalt slår bonden som arrenderar några av våra åkrar vall en gång per säsong, men nu har redan slagit en första gång pga brist på hö till sina djur. Håller tummarna för ett bättre år än i fjol då sensommaren och hösten regnade bort och det var dålig produktion redan då. (artikel i Norrtälje Tidning 2018-06-28)

    SvaraRadera
    Svar
    1. P.S han har kött-kor på sin gård vilket antagligen är att jämställa med att vara (minst) djävulen själv - både släppa ut metan OCH ge folk möjlighet att njuta en röd biff D.S

      Radera
    2. Jag har skickat ut mina kor på skogsbete nu.
      På mina gudrunhyggen finns det en hel del bete.
      Vi får hoppas det inte dyker upp några bombmurklor eller annat otyg:(
      Annars fungerar det bra att ha extensiva raser på skogsbete.
      En bjällra på ledarkon bara så man hittar djuren snabbare.

      Radera
    3. Hoppas du inte har gråben på marken, det är värre än bommurklor.

      Radera
    4. He, he.
      Jag har belted galloway.
      I våras höll de på att trampa ihjäl en schäfer som hade irrat in sig i hagen.
      Annars är de lugna och harmoniska, jag får till och med vara nära kalvarna.

      Radera
    5. Där lärde jag mig nått nytt. Har aldrig sett såna kor live ens i Galloway. Coola kossor.

      Radera
  4. Det var brist på grovfoder redan i våras.
    På sina ställen är bönderna nu inne på sitt andra år av missväxt.

    Men det är inte bara i vårt land som det är problem.
    Lite grovt kan man säga det är kring hela Östersjön.
    Estland har utlyst ett nationellt katastrofläge.
    Finland har också problem, så Valios varor lär inte bli billigare heller.
    Norra Tyskland vet jag inte hur det är, men jag tror inte att det är bra.

    Så, ett tips, till de partier som vill prata om annat än invandringen kan kanske effekterna av torkan vara något?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, inse hur illa det är att vi är 10 isf 6 milioner.

      Radera
  5. Kändes underligt att läsa artikeln, vart har politikerna tagit oss och varför?
    Måtte vi få vettiga politiker i höst så vi kan få till ett fungerande land igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror du själv att det finns några vettiga politiker?
      I bästa fall blir det något svammel om snabbtåg till kontinenten eller högre skatt på diesel.

      Radera
    2. Ja, att det inte regnar måste ju vara sossarnas fel.

      Radera
    3. Man kan använda vinst till mycket.
      Bygga upp marginaler i sin verksamhet är väldigt populärt.
      Det kan vara saker som att anlägga bevattningdammar eller att täckdika ordentligt.
      Sånt kan man göra med en vinst i sin verksamhet.

      Att regnet uteblir skyller jag inte på sossarna.
      Det är bara riktigt korkade personer som ens kan komma på en sådan tanke.
      Däremot vet alla att är det något som sossar ogillar är de företag som går med vinst.
      Så på ett sätt kan man faktisk säga att tack vare de har varit med om att prioritera satsningar i utsatta områden framför att säkra en nationell matfördörjning.

      Radera
    4. Vad man än prioriterar kan man naturligtvis kritisera det valet. Själv tycker jag byggare ska vara skattebefriade, de förser ju trots allt folk med bostäder. Så på så vis kan man ju säga att sossarna gjort folk hemlösa samtidigt som de delat ut en massa EU-pengar till bönder, om man ska föra samma typ av resonemang som du.

      Radera
    5. Nu är det lite si och så med utbetalningarna.
      En del väntar fortfarande på stöd som skulle betalats ut 2015.

      För övrigt håller jag med om att stöden ska bort.
      Någon vidare fördel för bonden har de uppenbarligen inte varit.
      Men räkna med en femdubbling av priset ut från bonden för att han ska få verksamheten att gå med vinst.

      Radera
    6. Så är det. Det finns inga gratisluncher.

      Radera
    7. Jo för etablerade politiker i Sverige.

      Radera
    8. Jag gissar att jag inte ens kommer att märka torkan i mataffären framöver. Men jag ska notera vad en liter mjölk kostar i min lokala butik idag, och så ska jag återkomma med vad den kostar 1 oktober.

      Radera
    9. Mjölken lär inte påverkas, då priset på mjölkpulver sätts internationellt, så det kommer finnas mjölk även från Arla. Men man bör nog kolla ursprungsmärkningen innan man tror att den är svensk.

      Radera
    10. "Vanlig" mjölk typ standard- eller mellanmjölk från Skånemejerier har ursprung Sverige.

      Radera
    11. @Ben
      Jag ska väl inte behöva citera artikeln här?
      Vilka beslutar om att man ska återställa vattendragen till 1600-tals nivåer?
      Vilka ansvarar för en befolkningsökning som överstiger vad samhället klarar av inom alla områden, inkl vattenförsörjning?

      Vilka driver en globalistisk politik där den billigast skitmaten tillverkad i nåt jävla lågmoraliskt skitland ska kunna konkurrera rakt av med vår inhemskt (utan farliga bekämpningsmedel och med bra djurhållning) tillverkade kvalitétsmat?

      Behöver jag påminna om drivmedelsskatter? osv, osv, osv, en skitlång lista på grejor som verkligen skulle behöva ändras på.

      Om jag får gissa på de mest skyldiga så blir det MP och S med passivt stöd från alla utom SD. Och ja såklart, alla de som röstar utan att tänka först.

      Radera
    12. Ser att jag glömde det här, Googla "krigade-for-is--nu-lever-de-i-sverige" så kommer översta träffen leda er till Aftonbladet, akta blodtrycket.

      Radera
    13. Det är ingen som har beslutat att återställa vattendrag till 1600-talsnivåer. Även om nån gjorde det, så skulle det förmodligen inte leda till nån vattenbrist i nån egentlig mening i Sverige.

      "Globalistisk skitpolitik" - alla som har synen i behåll kan välja varor efter ursprung, odlingsmetod och pris. Du kan välja inhemska, ekologiska varor om du vill. Folk väljer i affären. Vill du ha en politisk kommissarie som väljer dina frukostflingor åt dig istället?

      Drivmedelsskatt? Lite oklart där, bönder har väl oftast F-skatt och betalar inte samma skatt som privatpersoner.

      Vad allt detta har med våra svenska vattendrag och tillgången på tjänligt vatten att göra, ja det får du nog förklara.

      Radera
    14. @Ben
      Nej, jag vill ha tullar och gränser mot utlandet, även mot EU då, som åtminstone jag räknar som utlandet. Drivmedelsskatter drabbar ju alla (som inte har F-skattsedel då), begränsar deras liv samt nästan tvingar dom att handla billigaste möjliga skitmaten på tex Lidl :)

      Sambandet med tillgången på tjänligt vatten är ju att det är exakt samma politiker som försämrat livet för invånarna inom ALLA områdena. Om vi byter ut dessa politiker mot bättre så borde det ordna upp alla våra problem!

      Nu när jag var snäll och la tid på att förklara för dig hur det egentligen ligger till, så räknar jag med att du inte röstar på något av de partierna som ställt till med skiten jag beskrivit ovan.

      Radera
    15. Jag får dra momsen på drivmedel, inget annat.
      När det gäller grovfoder måste jag redovisa hur stort lager jag har vid årsskiftet.
      Jordbruksstöden kommer när jordbruksverket känner för att betala ut dessa.
      Nu har dessutom EU hotat jordbruksverket med dryga böter för försenade utbetalningar.
      Böterna kommer att finansieras med minskade stöd till bönderna.

      Det är en jäkla tur att jag har min verksamhet på hobbynivå.

      Radera
    16. Nej, du var helt oförmögen att förklara hur dina resonemang hänger ihop.

      Men jag kan gå med på att skatteväxla genom att slopa skatt på drivmedel i utbyte mot en skatt på idioti. Vi kan förmodligen fylla hela statskassan så fort du öppnar truten.

      Radera
    17. Jag tycker jag var ganska tydlig med att förklara hur det ligger till med labtbrukets kostnader för drivmedel.
      Jag får dra momsen inget annat.

      Eftersom du är otrevlig tänker jag påminna om ordspråker att det är dumt att skita där man äter.
      Gör man det kan man gott vara utan mat.

      Radera
    18. Om du inte så desperat letade efter sätt att vara kränkt på, din lilla snöflinga, så skulle du kanske insett att ovanstående inlägg riktade sig till Kalle7 och inte till dig. Men för all del, du verkar inte vara nån Nobelpristagare du heller.

      Jag har gott om mat. Ska du komma och hämta den, eller?

      Radera
    19. @Ben
      Du skulle verkligen behöva gå en charmkurs.
      Jag hade inga stora förhoppningar om att du skulle klara av att följa med i förklaringen men det var värt ett försök. Du förstår nog vad jag menar när du sitter på hemmet och blir skedmatad med den billigaste maten av den billigaste personalen..

      Radera
  6. Resonemanget kring överdränering av vattentäkter som Cornu för låter ytterst märkligt. Om vattennivån är lika den normala, så torde ju gradienten se ut som vanligt, och då ligger väl grundvattnet kvar på samma nivå som tidigare?

    Utöver det så är det inte sant att vi inte byggt ut infrastruktur, däremot så bygger man med tunnare ledningar än förr för att då snabbare omsättning på dricksvattnet, vilket leder till en bättre vattenkvalitet. Då blir det så klart problem om många ska göra stora uttag samtidigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är ju nästan så att Cornu tror att bloggläsarna tvättar sig dagligen. Undra om han är betald av big CO2 eftersom han inte uppmärksammat detta mycket allvarligare problem;
      https://www.bbc.com/news/business-44628993

      Radera
    2. Spelar ju ingen roll om man tvättar sig inte.

      Är nivån i din brunn eller ett vanligt vattendrag normal, så dräneras förmodligen inte omgivningen mer än vanligt. Däremot kan grundvattennivåerna ändå vara lägre - på grund av utebliven nederbörd.

      Men att vi "överdränerar" vattendrag samtidigt som nivåerna inte sjunker låter närmast magiskt.

      Radera
    3. Mycket möjligt att nivåerna sjunker också. Men vart tar man vattnet som numera ska rinna fritt ur våra reservoarer? Regnar mer, eller vad? Självklart påverkar avrinningen mängden vatten vi kan ta ut som el eller dricksvatten.

      Radera
    4. Finns det några tecken på att nivåerna sjunker då?

      Generellt så finns det ingen brist på sötvatten, så att vi skulle bli stående utan dricksvatten pga att vi dränerat en vattentäkt är inte särskilt troligt.

      Men visst, vi nyttjar ju inte våra vattendrag fullt ut och låter miljontals kubik bara flyta iväg till ingen nytta. Bland annat för att skapa "orörda" biotoper och sånt. Men jag skulle gärna vilja se nåt bevis för att det påverkar tillgången till dricksvatten.

      De senaste årens torra brunnar beror knappast på nån agenda 21 utan på för lite nederbörd i kombination med att folk haft gamla brunnar. Borrar man nytt kostar det inte mycket extra att borra några meter extra för säkerhets skull.

      Radera
    5. Själva begreppet "överdränering", när dränering helt enkelt innebär avrinning av regnvatten (naturlig eller styrd) i ett land som Sverige styr ju närmast tankarna till nåt slags Stalinistiskt "Varje liter skall gagna Staten"-tänkesätt. Var det inte förra året potatisen ruttnade i backen i Halland för att det regnade mer än vanligt?

      Vi har mer vatten än vi rationellt kan nyttja i det här landet, det är inte Australien direkt.

      Radera
    6. Går man in på SGU kan man t ex se grundvattenstatistik för Varbergsområdet sedan 1960-talet. Då framgår att den värsta torkan var typ 1965, och att grundvattnet flera ggr från 1960-2000 legat lägre än vad den gjort 2000 och framåt.

      Sett i det perspektivet finns det alltså en underdränering (i den mån grundvattnet alls är kopplat till ytvattnet), dagens torka är o-exceptionell, den som har en brunn som sinat är bara oaktsam, och vattendirektivet har inte alls haft nån negativ inverkan på grundvattnet.

      Radera
  7. Genom 40 år har lant & skogsbrukarna mer eller mindre eftersatt eller så har politikernas tjänstemän förhindrat skötsel och återinvestering i våra dikningsföretag runt om i landet
    Börja där i stället för att gnälla över torkan. Den nuvarande socialistiska lagstiftningen har fört med sig att lantbruket genom så kallad "förgröningslagstiftning" tvingar bonden att till varje pris så höstgrödor som STÅR UNDER VATTEN större delen av vinterperioden. Det kan ju inte leda annat än till en stor del av den katastrof vi nu upplever.
    1992 genomlevde vi 61 dagar utan en droppe regn 12 Maj - 11 Juli.
    För att överleva som bonde behöver man "en skörd" som står på marken, en hel "skörd" hemma på lager och värdet av en "skörd" som man har i sedlar eller på ett fritt bankkonto. Allt det har socialisterna raserat under fyra generationer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gäller egentligen alla företag att ha en rejäl buffert. Men det skall skattas så fort det blir en krona över och dessutom deflateras de sparade pengarna. Inte mycket till långsiktighet eller gromån för innovationer.

      Egentligen gäller det löntagare också. Att ha några årslöner i buffert. Inte några årslöner i lån.

      Radera
    2. Men är inte politiker mer lämpliga att förvalta överskott än dom som jobbat ihop det?

      Radera
  8. Slog mitt hö första veckan i Juni, har bra jordar så jag fick ca 85-90% av förväntad skörd.
    Tidigt slaget med bra TS/proteinhalt så jag kan inte klaga. Har dessutom fått ca 50mm regn för 14 dar sedan så betet ser rätt bra ut.

    Men jag vet hur jävligt det kan vara så jag lider med dom som drabbas.

    SvaraRadera
  9. Det finns ju bönder som tar vatten från någon närliggande sjö eller vattendrag och vattnar. Övriga kanske skulle använda någon effektiv metod som droppbevattning och köpa sjövatten på tankbil, alternativt spara vatten i någon bassäng när det är överföd till när det behövs.

    Låter i vilket fall inte som ett svårt problem att lösa, om man vill.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Övning åt dig. Du har en besättning på 100 kor, de har betesmark på 100 hektar, dvs 100x100x100=En miljon kvadratmeter. Du ska nu spara vatten i en bassäng för att ge en nederbörd på 100 mm i månaden i fyra månader. Hur stor blir bassängen? Det går bra att använda färgkritor.

      Radera
    2. Det är en fråga om volymer. 10 mm regn ger 10 liter per kvadratmeter. En hektar får således 100000 liter eller 100 kbm om det regnar 10 mm. Det är knappt 3 tankbilar med släp för en ynka hektar. Sedam finns det 2,5 miljoner hektar. Om en tiondel behöver vattnas är det run 900000 vändor med tankbil och släp. Om vi kör 10 varv per bil och dag krävs det 90000 tankbilar och släp en vanlig dag. Två procent av arbetskraften måste köra tankbil också, och tre gårdar om totalt 150 hektar behöver lika mycket vatten som Botkyrka eller Eskilstuna.


      Radera
    3. Något sådant. Jag tror många inte förstår hur oerhört mycket bevattning regn står för.

      Radera
    4. Och nej, när det är betesmark så fungerar inte någon droppbevattning, utan hela ytan behöver vatten.

      Radera
    5. En liten anekdot är att när man pratar om en kossas så kallade vattenfotsavtryck räkas den mängd vatten som kommer som regn eller snö på betesvallen.

      Radera
    6. Regn är väl per definition droppbevattning.

      Kunde de inte bara lägga till regnkemikalier i chemtrailen? Det har jag sett fungera i Kalle anka.

      Radera
    7. Om man är beroende av att det aldrig blir torka på sin betesmark för sin besättning så kanske man har valt lite fel, och inte tagit hänsyn till naturen, ungefär som de som bygger strandnära och inte räknar med att vattennivåerna garanterat kommer att svämma över i en framtid. Visst, det kanske funkar 10 eller t.o.m. 20 år, men till slut händer det oundvikliga. Att sen komma och gnälla för att man valt fel, eller inte preppat för sin verksamhet är bara naivt.

      Radera
    8. Så den som har 100 kor borde ha planerat för att behöva slakta av korna ifall det blir torka, och ha en buffert för att köpa in nya kor nästa år.

      Radera
    9. Och vad gäller Sätila så har ni ju en sjö alldeles i närheten. Några km slang borde inte vara så dyrt om bönderna går ihop och köper den plus en bevattningsmaskin. Googlade lite snabbt och såg en rejäl begagnad bevattningsmaskin med rör och spridare för bara 18kkr.

      Radera
    10. Kan nämna att några släktingar som odlade potatis + ett 20-tal kor i Norrland köpte någon km rör och bevattnade sina ägor längs Luleälven, och lyckades få ekonomi i det på ett förhållandevis litet jordbruk. Så det är möjligt.

      Radera
    11. Hade dom vattendom på att ta ut vatten?
      Gjorde de en kalkyl och följde upp avkastningen, att pumpa vatten är inte så billigt som man kan tro, inte en bevattningsmaskin eller arbetet heller.
      Visst kan vi producera mat i landet o fixa fram vatten, men det kommer kosta.
      Anledningen till att Egypten importerar spannmål är ju inte att de inte har vatten.
      It's the economy stupid...

      Radera
    12. De hade pumpen på kraftuttaget på traktorn, körde ut traktorn i vattnet satte ner pumpen, kopplade ihop alla rör (aluminium), sen stod traktorn där och pumpade (hjälpte själv till några ggr att lägga ut rör). Tog några timmar att få allt på plats. Vet inte om de hade vattendom, förmodligen.

      Traktor har alla bönder, rör och pump är en engångskostnad som skrivs av på kanske 30 år eller så. Slitage på traktor och diesel kostar förstås lite.

      Andra fördelar annat än vid torka är att kunna maximera skörarna m.a.p. vatten. Förmodligen gick de plus över tid. De tänkte långsiktigt och förebyggande, preppade helt enkelt.

      Radera
    13. Man behöver bara vattendom på rätt stora uttag. Resten skall bara anmälas till länsstyrelsen.

      Radera
    14. mm, jag ska hälsa regeringen att det finns några kommentatorer på Cornu som kan ordna till det där med matbristen om vi skulle komma dit:-)
      Det är självklart så att det går att ordna fram vatten o mat till folk o grödor, men kommentatorerna här underskattar svårigheten i att manövrera i denna värld.

      Ponera att du är bonde o missväxten/likviditetsbristen står för dörren.
      Att ordna fram typ miljon kronor till utrustning som borde börja vattnat för tre veckor sedan och som du inte vet om du behöver använda igen, är det självklart?

      Radera
  10. Har någon någonsin hört en nöjd bonde? Aldrig jag i alla fall. Jag tror man faller på eget grepp om man alltid klagar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bönder faller väl på egen grep?

      Radera
    2. Att skörden är 50% av den normala är ju nyheter men att den varit 150% av den normala, om det nu varit så nån säsong, hamnar uppenbarligen inte i tidningen.

      Radera
  11. Det stora problemet är att alla vettiga personer lämnat politiken.
    Med puckade beslutsfattare får man dåliga beslut. Å dricksvattnet rinner ut i sjölådan...

    SvaraRadera
  12. Att detta inte fått större uppmärksamhet är lite förvånande..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bönder idag är ett mycket litet "särintresse"

      Radera
    2. Lite, känns som uppmärksamheten medialt inte alls står i proportion till allvarligheten/storleken på problemet.

      Radera
  13. Läget är ju faktsikt ännu mer prekärt. Redan nu är slaktköerna så långa att djur kommer att svälta innan de kan slaktas...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fick meil från min regionala LRF förening.
      De var väldigt noga med att uppmana sina medlemmar att prata om eventuella bekymmer.
      Citat:"Men det viktigaste är att prata om problemet så att ingen känner si g ensam. Med hopp om regn i närtid, vilket tyvärr inte låter helt trovärdigt när man ser prognosen."

      Detta kan kanske ger en viss insikt i hur allvarligt det är.

      Radera
    2. Med den nya djurskyddslagen skall väl djuren ges möjlighet att leva naturligt. Törstdöden är väl högst naturlig, även vargdöden.

      Inget för ivriga djurrättshennor att anmäla alltså.

      Radera
  14. Vad hade hänt om du vänt ner biokol i gräsmattan?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att det lagras in näringsämnen bättre, inte vatten i någon större omfattning.

      Radera
  15. Kan kossor äta glass?

    Det verkar finnas miljoner osålda Ben&Jerrys i Sverige sedan några veckor tillbaka...

    SvaraRadera
  16. Viisst kunde man byggt ut mer vatten men en annan orsak till problemet är urbaniseringen, Ko-urbaniseringen. Alla kor ska bo på samma ställe, i samma stall(stad) helst och då kan det bli problem vid en matkris. Problem med förnödenheter kanske stadsborna också kommer att få känna av i framtiden, allt är inte av godo att klämma ihop sig på en liten yta. Gårdarna blir allt större och färre, det fanns fördelar med lite lagom stora gårdar med färre djur.
    Med stor mängd djur ökar väl också kraven med störa arealer i dess närhet.

    Stoppa Ko-urbaniseringen nu, leve de små gårdarna och de frigående skorna, menar korna.


    SvaraRadera
  17. Det jag tycker är jobbigt är att vi är så beroende av att hyllorna är fulla i butikerna och att importen fungerar som det är tänkt. Runt 50% av det vi äter kommer från import och en komplex logistik-kedja.
    När man läser FOIs memo - "Krisberedskap för livsmedelsförsörjning" från 2015 och slutsatsen
    "Det har inte inom ramen för denna kartläggning kunnat identifieras några specifika strukturer för ett solidariskt samarbete rörande livsmedelsförsörjning inom EU, som skulle kunna nyttjas av Sverige vid en livsmedelsförsörjningskris."
    så blir man lite oroad. En missväxt kommer ju drabba alla länder i vår närhet också. Man får revidera sina preppers-planer och se till att matkällaren är fylld med rovor och kål.

    Tänk om vi hade haft ett Centerparti som hade jobbat för lantbrukarnas och glesbygdens situation och satt upp frågor kring matproduktionen i Sverige på agendan istället! Då kanske man skulle sova lite tryggare.

    SvaraRadera
  18. Är ute med doggen och följer en gip mot skogen. Vid träden ser inte gräset att lida av torka jämnfört med öppen gräsyta. Skulle det kunna vara så att plantera mera träd och buskar på jordbruksmarken skulle leda till ett mikroklimat som skullegöra jordbruksmarken mindre känslig för kortare perioder av mindre nederbörd?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det fungerar dåligt med socialistiska/storkapitalistiska jättemaskiner.

      Radera
    2. Det beror på vad manvill vara effektiv på, att förvalta resuser som jord och vatten och andra ekosystemtjänster eller om det ska gå geschwint och med lite arbetskraft och skörda och andra markarbeten som kanske är helt onödiga.

      Radera
    3. Hamlade träd på betesmarker ger även tillgång till foder och inte lika känsliga flr lite nederbörd under kortare perioder de ger även andra fördelar. Finns mycket man kan göra för att förbättra man kanske inte ska låta visa Täby eller Öviks bor bestämma vad som är bäst eller att maskiner alltid är den bästa lösningen de kan ibland på långsikt vara den sämsta.

      Radera
  19. Stora enheter torde vara ett delikat mål för fi. (Fi modern översättning av förlegat ord är typ Putin med pangpang, inte hans parti eller nåt parti alls alltså).

    Olyckligtvis kan stora täta enheter göra det enklare att svälta
    En massa storstadsbor så blir feta som slipsar, slipsknuttar.

    SvaraRadera
  20. 1890 när vi hade ängsjordbruk och "äng var åkers moder" behövdes det 5 miljoner ha åker och äng för att försörja 4,8 miljoner svenskar. I dag finns det 3 miljoner ha åker och det bor 10 miljoner i Sverige...….

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är oljan åkerns moder nu? Kan det finns en möjlig att dagens jordbruk inte är hållbart i längden utan måste moderniseras? Agroforestry är kanske framtiden? Sågnågot om Indien där man planterad 66 miljoner träd för att göra landet igen.

      Radera
    2. Skog nära åker sänker skördar markant, så svaret är nej.
      Indien är som Sverige?
      Sitter ni bara o gissar här inne?

      Radera
    3. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Agroforestry Skulle väl kunna anpassas till svenske förhållande. Gå ut titta var hräset är grönast.

      Radera
    4. https://www.fwi.co.uk/news/9-reasons-plant-trees-land Kan vara nåt att tänkt men kanske minimalt med regn i två månader sätter käppat i hjulet men det är väl att föredra. Det inge skog utan en samplatering av växter. Men om vill hålla gubbenkelt med gran hör och säd där så kan jah förstå att blir svårt när huvet inte hänger med.

      Radera
    5. Jordbruksgrödor är betydligt effektivare när det gäller att fånga solenergi än träd. Jo, uttrycket att dagens jordbruk omvandlar olja till mat förekommer.

      Radera