Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-05-09 14:30

Marginella förändringar i officiell inflation - trots kronförsvagningen

Inflationstakten 198801 - 201804. KPIF som staplar, KPI som linje.
Trots kronförsvagningen rapporterade SCB idag om i stort sett oförändrad officiell KPI- och KPIF-inflation. Måtten är som bekant uppbyggda för att ta bort oönskade förändringar.
KPIF:s inflationstakt landade på 1.9% i april, ned något från 2.0% i mars. KPI föll till 1.7% mot 1.9% i mars.

Inga större färändringar och trots fortsatt fallande krona sänktes alltså både KPI och KPIF.

Man ska komma ihåg den sk substitutionsmetoden som innebär att om något stiger i pris så viktas det ner i KPI. Går bensinpriset upp (det är på rekordnivåer nu) så ska folket enligt KPI istället börja gå och köper mindre bensin. Till detta så är förstås bensinen idag bättre än förr och alltså inte egentligen dyrare, sk kvalitetsjusteringar. Att det fortfarande går åt lika mycket bensin även om den är renare och miljöväntligare spelar ingen roll - den är bättre.

Detta var bara hypotetiska exempel, förstås.

En stor anledning är att allt i Sverige är dyrt. Påslagen på importerade produkter är enorma för att kunna hantera löner, skatter, lokaler, regelverk, lagar och förordningar.

Fram till för några år sedan hade vi en importör av heminredning i grannbyn. Man hade fabriksoutlet på sina importvaror och sålde dem i egen regi till återförsäljarnas inköpspriser. En skål kunde kosta 10:- SEK, men sedan säljas för 100:- SEK i en butik.

Då hade importören ändå lagt på åtminstone 100%. Så om påslagen är 10x importpriset, så ger förstås 10% svagare krona bara att importörens pris stiger från 10:- SEK till 11:- SEK. Varan kan därmed säljas för 101:- SEK i butik och prisökningen blir bara 1%.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så lång blogginlägget är publicerat.

16 kommentarer:

  1. Frågan är om det finns ett bättre sätt att styra Riksbankens räntor, för det är ju det enda 'inflationsberäkningen' egentligen används till.

    Vad är syftet med det finansiella systemet? Finns det en bättre konstruktion?

    SvaraRadera
  2. Är inte bidraget från svag krona till inflationen starkare under andra delen av året då konsumtionen av semesterresor och transporter ökar kraftigt?

    Riksbanken själva anser att det är ett antal tiondelar av inflationen som styrs av kronkursen.

    SvaraRadera
  3. Man kanske överskattar kronkursens betydelse. För att det ska bli en varaktig förändring pga valutan så måste ju kronan _fortsätta_ att försvagas (eller löner stiga för att kicka igång en "pris/lönespiral"), annars har vi ju bara en tillfällig effekt.

    Nåja. Ingen större inflation för nuvarande, helt enkelt.

    Vi lägger bara 13,8% av våra utgifter (en sjunkande siffra över tid) på mat, så det är klart att matpriserna blir mindre viktiga allt eftersom tiden går. Klart man ska vikta om.

    Förekommer hedoniska prisjusteringar verkligen för drivmedel? Det tror jag inte. SCB mäter följande produkter:

    07.2.2 Drivmedel 2015 34,08
    6214 DIESELOLJA 2015 4,96
    6220 BENSIN 98/99 OKTAN 2015 0,75
    6221 BENSIN 95 OKTAN 2015 27,47
    6225 E 85 2015 0,90

    ... så det är alltså priset på 95-oktanigt som slår igenom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Öh, va? Missförstår jag detta eller är det helt uppåt väggarna? Varför står 95-oktan för 80.5% av mätningen? Är det en ny förändring m.t.p. nutidens trendiga diesel-regleringar (när jag studerade - vilket inte var så himla länge sedan - brydde sig alla om verkningsgrad över partiklar)? Hur kan el inte vara ett drivmedel? Osv.

      Radera
    2. El räknas i en egen kategori för sig.

      Siffrorna ovan var från 2015 ers KPI-dokumentation, 2018 såg det ut så här:

      07.2.2
      Drivmedel
      25,45
      6214 DIESELOLJA 4,84
      6220 BENSIN 98/99 OKTAN 0,66
      6221 BENSIN 95 OKTAN 19,49
      6225 E 85 0,46

      ... en något mindre andel av totala konsumtionsutgifter ansågs alltså gå till drivmedel 2018. Vägningstalen uppdateras varje år och baseras på faktiskt konsumtion.

      Vet inte om det är så uppåt väggarna. Det är ju konsumentpriser och inte producentpriser (dvs det är bilars drivmedel som mäts), plus att diesel är något billigare än bensin. Helt klart ökar dieselandelen relativt bensinen allt eftersom åren går, och jag får väl gissa och anta att SCB ändå har lite folk som räknat och dubbelräknat på detta.

      Radera
    3. Men om el är en annan katetegori - viktas inte kategorierna i sig på en hierarki över detta? Kanske är det bara namnvalet "drivmedel" som gör det hela befängt (ärligt talat kan denna kategori kallas "bensin och diesel"), men jag tycker det verkar märkligt.

      Radera
    4. "Vi lägger bara 13,8% av våra utgifter (en sjunkande siffra över tid) på mat"

      Mitt intruck är det omvända. Man är tvingad att lägga mer och mer på mat.

      Radera
    5. Linus: Jo, det gör de. Citat: "Varje år uppdateras vägningstalen i KPI. . Underlag för vägningstal är nationalräkenskaperna, hushållsbudgetundersökningarna, detaljhandelsstatistik och annan
      tillgänglig marknadsinformation. Genom detta förfarande tas successivt hänsyn
      till förändringar i konsumtionens sammansättning och andra förändringar på konsumtionsmarknaden.
      "

      Så ja, "drivmedel" här representeras av bensin, diesel och E85.

      Skatt är stöld: Nej, så är det inte om man tittar på fakta. Jag återkommer till en enkel och begriplig statistikblogg, "jordbruket i siffror". Se: Mindre pengar på mat och dryck, mer på sjukvård och boende.

      Kategorin "Livsmedel" Ser ut att ha sjunkit från 16% 1980 till 11% 2015. Helt logiskt eftersom våra reala inkomster stigit bra under den tiden.

      Och då har vi bara backat till 1980. Backa till 40-, 50- eller 60-talen så blir bilden en annan. Detta torde vara allmänt känt, men jag drar ett citat från en tidningsartikel som kom upp:

      "På 1950-talet, 1955 närmare bestämt, gick en tredjedel av svenskens lön till att köpa livsmedel. I den summan ingick restaurangbesök. Tio år senare hade andelen sjunkit något, för att i mitten av 1970-talet sluka en fjärdedel av innehållet i plånboken."

      Radera
    6. Skatt är stöld, Medianlönen i Sverige var 29000 före skatt 2015 så 13.8% blir i runda slängar 3000 kr/månad efter skatt.

      Det låter väl ganska rimligt?

      Radera
    7. Precis Kent. Dessutom äter många som tjänar över 29k ute varje arbetsdag för ca 100sek.

      Dessutom är det knappast bra att maten är så billig som den är, kan bli dyrt i längden, just som sjukvård och bostad är kostnader man inte kan välja bort ett dyrare alternativ på genom dagliga beslut. Är målet pulvermos och denniskorv igen?
      Dessutom sitter det en ekonomfjant och reglerar ner nuffran jag ska klaga till bossen om, att jag inte minsann är lika mycket värd vad gäller intag av föda, orättvist, troligen viktigare än skolan för folkhälsan.

      Radera
  4. Och när matpriset går upp så gör jag bara mindre mat, sedan äter jag mig mätt ocg barnen får slåss om resten. De svagaste barnen blir ju utslagna men ingen vill ju satsa pengar på att föda upp en dålig häst så det är liksom win-win.

    SvaraRadera
  5. Det klart att det finns. Systemet med Centralbanker är riggat så det skriker om det. Spana in tex Nomi Prins, hon har ny bok ute nu. Collusion. Alternativet är att låta marknaden sätta rätt ränta.

    SvaraRadera
  6. Vad gäller bensin kommer man nu 2% längre på den nya bensinen enligt mackarna där jag tankar. Tydligen någon fantastisk ny grön miljöblandning. Har dock inte märkt någon skillnad än. Men skam den som ger sig. Å andra sidan är det svårt att detektera en så liten skillnad utan uttömmande analyser. Är glad så länge jag håller mig under 0,4L/mil

    SvaraRadera
  7. Köp fler platt-TV och mindre mängd bensin så går det +/- 0 :-)

    SvaraRadera
  8. @EnSvensk... : Så var det väl ända till Ben Bernanke blev FED-chef. Det var ju då manipuleringen av långräntan började, med en extrem ökning av penningmängden via bl.a. obligationsköp. Och givetvis skulle Europa och framför allt Sverige ta efter.

    SvaraRadera
  9. Inflationsberäkningen har en fundamentalt fel, nämligen att man mäter prisändringar på varor och sedan kompenseras det för hur stor andel av konsumtionen som varan utgör.
    Ett extremexempel för att visa problemet. Dag ett kostar lättmjölk och standarmjölk lika mycket. Hälften av konsumenterna väljer lättmjölk och resten standarmjölk, och alla får den mjölk de vill ha.
    Dag två ökar priset på lättmjölk till 500 kr litern. Då kommer nästan alla välja standardmjölk, mot sina tidigare preferenser. Inflationen enlig RB blir i princip noll eftersom hälften av konsumenterna har "valt bort" lättmjölken, som alltså viktas ner i inflationsmåttet.
    Men det som har hänt i verkligheten är att det har varit en kraftig inflation och kosumenterna har tvingats att ändra preferenser.

    SvaraRadera