Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-06-27 09:55

Inte så enkelt för Enkla att låna enkla pengar - försenas

Russinen-i-kakan-bolåneinstutitutet Enkla blir försenade. De har helt enkelt inte hittat någon som vill låna ut en miljard kronor till dem, trots att de bara ska ha de allra bästa bolånekunderna. Så mycket för låga räntor.
Går solen ner över låga räntor?

SvD rapporterar att bolåneinstitutet Enkla inte kommit igång än, då de inte hittat någon som ville låna ut en miljard kronor till dem för absurt låg ränta. Man behöver som bekant ha en upplåning som matchar utlåningen, men har nu inte lyckats med detta. Så det finns inga pengar att låna ut till de högkvalitativa bolånekunder man har tecknat.

Till tidningen säger VD:n:
"Vi har dialog med en rad välrenommerade aktörer som ger kontinuerlig feedback. Det är svårt att veta hur lång tid det tar att hitta investerare som vill köpa obligationen."
Målet var att inom 18 månader kunna låna ut 100 miljarder till kunder som uppfyller kraven, men man har alltså än så länge inte lyckats ens med den första miljarden.

Tanken var att erbjuda 0.95% i rörlig bolåneränta, för att efter tre år höja den till 1.7%. Kunderna fick ha maximalt 5 MSEK i skuld och 50% i belåningsgrad, och redan ha ett bolån hos en annan bank, så Enkla kunde skippa hela kreditprövningen.

Men för att kunna låna ut måste man också låna in (bankkonto) eller låna upp (obligationer). Och det har Enkla än så länge misslyckats med.

Frågan är om detta är en indikation på att räntor på marknaden för bolåneobligationer har bottnat?
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

67 kommentarer:

  1. Det är väl så att de behöver pengar på sitt konto i RIX för att kunna låna ut (via en av de banker som verkligen har konto där förstås). Detta, eftersom kunderna kommer att vilja betala någon utanför Enkla med pengarna de lånar och då behöver Enkla kunna göra en överföring. Hur de fyller på i RIX kvittar väl?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Penningsystemhaveristerna har verkligen gjort det svårt för folk att förstå det där.

      All utlåning måste motsvaras av in- och upplåning när dagen är över.

      Radera
    2. Ja, det stämmer, men när man skapar ett lån skapar man samtidigt inlåningen i den egna banken. Det är först när pengarna ska flyttas ut ur banken (vilket de oftast ska) som det blir problem om banken inte har något att betala den mottagande banken med.

      Radera
    3. Jag är väldigt nyfiken på var alla pengar som skapas i samband med upptagande av lån tar vägen. Som jag förstår det måste de alla finnas kvar på bankkonton i svenska banker, dvs den stora kredittillväxten motsvaras av stora tillgångar i form av pengar i svenska banker. Vilka äger dessa bankkonton?

      Radera
    4. Har man redan ett överskott av upplåning eller inlåning (man brukar låna upp obligationer i förväg) skapas ingenting. Det där är en myt propagerad av de marxister som driver penningsystemhaveristerna. Korrekt är "lån kan skapa nya pengar, men de flesta lån gör det inte".

      Radera
    5. Du har nog missuppfattat det hela Cornucopia? Det är ganska enkel matematik som ligger bakom hur pengar skapas vid kreditgivning. Många förväxlar pengar med kontanter, vilket är helt fel. Det är där haveristerna tappar bort sig.

      Vad som är elektroniska pengar regleras i svensk lag.

      Radera
    6. #Iblandekonomi

      Om du lånar hos enkla för att köpa mitt hus och jag har konto hos SEB hamnar pengarna hos SEB på mitt konto.

      Jag tror det är så att Banksystmets helhet och deras kunder skapar jättemycket pengar varefter lån tecknas.
      Men att detta inte är detsamma som att en enskild aktör som Enkla kan skapa pengar.
      Jag kommer ju inte sätt in mina pengar för huset hos dem utan de måste hitta på ett sätt att få över dem från SEB, t.ex. genom att sälja en obligation.

      Det jag tycker är intressantast med kritikerna av ”Fiatpengar” vad det nu betyder är att de verkar tycka det är onda banker eller banksystem som skapar de nya pengarna.

      Jag menar att om man skall peka ut någon enskild aktör som den som skapar pengarna är det den enskilde banklånekunden. Det är ju i slutänden bankkunden som lovar att betala tillbaka en massa pengar som just nu inte finns. Banken är bara förmedlare.

      Radera
    7. Jag tänker att det går till såhär när pengar skapas via ny kreditgivning. Om kreditgivningen används till att betala av ett annat lån skapas förstås inga nya pengar då betalningen av tidigare lånet tar ut de skapade pengarna. Kredittillväxt är just nya lån som inte används till att betala ett gammalt lån. Kör ett exempel med överföringar med kontanter för enkelhetens skull.

      1) Enkla ställer ut obligationer.
      2) Berit betalar Enkla för dessa obligationer med kontanter.
      3) Sune kommer med sitt obelånade hus till Enkla och tar ett lån.
      4) Enkla registrerar en skuld från Sune till banken. Och registrerar pengar på Sunes konto i banken.
      5) Sune använder pengarna till att köpa en bil av en säljare med konto i Nordea. Enkla registrerar av pengarna på Sunes konto och betalar Nordea med kontanter. Nordea registrerar pengarna på säljarnas konto.

      Summa:
      Berit äger Enklas obligationer.
      Sune äger en bil och har en skuld till Enkla.
      Bilförsäljaren har pengarna från Sunes lån på sitt konto.
      Nordea har Berits kontanter.

      Pengarna på bilförsäljarens konto fanns inte innan Sune tog lånet.

      Radera
    8. Det finns som sagt ingen skapelsemagi i det här. Pengarna har flyttats från Berits konto till bilförsäljarens.

      Radera
    9. Iblandekonomi, helt korrekt där. Lån som betalar av andra lån skapar inte ett skit, inte ens ökad M3. I princip blir det bara köp av nyproducerade bostäder som kan vara aktuellt (och nyproduktionen är finansierad med lån som löses så inte ens där blir det fullt ut), eller t ex konsumtionslån. Fast köper man en bil kan ju bilfirman ha lån för att ha bilen på lager osv.

      De (iaf i Sverige) som driver penningssystemhaverismen är marxister om man tittar närmare på dem och har inte direkt allmänhetens väl för ögonen, utan vill ytterst se en kommunistisk revolution.

      Radera
    10. Njae, nya pengar kan skapas även vid försäljning av gamla bostäder som ökat i värde då det nya lånet kan vara större än det som säljaren hade, och därmed har säljaren pengar över till att köpa en bil också, som i mitt exempel med Sune.

      Svårt att säga vad som driver penninghaveristerna, men jag tror att det till stor del är okunskap och ett naivt synsätt på vad pengar egentligen är.

      Radera
    11. @Kingedward24: Berit hade inga pengar på bankkonto vid exemplets start.

      Radera
    12. Obligationer är väl också pengar, har/representerar ett värde med löfte om avkastning, annars skulle ingen köpa dem. Så den som ställer ut en obligation skapar mer generellt användbara pengar från något som inte var lika generellt användbart, ett slags växlingsförfarande.

      Radera
    13. Obligationen Enkla ville sälja skulle backas av bostadslön och "tar ut dem" det är bara fråga om förmedling. Bolånen däremot backas enbart av ditt och mitt löfte att betala. Där finns pengaskapandet.

      Jag köper en bostad för tre kronor och lånar summan. Tidigare ägare hade lån på två kronor som den betalar tillbaka och därefter har en krona på banken.
      Det kommer härefter att finnas en krona mer i systemet trotts att huse tär detsamma. Skillnaden är att jag har lovat att jag är skyldig en krona mer än den tidigare ägaren hade lovat.
      Jag har alltså skapat kronan.

      Drivkraft för många ”valutahaverister” kan vara:
      - De slösaktiga bolånetorskarna har finare leksaker och gladare fruar än jag som är försiktig, sparsam om god. Vänta bara, snart kommer något att hända som gör mig till vinnare.

      Drivkraften för många preppers kan vara:
      - Vänta bara…

      Radera
    14. För er som kan läsa och förstå en balansräkning. Tillgångar och skulder.
      Banken skapar(precis som staten kan)krediter ur tomma luften. Krediter ökar i allmänhet penningmängden i samhället. Banken behöver dock inte cash eller för den delen inlåning hos centralbanken för att låna ut. Banken lånar bara ut till kreditvärdiga kunder. De nya pengarna(krediten) skapas genom att banken krediterar låntagarens konto i banken. Därmed har nya pengar skapats. En tillgång och en skuld i bokföringen. Balansräkningen växer.

      Varje dag clearas bankernas alla transaktioner sinsemellan. Nettoskulder och fordringar för dagen avräknas genom att bankerna placerar förväntade överskott(lånar ut) eller lånar upp dito underskott på penningmarknaden där även andra än bankerna har tillträde. Eventuellt nettounderskott hos bankerna bistår centralbanken med. Förutom inflationspolitiken är centralbankens viktigaste uppgift att se till att bankerna får de medel de behöver. Tillgångsinflationen inom bygg- fastighetssektorn har tydliggjort att det råder viss endogen kapitalbrist i Sverige sedan länge. Svenskarna placerar dessutom mer och mer sparkapital utomlands(hushåll o företag). Vi har blivit beroende av utländska finansiärer vilket var det som knäckte Riksbanken 1990-92(dollarskulderna med fast vxl-kurs) men framförallt det som höll på att knäcka EMU och EU(det är inte över än)2011 etc.

      Bankreserver kallas bankernas inlåning hos centralbanken. Enda anledning(under normala omständigheter) till att bankerna(i t.ex Sverige) håller pengar hos Riksbanken är tillfälliga transaktioner i samband med affärer med Riksbanken som motpart. Likviditetsreserver placeras annars i korta penningmarknadslån, t.ex över natten.

      Bankreserver är också statsskulds-papper(obligationer t.ex). Enda anledning(före Maastricht-fördraget) till att vi har bankreserver som "statsskulder" är i princip att överlikviditet i bankernas korta inlåning kan hota centralbankens styrränta(inflations-politiken)genom att de kortaste räntorna faller under styrräntan pga utbudstrycket(pengar att placera). Nämnda överlikviditet kan härröra från transaktioner från omvärlden(utländska banker) eller från budgetunderskott(i Sverige när statens saldo hos Riksgälden är negativt, dvs ej täckt av nyupplåning). När centralbankens styrränta hotas tvingas man därför flytta ut bankreserver från inlåning till obligationer och växlar. I samband med finanskriser skapas även samma effekt pga likvidiseringar av finansiella tillgångar i marknaden. Korträntorna faller. Är det en allvarligare kris kan dock(kort)räntan stiga vilket beror på att vi har en ekonomi som i allt mer bygger på en finansialisering där samma tillgång(pengar) lånas ut i kedjor och där värdet av säkerheterna är nyckeln till banksystemets funktion och därmed hälsa.

      När staten och inte bankerna skapar nya pengar(ofinansierade budgetunderskott) så skapar man nya finansiella tillgångar för den privata sektorn(hushåll och företag). I t.ex USA som har stora underskott med omvärlden måste staten tillföra nya finansiella resurser(budgetunderskott) för att den privata sektorn inte ska riskera att överskuldsätta sig. Staten kan aldrig bli insolvent i sin egen valuta. Det kan däremot företag och hushåll. Statens uppgift är även att skapa efterfrågan i (allmän-)nyttiga ändamål för att t.ex stötta tillväxt och sysselsättning, samt inte minst bevara systemfunktionalitet ifråga om t.ex vård,skola, omsorg och myndigheter allmänt(t.ex polis, försvar och rättsväsende)etc. Maastricht och artikel 104 är därmed en katastrof för samhället i stort sedan förra krisen på 90-talet.


      ps!
      Det nya värdepapperiserings-utmaningen inom bostadssektorn kan bli en vansklig resa för hela branschen. Liten tuva kan som bekant stjälpa stora lass. Vi får se! Utmaningen är dock ännu i sin linda..........

      Radera
    15. @Incognito Bengtsson: Vad som är pengar finns reglerat i svensk lag. Obligationer är jag osäker på, då de kanske inte accepteras tillräckligt brett för att få statusen pengar. Elektroniska pengar

      Radera
    16. @Perspektivrik: "Eventuellt nettounderskott hos bankerna bistår centralbanken med."

      Varför lånar inte bankerna alla sina pengar hos Riksbanken. Borde ju vara attraktivt med nuvarande räntor.

      Radera
    17. @ibland...

      "Dagar då RIX är öppet kallas bankdagar och under dessa dagar tillåts RIX-deltagare att ha negativa tillgodohavanden. Det innebär att de tillåts att låna av Riksbanken under dagen." - wikipedia

      Radera
    18. @iblandekonomi; "Varför lånar inte bankerna alla sina pengar hos Riksbanken?"

      En principiellt bra fråga kan man tycka, ja! Anledningen är givetvis att vi bestämt att kreditmarknaden med bankerna i spetsen ska bedrivas under s.k marknadsmässiga former. Priset på pengar ska sättas av aktörerna(med centralbankens överseende). Om vi bortser från centralbankernas marknadsoperationer i penningpolitiska syften så är det allmänt så att det under normala omständigheter är dyrare att låna av centralbanken. Bankernas grundfilosofi baseras också på att de ska ha en finansstruktur som inte äventyras av för kortfristig upplåning relativt utlåning. Centralbankerna ska mao inte vara ett låneinstitut till bankerna. De ska däremot se till att t.ex den monetära basen är tillräcklig(i vilket bankreserver utgör en del). Idag är den basen som bekant "gigantiskt" historiskt sett.

      Pga av Riksbankens QE och negativa räntor har våra banker(de flesta) ovanligt stor inlåning hos Riksbanken. Varför då frågar man sig? Ja antagligen beror det på att penningmarknaden för kort-korta pengar sedan länge är mättad med marginella ränteskillnader. Genom inlåning slipper man administrativt arbete i kassaplanering/handel. Som du vet råder viss brist på svenska statsobligationer och dylika riskfria papper vilket ökar bankernas benägenhet att inte ta för stora ränterisker i ett (osäkert)läge där räntorna under en tid varit på väg uppåt internationellt(USA).

      Radera
    19. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    20. @perspektivrik

      Tack för viktiga förtydliganden. Det är mkt svårsmält för de flesta att acceptera att pengar till största delen skapas av privata aktörer med banktillstånd. Det är ännu mer svårsmält att de skapas ur tomma luften, i ett samtidigt skapande av en lika stor mängd skuld. Det är ännu svårare att inse att skulden omedelbart börjar tillväxa, till skillnad från pengamängden (eftersom räntan är positiv för alla pengar utom den minoritet som sitter på riksbankskonton med negativ ränta), och att skulden således är obetalbar.

      Förnekelse är den vanliga reaktionen på dessa omständigheter. För mig tog det mkt lång tid att inse hur det ligger till.

      Marx för ju ett utförligt resonemang om vad pengar, värde, kapital, osv är. Han menar dock att valutaskaparmakten, i egenskap av det viktigaste produktionsmedlet (=kapitalet) skall vara centraliserad, detta eftersom Marx lära är tyranniska och mordisk. Man kan och bör resonera om valutasystemet utan att föreslå marxistisk tyranni (Och därmed massmord). Frågan är för intressant och viktig för att släppas pga berötingsskräck utlöst av att Marx behandlat den.

      Radera
    21. För övrigt har jag precis läst Stjärnklart (underbar bok, tack Cornu!) Och uppskattat bl.a. resonemanget om silvermyntfot, dess fractional reserve-myntfot, risken för hyperinflation vid utställandet av för många skuldsedlar och risken för kollaps vid bank run. Så bloggaren verkar ha kommit till liknande insikter. Men än en gång, en diskussion om valutasystem bör inte degenerera till konspirationsteorier eller marxistisk massmordspropaganda. Det borde gå att utbyta tankar utan sånt skitsnack.

      Radera
  2. O.T.
    @Cornu,
    Har du något på gång angående torkan?
    Bland annat Gotland har drabbats hårt.
    Hade detta skett för 100 år sedan hade många varit garanterade svält i vinter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tar man sitt vatten ur volatila små ytliga grundvattenmagasin kommer vattentillgången variera med vädret, det är sen gammalt.

      Torkan är en pengafråga främst och alla i branschen är överens om det. Vi bor i ett av världens mest sötvattenrika länder. Mälaren kan täcka hela Sveriges vattenbehov inkl industrin sett till sin medelavrinning.

      Radera
    2. Intresseorganisationen tog upp detta på Altinget idag:

      http://www.svensktvatten.se/om-oss/nyheter-lista/nyheter-svenskt-vatten/debatt-pa-altinget---vattenbrist-eller-intressebrist/

      Radera
    3. @Tim,
      Ska vi ta av vårt grundvatten för att bevattna våra beteshagar?
      Eller vad menar du?
      Jag tror du har missat vad själva krisen handlar om.
      Vi står inför ett andra år av missväxt just nu.

      Radera
    4. I Sverige sägs det finnas 2,4 miljarder kubikmeter sötvatten.

      Att det sen inte finns tillgängligt exakt där det behövs när det behövs är, som Tim säger, en pengafråga oavsett om man talar om bevattning eller dricksvatten.

      Frågan är väl som vanligt vem som ska betala - vatten finns det så det räcker.

      Radera
    5. Avsaltning av bräckt havsvatten är relativt billigt, ca 3 kr/kubik. Det finns årminstone ett avsaltningsverk på Gotland. Men det är förstås upp till politikerna att se till att det finns vatten åt befolkningen.

      Radera
    6. Vattnet är inte tillgängligt på grund av förbud och regleringar.
      Det hade varit bra om man fick tappa närmsta sjö eller vattendrag på vatten till govfodervallarna utan att behöva fråga fler än markägaren om lov.

      Radera
    7. Ja, man ska ha ett tillstånd enligt miljöbalken för åtminstone större uttag av vatten. Har svårt att se hur kravet på tillstånd gör vatten "otillgängligt".

      Radera
  3. Kapitaltäckningsgraden för bolån ligger runt 4 %. Så en miljard i kapital räcker till att trycka omkring 25 miljarder till kunder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, men kunderna måste kunna använda sina pengar också. Få blir glada av att ha pengar inlåsta för all evighet på ett konto i banken bara.

      Radera
    2. Företaget Enkla kan inte trycka pengar.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. Kapitaltäckningsgrad är kravet på eget kapital. Det aktieägarna stoppar in, inte det man lånar upp. Så, du har fel.

      Radera
    5. För att låna ut en miljard måste man låna upp (eller in) en miljard, PLUS ha 40 miljoner kronor i eget kapital (i praktiken aktiekapital, plus ej utdelade tidigare vinster i bolaget).

      Radera
    6. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    7. Stämmer inte denna videon?
      https://youtu.be/pxh9hV-9aHM?t=14m20s

      Så vitt jag förstått är det 40 mkr dom måste låna upp för att ge ut en miljard i lån om det är 4% säkerhet som krävs.

      Radera
    8. Oj, en video på Youtube, jag då måste det vara så.

      Nej, kapitaltäckningskraven är eget kapital. Det kan man inte låna till.

      Radera
    9. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    10. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    11. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    12. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    13. Men om jag öppnar ett konto, lägger in 40 mkr där, hur mycket får dom låna ut som bostadslån med hjälp av dom pengarna?

      Radera
    14. 40 miljoner kronor.

      För det behöver bankägarna själva sätta in 1.6 miljoner kronor i bolaget.

      Radera
    15. Om det du säger stämmer, så undrar jag varför bankerna är så rädda för "bankruns" (eller vad det nu heter när folk tar ut sina likvider), iom att deras kapitaltäckningsgrad inte skulle ändras.

      Radera
    16. Var har svenska banker uttryckt rädsla för uttagsanstormning? I Sverige är det inte ett problem eftersom vi inte har kontanter.

      Radera
    17. Men om vi tittar på banker i andra länder i EU, har dom så mycket annorlunda system? Där är dom rädda och försöker stoppa uttagsanstormningar. Frågan är densamma, om dom pengarna folk har inne på sina konton inte påverkar bankerna i nån större utsträckning, varför är dom så rädda för det?

      Radera
    18. I Sverige har många "torskat" dit på bekvämligheten med kort etc. och närmast föraktar och töntifierar användandet av kontanter...

      Dock bör man ta i beaktelse att det är Sverige som är det extrema undantaget bland Europas länder för i de flesta andra länder i Europa dominerar kontanterna.

      Radera
    19. Kommer ihåg från första stora tågluffen 1988...
      I "Jugoslavien" använde man sina egna dinarer men man ville helst ha D-Mark i kontanter... De egna pengarna / kontanterna / litade man inte på.

      2016 var jag återigen i forna "Jugoslavien". Man använde sina egna pengar men för lite större belopp så gick det alldeles utmärkt att betala med €... I Montenegro är € också den officiella vardagsvalutan och det är kontanter som gäller!

      Radera
    20. Frånvaron av kontanter stoppar en uttagsanstormning i Sverige. Digitala uttag kompenseras via inlåning från Riksbanken eller interbankmarknaden. Finns inte tillräckligt mycket kontanter i omlopp för att ens kunna sänka en svensk bank om man så koncentrerar alla kontanter till en enskild bank.

      Radera
  4. Spännande språkval.

    "Vi har dialog med en rad välrenommerade aktörer som ger kontinuerlig feedback."

    Läs: "Skämtar ni med oss?"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ungefär så. Vilken normal människa skulle tycka att det är en bra deal att låna ut ett större belopp till en oprövad bank för kanske en halv procent netto per år i tre år?

      Radera
    2. Låter ungefär som Jerry Lundegaards upplägg i Fargo: förstår ni inte vad jag menar så se den filmen!

      Radera
    3. Bra tips på en underskattad film!

      Enkla verkar vilja finansiera sig med obligationer som har som krav att knytas till bolån som först har låg (normal) ränta, men där sedan lånet efter tre år omsätts till högre ränta (1,7%). Då tänker sig Enkla att kunderna ska omfinansiera sig med ett nytt varv lån med låg ränta som finansieras av nyemitterade bostadsobligationer. Jag är inte helt övertygad om idén...

      Radera
  5. Mmm, enkla behöver pengar i första läget, för att köpa över tillgången, tex. en bo-kredit, från tex. Nordea. Detta sker väl med kredittagaren som mellanhand tänker jag mig, eftersom transaktionen/flytten s.a.s. måste godkännas av denne. När de väl gjort detta, så har de krediten (tex. mitt bolån) som tillgång, och en skuld till sin kreditgivare som lånade ut till enkla i första läget. Alternativt kan Enklas ägare skjutit till egna pengar, "eget kapital", men även detta återfinns ju som bekant på skuldsidan i balansräkningen.

    Jag tänker mig att de etablerade aktörerna gör allt vad de kan för att stoppa aktörer som Enkla. "Hej Nordea, jag har startat ett nytt företag, vars affärsidé det är att ta över lönsamma bolån från er. Vill ni låna mig en miljard så jag kan förverkliga min affärsidé...?" Svårt att sälja in den idén kanske. Nu vet jag inte hur Enkla försöker finansiera sig men de kan ju vända sig till private equity marknaden, sälja företagsobligationer el. dyl. De måste ju inte gå till bankerna. Vore jag i deras sits skulle jag börja i blygsam skala, och successivt expandera verksamheten med hjälp av de pengar de tjänar ihop...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju just företagsobligationer de inte lyckats sälja. Man får väl förmoda att bankernas obligationsfonder än så länge varit måttligt intresserade ...

      Radera
    2. Jag tror att enklas affärsidé är fel. Man kan väl utgå från att räntan på obligationerna är lägre än räntan som enkla tar från sina kunder. Och då är kanske incitamentet för investerare lågt jämfört med att köpa andra obligationer som ger högre avkastning.

      Radera
    3. Det "Enkla" har upptäckt och försöker slå mynt av är att räntan på bostadsobligationer idag är extremt låg (-0,45% för tvååriga bostadsobligationer och endast +0,2% för femåriga).

      Det vill säga, Enkla kan erbjuda högre ränta och ändå gå med vinst.

      Radera
  6. Kan nån förklara varför penningmängden växer? Basic så att man förstår.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns grovt sett två sorters "pengar" i ekonomin.

      Dels "monetär bas" som skapas av vår centralbank, riksbanken. Dessa kan i sin tur delas in in vanliga mynt och sedlar som vi har i plånboken, dels kommersiella bankers kontoinnehav i centralbanken. Denna sorts pengar som skapas av centralbanken, utgör några procent av penningmängden.

      Den andra sortens pengar (som det finns långt mycket mer av) utgörs av det vi har på våra vanliga bankkonton. Den absolut största delen av alla "pengar" som existerar, är kort och gott summan av allt som finns på alla våra vanliga bankkonton. Siffran på ditt bankkonto representerar en skuld som banken har till dig, ett löfte från banken att betala dig riktiga mynt och sedlar beloppet som siffran på kontot visar - om du skulle begära det.

      Så när du betalar i ICA butiken tex. 100 kr med betalkort kopplat till ditt bankkonto, så minskar banken sin skuld till dig med 100 kronor. Vad som samtidigt sker, är att bankens innehav av "riktiga" pengar på deras centralbankskonto också det minskas med 100 kronor. Och den bank som tar emot betalningen får på samma sätt sitt centralbankskonto ökat med 100 kronor och den bankens skkuld till ICA-butiken ökar också med 100 kronor (mao. ICA butiken får 100 kr mer på sitt konto.) Detta system som administrerar betalningar banker emellan kallas i Sverige RIX och administreras av Sveriges centralbank Riksbanken.

      Hur skapas då dessa bank-pengar (som alltså i själva verket är skulder)? -De kan bara skapas på ett sätt, och det är genom att någon tar ett "lån" i en bank. Om Nisse ska köpa en lägenhet och går till banken för att låna en miljon, så kollar kanske banken att Nisse har ett jobb, och att han inte har några andra skulder. Om allt är OK, så beviljar banken krediten till Nisse. Det betyder att banken plussar på Nisses konto med en miljon kr(som Nisse kan använda direkt för ett lägenhetsköp), samtidigt som Nisse skriver på ett skuldbrev där han förbinder sig att över tid betala en miljon kr till banken, plus ränta varje månad. Det skapas s.a.s. två ömsesidiga skulder, en från Nisse till banken, och en från banken till Nisse. Notera att banken och kredittagaren komemr överens och skapar dessa skulder till varandra s.a.s "ur tomma intet" - banken behöver ingen ny inlåning för att skapa en ny kredit. Det betyder alltså att ca 95% av alla "pengar" som existerar, har skapats av kommersiella vinstdrivande banker. Ordet "banklån" är mao. missvisande, eftersom inget "lånas ut", i betydelsen att en person avstår något, som någon annan sedan kan använda. Det som sker är ett skapande av nya ömsesidiga skulder. "Kreditgivning" snarare än "utlåning" är ett mer passande ord i sammanhanget. Man bör också nämna att "lån" av pengar i ordets korrekta bemärkelse också existerar - på finansspråk brukar detta kallas för att emittera en obligation.

      Så penningmängden växer alltså iom. att banker ställer ut nya krediter - nya kontoinnehav, i utbyte mot att vi bolånetorskar samtidgft försätter oss i skuld till bankerna.

      Somliga beskriver detta penningsystem som ett "pyramidspel". Eftersom somliga samalar pengar på hög (och då tas ur cirkulation), så måste nya pengar tillföras ekonomin för att skuldsatta ska kunna tjäna in dem för att betala tillabka sina skulder, och det enda sätt som detta kan ske idag, är att någon annan i sin tur, drar på sig ännu mera skulder.

      Centralbanken har makten att skapa ny monetär bas "at will" - och gör oskå detta för att styra nivån på de räntor som råder på marknaden. Centralbankens roll är att göra detta "balanserat" så att priserna hålls stabila; kreditgivningen (och därmed penningmängden) ska inte skena iväg, vilket kan äventyra den finansiella stabiliteten och/eller leda till hög inflation.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    3. Tack Mats.
      Så då har cornu fått det hela om bakfoten? Om alla banklån vore fullt finansierade av insatta pengar eller att någon köper obligationer så kan inte penningmängden växa?

      Mats: det här företaget i inlägget,som inte får in pengar? Vad är det för pengar de måste ha in?

      Radera
    4. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    5. Nej, Cornu har inte fått något om bakfoten. När en bank beviljar en ny kredit, så ökas bankens och kredittagarens skulder (till varandra). Men när kredittagaren spenderar sina nya kreditpengar (eller tar ut dem som kontanter) så försämras direkt bankens likviditet. Detta eftersom betalningar banker emellan, sker med "riktiga" centralbankspengar, såsom beskrivs med "ica"-exemplet ovan. Så ganska snart uppstår ett behov från bankens sida att låna in pengar igen - banken måste ha en viss mängd riktiga centralbankspengar, för att kunna möta vår efterfrågan på uttag av kontanter, och för att kunna administrera betalningar till andra banker -med centralbankspengar -som sker via RIX. Notera att vi i allmänheten accepterar (vi har inget annat val) bankers skulder som pengar, men banker sinsemellan, gör det inte. När en bank vill ha betalt av en annan bank, så är det monetär bas som gäller - antingen via mynt och sedlar (vilket i princip aldrig förekommer) - eller iom kontoöverföringar i RIX - bankernas kontosystem hos riksbanken som också innehåller "riktiga" centralbankspengar. Bankerna har förvisso konton hos varandra där de kan flytta pengar, men de betraktar inte detta som "pengar", utan som skulder/tillgångar i största allmänhet. Notera också att banker sinsemellan omfattas inte av insättargarantin. Om en bank går omkull, så kommer andra bankers fordringar på den banken gå upp i rök. Räntan på bankers kontoinnehav hos varandra kallas i Sverige för "STIBOR" - Stockholm Inter Bank Offered Rate.

      Om alla banklån, som du spekulerar, vore finansierade av insatta pengar, så skulle det i praktiken innebära att om du sätter in pengar på ditt bankkonto, så skulle du inte lägre ha tillgång till dem. Detta skulle vara den praktiska innebörden av att ha "lån full finansierade av insättningar". Det är detta som är kruxet med bankverksamhet: du kan sätta in dina pengar på en bank ("låna ut dem") och s.a.s. fortfarande uppleva att du har dem kvar. Din fordran på banken kan du fortfarande använda som betalningsmedel, samtidigt som banken kan ha de pengar du lånat ut till dem, som säkerhet för nya krediter. Eller andra ord: samma pengar "lånas ut" om och om igen, upp till ca 20 ggr, såsom kreditmarknaden ser ut idag. Allt bygger på att vi inte alla på samma gång, kommer och vill ta ut våra pengar - s.k. "bankrusning". Så länge vi i allmänheten har förtroende för detta, går runt och ler mot varandra och bekräftar varandras tro på att detta fungerar, så fungerar det. Så fort vi slutar lita på detta, och går till banken för att få tillbaka våra pengar, så kraschar det. För att detta inte ska ske, så har vi centralbank, insättargaranti, konkurslagstiftning mm. som skyddar bankerna - som i Sverige gör vinster på 100 miljarder om året, de senaste åren. Ställ dig nu frågan varför bankerna vill fasa ut kontanterna. Det har ingenting med kostnader för kontanthantering och risk för rån att göra.

      Företaget i inlägget måste precis som Coru skriver, ha egna pengar (lånade, eller ägarkapital) för att ta över andra bankers tillgångar/fordringar (dvs våra skulder). I detta läge skapar de inga nya krediter, utan de tar över andra bankers tillgångar. Detta måste de betala för.

      Radera
    6. Bankens hela utlånade belopp måste motsvaras av obligationer för att säkerställa räntan, med papper med samma löptid om de så är en månad (=nästa faktura till bolånaren). I praktiken tre månader för rörliga bolån. Att finansiera via intradagränta gör man inte av förklarliga skäl.

      Radera
  7. "Pengarna" ligger "bundna" i fastigheter, dvs trä, betong mm.
    Ju mer trä, betong som används för att bygga med desto större blir mängden pengar!

    SvaraRadera