Cornucopia?

Aktuellt

Höstregn nu förbeställbar hos Bokus och Adlibris

Min kommande techno-thriller Höstregn, den andra och avslutande delen av Höstsolserien är nu förbeställbar hos Adlibris för 189:- SEK och B...

2018-06-25 14:23

Elbilsladdning mycket större utmaning för elnätet än egenproducerad el

Det sprids diverse felaktigheter kring att solenergi skulle innebära problem för elnätet. Vanlig konsumtion som matlagning eller tvätt, för att inte tala om värmepumpar, har betydligt större påverkan. Snarare kommer elbilar vara ett rejält problem för elnätet, där problemet snarare minskas av allt mer mikrolokal elproduktion.
Elförbrukning och försäljning av el den 6:e juni 2018.
Ivrigt påhejade av elnätsbolagen, som skyller på mikroproduktion av el (solenergi) för att höja elnätspriserna, sprids myten att solel skulle belasta elnätet på något vis. Många som sprider de här uppgifterna hittas i sk klimatförändringshaveristers sällskap, dvs sådana som är så irriterade på beskattningar och subventioner att de väljer att sprida felaktigheter istället för att angripa politiken. Det enda som får haveristerna att bli mer upprörda än solkraft är möjligen elbilar och i synnerhet Tesla.

I sden mån elnätet belastas av snabba förändringar i konsumtion hittas detta hos vanlig elkonsumtion i ett hushåll - slå på ugnen, eller tvättmaskinen, eller kanske varmvattenberedarens igångkickande efter morgonduschen? För att inte tala om de riktigt stora förbrukarna av energi - värmepumparna. När hushåll bytt ut gamla vedpannor och oljepannor mot bergvärme, så blir det en avsevärt större belastning på nätet när bergvärmen kickar igång.
UAV-foto på solkraftanläggningen.
En rätt normal mikroproduktionanläggning för solkraft ligger runt 4-5 kW(p), dvs i potentiell energiproduktion. Min egen anläggning ligger t ex på 4.76 kW(p). Då alla paneler inte är optimalt riktade mot söder, utan tvärt om i två olika väderstreck är högsta loggade effekten ca 4.3 kW, och en normal effekt vid full sol så här års ligger runt 3.0 - 4.0 kW mellan klockan åtta och fjorton och lägre före och efter detta.

Effekten av att varmvattenberedaren går igång är 3 kW, torktumlare eller tvättmaskin likaså. Ugn i ungefär samma storleksordning, och ovanpå det är hushållets vattenpump på 1.3 kW och kickar gärna igång vid matlagning, dusch eller tvätt. Effekten av dessa banala hushållsrobotar är i storleksordningen solkraft, rent av mer. För att inte tala om den där 11 kW bergvärmepumpen ...

Solkraften minskar snarare belastningen på nätet dagtid då hushållets förbrukning under högförbrukningstimmarna är mycket låg. Snarare är såld el dagtid nätnytta, så till den grad att elnätbolaget vill betala pengar för den nytta elproduktionen ger lokalt i mindre belastning på knutpunkter. Som ni ser i grafen ovan syns inte lagandet av lunch i princip alls i grafen - solkraften tog ut den effekten, men man kan se att det blev lite nettokonsumtion mellan klockan 12 och 13 när det lagades lunch.

Ska man kasta ut ett köttstycke åt haveristerna och de avundsjuka jantarna är det snarare elbilar. Som ni ser ovan är belastningen på elnätet betydligt större vid laddning av elbilen. Då körde jag ändå inte maximal laddningstakt på 11 kW, utan låg runt 7-8 kW i effekt.

Vi kan dock fortsätta räkna med att elbolagen hävdar att mikroproduktion drar upp kostnaderna, ivrigt påhejade av haveristerna och jantarna. Men varför betalar de då för nätnytta? Verkligheten är alltså en annan. Snarare har de allt mer frekventa värmepumparna skapat utmaningar och energirådgivare brukar förorda pellets som samhällsekonomiskt bättre, då det inte belastar elnätet, i synnerhet vintertid vid köldknäppar.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så lång blogginlägget är publicerat.

51 kommentarer:

  1. Det finns nästan 5 miljoner påregistrerade personbilar i Sverige. Tänk när hela den fordonsparken består av el-bilar (idag drygt 11 000) och ska laddas på elnätet..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jupp. Det blir en utmaning som heter duga. Nu finns det ledig kapacitet i nätet nattetid, och de flesta kör inte så mycket att det behövs speciellt mycket laddning. Jag laddar inte ens varje dag, utan det kan gå 3-4 dagar utan att jag laddar.

      Har du två mil till jobbet och kör fyra mil med en Hyundai Ioniq så räcker det med att ladda med 2 kW i tre timmar för att bilen ska vara full igen nästa morgon. Inte större påverkan än en värmeradiator som är på i huset.

      Radera
    2. Det bör vara lättare att reglera nätet om belastningen är jämn över dygnet. dvs att ladda nattetid är bättre för nätet då det jämnar ut förbrukningen över dygnet.

      Radera
    3. Såg en beräkning att om alla bilar byts mot el skulle elproduktionen i landet behöva ökas med 10 procent. Förvånansvärt lite i så fall.

      Radera
    4. Ja, det räcker, perfekt utslaget över dygnet, med typ en kärnkraftsreaktor.

      Radera
    5. Ja, fast det kan bli problem med effekttoppar osv.

      Men förmodligen inte ett olösbart problem med smarta elnät. Eftersom elektrisk energi finns (kommer finnas) och det går att planera förbrukningen (laddningen) så kan man schemalägga detta på olika sätt.

      Radera
    6. Även billigare (än så länge) att ladda nattetid, om man har timmätning på elpriset, vilket jag kommer ha med start i helgen. Kan skilja 20-30 öre per kWh, ibland mer, ibland mindre. Samtidigt ger solcellerna el när den är som dyrast dagtid.

      Radera
    7. Men när elen är som allra dyrast dvs på morgonen vid en köldknäpp så ger solcellerna ingenting alls. Elnätet och produktionen måste dimensioneras efter det fallet så nyttan med solcellerna blir att vi spar in lite vatten i magasinen att användas när det behövs bättre.

      Radera
    8. Och om solcellerna inte ger någon el alls, vad är skillnaden mellan att ha installerade solceller eller inte ha några alls. De gör ingen skada, utan avlastar i själva verket nätet stora delar av året.

      Radera
    9. Att de skulle göra någon skada låter otroligt, det får någon som hävdar det gärna bevisa!

      Att det används som argument av elnätsmaffian är väl bara för att folk är vana vid att helt okritiskt betala mer så fort det heter att något är grönt, ekologiskt, klimatsmart eller annat valfritt miljö-buzzword.

      Radera
    10. Merparten av alla fordon som behöver laddas kommer ju göras samma period på dygnet, givet att man pendlar med sin bil. Företagsbilar kanske har en annan cykel, men även de kommer väl i ganska så stor utsträckning laddas på natten. Effektuttaget för elbilsladdning kommer nog ändå vara ganska stötvis under dygnet. Men framtiden kanske kommer med lägre energibehov för el-bilar. Men det kommer inte vara så att elproduktionen inte behöver skalas upp för att klara detta. Lycka till att göra det med solceller eller vindsnurror..

      Radera
    11. Vid oljekrisen på 70-talet installerade min far en elpanna med två st ackumulatortankar på jag tror 750 l vardera. Vi hade en ren oljepanna och trodde väl att investera i el var det rätta. Det föregick ett politiskt snack att det skulle bli olika taxor på elen dag respektive natt där man installerade två olika mätare. Det hände aldrig i det elbolaget som existerade på orten och vad jag vet var den investeringen rätt värdelös.
      Samma fråga borde vara/bli rätt intressant nu i.o.m den troliga explotionen av elbilar?

      Radera
    12. "Det föregick ett politiskt snack att det skulle bli olika taxor på elen dag respektive natt där man installerade två olika mätare."

      Är säker på att morsan var noga med att sätta på tvättmaskiner och diskmaskiner på kvällen efter ett visst klockslag men jag tror inte vi hade dubbla elmätare. Sydkraft tidigt 80-tal - huset byggt 76-77. Elementen satt i taket (ovanför innetaket).



      Radera
    13. Om alla har ett fast batteri i garaget som laddas alla dygnets timmar utom högbelastningstimmar.När bilen kommer hem kör den in i garaget och snabbladar från det fasta garagebatteriet.

      Radera
    14. Personbilar, ja, men resten då? Kollektivtrafik, Taxi, bygg- och anläggningsmaskiner, fartyg, flyg etc. etc.

      Radera
  2. Fast nu har du blandat ihop äpplen och päron här.

    Problemet som mikroproduktionsanläggningarna skapar är att elnäten en gång i tiden byggdes för att vara enkeltriktade dvs från kraftverket och ut till kund och inte för distribution mellan kund-kund. Nog för att en vanlig kabel inte bryr som i vilket riktning strömmen går i, men elnätet är uppbyggd av långt mycket fler komponenter än kablage som inte är gjorda för att strömmen plötsligt börjar att gå bakvägen.
    När mängden mikroanläggningar ökar så ökar också svängningarna i produktionen, eftersom produktionen är direkt påverkad av tid på dygnet och väder, vilket gör att elproducenterna får ett svårare jobb att reglera sin producerade effekt för att hålla nätet inom sina toleranser, detta skapar kostnader och det kommer att läggas över på oss konsumenter.

    Men för att återgå till elbilsladdningen. Ja, det kommer att skapa problem när alla kommer hem från jobbet mellan 16-18 och ska koppla in sina bilar på laddning, men än så länge är inte effektuttaget så stort att det är det som skapar problem. I dagsläget är det mikroanläggningarna som matar nätet bakvänt mot vad det är byggt för.

    Att Cornu sitter och tittar på hur hans egna förbrukning ser ut och försöker använda det mot så kallade "klimathaverister" har lite koppling till verkligheten, det här ETT fall det kan inte användas för att göra generella slutsater om hela elnätet.
    Att både Energimyndigheten och forskare på Chalmers har konstaterat att soceller skapar problem för det svenska elnätet kanske är en lite tyngre instanser att lite på än Cornu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den lilla "bakvända matningen" som sker konsumeras upp inom samma transformator. Extremt få anläggningar som är så stora att de "går baklänges ut på nätet". Och det handlar då om kraftverksparker.

      Radera
    2. Svängningarna i produktionen är större av att alla vaknar på morgonen än av solceller.

      Radera
    3. Då är snarare att Sveriges befolkning växt med 20% utan att elnäten byggts ut det egentliga problemet.

      Radera
    4. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=5376958

      https://www.energimyndigheten.se/globalassets/fornybart/solenergi/solen-i-samhallet/effekter-i-elsystemet-fran-en-okad-andel-solel.pdf

      Fortfarande faktaresistent?

      Radera
    5. Umeå Universitet undersökte detta och kom fram till att det i huvudsak var solcellsanläggningar på enfas som kunde ställa till det, om alla satt på samma fas. Annars kan överspänning, både för enfas och trefas bli ett problem för vissa konsumenter om tillräckligt många producerar el på landsbygden med långa lågspänningsledningar. D.v.s. spänningen kan bli högre än den tillåtna lokalt.

      Att köra trafona baklänges var inom vissa gränser inte heller något större problem.

      http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:727756/FULLTEXT01.pdf

      Radera
    6. Yxan vem f-n tror du att du är? komma här och försöka argumentera med fakta. ;)

      Men du har givetvis helt rätt. Vid rimlig mikroproduktion kan dock problemen oftast åtgärdas i lågspänningsnätet genom ledningsförstärkningar. Att gräva ned mer koppar kostar pengar som elnätsbolagen vill ha igen med tillhörande avkastning. Bloggaren beskriver således en skenkonspiration.

      Radera
    7. http://www.utn.uu.se/sts/cms/filarea/Acceptansgränsen%20för%20solceller%20i%20lågspänningsnät.pdf

      I den här studien (examensarbete uppsala universitet) noterar man att man kan behöva förstärka delar av det lokala nätet (kraftigare kablar) om det blir för många mikroproducenter. Ingen större panik således. En kostnad som man kan lägga på mikroproducenterna.

      Radera
    8. Vad är problemet?

      Din huvudsäkring bryr sig inte om det är elpatronen i VP eller bilen som förbrukar el.

      Elnätet är dimensionerat för anslutna effekter, även lokalt.
      Det är dimensionerat för kallt väder, även med VP.

      Däremot kanske du i ett relativt nybyggt område med frigolitvillor med enstegatätade fasader och 3*16A kanske inte kan räkna med att säkra upp till 3*25A så du kan köra både mikro, hårtork, störttappa varmvatten och snabbladda bilen.

      Utan man får lugna sig lite.

      Men i sak, självklart är merinvesteringar pga elbilar hemma mycket små. Men eftersom elnätaägarna kan ta ut vad de vill hittar de på en massa.

      Radera
    9. Den dag våra politiker kommer att förstå skillnaden mellan effekt-brist och energi-brist kommer det hända saker.
      Vi går med stormsteg mot effektbrist, bland annat Svenska Kraftnät i Ny Teknik 7/2-18 där de förutspår i snitt 400 timmar/år med effektbrist från 2040 om nuvarande utbyggnad av sol och vind fortsätter i kombination med stängning av kärnkraft.

      Radera
    10. R O
      Problemet är primärt att nätspänningen kan bli för hög och hamna out of spec vilket elnätsägaren i så fall är skyldig att åtgärda.

      Resultatet av för hög spänning är förkortad livslängd på i princip varje pryl du jackar in i väggen.

      Radera
    11. Den regleringen måste kunna till stor del ske med automatik. Och om det sker i kontrollrum så är det inte så betungande, de får väl avbryta i fikat ibland.;) Men det är märkligt att det som räknas som grön el ska ses som ett problem. Det får väl subventioneras som så mycket annat som görs för det allmännas bästa. Om det läggs på konsumenterna så stämmer inte kalkylerna längre för de som investerar.

      Radera
    12. Ocke, växelriktarebvpå din solcellsanläggning matar inte ut mer än att spänning/frekvens ligger inom godkänd nivå. Det är inte ovanligt med en växelriktare vars toppeffekt är lägre än toppeffektn på panelerna.

      Radera
  3. Rekomenderar denna videon angående detta:

    https://www.youtube.com/watch?v=YYLzss58CLs

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var en upplysande film. Det handlar om kolkraft i filmen men i Sverige kommer ca 40 procent från vattenkraft. Dock förlorar kraftbolagen pengar på att minska produktionen på dagtid, de får inte betalt för sina investeringar. Vattenkraften reglerar ner för vindkraften också men då är det kraftbolagens egen vindkraft så de fortsätter tjäna pengar.

      Radera
  4. Elen du producerar med solcellerna använder du väl inte själv - det är iaf så jag förstått det.

    Elen du producerar omvandlas och skickas ut på nätet.

    Skickar du ut 8 kw och använder 6 kw så belastar du nätet med 14 kw.

    Om t ex strömmen går mitt i sommaren så funkar fortfarande ingenting även om solcellerna producerar massa el. (Jag har personligen varit med om detta).

    Är det så här eller har jag missförstått helt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. När du producerar själv har du en elmätare som räknar både import och export. Solcellsanläggningen sitter innanför din elmätare och du konsumerar själv. Producerar du själv och konsumerar samtidigt kommer (om produktionen räcker) du använda din egen energi och elmätaren kommer inte registrera import. Överskott registreras som export.
      Energi går från högre till lägre spänning och växelriktaren till solcellerna höjer spänningen (ligger själv runt 235V i mitt elnät) beroende på belastning.
      Solcellerna fungerar inte vid strömavbrott eftersom växelriktaren måste följa 50Hz och kan inte skapa denna själv. Ett nödaggregat kan skapa 50Hz och då startar produktionen i anläggningen (vanligt på lantbruk, har testat själv med generator på traktorn). Antar att detta enbart fungerar vid 3-fas solcellsanläggningar.

      Radera


    2. Om du förbrukar 6kW och producerar 8kW på din solanläggning är det så att du kör ut 2kW på elnätet som det måste ta hand om.
      Antingen hos grannarna eller ngnstans annars.

      Solcellsanläggningen sitter efter din elmätare men före proppskåpet. I vissa fall får man installera så din anläggning matat ut på elnätet före din mätare, men eftersom du tar in 6kW direkt är det bara 2kW som går i kabeln från ditt hus till närmaste fördelarskåp.

      Radera
    3. Brasklapp vid trefasanläggningar eftersom det kan vara rejält snedfördelat. Du kan exportera på en fas men importera på två faser. Växelriktaren kommer då kompensera för att bli av med så mycket energi på de exporterande faserna. Elmätaren skall kunna mäta detta och registrera allt korrekt.

      Radera
    4. Menar du att man både använder och skickar ut på samma gång? Det är väl samma ledning in som ut? Producerar anläggningen 8kw så minskar man inkommande el med samma mängd.

      Radera
    5. Ok.

      Då har jag missförstått.

      Jag antar att fördyringen består i att hela elledningssystemet måste byggas om då vi närmar oss en punkt där solceller i ett område kan börja producera så mycket el att det måste skickas en mycket längre väg tillbaka istället för att fördelas jämt bland 50-100 hushåll.

      Fortsätter utbyggnaden så kan vi hamna i en situation som Tyskland där det soliga dagar helt plötsligt kostar att leverera ström till nätet (tillgången överstiger efterfrågan).

      Gå från ett matarsystem till ett system som ska kunna flöda fritt åt alla håll.

      Radera
  5. Problemet med lokalproduktion av el stavas väl främst elnätssäkerhet och spänningskvalitet. Det vill säga problematik med påverkan på t.ex. kortslutningseffekter, överströmsskydd (effektbrytare, säkringar, etc) samt spännings- och frekvensreglering. Det är givetvis lösbart men det kostar och vems är ansvaret om det råkar gå på tok.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Öh, va?

      Det är förbjudet att koppla in växelriktare som inte bryter matningen när strömmen går. Det finansieras helt av ägaren av anläggningen och kostar inte nätägaren ett dugg.

      Vidare så höjs kvaliteten på spänningen när man slipper spänningsfall och inte heller där är det tillåtet med ej godkända växelriktare.

      Enda "merkostnaden" för linjemontörer är att de måste kontrollera att ledningar är strömlösa vid arbeten, men det gör man redan, och tar någon sekund. Det påverkas inte av solcellsanläggningar.

      Merkostnaden är snarare att JAG måste ägna ca 2 minuter åt att slå av och på anläggningen när JAG finansierar elarbeten på min egna fastighet.

      Radera
    2. Öh, jo.

      Både elnätssäkerhet och spänningskvalitet påverkas av lokalproduktion. Det finns både positiv och negativ påverkan. Beroende på hur elnätet ser ut där produktionen sker är påverkan dock mycket olika. Detta trots t.ex. godkända växelriktare. I samband med t.ex. kortslutningar eller överspänningar kan påverkan bli stor innan dessa eller andra effektbrytare hinner slå ifrån. Sammanlagringsmässigt från flera lokalproducenter i vissa nätsegment kan det bli riktigt klurigt att garantera säkerheten. Då elsäkerhetsföreskrifterna kräver nogrann selektion i elnätet kan det bli merkostnader för nätägaren. Dock behöver det inte bli det.

      Radera
    3. Det handlar om millisekunder innan de slår ifrån.

      Radera
    4. Jag får nog lite ödmjukt föreslå att du kanske utökar dina detaljkunskaper om elkraftssystem och då specifikt t.ex. kring kortslutningseffekt och selektivitet. Hade högspänningslabbet i Kopparbunken funnits kvar hade du kunnat göra "research" där för att högst påtagligt studera effekten av effekt. På min tid genomförde vi en del roliga labbar och demonstrationer där. Jag tror att det finns ett liknande labb kvar i Sverige på ABB i Ludvika men där har jag inte varit.

      Radera
    5. Hur menar du nu? Växelriktaren har en kortslutningsström som är marginellt högre än max ström. Det är CE märke på den.

      Kortsluter du nätet som den är ansluten till lär någon säkring gå och den går spänningslös snabbt nog om den tappar yttre nät. Du kan inte jämföra växelriktare med roterande maskiner som generatorer etc och mekaniska frånskiljare.

      Men nätägaren kan kräva att extra skydd monteras såklart för att garantera nätet. Det kan bli dyrt, i vissa fall.

      Ansvaret är nätägarens. Däremot kan de kräva att anläggningen kopplas från eller skydd monteras. Precis som de kan kräva att större laster faskompenseras, eller startkondensatorer för större motordrifter osv.

      Radera
    6. Men det verkar fungera i Tyskland... problemet där är mera globalt, att periodvis sommartid gör de vansinniga subventionerna att det produceras mer än nätet kunnat tåla.

      Radera
  6. Beror ju också om man laddar långsamt via 1-fasuttag eller lite snabbare via "wall-box", dvs 3-fasuttag.. ;-)
    I det första fallet blir det en "lagom" snedbelastning av nätet om alla kommer hem vid 18 och sticker i sladden..
    I det andra fallet blir det en belastning av hela elnätet när folk kommer hem i skymningen och pluggar in sin elbil och folks solceller slutat producera för dagen..
    Ungefär som när VV-beredarna skall värma på vatten när alla i bostaden skall duscha varmt i 20 min varje morgon... ;-)

    För varje kWh installerad sol- och vindkraftsel måste man ha tillräckligt mycket balanskraft i reserv så att produktionen aldrig understiger konsumtionen och frekvensen i elnätet sänks.
    Balanskraft som i sin enklaste form är att man öppnar yterligare en lucka i något norskt vattenkraftverk eller drar på effekt i ett snabbt uppstartat gasturbinverk

    SvaraRadera
    Svar
    1. .. men håller med om att när solkraften genererar på dagen så är förbrukningen låg varför den utbyggda effekten för max förbrukningen på morgnar och kvällar mer än väl kan ta hand om den i solceller producerade effekten. När den ena ligger lågt är den andra hög och vice versa!
      :-)

      Radera
    2. Inressant länk där man kan se kablarna för HVDC (Högspänd likström) mellan Norge och kontinenten.
      I Tyskland , Danmark och i några andra länder på kontinenten med många vindkraftverk måste man ha balanskraft snabbt tillgänglig!
      (om man nu inte vill stödja sig på sovjetrysk kärnkraft förstås.. )

      https://en.wikipedia.org/wiki/High-voltage_direct_current

      Radera
    3. om alla elektriker , helt oberoende installerar en box på L1 kommer elbolagen se detta och vidta åtgärder.
      Typ Arlaharen, skjuter dig i huvudet, kopplar om.

      Men statistiskt sett kommer alla enfasboxar spridas ut på L1,L2,L3

      Radera
    4. En enfasbox maxar väl på 16A med 3.68 kW. Inte värre än en ugn eller spis. Tror inte elbolaget kommer go full Arlaharen, då de som du säger kommer spridas ut över faserna.

      Radera
  7. Problemet för elnätet, är inte mikroproducenterna av solel, utan vindkraftsproduktionen.

    SvaraRadera
  8. Bergvärmepumpen drar nog inte 11 kW, det skulle motsvara en elpanna på ca 50 kW

    SvaraRadera
  9. Det vore synd att inte ta med regleringarnas roll, som t.ex. leder till negativa energipriser. Låt mig citera The Economist.

    ... Back in the 1980s, providing electricity was a relatively simple affair. You guaranteed a constant supply of power by building plants that ran on coal, nuclear energy (if you wanted it) or hydropower (if you had it). You ran these full blast around the clock—for technical reasons, coal and nuclear plants cannot easily be shut down anyway. And that provided “baseload power” (the amount always needed). Then, to supply extra electricity at peak times (like lunchtime or early evening) you had plants that could more easily be powered up and down, such as gas-fired ones. If you imagine a chart of power provision during the day, it looks like a layer cake: the bottom layers are flat (nuclear, coal and so forth); the layer at the top (gas) is wavy.

    Deregulation swept away this tidy, ordered system, letting power plants produce according to the marginal cost of electricity. The advent of renewable energy then speeded up the changes. Renewables have “grid priority”, meaning the grid must take their electricity first. This is a legal requirement, to encourage renewable energy in Europe. But it is also logical: since the marginal cost of wind and solar power is zero, grids would take their power first anyway. So renewable energy slots in at the bottom of the layer cake. But unlike the baseload providers already in place (nuclear and coal), solar and wind power are intermittent, surging with the weather. So the bottom layers of the cake are wavy, too.

    Now, when demand fluctuates, it may not be enough just to lower the output of gas-fired generators. Some plants may have to be switched off altogether and some coal-fired ones turned down. This happened on June 16th. It is costly because scaling back coal-fired plants is hard. It makes electricity prices more volatile. And it is having a devastating effect on profits.

    Under the old system, electricity prices spiked during peak hours (the middle of the day and early evening), falling at night as demand ebbed. Companies made all their money during peak periods. But the middle of the day is when solar generation is strongest. Thanks to grid priority, solar grabs a big chunk of that peak demand and has competed away the price spike. In Germany in 2008, according to the Fraunhofer Institute for Solar Energy Systems, peak-hour prices were €14 per MWh above baseload prices. In the first six months of 2013, the premium was €3. So not only have average electricity prices fallen by half since 2008, but the peak premium has also fallen by almost four-fifths. No wonder utilities are in such a mess.

    It will get worse. ...

    https://www.economist.com/briefing/2013/10/15/how-to-lose-half-a-trillion-euros

    SvaraRadera