Cornucopia?

Aktuellt

Ny e-novell/ljudbok: Valet av Lars Wilderäng - Berget och Oscar nu också som ljudbok

Midsommarhelgen är nu räddad där du kurar under din varma filt eller gömmer dig under regnkläderna. Nu finns min nya e-novell, den säkerhets...

2018-06-03 15:40

Nej, det är inte hushållen som orsakar vattenbrist

Återigen är det föga överraskande tal om vattenbrist och kommuner uppmanar hushållen att spara på vattnet eller införa bevattningsförbud. Men verkligheten är att hushållen konsumerar långt mycket mindre vatten än vad som sägs, medan den bistra sanningen är att det är industrier och företag som förbrukar mest vatten. Och att kommunerna inte byggt ut VA i takt med växande befolkning.
Mikrolokal anekdot från min Netatmo-väderstation. 18.3 mm regn i maj 2018. Enligt SMHI var nederbörden i maj 2017 27 mm i Borås och medel 58 mm. Torrast var 1955 med noll mm nederbörd i maj.
Det hävdas att svenskarna konsumerar 180 liter per person och dygn, men mina egna experiment visar på långt mycket lägre vattenförbrukning. I mitt hushåll låg förbrukningen på 70 liter per person och dygn, vilket är avsevärt mer rimliga siffror.

Så varifrån kommer de där höga siffrorna egentligen? 

Kanske räknar man in industrins och företagens vattenförbrukning och slänger det ansvaret på hushållen? Kanske är det korrekt - det är arbetsplatser där hushållens arbetande jobbar som förbrukar vattnet.

Industrin förbrukar enorma mängder vatten i sina processer - vatten man får i princip gratis. Den utskällda VD:n för Nestlé höll ett anförande om detta i en intervju för några år sedan, där han menade att vatten som mänsklig rättighet ska vara gratis, dvs ett antal liter per dygn och person, men konsumtionen över detta - speciellt hos företagen - ska kosta. Och det rejält.

Så är det inte idag. Idag betalar företag mänskliga rättigheter-priser för vattnet. En del företag får rent av vattnet i princip gratis i Sverige via vattendomar.

Så uppmaningar om att spara på vattnet bör riktas mot storförbrukarna inom industrin - och det är inte hushållen med sina snålspolande toaletter och duschar. Men eftersom vattnet är i princip gratis för industrin finns förstås inga incitament att spara på vatten.

SMHI:s och SGU:s tjänst grundvatten.nu rapporterar om normalt eller över normalt grundvatten för sk stora magasin i större delen av landet. Det inkluderar Göteborgsområdet där kommunen nu fått för sig att gå ut med en varning om att vattnet kan ta slut, trots att det är mer grundvatten än normalt. Ska man gissa att det är politik för att skrämma folk inför valet, för med verkligheten har det inte att göra?

Sk små magasin kan ligga dåligt till, men som mest kritiskt är det inte i Göteborgsområdet, men väl i Halland-Småland-Skåne. Göteborg får för övrigt sitt dricksvatten från Göta Älv. Vi får väl se om den älven torkar upp i sommar vilket kommunen verkar tro ...

Göteborgs problem verkar inte vara att det är brist på vatten i lagren, utan att konsumtionen gått upp pga värmen och frånvaron av den annars i Göteborg allerstädes närvarande dagliga nederbörden.

Bloggens läsare har förstås redan vattenberedskap och vatten lagrat för när kommunens vatten inte längre kommer ur kranen och klarar åtminstone dricksvattnet.

Att det kan bli brist på vatten har inte nödvändigtvis med klimatförändringar att göra. I grunden finns det ekonomiska system världen använder, i form av evig ekonomisk tillväxt i en ändlig värld. När svensk BNP (=ekonomisk aktivitet) ökar år efter år och Sverige beslutat att snabbt expandera befolkningen, så förbrukas det helt enkelt mer vatten, utan att de kommunala VA-näten byggts ut och utan att vattendomarna expanderats för att kunna dränera mer av våra vattenreservoarer. I politikernas naiva värld tror de att samhället kan expandera volymmässigt och ekonomiskt utan att det ska dra mer resurser. Exempelvis har Göteborgs kommuns befolkning ökat med 10% sedan 2010. Det innebär också åtminstone 10% ökad vattenkonsumtion för hushållen. 

Verkligheten är att svensk infrastruktur har levt på arvet från DDR-Sveriges överbyggnation, men att verkligheten nu kommit ikapp och vi faktiskt måste betala för en expansion av samhället och inte bara kan luta oss mot gammal infrastruktur. 

Problemet är alltså att kommunerna snålat och inte byggt ut vattenförsörjningen i takt med expanderande befolkning och ekonomi. Vatten finns det gott om, liksom inkompetenta naiva politiker.

Och Göteborgs kommun - bevattningsförbud? Jag ser fram emot att ni slutar bevattna kommunens gröna ytor, blomplanteringar, samt i synnerhet det enormt vattenslukande Liseberg. Sluta också att spola rent Avenyn. Sedan kan ni väl återkomma i frågan. Nähä, har Lisbergs växter kostat miljontals kronor och är inget ni vill förstöra genom att sluta vattna? Fundera då på hur många miljoner alla villaägare lagt på sina växter i trädgårdarna.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så lång blogginlägget är publicerat.

48 kommentarer:

  1. Glöm inte att vattendistribution är ett monopol och att prismekanismen är satt ur spel (till skillnad från t.ex. elpriset). Hade kranvattnet kostat en krona litern hade nog folk varnat mer sparsamt,

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt korrekt, bra förklarat enligt nedan:
      https://www.mises.se/2018/06/01/vattenbristen-orsakas-av-prisregleringar/

      Radera
  2. Hos mig är inte vattennivån ett problem, men dom säger att reningsverken går på max kapacitet

    SvaraRadera
  3. Ja kommunerna vet ju rimligen hur mycket som är privat konsumtion, de fakturerar ju. Men en stor del av den totala förbrukningen är nog förluster i lednings nätet, det läcker ju lite här och där... Även detta vet ju kommunen storleken på är ju bara att ta diffen på vatten ut och fakturerat totalt.

    SvaraRadera
  4. På lite sikt så ska somrarna i Sverige bli något mer nederbördsrika än de senaste decennierna.
    https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/uppvarmningsnivaer?area=swe&var=n&sc=15C&seas=som&dnr=0&sp=sv&sx=0&sy=1241

    SvaraRadera
  5. Tycker det är finare med grön än gul gräsmatta, så jag vattnar nästan varje dag. Stockholm vatten är leverantör och lär inte torka upp förrän Mälaren är tom. Vatten är ju dessutom nästan gratis så varför spara på det.

    SvaraRadera
  6. Professor Per Bylunds vinkel på det. Stämmer rätt väl överens med vad Norpan skriver ovan.

    https://www.mises.se/2018/06/01/vattenbristen-orsakas-av-prisregleringar/

    SvaraRadera
  7. "Industrin förbrukar enorma mängder vatten i sina processer - vatten man får i princip gratis." Förvisso, men det kan nog skilja mellan olika industrier om de använder "dricksvatten" i sina processer (livsmedelsindustrin förhoppningsvis) och andra som antagligen har egna system där vattnet återanvänds. Har du siffror?

    SvaraRadera
  8. Tusentals kubik försvinner ju i bristande vattenledningar. Vattentornet här i Kalmar har väl varit nära att tömmas några gånger pga läckor. Dessa siffror lär ju gå på hushållens förbrukningssiffror.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lite som med övrig infrastruktur, skola, äldreomsorg, försvar, pensioner osv. Nu när vi har otrolig med pengar över i Sverige så kommer det att bli så mycket bättre.

      Radera
  9. Undrar hur mycket svenska Coca-Cola och Carlsberg betalar per liter?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Coca Cola förlade sin Sverigefabrik till Haninge/Jordbro just pga tillgången på rent, billigt och säker tillgång på vatten (Stockholm vatten).

      Radera
    2. Tror dock inte priset var det viktiga. 7,25kr/kbm rörlig avgift får vanliga konsumenter betala, och det är väl vad an colabutelj kostar på ett ungefär.

      Radera
    3. Vattnet "ägs/förvaltas" av staten/kommunen=skattebetalarna så vi kanske skulle kunna ta bra betalt för det som vilken resurs som helst.

      Radera
  10. Och ang Göteborg så säger de inte att det är risk för vattenbrist utan att det är kapacitets problem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt. Hög förbrukning leder till lågt vattentryck och i högt belägna hus lär det bara komma luft i kranen. Detta vet givetvis bloggaren. Varför det inte framkommer av hans inlägg lämnas som övning åt läsaren.

      Radera
    2. I förorten i Stockholm är trycket mycket bra. Har bevattning på full kräm både på baksidan och framsidan på tomten. Har förmodligen redan gjort av med ganska många kubikmeter denna sommar som just startat.

      Radera
    3. Kan hålla med, trycket i Stockholm är mycket bra. Bor högt beläget och vattnar både fram och baksida samtdigt. Inga problem.

      Kan se Mälaren, och ytan har inte sjunkit... :)

      Radera
  11. Nu luktar det "click bait" om herr Wilderäng, för påståendet att vattnet riskerar att ta slut i Göteborg har han ju läst som Jävulen läser bibeln.

    Problemet i Göteborg är inte tillgången till dricksvatten som är problemet, problemet ligger i flödet. Det förbrukas helt enkelt mer vatten än vad dom har pumpkapacitet att mata nätet med och då får man problem med dåligt tryck i ytterområden.
    Vatten finns det gott om, pumpar som hinner leverera i tillräckligt högt tempo är det däremot värre med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske blir bättre, har noterat att man bygger ut alelyckan.

      Radera
    2. Du hann ge detta korrekta svar före mig. Problemet är, som bla beskrivits korrekt på GP, att för många tappar stora mängder vatten samtidigt och att trycket blir för lågt i vissa perifera områden. Uppmaningen var att vattna på natten och inte alla på en gång genom att slå på sprinklern för gräsmattan då man kommer hem från jobbet. Ovanligt dåligt påläst av LW.

      Radera
    3. Jaha? Jag skriver ju att det är Göteborg som inte byggt ut sin VA-kapacitet i takt med tillväxten. Jag skriver inte att det är brist på vatten, utan brist på kapacitet.

      Radera
  12. Det är ingen vattenbrist i Sverige, och det kommer inte bli det i framtiden heller pga av klimatförändringar. Tvärtom. Vi har dessutom enorma reservoarer i form av insjöar för att hantera långvarig torka. Problemen är kapacitet i förbrukningstoppar.

    Tyvärr verkar inte någon se vatten som en tillgång för Sverige. Kan vi hålla vattenpriser låga och nyttja vattnet som (i hög grad förnyelsebar) naturresurs så kommer det att öka vårt välstånd.

    Har vi låga priser på vatten (och el) så kan lönerna vara högre (dvs välstånd) utan att det påverkar företagens konkurrenskraft globalt. Har vi tillgång till mycket vatten blir industriprocesserna billigare med samma resultat.

    Om det nu är kapacitetsproblem i vattenförsörjningen så är det rimliga att bygga ut denna, och finansiera utbyggnaden genom att tex lägga ner västlänken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och alla tankar på meningslösa snabbtåg. Blir mycket pengar de kan lägga på annat och med tanke på hur framtiden ser ut så kommer de inte att behöva några snabbtåg någonstans. Det räcker med en bönematta.

      Radera
  13. Hela blogginlägget visar på bristande kunskap.

    - industrins vattenförbrukning är först o främst konjunkturberoende. Inget nytt där senaste månaderna, alltså är der inte förklaringen.

    -riktig stora industriförbrukare producerar eget processvatten från egna källor, de har inte råd med kommunalt monopolvatten

    -antalet belånade medelklassfjollor som satsat på pool och ståndsmässigt BLT boende är all time high-ergo vattnas det i massor

    -bristen är distributionen, pga näten klarar inte topparna. Tough shit,

    -lantbruk med stora behov , tex odlingar av spannmål eller andra mat/grödor vattnar såklart med ytvatten. Återigen för dyrt med monopolvatten

    -möjlige att vissa nät är så dåliga att det ökade flödet/tryckfallen skadar dessa och därmed förlusterna.

    Kort och gott. Sluta vattna gräsmattan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Never! Vill ha min gräsmatta grön och skön att gå på.

      Radera
    2. Skaffa konstgräs din bracka!

      Radera
    3. Gräv en egen bevattningsbrunn, din late drul!

      Radera
    4. grönt är skönt?
      Satsa på mossa, det är mjukare.

      Radera
    5. Ja, det växlar mellan mossa och gräs beroende årstiden. Just nu är det mest gräs.

      Gräva brunn?! Jag är en god konsument som betalar massor till serviceleverantören.

      Dock är det billigare än Netflix, så jag har rent samvete.

      Radera
    6. Har funderat på brunn. Har grundvatten ca 3,5 m ner i sanden (1 m matjord, 6-10 m sand, 30-50 m lera/moränlera o sedan Hard Rock Cafe) . Finns många grävda brunnar och jag vet att det låg en på tomten.

      Radera
    7. Instämmer, de enda stora vattenförbrukarna i industrin som ligger på dricksvattennätet brukar vara läkemedelsföretag och livsmedelsföretag där renheten av vattnet är av hög vikt. Annars pumpar man eget.

      Radera
  14. När förbrukningen ökar sjunker nivåerna i vattentornen och trycket sjunker längst ut i nätet...

    Som för mig långt ute på "platten" i Tosslanda... ( Gbg )

    SvaraRadera
  15. I Gävle anges kapaciteten som orsak. Och att grundvattennivån är god.

    SvaraRadera
  16. Sedan två år odlar jag i sk hugel bäddar, eller hugel kultur, och det ska göra så att man behöver vattna klart mindre, åtminstone på längre sikt. Det är bara att gräva tex 50 cm ner i grönsakslandet, och fylla igen med allt möjligt trä, stockar, grenar, löv, gräs mm, och sedan fylla på med jord ovanpå. När träet förmultnar avger det näringsämnen, och fungerar som en svamp som suger upp, och avger vatten. Ett gammalt sätt att odla från Östeuropa. Googla och läs mer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så försökte man också bygga Stalins polarjärnväg genom norra Sibiriens träskmarker på 50-talet...
      et gick inte något vidare när banvallen bara sjönk ihop och frös sönder på vintrarna... ;-)

      http://www.memorial.krsk.ru/deu/Dokument/Publik/200702.htm

      http://heulnicht.blogspot.com/2011/02/stalins-gulag-holle-in-sibirien.html

      https://de.wikipedia.org/wiki/Polarkreiseisenbahn

      Radera
  17. På DDR-Svärjes tid hade man inte öppnat dammluckorna från tredje världen. Samband?

    SvaraRadera
  18. 180 liter per person och dygn är genomsnittförbrukning för privatpersoner i villa, restauranger och industri räknar man annorlunda och ofta väldigt mycket lägre. Däremot har restaurang och industri större maxdygnsförbrukning men det påverkar inte nätet mycket då det är samtidigt som hushållen har mindygnsförbrukning. Den absolut största belastningen på näten är när folk kommer hem och lagar mat, midsommar är maxdagen över ett år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant, de hushåll jag varit del i har absolut haft toppen på morgonen. Är ju van vid att det är kö att kunna duscha innan 7 typ. Och mina totala behov för matlagning tror jag är mindre än 1 dusch, även inkl disk.

      Radera
    2. Att folk duschar och spolar i toaletten påverkar nog inte så mycket.

      Det är på sommaren när folk vattnar gräsmattan och fyller pooler som problemet uppstår (då dessa aktiviteter förbrukar stora mängder vatten och håller på länge).



      Radera
  19. Ändå fint att regnstaplarna från omkring 28:e maj bildar en stiliserad snale. Regngudarna har visst humor ändå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inget konstigt med det. Den gamle indoeuropeiske himmelsguden var ju ganska promiskuös.

      Radera
  20. Vattnet kan ta slut i ledningarna utan att det är slut i reservoarerna. Det är vad som kommer i ledningarna som spelar roll.

    När det gäller industrier med egen vattenförsörjning så belastar de inte vattenledningsnätet.

    Det är alltså till stor del att folk vattnar och fyller poler som är problemet. Speciellt när denna användning går upp avsevärt jämfört med normal användning.

    SvaraRadera
  21. På många platser är dessutom ledningarna bortrostade och endast vattentrycket håller "rören".

    SvaraRadera
  22. Enligt Svenskt vatten, som samlar in data från VA-huvudmännen, förbrukades 310 l/person/dygn (inkl industri) 2011 och varje person 160 /dygn. Presentation av Svenskt Vatten - Vattenmyndigheterna
    PDFwww.vattenmyndigheterna.se › vasterhavet

    SvaraRadera
  23. I många kommuner vattnar de planteringar med råvatten från närliggande ytvattentäkter. Vet inte hur de gör i Göteborg. Men det borde vara standard över allt, kan man tycka - av flera anledningar. Inte minst blir det en rening av vattnet när det filtreras genom marken, marken får näringsämnena från vattnet. Framför allt är det provocerande att hälla ut fint dricksvatten på marken om det finns alternativ.

    SvaraRadera
  24. Jag är inte expert på VA-lagen men jag skulle nog vilja påstå att det inte är kommunerna som har snålat när det gäller underhållet för ledningarna utan det är lagen som är utformad så att inet VA-bolagen kan ta ut rätt mängd pengar för att det skall räcka till underhåll. Att vattenbolagen till viss del försörjer kommunerna och täcker upp för deras misslyckade skattepolitik må förvisso vara rätt och riktigt till viss del. Men det finns definitivt problem med hur VA-lagen är utformad.

    SvaraRadera