Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-05-28 14:18

Bolund: Ränteavdraget blir för dyrt - kommer avskaffas

Till SvD uppger nu finansmarknadsminister Per Bolund (mp) att ränteavdraget kommer avskaffas. Avdraget blir med hushållens enorma skuldbubbla helt enkelt för dyrt när räntorna stiger och ingen regering kommer kunna acceptera den dräneringen av statskassan.
Finansmarknadsminister Per Bolund (mp) fick Finansinspektionen att skärpa amorteringskraven ytterligare.

När räntan stiger kommer kostnaden för ränteavdraget skjuta i höjden.

Med hushållens ca 4 000 miljarder i skulder, undantaget CSN, så innebär 1% höjd ränta att ränteavdraget ökar med 12 miljarder kronor, som alltså dras från statens skatteintäkter. En höjning av räntan med fem procentenheter dränerar således statskassan på 60 miljarder kronor årligen relativt idag.

Till skillnad mot SvD:s rubriksättning säger Bolund dock att det inte finns brett stöd för ett avskaffande, men menar att detta kommer ändras när väl degen inte längre kommer in till statskassan.
"Kostnaden för staten för ränteavdragen kommer att skjuta i höjden på ett sätt som jag inte tror att någon regering kommer att kunna acceptera, så mitt råd till hushållen är att de redan nu börjar planera för att man kommer att få förändringar i ränteavdragen framöver [...] Jag är ganska övertygad om att det kommer att komma under nästa mandatperiod."
Nu kommer förvisso just Miljöpartiet att åka ur riksdagen och med det Bolunds inflytande i egenskap av faktiskt kompetent trots miljöpartist. Däremot kvarstår verkligheten med kostnaden för staten när räntan stiger. Stigande räntor kommer också att öka kostnader för stat, myndigheter, kommun och landsting, samt öka kostnaderna för företagen vilket ger lägre vinster och lägre skatteintäkter även den vägen. Nu har man redan dock börjat ställa om till ett schablonmässigt ränteavdrag för företag, så där finns en begränsning som gör att skatteintäkterna för högt belånade företag inte kommer minska fullt ut.

I slutändan ska alltså hushållen förbereda sig inte bara på höjda räntor, utan också på ett successivt avskaffat ränteavdrag. Degen måste in till statskassan.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så lång blogginlägget är publicerat.

108 kommentarer:

  1. Räntorna kan inte stiga och Riksbanken garanterar att det blir så.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska kronförsvagningen fortsätta så kanske dom är så illa tvugna att höja räntan, det behöver inte vara inhemsk inflation som tvingar fram en räntehöjning det kan ju hända att ett valutakrig tvingar fram det.

      Radera
    2. ..och hur ska de kontrollera räntan på alla dollarlån som bankerna har hade du tänkt?

      Radera
    3. Inte många som lånar till sitt hus i dollar.

      Radera
    4. iblandekonomi: Jag syftade på bankerna. Nästan all internationell handel sker i dollar.

      Radera
    5. Trodde det var svenska räntor och ränteavdrag som diskuterades, inte internationell handel.

      Radera
    6. iblandekonomi: Då trodde du fel :) Eftersom allting hänger ihop. Får bankerna betala mer ränta så kommer de få höja räntan på det de lånat ut.

      Radera
  2. Kommer alldeles för sent,tyvärr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja. Huvudlöst att dom inte gjort detta tidigare. Missat en historisk god chans.
      Hur mycket detta sen kommer att skjuta på prisfallet?
      Ska man tro att om 20 år ligger priserna i linje med historisk pris/löneutveckling.

      Radera
  3. Vem trodde något annat?

    Seriöst?
    Klarar man inte avskaffat ränteavdrag skall man inte låna.

    Att räntan åker upp till 5%<, weeeeelll, det känns inte så sannolikt.

    Ränteavdraget ger dig bara lite högre räntekostnad. Det är inget mot normala fluktationer på räntemarknaden.
    Men OM räntan är 5% slår det såklart mer.

    Därför skulle man avskaffa det här och NU. Så får folk chansen att amotera och förbereda sig mentalt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gå upp fem procentenheter, inte till fem procent

      Radera
    2. Ja ett av de större misstagen man gjort på senare tid att inte fasa ut ränteavdragen när räntan var på väg ner. Då hade man undvikit många av de nackdelar låg ränta gett, främst bostads bubblan.

      Radera
    3. Hur får du att 1% höjd ränta ger 12 miljarder?
      Säg man betalar 1% ränta före avdrag idag. Vad blir räntesatsen med 1% höjd ränta?

      Om den går upp till 5% eller fem procentenheter kan nog kvitta , det är som att ramla från 14 eller 17 våningen ( om min huvudräkning är rätt) ner i betongen. Kakel är för mjukt.

      Radera
    4. Men när tog politiker rätt beslut vid rätt tidpunkt senast?

      De tar alltid rätt beslut efter att ha provat alla andra.

      Radera
  4. Ränteavdraget får man väl tillbaka i skatteåterbäringen? Det är aldrig något jag räknat med, utan ser det mer som en "bonus" varje år det inträffar...

    SvaraRadera
  5. Om bara några veckor står vi med ett färskt bolån. Hur gör folk normalt, jämkar man skatten eller tar avdraget som skatteåterbäring?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om det blir mer än typ 500 i månaden jämka. Varför ligga ute med pengar låsta hos skatteverket?

      Radera
    2. Så länge räntan är stabil är det väl lugnt att jämka, men när den far upp och ner blir det jobbigt, och fel i slutändan. Bättre att få tillbaka än att behöva betala in en massa. Och just nu med nästan ingen ränta alls är det nog lika bra att låta bli att jämka.

      Radera
  6. Ja nä Bolund kommer inte sitta i regering / inneha ministerpost efter valet så hans kommentar får ses ur ljuset av den krassa verklighet som kommer uppenbara sig under nästa mandatperiod för då sittande regering.
    Tycker det känns lite som när pensionsåldern har höjts, det kom inte som en blixt från klar himmel utan var något som hade pratats om ett tag. Expectation management i flera steg.

    SvaraRadera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  8. Faktum är att MP föreslog detta för många år sedan när Birger "Slug" var språkrör men han vann inte gehör för sitt förslag den gången.

    Varför skall låntagare ha skattelättnad? Egentligen en märklig konstruktion.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaså (om Birger).
      Ja, det kan tyckas märkligt men efter att man gått från inte kredit till ett kreditsamhälle så har det kanske setts som en "nödvändig" åtgärd för att stimulera bostadsköp och indirekt konsumption.
      Sen är det kanske inte så enkelt.

      Radera
    2. Syftet var att uppmuntra "vanligt folk" att köpa egen villa och att stimulera ekonomin som gick trögt. Vid införandet var avdraget 90%, sedan sänkt till 60 och till 30 mitt i brinnande 90-talskris.

      Radera
  9. Dock misstänker jag att fastighetsskatten kommer att återinföras och det kommer att påverka villamarknaden rejält, dock är det ingen som vågar prata om det, både moderater och kommunister bor i hus.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fastighetsskatten skulle kunna bli proportionelig istället för regressiv.

      Nu är det ju så att ju dyrare fastighet, ju mindre andel av värdet betalas i skatt.

      Radera
  10. Kommuninvest kommer INTE klara kommande räntehöjningar. Hans Jensevik på Svensk Kommunrating har jobbat med svenska kommuners ekonomi i hela sitt liv. Hans går nu ut med video på Youtube och på engelska VARNAR internationella investerare för den SVARTA SVANEN KOMMUNINVEST! Otroligt. Svenska kommuner lånar enorma belopp för att möta välfärdsbehoven som en vanvettig asylinvandring skapar. Problemet är att asylinvandrarna SAKNAR SKATTEBAS. Ingen kommer kunna betala tillbaks lånen. Över 10 kommuner har idag så stora skulder att de aldrig kan betalas och den listan växer snabbt. Några få % ränteuppgång så är det GAME OVER för Kommuninvest.

    Videolänk: https://www.youtube.com/watch?v=OUZujo7B5Lc&t=19s

    Det är inte bara i Kommuninvest det flyger svarta svanar...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vet inte hur det är med det där du länkar till.
      Men jag tånkte snarare på om myndigheter, statliga företag och annat kring den mer rena staten som kanske tagit lån för att få ekonomin gå ihop - särskilt om de skall leverera vinst till statskassan, vad har de för ränta? Klart att de inte kör ränteavdrag av den privata hushållssorten, men en bred ränteuppgång slår väl mot dem också?

      Radera
    2. Tycker makroanalysen är lite märklig. Verkar som att han tar det faktum att vi har en stigande sysselsättningsgrad som ett säkert tecken på att vi kommer att få en finanskrasch. Tveksam kausalitet och väl enkelt tycker jag.

      Radera
    3. FYI: Det är förbjudet i lag för kommuner att låna till löpande utgifter.

      Radera
    4. Hans Jensevik har ylar om kommunernas ekonomiska Harmagedon i 15 års tid nu och ännu inte fått rätt. Oklart om han kommer få rätt innan han trillar av pinn men allting är ju möjligt.

      Radera
  11. Mja, det kanske är dags för "kris"? Psykologi rules!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu har vi ju haft några bra år och desstuom ser vi ut att få regeringsbyte i en högkonjunktur. Med andra ord så har vi det klassiska receptet för att gå över till en blå regering som börjar med att dom får en ekonomisk kris i knät att ta hand om.

      Det blir väl 3:e eller till och med 4:e gången isf? Dom borde ju vara proffs på det numera...

      Radera
    2. Borde det inte innebära att en S+M/Allians-regering skulle kunns klars det om bara M/Alliansen får de ekonomiska tungs posterna? ^^

      Radera
    3. Ja, det ska onekligen bli lite spännande på valdagen, jag undrar dock vad du menar med att de fått ta ekonomisk kris, 1976? Hmm. Svårt att minnas verkligheten då korrekt för mig. Men... 1991? Alla tyckte Borgarna var urusla! 2006? Nää...

      Om borgarna vinner kommer det att bli farligt läge. Vinner S är det sista chansen.
      Statsskulden är låg, nu ska vår asylfabrik betalas, vi ligger nog på 100% sen. Alla glada? Inte kommer man röra avdraget, det betyder massor av indragen konsumtion, troligen mest inhemsk.

      Radera
    4. Jag är lite fundersam på vilken väg du tänker dig att statsskulden ska nå 100% (dvs från 1 200 till 4 600 miljarder).

      Du tänker dig att staten ska låna över 3 000 miljarder kronor, på grund av kostnader relaterat till invandringen? Men kostnaden borde väl logiskt sett inte vara större än precis i början för nyanlända, med tanke på att sysselsättningen hos gruppen är som lägst då? Hur kan en grupp på ett fåtal procent av befolkningen kosta 3 000 miljarder?

      Radera
    5. Lite fundersam blir man. Men våra moderna version av brunskjortorna har det som strategi att ta en del sann statistik, en del killgissningar och en hel hink med rent ljug och sedan smeta ut allt så ingen riktigt vet vad som är vad.

      Att invandringen kanske gjort att Sverige är mer dynamiskt och välmående än någonsin väljer man aldrig någonsin att ens reflektera över.

      Radera
    6. Sandow: Jo, det blir ju väldigt dynamiskt. Speciellt om man gillar våldtäkter och investeringar i säkerhetsbranschen tex.

      Radera
    7. Mja, det är inte invandringen per se, det är asylfabriken som kostar. Fåtal?
      Under många många år är det ett flertal. Det är så många kommunicerande kärl att det är svårt att reda upp. I förlängningen så har vi massor av vardagsfrågor som kommer av en extrem asylpolitik under många år, förd med tanken om tillväxt som faktiskt inte kommer. Jag tar mig friheten att citera bloggen Morgonsur:

      "Problemet med en flygplats är att den – hur vacker den än är på ytan – saknar djupare mening och sällan får någon att känna för den, knyta an till den och utse den till ‘sin plats på jorden’. Det som utmärker en flygplats är att ingen av dem som vistas där egentligen vill befinna sig där. Alla som befinner sig på en flygplats önskar trots den ytliga skönheten, ordningen, tryggheten, bekvämligheten och allt utbud av efterfrågestyrd tillrättalagd bekvämlighet att de vore någon annanstans.

      Alla."

      Asylfesten, som helt, som fest, kan härledas till MP-påverkan, har drivit ner löner och upp kostnader. Förstört det sista hoppet om varaktig sammanhållning.

      Allt måste räknas, större avlopp, vägar, polis, domstol, dagis mm. Läget är inte alls bra. Men kanske det är så det ska vara, då har jag fel, alla tittar på typ SCB och där står ju att det blivit bättre? Är inte det nog?






      Radera
    8. OK, större avlopp och fler poliser ska alltså innebära att staten ska låna 3 000 miljarder kronor de kommande (säg) fem åren, när "asylfabriken" ska betalas?

      Du griper ju bara siffror ur tomma luften.

      Radera
    9. Det där bruna är skoj. Undrar när man ska inse att det helt tappat kraften det hade förr? Men visst. Det funkar nog för de rätt fattiga men ändå ängsligt behövande av acceptans, tjockt inne i systemet de blir ju ojoj-iga. Jag skiter i. Skla man gå i svaromål?

      Sen får man till att det inte ska vara invandring alls.
      Jepp, jojo.

      Sen, killgissningar, jepp, absolut, ingen vet ett shit om morgondagen, men vissa saker vi vi, det går åt fanders om vi inte kan öka krediterna, oavsett om de bygger eller bara matar för dagen. Och de är obetalbara med det vi kan se idag.

      Lögner kommer det ju floder av från alla håll. Det handlar nog mer om det bakomliggande, ett intresse, som att man bor i ett land som koloniseras från alla håll och ingen älskar landet, folket, jorden. Whatever will be will be.

      Sen undrar jag vadan detta intresse för Sverige hos många? Det folk söker verkar ju finnas i Jamaica, Congo, Singapore, HongKong? Vill ni bli gamla här? Njuta av vården!

      Radera
    10. Joakim, det är ett stort problem att ingen tycks veta de riktiga siffrorna. Skulle var intressant ur många aspekter att få upp det på bordet eftersom det annars kan användas för att sprida icke önskvärd propaganda.
      Hur mkt är de utöver de de direkta kostnaderna typ immigrationsverk, etableringsstöd, boende mm om ca 50-100 miljarder. Vi har skola, sjukvård rättsväsende mm. Är det 150 el 200 miljarder. Och vad är kostnaden för uteblivna investeringar i andra verksamheter som pengarna kunde lagts på. Sen inte sagt att vi ska ta emot de som verkligen behöver asyl. Men inte bidragsinvandring i dessa antal.

      Radera
    11. 50-100 miljarder per år skall det vara.

      Radera
    12. Jag tycker det är ett större problem att man sitter och hittar på siffror istället för att seriöst försöka efterforska vad saker och ting kostar. Det vore mer intressant att ha fakta som utgångspunkt för en debatt.

      Mycket av detta finns ju att läsa om i statsbudgeten ("Budgetproposition för år 2018"), "Årsredovisningen för staten 2017" och i t ex "registerdata för integration" från SCB. Det brukar bli ett väldigt brett spann ändå på gissningarna, vilket inte gynnar någon egentligen.

      Ta det där med skolan som exempel. Skola är ju något som även vi infödda svenskar har konsumerat. Vad kostar mest, en infödd svensk som går i grundskola och gymnasium i tolv år, eller en flykting som behöver läras upp i fem? Detta gör att det blir lite svårt att analysera, vissa vill ju bara summera alla statliga och kommunala _utgifter_ till exempel utan att ta hänsyn till intäkterna.

      I slutändan handlar det framför allt om sysselsättningsnivå, och det är där man ska lägga ner energin. Integrationen har gått bättre senaste åren, men detta har tyvärr mest med högkonjunkturen att göra -- mer måste till här.

      Radera
    13. Japp, det här är nuffror i luften. Fem år? Mja, då går det illa, tog 20 år för US och då krigade de ändå på. Men det kan gå väldigt fort också.

      Radera
    14. Ja, det kommer ta mellan fem och 50 år innan vår statsskuld ligger mellan 20% och 100%.

      Radera
    15. Eftersom BNP ökar i och med att bidragstransfereringar och välfärdstjänster för invandringen stiger så är 20 % av BNP om 10 år en enorm summa. Finns absolut inga reformer på gång som kan vända den negativa utvecklingen. Inte hos nuvarande regering i vilket fall.

      Radera
    16. Man får se BNP från produktionssidan istället -- enbart omfördelningar höjer förstås inte BNP, av samma anledning som man inte kan lyfta sig själv i håret.

      Men nu närmar vi oss i alla fall siffror att diskutera. Är tanken alltså att bidrag och välfärd för "invandringen" skulle innebära statliga och kommunala utgifter om typ 1 000 miljarder (dvs 20% av 2028 års BNP) årligen om tio år? Räknar du bara flyktinginvandring, eller även anhöriga? Jag är seriöst intresserad, för i de här debatterna brukar det annars mest slängas runt massa lösa påståenden som kan summeras till allt mellan 50 och 300 miljarder i årliga utgifter (och nu ska det alltså bli tusen miljarder).

      Enligt mig själv är det största problemet den låga sysselsättningen hos framför allt utrikes födda kvinnor med enbart grundskole- eller gymnasieutbildning. Trots högkonjunktur har denna inte stigit i den takt som krävs, och eventuella reformer bör riktas in på precis detta.

      Radera
    17. Om skolan, ja, men alla i min familj har ju betalat, massor, i skatt, teorin måste väl säga att du betalar skatt, sen får du vissa fringisar, som skola. Nu påpekar du tolv och fem år. Kanske även de svenske kan lösa biffen på fem år? Minns du skolan? Förvaringen. Tvånget att lära (sjukt, man vill ju för bövelen, annars är det seegt för alla). En rest från industrisamhället.

      Fakta finns egentligen inte. Ett faktum kommer ju av andra faktum, ändra en sak ändrar du alla. Ett exempel kan ju vara hög skatt, är den för hög och individen ändå klarar sig OK kanske denne egentligen mot sin vilja väljer bort arbete.
      Skulle skatten sänkas kommer det in mer pengar då arbetslusten garanterat ökar med avkastningen.

      Dock, det är inte en hel evig sanning. A ger inte B säkert. Ofta kan det var sant, fakta, men inte alltid. Lyssnade på ett föredrag om klimatet, eller mer, hur man skulle få in det i roten på oss. Faran! Folk var faktaresistenta. Hm, Åhå.
      Under tiden de vördade akademikerna talade fakta så skakade jag på skallen, kanske det var fakta kanske inte, spelar ingen roll, förr eller senare kommer, vad jag förstår, massor av gas släppa ändå. Det är kanske bra om vi kan elda den?




      Radera
    18. Joakim Persson, ingen seriös beräkning av invandringens kostnader har gjorts genom att summera alla statliga och kommunala utgifter, utan man jämför gruppens offentliga utgifter med skatteinkomster. För övrigt så är det inte på utgiftssidan som den stora skillnaden mellan invandrare och infödda finns utan på intäktssidan. Lägre sysselsättningsgrad i kombination med lägre medellön och färre arbetade år innan pension gör att skatteinkomsterna blir lägre än utgifterna, vilket förstås får följden att någon annan blir tvungen att betala. Dessa kostnader uppskattades i ex. ESO rapporten från 2009 ligga på 1,5-2% av BNP.

      Radera
    19. Många av asylflyktingarna som kommer nu är illiterata. Tex så är 72% av Afganistans befolkning illiterata.
      källa:https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Afghanistan
      Så när svenska politiker säger att 9.000 Afghaner ska få stanna och gå Gymnasiet, så ljuger svenska politiker oss rakt i ansiktet. För dom kan inte gå gymnasiet.... Och lögnerna gäller tyvärr det mesta andra också. MP-Lövin skrek på politikerdebatten att 50% av dom som kom är högskoleutbildade.
      Vet inte varför dom ljuger om det mesta. Antingen har dom inkompetent folk runt sig, eller så tycker dom att man kan ljuga hursomhelst till folket. Båda är lik illa.

      Radera
    20. Joakim, ja man ska se det från vad man kallar produktionssidan. Men genom att tex låna pengar och överföra till konsumtion av varor, bostäder, välfärd för nyanlända så ökar man BNP. Dvs lyfter sig själv i håret. Trots att det realt hittills är en väldigt dålig affär när så få av dessa kommer i arbete.

      Radera
    21. Edis: Ja, där är vi lite närmare sanningen. Det handlar om 1% till 2% enligt den forskning som finns, Finanspolitiska rådet har sammanfattat detta (och utgår bland annat från ESO-rapporten och andra rapporter).

      Det är precis som du säger sysselsättningen som är nyckeln och något som måste åtgärdas. Det är det som man borde diskutera.

      Bengt: Fast nu har ju staten tvärtom betalat av på statsskulden sedan 2015, så stimulansen har inte kommit från det hållet, utan snarare från växande produktion i privat sektor (exportindustrin och byggsektorn har gått bra under denna tid). Men absolut, det har omfördelats ett antal miljarder under tiden till migrationsverket och kommunerna. Men en liten stilla fundering -- kan du hålla med om att kostnaden för flyktinginvandringen är mycket större de första fem åren än de åren därefter? Borde detta inte i så fall innebära att kostnaden sjunker framöver?

      Radera
    22. Joakim Persson 2:a o 3:e generationens invandrare är mer brottsbenägna än 1:a. Verkar således gå utför. Det kommer aldrig gå att integrera folk med IQ 70-85 i snitt i västs samhällen oavsett. Just nu är det vi som blir "integrerade" i deras typ av samhällen.

      Radera
    23. Och där kom det. När "Svärjevännernas" lögner och hitte-på blir avslöjade i lugn och sansad diskussion med fakta och forskning som underlag kommer den rasbiologiska kärnan fram hos de som i vanliga fall ylar som stuckna grisar när någon insinuerar att de bär på rasistiskt tankegods. God underhållning och bra jobbat!

      Radera
    24. Mopongo: Nu är det ju inte Sverigevänner som kommit med lögnerna utan som vanligt lögnpressen som ljugit folk rakt upp i ansiktet o spridit propaganda i decennier. Du kan ju inte ha legat under en sten varenda dag de senaste 10 åren..
      Fakta o forskning hittar du nedan tex. Inte hos lögnpressen. Det vet du mkt väl.

      http://www.friatider.se/ny-unders-kning-om-sexbrott-956-procent-av-verfallsv-ldt-kter-beg-s-av-invandrare

      Så sluta snacka skit.
      Självfallet finns det en rasbiologisk kärna som har påverkan på diverse saker:
      https://img.4plebs.org/boards/pol/image/1477/32/1477322648051.png

      Radera
  12. Det gamla problemet: Skall man reducera avdragen för betald ränta men intäktsföra erhållen ränta i full omfattning?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klart man skall. Under skatter vi digna ner...

      Finns många sätt för "det är okej när vi gör det" (TM) att lägga resurser på. För att man "god".

      Radera
    2. De som vill ta bort "ränteavdragen" brukar vilja ta bort möjligheten att kvitta underskott på kapital mot inkomst av tjänst. Har du överskott av kapital får du fortfarande kvitta det mot ränteutgifter.

      Radera
  13. Intressant.
    Funderar på om inte detta kan bidra ytterligare till att MP åker ur riksdagen - trots att rånteavdraget måste bort på sikt eller snart och trots att här har man rätt i sak.

    SvaraRadera
  14. Reinfeld och Borg var ju livrädda för att röra bidraget. Det var sista chansen någonstans runt 11-12 utan att totalhaverera ökenomin genom en punkterad bubbla.

    Sedan var AKB också livrädd för att röra det. Men hon var livrädd för allt iofs så det betydde inte så mycket.

    SvaraRadera
  15. Lugnt, slopat ränteavdrag skulle idag praktiskt innebära en räntehöjning från ca 1.5 till dryga 2 %. Bankernas kalkylränta är 7-8 %. Innebär att ett hushåll som lånar tex 4 milj skall klara en räntekost innan avdrag på bortåt 300 000 om året. Sen kommer bara amortering drift och underhåll till.
    Jag litar på bankernas trygga kalkyler till 100%, det finns stora marginaler.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan också argumentera för att 8% kalkylränta är ganska så högt.

      Så höga bolåneräntor har vi inte haft sedan 1996. 2008 peakade vi på 6,5% ungefär.

      Idag kan man binda sitt bolån i 10 år till 3% ränta ungefär, så ränteförväntningarna på marknaden är otroligt låga framöver.

      Jag tror nog räntan kommer stiga nästa mandatperiod, men vi får se hur snabbt den stiger innan nästa lågkonjunktur anländer. Oavsett vad borde man förstås göra något åt ränteavdragen, men några 8% ränta dröjer det innan något hushåll får betala.

      Radera
    2. Joakim, håller med . Jag ville mer raljera över bankernas löjliga kalkyler.
      Men med tanke på den höga skuldsättningen totalt dvs hushållslån, stat och kommuner så tror tex inte jag en ränta på 5 % kan vara helt orimlig.
      Allt hänger på omvärldens förtroende dvs vilka reformer som kommer i närtid som hanterar de "svarta hålen" dvs främst integrationskostnader och bostadsmarknad.

      Radera
    3. Aha, då är jag med.

      Vi går nog mot bistrare tider 2019/2020. Men frågan är om inte resten av Europa gör detsamma, och var ska då ränteuppgången komma från?

      Radera
    4. Räntehöjningar i framtiden är ju som att vara religiös och helt övertygad om att man kommer att få till ett personligt möte med sin gud när man lämnar jordklotet, d.v.s. hugget i sten :)

      Radera
    5. Även 10-åringen har fallit tillbaka till ungefär samma nivå som för ungefär 1 år sedan då bostadspriserna peakade det året så nu kanske bostadspriserna går tillbaka till samma nivå och har vi tur fortsätter räntorna ner och priserna ökar så blir vi alla rika och glada i Sverige. :)

      Radera
    6. Ingen tvekan om att bostadspriserna stiger på tio års sikt på de flesta ställen. Om Stockholm återhämtar sig är mer tveksamt, problemet är inte räntekostnaden utan att man i Stockholm ligger på maxnivå vad gäller belåningsgrad enl bankernas utlåningsregler. Folk får inte låna mer helt enkelt. Spelar ingen roll om räntan så är 0%.

      Radera
    7. Joakim: Japp. Ingen tvekan om att bostadspriserna stiger på 10 års sikt om räntan förblir den samma. Räntan är dock på väg ner som vi ser på 5 och 10 åringen så då kommer priserna öka där det finns kreditutrymme. I Stockholm och Göteborg där många slått i kredittaket får man vänta 10 år innan man kan utöka sitt lånelöfte med ca. 22% p.g.a. löneökningar. Vi har en mkt ljus framtid att se fram emot.

      Radera
  16. Skulle MP + S visa lite stake och utlova ett avskaffat ränteavdrag ihop med ett totalt asylstopp så hade de troligtvis fått regera landet i ytterligare fyra år till. Bollen ligger helt i deras händer.

    SvaraRadera
  17. Med högre räntor blir det mer relevant med en rimlig kapitalskatt. Den räntan du betalar får någon annan som inkomst. Denna kan beskattas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast den som lånar ut till dig betalar sannolikt ränta till den som de i sin tur lånat av. Vad som beskattas är skillnaden mellan in- och utlåningsränta, vilken inte behöver bli nämnvärt större bara för att räntan stiger.

      Radera
    2. Någon har kapitalet. Den kan beskattas, eftersom det mesta i Sverige lånas upp från svenskar.

      Radera
    3. Det är enbart skadligt att tänka så om vi har inflationsdogm. Som J.P. påpekat är realräntan sällan positiv, den ränta du eller jag får, nästan aldrig.

      Inte får de stora placerarna betala skatt inte.

      Radera
    4. "Inte får de stora placerarna betala skatt inte."

      Med rimlig kapitalskatt ändrar man på det faktumet.

      Radera
    5. Men absolut, både kapitalskatt och ränteavdrag bör ta hänsyn till realränta.

      Som det är nu med 0% realränta på bolån blir ränteavdraget en gåva från staten.

      Radera
    6. iblandekonomi: Det funkar inte så att nåt "lånas upp från svenskar". Det skapas nya pengar (skulder) i den stund ett lån tas. De kommer ingenstans ifrån.
      De som får räntan är banken. O de pengarna kan du glömma att du ser röken av i lönekuvertet :) De ligger o driver upp priser o annat på börsen bla.

      Radera
    7. Här kan du läsa på om hur det funkar. Verkar som du behöver det: Skapa pengar

      Radera
    8. iblandekonomi: Det mesta stämmer bra. Utom punkt 3: "Man skulle kunna säga att i det här läget har A lånat 1 miljon av B med banken som mellanhand."
      Nej, A har inte lånat 1 miljon av B. A har lånat 1 miljon av banken som banken har hittat på dem.

      Sen snurrar du till det i näst sista stycket. Att banken lånar ut några pengar som nån annan satt in förekommer inte.
      RIX är ett slutet system. Skapas inga nya pengar att "låna ut" där. Att det går en betalning från en bank till en annan när en kund gör en överföring till annat konto i annan bank spelar ingen roll. Det ändrar inte totalen av penningbasen eller kontanterna eller vad du väljer att kalla det. Så inga mer pengar totalt sett kan skapas mha det. Om en bank får mer kontanter insatt så betyder det bara att en annan bank fått mindre.
      Kan öka utlåningspotentialen för första banken. Men minskar den isåfall för den andra. Irrelevant totalt sett.

      Radera
    9. Angånde lån:
      "I dag är de svenska bankernas internationella upplåning större än på 90-talet och mer än 50 procent av balansomslutningen.".
      Från:
      https://www.svd.se/sverige-ar-pa-vag-mot-en-bostadskrasch

      Radera
    10. HMG:Du kan med fördel läsa de andra inläggen om pengar på bloggen så förstår du hur det hänger ihop. Börja med Elektroniska pengar föreslår jag.

      Radera
    11. iblandekonomi: Jag är inte ute efter att läsa några inlägg om pengar. Jag är ute efter att försöka förklara för dig hur pengar skapas. O det har jag gjort ovan. Stämmer inte det med det du hänvisar till.. då är det upp till dig att skriva om det du hänvisar till.. och läsa på :) Påstår du nåt annat än det jag skrev ovan så har du inte förstått hur systemet fungerar.

      Radera
    12. Jag ser av ditt inlägg att du inte vet vad elektroniska pengar innebär i Sverige. Om du inte vill lära dig, strunta i det

      Radera
    13. iblandekonomi: Nej, det ser du inte. Sluta svammla massa skit. "Elektroniska pengar" är fullständigt irrellevant. I princip alla pengar idag är elektroniska. Det vi pratade om var hur de elektroniska pengarna skapades. O du påstår att det kan ske genom att nån annan sätter in pengar. Nej, det kan det inte. Nån annan behöver inte sätta in 1 enda ktrona för att banken ska kunna skapa ett nytt lån. Nytt lån = Nya pengar. De kommer ingenstans ifrån. O det gör de inte oavsett vad det står i nån av dina länkar. Står det nåt annat där så står det fel. O då får du sätta dig in i hur detta fungerar istället för o tjaffsa. RIX är ett slutet system. Att en betalning går från en bank till en annan i RIX-systemet spelar 0 roll. Det ger inte en ökad penningmängd eller en öka förmåga att skapa mer pengar i ekonomin totalt sett. Eftersom den ena banken minskar sin "penningbas" lika mkt som den andra banken ökar sin, i det fallet.
      Bankerna, totalt sett, skapar nya lån = nya pengar, helt utan att det inkommer nya reserver, totalt sett.

      Radera
    14. I viss mån är det en "hönan eller ägget"-sitiation. Vad skapas först? Insättningen eller lånet? Det kan nog variera från fall till fall men den viktiga frågan är vilken roll det spelar i sammanhanget.

      Radera
    15. Nej, är inte hönan eller ägget. Lånet skapas först. Möjligen kan man säga att en insättning skapas senare.. om den som tar lånet gör en betalning med de pengarna till nån som har konto i en annan bank. Då sker naturligt nog en insättning på den banken...

      Radera
  18. Så hur ser man på amortering som kapitalskott till bostadsrättsföreningar och kvittning mot reavinst?

    SvaraRadera
  19. Ok minska ränteavdragen. Men då i samma utsträckning minska skatten på ränteinkomster.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pengarna till bostadslånen är till stor del upplånade utomlands och eventuell skatt tas ut av regeringarna där.

      Radera
  20. Ingen regering vågar låta 2 miljoner ur den överbelånade medelklassen gå från hus & hem om räntorna stiger. Det blir helikopterpengar. Låna på, bara losers är utan skuld.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej det vågar dom inte men att offra 15% har dom inga problem med så se bara till att inte vara bland dom 15% som är mest högbelånade.

      Radera
  21. Kommer ihåg när Borg och Reinfeldt satt igenom 8 års räntesäkningar utan att röra det.

    Men nu när marknaden gått i stå och räntorna är på väg upp ska man börja fasa ut? Politiker är så sjukt skadliga för samhället.

    SvaraRadera
  22. Det är väl många skattebetalare som inte har hus men som får betala andras bostadskostnader( ränteavdrag). Ur det perspektivet är det bra att ränteavdraget försvinner.

    SvaraRadera
  23. Räntorna kan gå upp fort när pengara plötsligt drar iväg till andra ställen. Sydostasien och Sydamerika fick känna på det runt 1990 tex. Island 2007 eller varför inte Grekland som plötsligt fick 15% ränta. Får vi 15% så är vi också slut. Och ni kan ju fundera på varför Borg tyckte "Grekerna får skylla sig själva." Snart kanske det är vår tur/otur att "skylla oss själva".
    https://www.svd.se/sverige-ar-pa-vag-mot-en-bostadskrasch

    SvaraRadera
    Svar
    1. Såna artiklar kunde man läsa även 2010 och 2013....."Om 5 år har vi 7% ränta"....."Det kan bli en dyr historia när priserna beräknas falla 30" o.s.v.....Den som bortsåg från det såg sin lägenhet öka med det dubbla på 4 år.

      Radera
    2. Haha sant! Ville egentligen säga att pengarna i ett Globalt system rusar runt halvt okontrollerat. Pengarna rusar in i ett land, drar upp tillgångspriserna och skapar värdebubblor och förräntar sig till sina ägare. När toppen börjar närma sig, förräntar sig inte pengarna lika mycket och det börjar bli dags att flytta pengarna till ett annat land. Då kommer kraschen i landet. Efter ett tag då priserna fallit platt går det att köpa tillgångar billigt. Se tex Argentina. Finns många fler exempel. Globalisterna har försökt införa detta system en gång tidigare. Det slutade med första värdskriget. Och andra, eftersom ww2 är en fortsättning på ww1.

      Radera
    3. @Spartacus: Man kan dock lite på våra politiker: Dom har tjatat om att dom tar ansvar i många år nu. :)

      Radera
  24. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  25. Undrar ni om Europa kommit ur krisen från 2007/8?
    Ta en titt på Europas banker.
    Monti dei paschi di siena -99%/2007.
    UniCredit -95% mot2007,
    Deutsche Bank - -80%/2007,
    Och sådär håller det på. Societe Generale, CreditSuisse osv.
    Svenska banker har klarat sig bättre tills nu iallafall.

    SvaraRadera
  26. Det är så klart politiskt omöjligt att avskaffa ränteavdragen.

    Regeringen har flera budgetposter som man kan skära på före man gör detta. För att inte tala om höja skatten på de som är för flitiga för att ta på sig jättelån eller för dålig privatekonomi för att få lån.

    Men att ta bort ränteavdragen går inte rent politiskt. Inte under de närmaste 10 åren i alla fall. Det är jag övertygad om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt så. Det vet corncupia också. Det är bara ett "click bait".
      Mp har tramsat med liknande ideer i 15 år.

      Radera
  27. Allting kommer alltid på en gång,
    borpriskrasch, högre räntor, högre skatter, arbetslöshet, mindre bidrag och ökade självkostnader.

    Mitt enda minne av 90-tals krisen var att vår granne som var framstående arkitekt jobbade som tidningsutdelare under ett par år.

    Ganska kul att 60 miljarder i ökade kostnader anses orimliga när det kostat betydligt mer att husera de vuxna ekonomiska migranter som kom 2015 och framåt. Det har väl svängts med en totalkostnad om 140 miljarder/år eller nåt när det var som värst?

    Återigen, de som tjänade mest sen 2010-2012 fram till 2016-2017 gjorde det på att hyra ut RUM till såna som inte kunde betala för sig själva, helt absurt.
    Tidningarna skrev om Johanna Möllers boende, en vinst på 6miljoner efter 8månaders jobb och lön till henne och kollegan på 70.000kr/månaden.


    Det är således inte själva kostnaden som är problemet utan vem som får pengarna och det får absolut inte vara oss medborgare annat än de utvalda som får kontrakten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det betyder förvisso att det finns gott om kostnader att skära ned på, för att inte tala om förmögenheter att beskatta.

      Demokratins styrka är att folket kan göra vad f*n de vill. Två mandatperioder är allt som krävs för att ändra grundlagen.

      De som tjänat på asylindustrin kan mycket väl komma att tvingas betala tillbaka sina vinster, och sedan lite till.

      Radera
  28. Riktig julafton för statistiknördar idag.

    Både konjunkturbarometern (spoiler alert: byggkonjunkturen går ner) och FIs stabilitetsrapport (spoiler alert: hushållen har för höga skulder) kan avnjutas av den som är sugen.

    Blir säkert ett gäng roliga blogginlägg av detta!

    SvaraRadera
  29. Tvärtom kommer räntorna fortsätta nedåt i och med att skuldberget växer, det är ända sättet att hålla liv i pyramidspelet. Slopat ränteavdrag = höjd skatt och det är absolut inget Sverige behöver.

    SvaraRadera
    Svar
    1. På vilket sätt menar du att en slopad subvention är en höjd skatt?

      Radera