Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-05-26 10:25

Fortsatta fel om svensk självförsörjning

Sverige är ekonomiskt nettoimportörer av mat, vilket framhålls som ett beredskapsproblem av några yngre inom LRF. Det är dock en inte helt rättvisande bild, då det ur beredskapsperspektiv handlar om kalorier och näringsämnen och inte ekonomi. I själva verket är vi kalori- och näringsmässigt betydligt mer självförsörjande än vi är det ekonomiskt. Stora problemet är istället att upprätthålla fungerande logistik- och förädlingskedjor och bränsle till dessa och jordbruket.
Det är inte så mörkt som en del vill göra gällande.
En ökad självförsörjningsgrad för svensk del är alltid positivt, men debatten gynnas inte av att man blandar äpplen och päron. LRF-medlemmar skriver i en debattartikel hos Aftonbladet att Sverige är beroende av import av livsmedel, ekonomiskt.
"I dag har Sverige bara en livsmedelsförsörjning på 50 procent, sett till värdet av all den mat vi 10,1 miljoner svenskar äter. På 1980-talet var siffran 75 procent, enligt LRF:s beräkningar på underlag från Statistiska centralbyrån och Jordbruksverket."
Detta är korrekt, men handlar alltså om det ekonomiska värdet. Import av dyrt kaffe och kakao, dyra franska ostar, lufttorkad skinka etc, medan vi i själva verket exporterar exempelvis billigt spannmål.

Kalori- och näringsmässigt står det inte alls så illa till som endast 50%. Däremot är logistikkedjorna och jordbruket till i princip 100% beroende av importerade fossila bränslen. Någon större risk för total blockad av oljeimport till Sverige finns dock ej, då vi har en landgräns mot Norge. Det skulle möjligen vara om Norges oljeproduktion helt slås ut i ett angrepp.

Samtidigt finns det en lång rad andra insatsråvaror vi importerar, t ex konstkvävegödsel (också från Norge), utsäde mm. Plus reservdelar och förbrukningsvaror.

Logistikkedjorna är problemet, men också förädlingen av livsmedel. Det går dock att sluta sälja högförädlade livsmedel och leverera lågförädlat till butiker och kund. Hushållen får steka pannkakorna själva.

Det finns också en slags centralistisk socialistisk övertro på behovet av statliga lager. Men vi får inte bättre livsmedelsberedskap bara för att staten sitter på lagren. Idag är lagren distribuerade hos bönder, förädlare och distributörer. Hela Sveriges livsmedelsproduktion finns kvar inom landet, inklusive hela vinterns grovfoder och sommarens bete för omvandling till mjölk och kött via sk tamdjur, som exempelvis kor, grisar och höns. Dock kan det bli problem med förädlingen av främst spannmål till djurfoder, men höns och gris kan faktiskt äta oförädlat spannmål i form av helkorn.

Även om siffrorna har några år på nacken och man förenklat bara räknar i ton, så producerades det enligt bloggrannen Flute 10.2 miljoner ton livsmedel i Sverige och importeras 2.2 miljoner ton.

Givet att detta rakt av överensstämmer med kaloriinnehåll (vilket är ett rimligt antagande) är Sveriges själförsörjningsgrad 83% (10.2/(10.2+2.2)). Alltså har vi redan uppnått LRF-debattartikelns önskade 80%. Ur beredskapsperspektiv kalorier man ska titta på och inte den ekonomiska importen av dyra lyxprodukter.

Jag hänvisar i övrigt till tidigare blogginlägg i frågan.

Ju mer jag lärt mig och läst på kring svensk krisberedskap desto bättre anser jag att den är - det är bara det att beredskapen finns i privat regi istället för i socialistiska skattefinansierade centralförråd. Bara för att det blir krig kommer inte svenska bönder vägra tömma sina silos, där årets skörd finns lagrad. (10-?)Tusentals företag kommer fortsätta sitt arbete med att leverera mat - alternativet är att de går under, och företag vill överleva.

Därmed är inte sagt att inte beredskap kan förbättras. Men vi kommer aldrig vara självförsörjande på kaffe och kakao.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

33 kommentarer:

  1. Något vi borde diskutera är förädlingsgranden på det vi importerar respektive exporterar. I många branscher.

    Vi borde bli bättre å marknadsföring
    : varför är spansk torkad skinka finare än svensk? Fransk ost finare än svensk, åtminstone någon finsort lär det ju varit vikingarna som tog med sig dit. Sverige är faktiskt världens ostkulturland. Italiensk design? Varför skall vi exportera malm, timmer, nyttiga bär och importera billigaste.

    Och hur blev kineserna så rika att det lönar sig att exportera mat dit och köpa maskiner därifrån?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den stora pengen finns i billiga massprodukter för merparten av konsumtionsvaror och dessa är svåra att producera i Sverige.

      Men ja svensk ostindustri borde bli bätte på att marknadsföra sig. Ex Jurss Mejeri som jag brukar beställa kvalitetsost av är i världstoppen och prismässigt lägre än att köpa kvalitetsost från andra länder.

      Radera
    2. Kände att jag behövde kommentera det här lite mer, då mat är ett ämne som ligger varmt om hjärtat.

      Med kvalitetsostar syftar jag specifikt på typ mögelostar som är högst konkurrensutsatta mot importprodukter.

      Däremot så kan vi i Sverige, på grund av vår goda osttradition, faktiskt njuta av kvalitetsostar dagligen, till frukosten och dylikt, när vi ser på hårdostar. Åk utomlands och den typen av ostar du har på mackan som finns i tiotals svenska varianter på närmsta ica är den typen av ostar man i många länder får åka till delibutiker för att köpa. Här har svensk ostindustri lyckats visa vad de går för.

      När det kommer till skinka (då specifikt lufttorkad typ prosciutto/serrano) så är det ett mycket smalare utbud och ofta väldigt höga priser. Sedan tycker jag att för många svenska tillverkare fokuserar på lufttorkad skinka av tysk typ som jag inte gillar så mycket. Salami har vi ett ännu snävare utbud av tycker jag.

      Däremot tillagad/varmrökt skinka och charkuterier har vi ett jättebra inhemskt utbud av.

      Radera
    3. Äh lägg av...vi har säkert vissa ok ostar - bättre Västerbotten tex men i övrigt befinner vi inte på samma planet som fransmännen och italienarna. Tack gode Gud för EU som göra att jag kan köpa utmärkt Comte, Crottoin de Chavignol (med kyld Sancerre som jag skandalöst nog inte kan köpa på Icamaxibröl) eller Forme d’Ambert nere på hörnet utan större problem.

      Tjaba
      Nulli secundus

      Radera
  2. Behöver vi då bara beredskap för logistikavbrott??

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur länge räcker oljan, och hur svårt kommer det att vara att importera mera olja? Det är väl frågan, ingen olja ingen mat.

      Radera
  3. Och redskap för att hantera lågförädlat, vad mer än stekplåt till pannkakan kan behövas?

    SvaraRadera
  4. Mycket Svärjevänligt inlägg. Tack Lars!

    SvaraRadera
  5. Dagens förbrukning av kalorier är dessutom högre än vad som behövs och dåligt utnyttjade. Mycket slängs tyvärr.
    Dessutom, mycket energi värmer mest spinningcyklar.
    Räkna på vilken minskning av matproduktionsbehov stängning av alla gym och träningshallar skulle innebära...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spillet torde vara större än importen.

      Radera
    2. Precis.
      Och energioptimering, tex alla vuxna halverar köttintaget till förmån för bönor och havregryn skulle ge stora effekter. Energiförlusten i steget från foder till kött är väl ca 90%.

      Radera
    3. Vore dunder om man kunde få svenskar att förstå att de hellre bör äta en liten bit riktigt svenskt kvalitetskött än svulla i sig ett halvkg dansk antibiotikafile. Prismässigt slutar man på ungefär samma summa.

      Radera
    4. Ja. Hellre riktigt nötkött en dag i veckan.

      Radera
    5. Köper bara svenskt kött från Gotland, eller från en lokal gård som säljer hängmörat via den lokala delikatessaffären. Det är inte speciellt dyrt.

      Radera
  6. Det importeras inte 2.2 miljoner ton. Det är nettoimporten, vilket ju är en viss skillnad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förändrar inte fakta - att vi kan försörja oss rätt väl själva. Sedan väldigt svårt att se att handel helt upphör.

      Radera
  7. "Ju mer jag lärt mig och läst på kring svensk krisberedskap desto bättre anser jag att den är - det är bara det att beredskapen finns i privat regi istället för i socialistiska skattefinansierade centralförråd."

    Skulle en långvarig kris uppstå, och vi har kvar en marknadsekonomi, så kommer resurserna användas mycket mer effektivt då priserna stiger. Folk kommer sluta slänga mat. Överviktiga kommer gå ner i vikt. Bönder kommer ta in extrapersonal så det kan ta vara på åkermark och skörd mer effektivt. Man kommer inte slänga en potatis som ser konstig ut. Man kommer fokusera på grödor som ger mycket kalorier, odla mer potatis istället för att hästar som strövar runt. Folk kommer jaga och plocka mer bär. Folk kommer odla mer i sin trädgård och kommer inte låta fallfrukt ruttna bort. Ekologisk odlat som kräver mer utrymme kommer skippas.

    Massa små förändringar, koordinerade genom prismekanismen, kommer leda till att "marknaden fixar biffen"

    SvaraRadera
    Svar
    1. förutom då att vid en riktig kris kommer ekologisk odling att öka pga minskad tillgång till konstgödsel och bekämpningsmedel, vilka imporrteras i största omfattning. Ekologisk odling kräver visserligen generellt sett mer bränsle pga av mer markbearbetning, men skulle till viss del kunna ersättas av extra arbetskraft som rycker tistel ur åkern.

      Radera
    2. Jag har odlat potatis i snart 10år utan bekämpningsmedel. Man får rensa med sina händer. Det funkar i liten skala och ger god avkastning.
      Nån gång ska jag prova att odla i markduk med hål i. Borde funka.

      Radera
    3. Att producera växtskyddsmedel och handelsgödsel kräver en väldigt liten energiinsats i relation vad man får tillbaka, så att öka den ekologiska odlingen ser jag inte som nödvändigt. Tvärtom behöver man nog snarare minska den ekologiska odlingen vid en kris för att erhålla större skördar från befintlig åkermark.

      Ekologisk odling är för övrigt inte fri från användning av växtskyddsmedel, skillnaden är egentligen bara att de växtskyddsmedel som används vid ekologisk odling måste vara naturligt förekommande. I praktiken så är dock dessa vanligen syntetiskt tillverkare, i många fall av samma företag som gör konventionella växtskyddsmedel.

      Växtskyddsmedel utgör dock en väldigt liten del av den totala mängd bekämpningsmedel som används i Sverige, den absoluta merparten används för impregnering av virke.

      För övrigt så finns alla råvaror för tillverkning av NPK-gödsel i Sverige om man skulle önska, LKAB har tidigare producerat gödningsämnen från spill från järnmalmsproduktionen, idag så är det dock inte möjligt att konkurrera med billigare importerade råvaror.

      Radera
    4. @Edis. Nej alla råvaror för att producera NPK finns ej i Sverige. Ej K. LKAB:S Thomasprocess är sedan länge nedlagd. Att bygga nya fabriker tar minst 5-10 år och kompetens finns knappast längre.

      Radera
    5. P finns i Finland och N i Norge. Ska mycket till för att vi inte ska kunna frakta in detta från dessa två grannländer. Beskriv gärna ett scenario där vi ej kan bedriva handel med Norge och Finland, som vi har en landgräns mot, och i övrigt mycket enkelt kan nå via kustnära sjötransporter.

      Radera
    6. Om Norge och Finland styrs av fientligt sinnade regimer som sätter Sverige i blockad. Då är det inte passagen över gränsen som är problemet, utan sanktionerna mot de som säljer till svenska marknaden.

      Radera
    7. Instämmer med Iblandekonomi, där blev du allt satt på plats Cornu!

      Det kan även vara så att dom själva är i krig och att deras resurser blir depleted till den grad att dom behöver alla deras resurser till dom själva.

      Radera
  8. Finns ca 180 miljoner insjöfisk i Sverige som reserv.

    SvaraRadera
  9. Ja, förråd finns i privat regi. Exempelvis kaloristinna potatislager som lantbrukare och andra intressenter i kedjan tillhandahåller. Potatisen i butiken pytsas ut från dessa under året. Lagren i sig måste vara ljusfria och hålla typ kylskåpstemperatur, vilket gör att elbortfall under några dygn är bekymmersamt.

    Som jag ser det är el en av det viktigaste komponenterna för att hålla samhället gående under en kris. Utan el kollapsar hela kedjor, och de lagrade produkterna ruttnar bort.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast långsiktigt är potatis hursomhelst en av de sämre grödorna pga av det stora behovet av bekämpningsmedel och bevattning i kommersiell skala. Bättre då att odla brödsäd, där är det mest kritiska i kedjan att kunna köra torkarna en regnig skördesäsong.

      Radera
    2. Är monokulturer av brödsäd inte i behov av besprutning? Trodde alla grödor besprutades nuförtiden.

      Radera
  10. Vad som däremot är svårt att förstå är att man får sälja god åkermark för att bygga bostäder. Det är illa. Marknadsekonomin när den är som sämst.

    SvaraRadera
  11. Sannolikt kommer ca en million nysvenskar fly landet vid kris så matbehovet är mindre samt att vi idag kan producera stora volymer biodiesl om så behövs...
    Däremot kommer det va bra att ha en cykel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vid kris lär de inte bli insläppta någon annan stans! "När man tagit f-n i båten får man ro honom i land"!

      Radera
  12. Behöver vi verkligen kunna äta exv. jordgubbar och andra mer exotiska influgna grönsaker etc. året runt?
    Är det inte bättre att äta "efter säsong" och exv. göra mer surkål för att kunna "övervintra"?

    På 70-talet fanns det heller inte Trettio-11 olika sorters sallad i butikerna utand et är ett fenomen som kom på 80-talet.

    SvaraRadera
  13. Frågan är helt orelevant i frågan om Sveriges förmåga att kunna uthärda ett krig.

    Kalorier finns...

    Ryssland har inte förmåga till att genomföra en handelsblockad, varelse mot Sverige eller övriga Europa (Helt enkelt för att väst-världen inte skulle tillåta att Ryska stridskrafter började sänka civilt handelstonnage i Nord-Atlanten, Nordsjön, samt Östersjön).
    För att kunna genomföra en handelsblockad krävs att man är överslägsen sin motpart såväl i marin-arenan som i luft-arenan.
    Ryssland är TOTALT underlägsna NATO i såväl Sjöarenan som Luft-arenan om man bara ser till antal, lägger man sen till Teknikgeneration, utbildning, mm så blir det bara värre för Rysslands del.

    Att Ryssland skulle kunna genomföra en handelsblockad av Sverige eller något annat NATO-land (utom möjligtvis Baltiska staterna under begränsad tid) är fullkomligt orealistiskt.

    Frågan är en ICKE-fråga.

    SvaraRadera