Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-06-12 14:50

PEAB varslar 180 personer i Stockholm - säljs inga bostadsrätter

Det börsnoterade byggbolaget PEAB varslar nu 180 personer i Stockholm, varav hälften tjänstemän. Till DN anges orsaken vara att försäljningen av nya bostadsrätter i princip har upphört i Stockholm.
Dagschart PEAB-aktien.

Bolaget varslar alltså 90 hantverkare och 90 tjänstemän, även om fackliga förhandlingar örstås pågår.

DN uppger att det inte längre säljs nya bostadsrätter i Stockholm och att en del bolag rear ut lägenheter för att alls lyckas sälja dem. PEAB säger till tidningen:
"Det finns ett fortsatt behov av bostäder i Stockholm, men mer prisvänliga bostäder. Vi behöver anpassa vår produktionsapparat för att kunna möta den efterfrågan."
Det är ju ett fint medgivande att bostäderna man bygger inte är prisvänliga.

PEAB:s varsel lär knappast vara det första vi ser på tidigare överhettade lokala eller regionala bostadsmarknader.

På annat håll har säljstart av sk Bostadsrätt 2.0, i praktiken ett förtäckt sätt att köpa ett hyreskontrakt, påbörjats av Well Fastigheter. Man betalar en "insats" på 12 250:- SEK per m2 och sedan en hyra på 6000:- SEK i månaden för en etta på 20 m2. Alltså 245 000:- SEK för ett hyreskontrakt på en hyra om otroliga 3 600:- SEK per m2 och år. Dock ska tydligen bostadsrättsföreningen faktiskt amortera så avgiften påstås falla över tiden. Man ska också komma ihåg att amorteringarna i bostadsrättsföreningen är avdragsgilla vid försäljning av hyreskontraktet bostadsrätten. Om man lyckas sälja bostaden med vinst får man alltså rejäla avdrag mot vinsten, alternativt stora förlustavdrag att kvitta mot inkomst av tjänst.

Dessvärre finns inga ekonomiska planer publicerade online, så detaljerna kring amorteringen är höjda i dunkel. Föreningen ska tydligen inte beröras av ränteutvecklingen, eftersom "du slipper ångest över ränteläget oavsett vad som händer i världen". Föreningen ska nämligen ha låst räntan på 2.5% (utan avdragsrätt för klubbmedlemmarna) i 20 år.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så lång blogginlägget är publicerat.

58 kommentarer:

  1. Herregud.

    "BRF 2.0" är ju som 1989-1992 i repris.

    Då hade vi också högbelånade bostadsrättsföreningar med jättehög avgift.

    Nåja, en skillnad är förstås ränteläget och att man i "BRF 2.0" har fast ränta under mycket lång tid. Men det kan mycket väl snabbt bli så, om efterfrågan viker totalt, att en sådan förening blir konkursmässig om alla lägenheterna inte säljs...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan du utveckla hur det är 89-92 i repris? Jag hade inte mycket till förstånd på den tiden, men det har återberättats att individer drabbades rejält när det sket sig.

      I det här fallet pratar vi om som värst några hundra tusen. Det är inte direkt personlig konkurs tack vare det värdet i kronor 2018, för någon (=någon som överhuvudtaget är välkommen att skriva på kontraktet). Är ju lite skillnad på några hundra tusen 1990 och några hundra tusen 2018.

      Radera
    2. Man ska väl ta i beaktande att det potentiellt kan bli svårt att ens ge bort lägenheten, att man därmed blir sittandes med att betala en hyra på 6000 trots att man flyttat. Fördelen med hyresrätt är i vilket fall att det bara är att säga upp kontraktet. Möjligt att jag missat nåt.

      Radera
    3. Hösten 1992 steg repo-räntan till 500%...
      1993 kunde man "köpa" en BR där Ingvar Carlsson bor för 1:-
      Dvs man tog över sin del i föreningens skulder..

      https://www.privataaffarer.se/articles/2012/09/14/det-osannolika-kan-alltid-intraffa/

      https://sv.wikipedia.org/wiki/Finanskrisen_i_Sverige_1990%E2%80%931994

      Radera
    4. Du kan alltid lämna tillbaka bostadsrätten till föreningen, det blir då dina grannars huvudverk att få ihop till räntebetalningarna på föreningens lån med en medlem mindre som betalar.

      Radera
    5. Man kunde osäljbara lägenheter med hög avgift återgå till föreningen och då fick övriga medlemmar dela på kostnaden. Tror det var ett års karenstid från anmälan tills föreningen var tvungen att ta emot lägenheten, så illa kunde det vara då.

      Radera
    6. Du kan alltid välja att lämna tillbaka bostadsrätten till föreningen. Du får inga pengar för det, men du blir av med ditt ekonomiska åtagande (förutom ev. lån du skulle ha kvar på den, som så klart måste betalas). Så funkar det på små order ute i landet där en bostadsrätt kostar så lite att det kanske inte ens är värt att anlita en mäklare för att sälja den (vi pratar värde på ett par tiotusen kronor).

      Radera
    7. Som många varit inne på, börjar folk få ekonomiska problem så får resten av föreningen ställa upp, så avgiften på 6 000 kr/mån kan snabbt stiga till betydligt mer. Säg 9 000 kr/mån, och då är bostadsrätterna sannolikt väldigt lite värda.

      Notera att det är ettorna på ynka 20 kvm som kostar 6 000/mån. Den som vill ha en större lägenhet löper också en större risk:

      "1 rum och kök, 20 kvm, insats 245 000 kr, avgift 5 995 kr per månad (kräver en bruttohushållsinkomst på 17 985 kr per månad)
      2 rum och kök, 43 kvm, insats 495 000 kr, avgift 9 959 kr per månad (kräver en bruttohushållsinkomst på 29 877 kr per månad)
      3 rum och kök, 62 kvm, insats 795 000 kr, avgift 15 495 kr per månad (kräver en bruttohushållsinkomst på 46 485 kr per månad)
      4 rum och kök, 85 kvm, insats 995 000 kr, avgift 18 995 kr per månad (kräver en bruttohushållsinkomst på 56 985 kr per månad)"

      Den som slår till på trean, till exempel, kan bli av med hela insatsen -- och det svider sannolikt lite mer, samtidigt som månadsavgiften stiger.

      Jag skulle gärna se den ekonomiska planen, det vill säga hur snabbt man räknar med att amortera föreningens lån.

      Jo, man kan alltid skänka bostadsrätten till föreningen, men då är man också av med _hela_ insatsen och resten av föreningen får en större börda att dela på.

      Jag har själv tyckt att läget inte varit så farligt i det stora hela på BR-marknaden, just för att föreningarna i sig varit någorlunda stabila (dvs lån på kanske mindre än 5 000 kr/kvm/lgh), men här handlar det om något helt annat.

      Radera
    8. Med take på att man binder räntan i 20 år blir avgiften förutsägbar. Så varför skulle de som köper få ekonomiska problem?

      Hög avgift är inget problem förutsatt att en stor del är till amorteringar.

      Radera
    9. Det vanliga -- arbetslöshet och/eller skilsmässa och/eller sjukdom.

      Men du har rätt, 90-talskrisen triggades av skarpt stigande realräntor. Jag ser inte det hända i Sverige i närtid. Men en riktigt kass konjunktur kan ändå sänka läget.

      Radera
    10. "3 rum och kök, 62 kvm, insats 795 000 kr, avgift 15 495 kr per månad."

      Det är i klass med en nybyggd hyresrätt som inte kostar 795.000 i insats, jag har svårt att se detta som en attraktiv bostadsform med dessa priser/avgifter..

      Radera
    11. Fast i hyran du jämför med finns ingen amortering som kommer dig till nytta.

      Radera
    12. Nu vet vi inte hur mycket av avgiften som är amortering men du har rätt om man ser på lång sikt, kortsiktigt är det samma belastning på hushållets kassaflöde och det är många som bara ser till det.

      Radera
    13. Den som orkar skulle ju kunna göra en grov gissning på vilken amorteringstakt det rör sig om.

      Vi vet insatsen per kvadratmeter.

      Vi vet räntesatsen.

      Vi saknar den totala låneskulden i föreningen (dvs totalpris/kvm minus insats/kvm).

      Vad kan den ligga på tro? I ett liknande projekt i Sollentuna hittar jag en etta på 31 kvm för 2 miljoner och en avgift på typ 2000 kr/mån. Om produktionskostnaden är någorlunda densamma, så har i så fall ettan på 20 kvm i vårt exempel kostat ungefär 1 300 000 kr, eller ~1 050 000 kr i lån i föreningen som "tillhör" denna lägenhet.

      Med denna lånenivå så består avgiften, dvs de 6 000 kr/mån, av:

      Ränta: 2 187 kr (1 050 000 x 0,025 / 12)
      Drift: X kr
      kvar till amortering: Y kr

      Vi kan ju sätta driften till 1 500 kr/mån för skojs skull, det spelar ingen jättestor roll, och då blir det kvar 2 313 kr/mån i amortering.

      28 papp om året. Det vill säga en amorteringstakt om 35-40 år. Ja, det skulle kunna vara rimligt. Någonstans i storleksordningen 30-40 år tar det innan lägenheten når en mer "normal" avgiftsnivå om dessa antaganden stämmer.

      Tja, det kan funka -- så länge det inte blir andra, billigare lägenheter lediga i närområdet...

      Radera
    14. "3 rum och kök, 62 kvm, insats 795 000 kr, avgift 15 495 kr per månad".
      Vilket rikspucko köper en insatslägenhet för 800k med en hyra på 15,5k/månad och 62 kvm? Rkitigt slut i huvudet måste man vara. Den enda som kan hamna där är kommunen som placerar en flykting där. Det är enkelt att vara givmild med andras pengar. Ja, kommunerna lånar dessutom otroliga summor. Någon som sett någon handlingsplan hur Malmö ska ta sig ur sitt bidragsberoende? Eller räknar dom med bidrag i evigheter? Malmös politiker borde få sparken allihop. Nollor.

      Radera
    15. Malmö är tyvärr inte ensamma om detta. Inte för att det gör saken bättre, men kommunerna i t ex norrlands inland har ett större beroende av utjämningspengar.

      Skåda den bistra verkligheten.

      Topp tio mest bidragsberoende kommuner:

      Sorsele: 27 837 kr/inv
      Dorotea: 27 548 kr/inv
      Åsele: 27 119 kr/inv
      Vilhelmina: 26 716 kr/inv
      Bjurholm: 25 824 kr/inv
      Berg: 24 178 kr/inv
      Pajala: 24 081 kr/inv
      Ragunda: 23 657 kr/inv
      Övertorneå: 23 542 kr/inv
      Bräcke: 23 223 kr/inv

      Malmö ligger en bit ner men klart på över halvan:

      Skinnskatteberg: 15 509 kr/inv
      Malmö: 15 390 kr/inv
      Sävsjö: 15 109 kr/inv

      Göteborg ligger mycket bättre till:

      Nykvarn: 4 385 kr/inv
      Göteborg: 4 114 kr/inv
      Värmdö: 4 102 kr/inv

      ... medan såklart Stockholm och liknande rika kommuner är nettobetalare:

      Nacka: -2 031 kr/inv
      Stockholm: -4 298 kr/inv
      Täby: -5 770 kr/inv

      ... och det är Danderyd, som betalar absurda 17 208 kr/inv, som har den sämsta dealen i utjämningssystemet.

      Radera
    16. "Du kan alltid lämna tillbaka bostadsrätten till föreningen, det blir då dina grannars huvudverk att få ihop till räntebetalningarna på föreningens lån med en medlem mindre som betalar."
      I teorin då: vad händer om ALLA lämnar igen sina lägenheter ? Eller blir sista man kvar med Svarte Petter ?
      Kan ju bli bråttomt i dörröppningen isåfall.

      Radera
    17. Att småkommuner får utjämnings bidrag är ok. För dom har inte de ekonomiska motorerna som storstäderna har. Malmö däremot, som Sveriges 3'e största stad, borde däremot generera överskott till resten av landet. Och eftersom dom inte klarar av det så är politikerna nollor. Dom borde få sparken allihop.

      Radera
    18. hakan_975: Exakt detta hände under 90-talskrisen. Det blev för dyrt att bo kvar, fler lämnade sina lägenheter, det blev ännu dyrare = KK eller rekonstruktion av föreningen.

      Spartacus: Jaha, men Vaxholm, Vellinge, Sotenäs och Öckerö är ju också småkommuner? Nä, jag förstår vad du menar, norrlandskommunerna klarar sig tydligen inte utan bidrag.

      Men min poäng är att Malmö, som får mycket skit för att de i absoluta tal tar emot väldigt mycket statsbidrag, har gott sällskap av många kommuner med liknande situation som inte får tillnärmelsevis lika mycket skit.

      Som exempel:

      Malmö: 15 390 kr/inv
      Södertälje: 14 725 kr/inv
      Botkyrka: 14 619 kr/inv
      Eskilstuna: 14 588 kr/inv

      Alla dessa kommuner har liknande problem -- och surprise surprise, styrs av vänstern. Lösningen är alltså att sparka ut vänstern ur kommunfullmäktige runt om i landet.

      Radera
    19. Joakim Persson, Hur skulle det se ut om vi betraktar lönerna från alla statliga verk som bidrag?

      Radera
    20. Det är en rolig fråga, som varit uppe till diskussion på bloggen innan faktiskt. Ingen är intresserad av att diskutera vidare när sanningen om vilka orter som har störst andel personer som jobbar hos statliga och kommunala arbetsgivare dock.

      Topp tio kommuner efter andel statligt anställda (statlig förvaltning + statliga affärsverk + statligt ägda företag och organisationer):
      #1: Kiruna
      #2: Karlsborg
      #3: Boden
      #4: Arvidsjaur
      #5: Solna
      #6: Gällivare
      #7: Härnösand
      #8: Uppsala
      #9: Upplands-Bro
      #10: Lund

      Topp tio kommuner after andel kommunalt/landstingsanställda:
      #1: Säter
      #2: Vännäs
      #3: Forshaga
      #4: Eksjö
      #5: Lycksele
      #6: Högsby
      #7: Vilhelmina
      #8: Åsele
      #9: Bräcke
      #10: Salem

      Notera att några kommuner med hög andel kommunanställda också dyker upp i listan över de kommuner som också tar emot mest bidrag.

      Och slutligen, de produktiva kommunerna.

      Topp tio kommuner efter andel privatanställda:
      #1: Täby
      #2: Upplands Väsby
      #3: Älmhult
      #4: Gnosjö
      #5: Burlöv
      #6: Nacka
      #7: Vellinge
      #8: Markaryd
      #9: Götene
      #10: Sigtuna

      ... Stockholm kommer faktiskt på 14:e plats bland kommuner med högst andel privatanställda, men bara på 33:e plats på topplistan över statligt anställda, och absolut sist på listan över andelen kommunanställda.

      Radera
    21. Vad lever Täby på då? Hemlig diamantgruva? Eller har man direktörer som livnär sig på proletärer? :)

      Radera
    22. Angående privat kontra statlig. Vissa saker ska man fan inte privatisera. Skolan är sånt misslyckade man tror inte det är sant. 2015 var vi sämst i Europa. Läste ett dokument om eländet. Mycket värre än man tror. Privatiseringen klarar inte av att leverera. Total härdsmälta. Sen finns lobbygrupper som ljuger och drar in miljarder.
      Och vården med Carema. Vet personligen om fall där gamlingar ligger neddrogade 18.00 för att det inte finns personal. Fullt friska människor. Sedan får dom mat som är så näringsfattig att dom dör! I USA hade ägarna suttit bakom lås och bom.

      Radera
    23. Många små ordentliga företag, och relativt sett få som jobbar kommunalt.

      Älmhult och Gnosjö känner nog många till som ordentliga kommuner, men Täby är faktiskt något liknande. Kommunen har inte många anställda i nån av dessa kommuner.

      I trista siffror:
      Täby:
      > Statlig förvaltning + statligt ägda företag: 831 pers (3,5%)
      > Kommunen + landstinget + kommunalt ägda företag: 2 726 pers (11,4%)
      > (Privata) aktiebolag + övriga företag: 19 991 pers (83,3%)
      > Övriga organisationer: 458 pers (1,9%)

      Radera
    24. Spartacus, om lägenheten kostat 4 miljoner och avgiften varit 6000 sek och du hade amorterat 10 000 i månaden i "privat". På viljet sätt är det annorlunda?

      Den enda viktiga frågan som ingen ställer. Vad kostar bostaden att köpa; allt annat är bara en finansieringsfråga.

      Och med vad kostar bostaden menar jag såklart eget och föreningens lån på lägenheten.

      Radera
    25. Täby byggde väl inte så många allmän(o)nyttiga lgh under miljonprogrammets dagar och såg därmed till medvetet eller omedvetet att kommunens invånare var mer skattebärkraftiga än andra kommuners...
      Men, kommunen sågs väl inte som den "progressiva" och "framtidssatsande" kommunen då...

      Frågan är också om exv. en lärare skall ses som en "tärande" kommunanställd eller en "närande" privatanställd...

      En lärare i en friskola, är denne närande eller tärande ?

      Radera
    26. Täby har väl alltid haft ett gott rykte som en skötsam kommun. Du behöver inte projicera, Bengt.

      Här är också inne på en liten luring med den statistiken jag visat. Här räknas t ex friskolor och privata vårcentaler som privata företag, så man får vara medveten om detta. Det förändrar dock inte den grundläggande bilden om vilka kommuner som har ett friskt näringsliv och vilka som har ett dött.

      Radera
    27. De privatanställda Täbyborna jobbar väl ofta i Stockholms kommun? Eller vad är det för siffror du tittar på egentligen?

      Dvs, antingen
      1. Täbys siffror säger ingenting om huruvida Täby har ett friskt näringsliv?
      Eller
      2. Dina siffror har inte med den stora andelen Täbybor som arbetar i annan kommun än Täby?

      Radera
    28. Det är RAMS sysselsättningsstatistik från 2013 (jag tror inte strukturen ändrats så mycket sedan dess) angående "dagbefolkningen", dvs personer som jobbar inom Täby kommuns gränser. De som jobbar utanför Täby, tex i Stockholm, räknas i den kommunens siffror.

      Det är alltså (2) som gäller.

      Radera
  2. Det är väl ett bra sätt för folk med ok lön men med lite kapital som inte kommer in på dagens marknad.

    Varför skulle det vara negativt med en högre avgift och därmed en högre amorteringstakt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur hög är amorteringstaken?

      Radera
    2. För det är en helt värdelös "investering". Dels betalar du en väldigt dyr hyra. Och dessutom kräver den 800k som du kanske aldrig får tillbaka. Hur många år tar det för dig att spara 800k? Politikerna har tagit in 1 miljon folk sista 10 åren. Men ser du några politiker som fixar bostäder? Tänka verkar inte vara deras bästa talang. Lööf tycker 30 miljoner ska komma hit. Någon kortslutning i huvudet är det när man inte ens tänker på effekterna.

      Radera
    3. Det är inte hyra i fallet utan avgift.

      Varför skulle dessa 800 000 sek försvinna i tomma luften?

      Radera
  3. Tidigare var räntan det styrande för månadsbetalningarna. På grund av ränteavdragen blev månadsbetalningarna (och kostnaden) lägre om lånen låg på den boende och inte föreningen. I och med amorteringskravet, som inte finns på föreningen, blir nu betalningarna lägre om lånen ligger på föreningen. Totala kostnaden blir så klart högre men tanke på Stockholmarnas inställning kan det mycket väl funka trotts att det ser riskfyllt ut. Intressant. Även intressant att erbjudandet om 1:orna väl inte verkar helt galet jämfört med andra nya ettor, både hyres och brf. Erbjudandet om fyrorna däremot skulle jag vara väldigt skeptisk till att hoppa på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du glömde ta med: fastighetsskatt, statliga lån, amorteringstid. De finns inte idag. Ränteavdragen var mycket större förut. Och räntan är sjuklig på -0.5%. Det är många faktorer som påverkar priset. Bara räntan gör tillgångspriserna övervärderade. Om du räknar med en räntehöjning på 3,5%, en amorteringstid på 25 år och fastighetsskatt på 0,5%? Hur mycket är du beredd att betala då?

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Om man desperat tycker sig behöva bostad får man jämföra med tillgängliga alternativ idag vilka för många nog kan vara ännu sämre. Men är man inte desperat aktar man sig om man som jag tror att priserna på nybyggnation kommer att sjunka ganska mycket.

      Radera
    4. Framförallt ettorna kan säkert bli populära bland alla de som harvar runt i andrahandsträsket.. får man låna till insatsen? Öppnar om inte annat för fler föräldrar som har råd att hjälpa sina stockholmsdrömmande bondsöner.

      Radera
  4. DI påstår att det råder brist på byggnadsarbetare. Motstidiga uppgifter med andra ord.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en liten brist på byggnadsarbetare, och har varit så länge. Men brister lär ju bli något mindre i Stockholmsregionen, på marginalen, när Peab varslar.

      Se konjunkturbarometern: Konjunturbarometern maj 2018.

      Diagrammet på sidan nio säger det mesta. Hälften av företagen ser fortfarande brist på anställda som sitt främsta hinder. Ergo, det råder i nån mening brist på byggjobbare -- men det har hänt mycket och om ett halvår är det kanske ingen större brist längre?

      Radera
    2. Är det som med bristen på ”duktiga utvecklare”?
      Verkar förlvrigt vara ett allmänt problem.. företag som inte kan locka med sitt namn, utan bara ord som ”spännande, häftigt, framgångsrikt” verkar ha svårt att hitta ”duktig personal”.

      Påminner lite om bostadsmarknaden faktiskt när man kör en koll och ser samma tjänster som man såg i vintras.. ofta har de bytt mäklare (rekryteringsfirma)

      Radera
    3. Lite så kanske. Man låter hellre tjänsten stå tom än att anställa folk som man inte tycker håller måttet.

      Radera
    4. Eller Man låter hellre tjänsten va tom än att betala folk som håller måttet så mycket att de vill komma och jobba.

      Radera
  5. Det är lungt, bara att skicka dom till NCC i Göteborg...

    http://www.gp.se/ekonomi/byggj%C3%A4tten-vill-anst%C3%A4lla-500-600-i-g%C3%B6teborgsomr%C3%A5det-1.6521124

    SvaraRadera
  6. Är det kaklet som börjar komma nära?
    Skämt åsido är det väntat.
    Skulle föreslå att man passar på och flyttar arbetskraft från alla bostadsprojekt som saktar in till alla de infrastrukturprojekt som pågår runtom (i Stockholm tex) så de blir klara snabbare. 3-skift tex ni vet istället för tusentals omläggningar i flera år.

    SvaraRadera
  7. Wow! En klassisk signal om att bomarknaden är på väg utför efter överhettat läge.

    SvaraRadera
  8. Under tiden oroar man sig i Finland över tilltagande skuldsättning.

    "Av tradition har stora husbolagslån setts som en belastning och husbolag med stora skulder har betraktats som "dåliga" bolag. Men i dag är det mer regel än undantag att nybyggda lägenheter säljs med en skuldandel på upp till 70 procent.
    – Ännu för fem tio år sedan var husbolagets skuldandel högst 30 procent"

    https://www.hbl.fi/artikel/husbolagens-vaxande-lan-ar-en-dold-skuldbomb-2/

    Här ska alltid skuldfritt pris skrivas ut i lägenhetsannonser.

    Jag vet inte vilken skuldandel som betraktas normalt i Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ojdå. Nybyggda bostadsrätter ligger generellt sett i Sverige på en ganska låg "skuldnivå", 30% eller nåt i den stilen.

      "BRF 2.0" är motsatsen, med uppskattningsvis 80% skuldnivå (se kalkyl ovan). Just denna höga skuldnivå var en bidragande orsak till problemen med nybyggda BRF under 90-talskrisen.

      Radera
    2. Finlandssvenska har sådana härliga , ja närmast "vackra och mjuka" ord!
      Husbolagslån i.st.f bostadsrättsföreningslån..
      :-)

      Radera
    3. Intressant info om Finland som ofta nämns som ett exempel på en fin bostadsmarknad för köpta bostäder, med amortering och allt.

      Dock så är det bara varianter på samma tema överallt. Antingen är individen skuldsatt eller så är föreningen det, på samma sätt som antingen är staten skuldsatt eller så är skattebetalaren skuldsatt.

      Samma med amorteringen i Finland som många lånar till. man amorterar alltså enligt de föreskrifter som finns sen byter man bostad eller lånar upp sig igen efter en tid så skulden består fast man följer sina åtaganden för amortering.

      Radera
    4. Bostadsaktiebolaget som äger aktielägenheten jag bor i (hyr av aktieägaren) är skuldfritt vilket syns på de skuldfria priserna på lägenheterna. Så är det ofta med äldre BAB.

      Radera
  9. "Man betalar en "insats" på 12 250:- SEK per m2 och sedan en hyra på 6000:- SEK i månaden för en etta på 20 m2.".
    Insatslägenheter kallades detta vid 90-tals krisen. Betala som en bostadsrätt och sen betala som en hyresrätt. Kom mot slutet innan krashen, när det började bli svårt att kränga bostäderna. Deja vu......

    SvaraRadera
  10. Jag bjuder på en länk från Aftonblaskan som visar hur snabbt priserna stegrades efter 90-talskrisen.
    http://wwwc.aftonbladet.se/bostad/9906/01/tabell1.html

    SvaraRadera
  11. Dr A Nilsson.
    Du glömde ta med dom som betalade för krisen.
    – Mina skulder ligger på över sex miljoner kronor inklusive ränta på ränta.
    – Så en miljon på 90-talet har växt till sex miljoner?
    – Ja...
    Från
    https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/620716?programid=1316

    Dessutom. Situationen idag är inte samma som 90-talet. Problemet idag är överbelåningen. Minusränta, amorteringsfria lån, fastighetsskatt borttagen osv, har skapat överpriser. Japan krisen 90 har samma beteende gällande låg ränta och pengar i överflöd. Bostadspriserna i de japanska storstäderna ligger IDAG på 1/3 del av priserna då!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut! Jag hade ingen agenda med länken utan tyckte mest den var intresssant med relativt bra statistik för den tidsperioden.

      Radera
  12. "Till DN anges orsaken vara att försäljningen av nya bostadsrätter i princip har upphört i Stockholm."

    Problemet är att de försöker sälja bostäder till priser som folk inte vill betala.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis. Det finns nog en efterfrågan, men inte på dessa prisnivåer. Enkelt, priserna ska ned. Bara inte makthavarna förändra spelreglerna och ökar kreditflödet.

      Radera
  13. "... Efter en lång tid med låga räntor och högkonjunktur ser Hans Wallenstam en krasch på bostadsmarknaden framför sig.
    – Det blåser ju in likviditet i marknaden nu, säger fastighets-vd:n...."


    http://www.gp.se/ekonomi/wallenstam-kan-bara-sluta-p%C3%A5-ett-s%C3%A4tt-1.6532060

    SvaraRadera