Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-05-05 11:47

Solkraftproduktionen i april - 48% såldes till nätet

Detta inlägg är publicerat i samarbete med Solkraft Sverige, som gjort min installation.

Solkraftproduktionen i april från min anläggning visade förstås på nytt årsbästa. Mer intressant var att hela 48% av elen såldes ut på elnätet, vilket visar att det elavtal man har för försäljningen har stor påverkan på totalekonomin för anläggningen. 
Solkraftproduktion (uppåt) och försäljning (nedåt) 2018-01-01 - 2018-04-30 (kWh). Data: Solaredge, Ellevio
Produktionen i april steg till 386.33 kWh mot 219.14 kWh i mars och 39.16 kWh i februari. Försäljningen steg till 185.26 kWh och 48% av produktionen, mot 52.78 och 24% av produktionen i mars.

Hade jag värmt huset med el (värmepump) hade försäljningen förstås varit mindre, men när man nu går in i delen av året när man inte värmer huset oavsett, så blir det ändå ett betydande överskott. Då är min anläggning på potentiella 4.7 kWp och årsförbrukningen utan solceller låg på ca 11 000 kWh.

Betydelsefullt för totalekonomin är att inte installera en för stor anläggning om man vill konsumera elen själv, alternativt så måste man ha ett bra elavtal på försäljningen. Jag är kvar i mitt gamla avtal tills sista juni, men därefter kommer jag byta till någon leverantör som ger ordentliga påslag ovanpå spotpris. Identifierade kandidater är Falkenberg Energi, Skellefteå Energi och Nordic Green. Den fallande kronan har för övrigt dragit upp elpriset rejält trots att vi går in i sommarmånaderna. Elpriset på Nordpool sätts i EUR. Under perioden nu under våren jag har bevakat elavtalspriser har de fasta avtalen stigit ca 10% i pris. Men låt nu Riksbanken mäta inflation utan räntan och utan energipriser och snart även utan importvaror helt och hållet.

Detta inlägg är publicerat i samarbete med Solkraft Sverige, som gjort min installation.

Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

37 kommentarer:

  1. Ett tredje alternativ är att långtidslagra elen i form av vätgas som sedan omvandlas tillbaka till el på vintern med hjälp av bränsleceller, alternativt tankas direkt i vätgasbilen.

    SvaraRadera
  2. Angående inflationen känns det som om Riksbanken enbart räknar prishöjningar på just kinesiskt importerat junk.
    I landet med högst icke-inflation har vår gårdsförsäkring (från Länsförsäkringar) höjts 14% (bil, båt oförändrat - antar att de bara höjer på sådant som man inte kan vara utan, fin taktik), kommunens slamhämtning 28% (inkluderar en stor höjning för att det numera enbart ingår 10m slang istället för 30m som förra året, 20m extra kostar 875 kr), sophämtning +15% (trots att Norrtelje Tidningar avslöjade kommunens nya avtal med entreprenören som minskade KOMMUNENS kostnader med 8%) samt den kära nätavgiften som Vattenfall höjt med 6%.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, som vanligt lägger folk bara märke till de priserna som stiger och filtrerar bort de som står stilla.

      Min bilförsäkring står still i pris i år, precis som förra året, och dessutom blir det återbäring från försäkringsbolaget i år, så man kan om man vill se det som att försäkringen blev 10-15% billigare (eller vad nu återbäringen blir) än förra året.

      Det fina är att KPI innehåller en hygglig sammanvägning av alla priser och inte bara just kommunens slamsugning. Ta hyrorna, som ett bra exempel. De stiger knappast några 28% om året, här steg de mindre än 1% både detta och förra året, och hyran är min överlägset största enskilda utgiftspost. Klart det påverkar inflationssiffrorna.

      Radera
    2. KPI:
      http://www.scb.se/Statistik/PR/PR0101/_dokument/PR0101_DO_2016_CA_160408.pdf

      Från sidan 69 och framåt finns listat de varor som finns med och hur de viktas.

      Radera
    3. Vart kan man se vad tex köttet kostar i korgen?
      Varför är dessa data "hemliga"?
      Jag vill bara veta exvis vad köttpriset är,och vilket kött.
      Sedan kan man ha åsikter om fördelningen.
      Alkoholhaltiga drycker och tobak 3,9%.
      Restauranger och logi 7%.
      Diverse varor och tjänster på 7,3%😂
      Visa fakta är jobbigt,eller vissa..

      Radera
    4. Det enklaste är faktiskt om du frågar SCB direkt. Det är inte det minsta hemligt. Du kan säkert ringa eller maila de som har hand om KPI-statistiken. Skulle du hitta någon sorts felaktighet där så kan jag lova att de och all media skulle vara intresserade.

      Fördelningen mellan olika varor och tjänster är ju baserad på den totala omsättningen, det är väl inte särskilt konstigt?

      Inget _enskilt_ hushåll kommer förstås ha en konsumtion som exakt speglar KPI. Men för att mäta _samhällets_ förändring av konsumtionspriser finns, såvitt jag vet, inget bättre mått.

      Radera
    5. Här har vi en gammal goding,shadowstats omnämnt.

      https://cornucopia.cornubot.se/2011/01/konsekvenser-av-manipulerad-kpi.html?m=1

      Radera
    6. Ja, shadowstats är ju sedan länge utskrattat och är förstås inget att ha som referens. Tror nog Lars ångrar det inlägget på samma sätt som tidigare referenser till t ex ZeroHedge.

      Läs den här artikeln för att förstå varför: "Deconstructing ShadowStats. Why is it so Loved by its Followers but Scorned by Economists?"

      Radera
    7. Utskrattat? Nu tar du väl i. Författaren avslutar ju med att komma med kärnpunkten, att underdriva pga "intressen"!

      Visst finns det poänger här och var men ta bara biff vs kyckling exxet.
      Ska vi inte säga "bara ris" på en gång, varför vänta liksom? (biffen blir kyckling, som blir bönor, som blir bara ris, ungefär, kanske en ris-biff med hejarop från veggon?)




      Radera
    8. Just shadowstats är alltså rejält sågat, ja.

      Ingen tvekan om att inflationen som mätt via KPI hade varit högre om man haft vikterna konstanta, men det blir också konstigt eftersom vi de facto ändrar vår konsumtion som reaktion på priserna.

      Till exempel, mat är en mycket mindre del av våra utgifter idag jämfört med 1960. Självklart ska då mat viktas ner i KPI.

      Radera
    9. Nja, mat är nog min näst största utgift och den ökar med åren (åldern). Dessutom blir det inte riktigt kostnadsutveckling utan mer levnadsminimum till slut. Om ens det. Siffrorna som kritikern som du länkar till anger, från statistikkontoret, tar ju bort nästan all påstådd s.k. tillväxt, det är eg. öppet dold inflation, sen, ja, Reagan?

      Hur kan jag se tillväxten? Nu förstår jag ju att inte jag kanske ser den, men, det borde ju vara rätt allmänt, konstigt att jag bara ser penningpolitik?

      Radera
    10. Visst är maten en stor utgift, men den var ännu större på 60-talet.

      Det finns en trevlig blogg som bland annat handlar om detta, "Jordbruket i siffror".

      Ett par inlägg i ämnet:

      Påskäggen är billigare nu än på 1960-talet

      Är kött billigare idag jämfört med år 1990?

      Konsumentens pris för kött har sjunkit sedan slutet på 1980-talet (med bra bild på matprisernas utveckling 1967-2013).

      Hushållen spenderar mindre och mindre på mat

      Radera
    11. Jag äter hf diet,denna består av smörkokt avocado.
      Snacka om att det blivit dyrt!

      Radera
    12. Kanske det. Nötkött, ägg och kyckling tycker jag dock är fortsatt ganska billigt.

      Radera
  3. Om man bortser från statliga bidrag osv. Är det rätt läge att skaffa solceller? Hur ser teknikutvecklingen ut, är bättre verkningsgrad runt hörnet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det får din privata personliga situation avgöra. Jag gjorde bedömningen att det var en vettig investering för del av mina likvider. Min filosofi är att man inte tagit en vinst på finansmarknaderna förrän man omsatt den till något verkligt. Så detta var ett vinstuttag för min del, som kommer ge motsvarande ca 8% i ränta före skatt i avkastning om året, mer nu när elpriset stigit blev det förstås ännu bättre.

      Teknik kan alltid bli bättre, men t ex har solceller med högre verkningsgrad en tendens att vara dyrare av förklarliga skäl - enda vinsten är att du kan knö in mer på samma yta. Mina 4.7 kWp är lagom för mitt hushåll, så för min del gör det inget att man om 5 år kan knö in 20% mer och få 6-7 kW på samma yta. Kanske blir även priset lägre, men blir det 8% (före skatt) billigare per år?

      Radera
    2. Där finner du kanske ditt svar - sänks priserna snabbare än man får avkastning på ett köp idag? Då ska du vänta. Om priserna inte faller snabbare än avkastningen ska du köpa.

      Radera
  4. Hade inte du ett avtal med Jämtkraft? Har för mig nånting med att en kWh "insat på sparkontot" under sommaren gav en kWh gratis på vintern. Sympatisk sätt att se på vattenkraftsreservoaren som ett sparkonto.

    Men det kanske inte var så bra, även om det lät trevligt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har skrivit om Jämtkraft, men det betyder inte att jag hade avtal med dem. Det är en avgift inblandad, som äter upp mellanskillnaden. Finns inga gratis luncher. Dessutom var man tvungen att ha rörligt elpris. Kan bli dyrt om vintern, speciellt med timmätning vilket man har med solceller. Man kan alltså betala 30:- SEK per kWh ibland, medan de som har månadsmätning inte får riktigt den smällen.

      Radera
    2. Över tid borde rörligt elpris bli totalt sett billigare enligt samma princip som att banklån (bolån) med rörlig ränta vanligtvis är billigare än lån med fast ränta. Elbolaget/banken behöver inte ta betalt för risken att spotpris/inlåningsränta går upp utan överlåter den risken på kunden istället. Har själv erfarenhet från tidigare boende med eluppvärmd villa och både fast och rörligt pris med tim-mätnimg.

      Radera
    3. Nej. Rörligt elpris är som högst när du använder mest el. Du använder inte lika mycket el i juni (lågt elpris) som i januari (högt elpris). Det där är ett feltänk.

      Aldrig att man betalar 30 kr per kWh på sommaren, men väl när det är 10-årsvinter och man har timmätning och det är svinkallt.

      Radera
    4. Ditt resonemang är principiellt korrekt dock, men det förutsätter att man inte är medveten om till vilka prisnivåer man låser sitt elpris. Sedan har du starka makrotrender som den försvagade kronan som nu dragit upp elpriset rejält. Priset är 30% över mitt nuvarande bundna elpris, jag sparar rejält mkt på bundet just nu.

      Radera
    5. Ja det är så klart en fördel om man kan välja vilken tid på dygnet som man konsumerar sin el. om man har rörligt avtal. Med eluppvärmd villa kan man välja att värma på natten när priset/konsumöptionen är lägre. Om man konsumerar som mest el. när andra också gör det är det säkert bättre med fast pris avtal.

      Radera
  5. Är det bara jag som är sådan egoist att jag känner viss aversion mot att betala ett högre elpris för att andra ska få sin solelanläggning subventionerad genom att sälja till högre pris än spotpriset?

    Typisk loose-loose för mig som inte vill belasta stat eller mina elköpande grannar.
    Jag får inget miljöcred och får betala ett högre elpris.

    Jag är alltså inte emot solpaneler, det är helt klart en av framtidens energikällor, däremot hur man subventionerar dem. Man kan lika gärna subventionera en större statliga eller privata anläggningar där man skulle kunna köpa en andel. Det skulle ge både miljövänligare och väsentligt billigare el.
    Men såklart, blir ju ingen personlig greenwash eller godhetssignal.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lose-lose. Nej, det högre priset handlar om elcertifikaten. Du betalar för elcertifikat, som tillfaller viss elprod. Sedan finns det företag och privatpersoner som betalar X öre extra per kWh för finmärkning av el.

      Radera
    2. Du kan ju vända dig mot subventionen av anläggningarna, som motsvarar momsen = se det som momsfritt att bygga en anläggning, dvs lägre skatt. Tycker du det är bra med lägre skatt generellt?

      Radera
    3. Godhetssignaleringen är främst från regeringen. 200 MSEK eller vad man nu betalar räcker inte till några kärnkraftverk. Vi andra tackar och tar emot skatteåterbäringen.

      Radera
    4. Lägre skatt generellt är bra, men när man riktar det mot enskilda branscher eller produkter så är det bidrag aka socialism.

      Gäller även RUT, ROT, elcyklar, ränteavdrag, bostadsbidrag osv

      Radera
    5. Solel är ju fulel och skulle på en fri marknad värderas rejält mycket lägre än finel såsom vattenkraft och kärnkraft. 10-15 öre kilowatten skulle jag gissa i årsmedel. Då producerar Cornus anläggning för 3-500 kr per år. Ingen vidare avkastning skulle jag säga.

      Radera
  6. Hur mycket kan man få för den solel man matar in på nätet?
    Om det är mer än vad jag betalar för att köpa el öppnar sig möjligheter.
    I stället för att själv använda sig av sin genererade solel säljer man då den och köper prima kärnkraft.
    Baksidan är ju att man då antar jag måste ha ett eget abonnemang för den inmatade solelen där man inte förbrukar något från nätet och det drar ju då med sig fast avgift för ett extra abonnemang så det kanske inte lönar sig ändå.
    Men tanken är intressant...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan ha olika avtalsformer för konsumtion och produktion.
      Jag köper el av Vattenfall för 28 öre/kWh (fast pris), och säljer mitt överskott till rörligt pris 40+40 öre/kWh.
      Det finns alltså väldigt starka argument att maximera överskottet, exempelvis låta bli att ladda hybridbilen om solen skiner och köra fossilt istället. Ladda gör man efter kl 18 till rea-pris.
      Har man dessutom effektavgift hos nätbolaget får man motsvarande bonuseffekter där😀

      Radera
    2. Schysst. Vem köper du el av för 28 öre inklusive moms och 33 öre energiskatt?

      Radera
    3. Jag betalar exempelvis 19 öre i rörlig elnätavgift, vilket gör att elpriset för inköpt el blir (19+28+33)*1.25=100 öre. Så jag tycker 40+40 öre är lägre än vad det kostar för mig att köpa el och därför bättre att jag använder elen själv än att jag säljer den. Men det är jag.

      Radera
    4. Hej.
      Man får göra skillnad på vad som är elpris, nätavgift och vad som är skatt, därav har jag bara räknat upp elpris.
      Om du vill ha nettoeffekten så tillkommer ju även skattereduktionen på 60 öre på den sålda elen.
      Det finns ju andra nätbolag än Ellevio, så varje läsare måste ju kunna applicera sin tariff.
      Finns nätbolag som inte har någon rörlig nätavgift alls mellan kl 19-07 exempelvis.

      Radera
  7. Johan, får du betalt för effektavgiften också när du levererar? Det har mitt nätbolag "missat" isåfall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, du ska få en ersättning för nättnytta ca 5 öre/kWh av ditt nätbolag.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera