Cornucopia?

2018-04-11 15:24

Västerås: "Blir vi 200 000 flyttar jag till Enköping"

"Blir vi tvåhundratusen flyttar jag till Enköping. Det är trafikkaos i Västerås i rusningstid redan nu." - Taxichaufför i Västerås till bloggaren
Västerås och Mälardalen med Örebro och Eskilstuna visar upp helt andra demografiska tillväxtsiffror än Stockholm, Göteborg och Malmö. Det ser ut som att folk vill bo i mellanstora svenska städer - trots allt räcker det att man har 1-2 H&M-butiker och livskvaliteten ökar inte för att det finns 18 H&M. Samtidigt vill kommunerna fortsätta växa och pratar om 250 000 invånare på sikt, utan att egentligen kunna förklara varför man vill bli större.
Västerås.

Under dagen har jag alltså suttit med respektive pratat lite på tidningen Fastighetsvärldens konferens Mälarmarknaden på spektakulära Steam Hotel i Västerås.
Nybyggt intill centralstationen, med en timme till Stockholm C. Utsikt från Steam Hotels skybar på 18:e våningen.
Till skillnad mot våra storstadskommuner och landet som helhet visar de större städerna i det som profileras som Mälardalen - Örebro, Västerås och Eskilstuna - upp en demografisk tillväxt med stark inhemsk inflyttning. Samtidigt är skillnaderna stora mellan de tre städerna, där Örebro verkar lyckats bäst med sitt byggande och bland annat fått en stark ökning av mängden förstagångsboende i åldern 20 - 24 år de senaste åren.
Byggandet i Örebro är mycket högt i förhållande till inflyttningen, men i balans så tillvida att marknaden av nybyggda bostäder kommer öka mot idag, men inte så katastrofalt mycket som i Västerås.
Utvecklingen i Västerås är mer konventionell. Även om det byggs mycket är det fler per bostad som flyttar in och barnfamiljer (som mätt i form av barn i åldern 0 - 4 år) växer i kommunen, medan det står ganska stilla i landet och i Örebro. Även Eskilstuna ser en ökning av mängden småbarn, men i Eskilstuna har det byggts på tok för lite.
Kommunernas företrädare. Samtliga socialdemokrater, men noga med att påtala att styret i samtliga tre kommuner är över blockgränserna.
Kommunernas företrädare säger alla att de vill växa. Exakt varför är en bra fråga. Det finns ju inget som helst självändamål i att öka befolkningen i en kommun eller ort, vilket jag skrivit en ledarkrönika åt GP kring när jag var gästkrönikör där förra året. Ändamålet måste vara att det ska bli bättre för de som bor i kommunen. Det kan rimligtvis uppnås på andra sätt än att man blir fler.

När jag lämnade konferensen var det således dags för ett snack med verklighetens folk och det i form av samhällets ögon, öron och temperaturmätare taxichauffören. Han kunde konstatera att om Västerås växer till 200 000 invånare så flyttar han till Enköping. Redan idag har man drabbats av trafikproblem i rusningstid, där även motorvägen på E18 korkar igen redan nu. Vägen går rakt genom staden, ungefär lik E6 i Göteborg eller E4/E20 via Essingeleden i Stockholm, och alla som ska ta sig över eller via E18 gör att motorvägen inte klarar av trafiken redan idag. Någon plan på att bygga bort detta verkar inte heller finnas, snarare ligger utveckling av områdena runt moten till affärs- och logistikcentra i kommunens planering.
Västerås by night.
Kanske är det här sanningen hittas. I Sverige vill man bo i en mellanstor stad. Inte i med svenska mått en storstad. Man vill ha fullgod allsidig service, men det finns inget självändamål att vara så stor at man har flera H&M att välja mellan. Till slut tröttnar folk och det blir som i Malmö, Göteborg och Stockholm. De som har facit i hand flyttar när det blir för stort.
Västerås lockar faktiskt till sig nettoinflyttning även inom landet, på en nivå i linje med utrikes inflyttning. Det finns alltså faktiskt köpkraft för att betala nybyggnadshyror eller köpa bostäder.
Utflyttning från en ort säger mer än inflyttning. Flyttar ut gör man med facit i hand. Flyttar in gör man med drömmar och förhoppningar, som sedan antingen uppfylls eller grusas.
Nettoinflyttningen till Örebro var rent av större inom landet under 2017 än från utlandet.
Men riktningen är tydlig. Örebro och Västerås siktar på en kvarts miljon invånare och halvallvarligt ser man på det som en tävling. Störst vinner. Exakt vad är oklart. Rent seekers som politiker får förstås en större påse pengar att bygga monument över sin egen storhet med, men i övrigt finns knappast skalfördelar med storlek. Tvärt om blir det på marginalen mycket dyrt att bygga ut infrastruktur och samhällsservice - jämför Västlänken eller Förbifart Stockholm, den senare Världens Dyraste Väg (tm).
Bygge pågår i Västerås. Fortfarande.
Likväl växer man. Alla tre kommunerna har styre över blockgränsen, vilket borgar för långsiktig stabilitet av en sort man bara kunde önska fanns i riksdagen. I kommuner är man pragmatiska realister, istället för småbarnen på riksdagsnivå. Stabilt politiskt styre gör att investerare vågar satsa, åtminstone än så länge.

Föredragshållare ville understryka logistik. Från Mälardalen når man Nordens befolkningscentrum, inklusive i Norge och Finland, och logistikcentra är de nya industriområdena. Logistikcentra skapar också jobb även för vanligt folk, vilket rimligtvis är just vad en ort behöver för att inte bli helt snedvriden, likt Stockholm där programmerare numera är det vanligaste yrket med tillhörande prisnivåer på t ex bostäder.
Skybaren på Steam Hotel.
Samtidigt är Västerås rätt fint (fortfarande). Man har utvecklat de centrala sjönära områdena, men "priserna är förstås skyhöga, vet inte vem som det är tänkt ska bo där, stockholmare?" konstaterade en av hotellets anställda.
Som koncepthotell har man lagt ner en hel del på inredningen, ungefär som Dorsia  (try getting a reservation at Dorsia now, you stupid fuck! - pop-kulturell referens) och Pigalle i Göteborg även, om känslan förstås är annorlunda.
Spats relaxavdelning.
Gymet var meh. Fanns bänkpress och skivstänger också.
Nyskapade mycket spektakulära Steam Hotel lockar till sig folk även på helgerna, när även Stockholmare reser dit för att umgås ofta på tu man hand. Trots att det var tisdagskväll var de unga paren i 25- till 35-årsåldern många och roterade mellan spaanläggning, gym och de fyra barerna och restaurangerna. Antagligen väl värt ett besök för en romantisk eller avslappnad weekend med partnern eller kompisgänget. Gymet lämnade dock en del att önska utrustningsmässigt och spat kan jag bara yttra mig utifrån antalet unga par eller tjejkompisgäng i gröna badrockar på väg dit eller därifrån även en tisdagskväll.
I Sverige flyttar man i snitt hemifrån i runt 19-20 års ålder. Behovet av förstagångsbostäder är minskande i både Eskilstuna och Västerås. Här invånare i åldern 20 - 24 år i Eskilstuna. Ser i princip identiskt ut, om än andra siffror, för Västerås.
Västerås ligger bara en timme med tåget från Centralen i Stockholm. Tydligen pratas eller byggs det nytt spår förbi Jakobsberg. Sedan ska tiden ner till 39 minuter. Det lär inte minska attraktiviteten. Ute i Gäddeholm halvvägs till Enköping byggs det rent av villamattor av 70-talsstuk med än så länge hundratals nya villor, framöver tusentals.
Örebro har lyckats med konststycket att oavsett hur babyboomarna utvecklats ha en kontinuerligt ökande mängd 20 - 24-åringar. Gissningsvis spelar universitet en stor roll i detta, men också att man faktiskt bygger så mycket som man gör och alltså kan erbjuda lägenheter. Stannar denna grupp kvar i Örebro kommer det bli ett stort behov av skolor och förskolor framöver, samtidigt som detta kan ge en rejäl skjuts till näringslivet när ungdomarna blir produktiva.
Nu återstår att se hur snabbt byggboomen kommer av sig i spåren av överutbudet av lägenheter. Eskilstuna har fortfarande behovet, medan Örebro nog kan klara sig ett tag utan att bygga nytt. Västerås ligger mitt emellan dessa och kanske är den ort som i praktiken är känsligast. Utflyttningen från Stockholm kan nog komma av sig när förlustaversion gör att Stockholmarna inte längre vill casha hem när de inte kan få lika mycket betalt för sina lägenheter.
Eskilstuna och Västerås lyckas konstant öka småbarn i åldern 0-4 år i kontrast mot landet som helhet. Örebro är mer konventionell med utplanat barnafödande.
Antalet nyfödda påverkar inte behovet av antalet bostäder, utan storleken på dessa. Föräldrarna bor trots allt redan på orten. Det innebär ett behov som i mycket kan lösas om man kan få igång flyttkedjorna för den i samtliga kommuner åldrande befolkningen. Hur man nu ska få dem att flytta från sina stora hyresreglerade centralt belägna lägenheter, eller avbetalda villor och bostadsrätter? Nybyggda trygghetsboenden eller seniorlägenheter har helt andra hyror.

Slutligen några nyckeltal. Våra storstäder har en byggnation på runt 2.0 nyinflyttade per nybyggd bostad (lägenheter i flerbostadshus + villor). Västerås har likartat med 2.54 nyinflyttade per bostad. För Eskilstuna ser det helt annorlunda ut med 4.61 nyinflyttade per färdigställd bostad, medan Örebro har byggt väldigt mycket och är nere på mycket låga 1.14 nyinflyttade per nybyggd bostad.

Vore väldigt intressant att se om Trafikverket och kommuner för första gången i Sveriges historia kan vara proaktiva och bygga om och ut vägar före behovet uppstår när våra mellanstora städer expanderar. Lokalt hemmavid drabbas numera Kungsbacka av trafikproblem i rusningstid. Tydligen tror mellanstora svenska städer att trafiken inte ökar med befolkningen och så blir det som i våra storstäder - alldeles för sent forcerar man fram någon dyr nödlösning när behovet blivit akut, istället för att bygga trafiklösningar proaktivt medan det finns gott om utrymme.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

53 kommentarer:

  1. Varifrån skall alla dessa nya invånare komma ifrån?

    Med vad skall de arbeta med?
    (sälja tjafs på H&M?)

    Var skall de bo någonstans?

    Vem skall betala deras boende?
    ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. I centrala Västerås har socialförvaltningen hyrt 50 procent av de nya lägenheterna. BR gick ej att sälja. Så detta haussande kring en mellansvensk mellanstor stad är nog bara förstagångsbesökarens stora ögon...

      Radera
    2. Mälardalen är något av en ankdamm där det är relativ korta pendlingsavstånd och tider mellan kommunerna. Så jobbar man i en kommun kan man bo där eller i andra kommuner intill.
      Det medför att många ställer sig i flera kommunernas bostadsköer/motsvarande mm vilket ger lokalpolitikerna en signal om att just deras kommun är omåttligt populär.
      Så alla bygger eller stimulerar byggnation för fullt, och tror att just deras kommun kommer bli nästa Berlin.
      Vilket kommer ge eller har redan gett ett överutbud av bostäder

      Radera
  2. Många av orterna har en blandad näringslivsverksamhet. Det finns bruksorter inom pendelavstånd givet man har bil. Kanske inte för småbarnsföräldrar dock.

    De är stora nog att skapa ganska många arbetstillfällen av administrativ typ inom offantlig sektor, främst på kommunal och regional nivå. En hel del har olika delokaliserade statliga funktioner som länsmannajobb. Det berör främst då miljöfånar och andra långutbildade oanställningsbara.

    Sedan har vi en del högskolor eller pseudouniversitet. Viss risk här dock.

    Vård-massor av jobb.

    Konsultbranschen anställer en hel del.

    Det finns massor av yrkeskvalificerade jobb men mera service o bygginriktat.
    Allt från licencierade som "trikare till rena avloppspolarjobb

    Det man inte har är en massa statliga pärmvändare och mediaelit eller kulturelit.
    Utöver alla som har med riskdagen såklart eller så.



    SvaraRadera
    Svar
    1. Ville du komma fram till något?

      Radera
    2. Min reflektion efter att ha varit i Bergslagen är inte att de vill flytta utan att områdena runt Mälardalen är ekonomiskt utsugna av skattesystem och regelverk och därför tvingas ungt folk flytta, och då gör de det så kort sträcka som möjligt.

      Radera
    3. Så exv. en agronom, jägmästare eller arkitekt som arbetar med miljö- och/eller planeringsfrågor på länsstyrelsen eller kommunen är "långutbildade O-anställningsbara"?
      ;-)

      Radera
  3. Det mest relevanta vad gäller nyckeltal bör vara att jämföra samtliga residensstäder i landet (minus de tre stora samt minus Visby och Härnösand, eventuellt även minus Nyköping dvs residensstäder som aldrig kommer bli särskilt stora i absolut antal) plus ett knippe större kommuner som Norrköping, Lund, Helsingborg, Kristianstad, Borås, Eskilstuna och Sundsvall (stora centralorter i kommuner med många invånare, ofta äldre industristäder). Omkretskommunerna till Stockholm och Kungsbacka kan räknas in i storstadsregionerna här. Dvs jag tänker mig här kommuner med över 60000 invånare totalt med dessa undantag (Varberg kan kanske litet generöst kan räknas in i Göteborgsområdet).


    Sen ska man komma ihåg att de flesta "storstads/residensstadskommunerna" i Sverige minus de tre stora är stora även till ytan och då ganska så glesbefolkade. Vem vet om det var en målmedveten politik på sin tid men Kristianstads kommun (gammal residensstad) är Skånes största kommun till ytan och slukade t.ex. Åhus och Tollarp, orter som i sig hade kunnat vara centralorter på annat håll. Uppsala kommun är 3/4 av Blekinges storlek och på 53:e plats i befolkningstäthet per km2 (100 inv/km2). Örebro och Linköping inte mycket tätare med 109 inv/km2 resp. 111 inv/km2. Västerås har 156 inv/km2 f.ö.


    Analyserat efter täthet hamnar kommuner som Helsingborg, Landskrona, Oxelösund och Hammarö högt upp på listan efter de tre storstäderna och deras omkretskommuner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte för att va gnällig eller så, men Hässleholm är Skånes största kommun till ytan, Kristianstad kommer god tvåa..

      Radera
  4. Västerås är f.ö. fascinerande på så vis att det är därifrån i mångt och mycket "den svenska urkulturen" kan spåras till (Dalarna i all ära men de ingår i Västerås stift och masarna gick i gymnasium där till in på 1700-talet) och att staden följt med varje stadsbyggnadstrend i princip. Pragmatiska ingenjörer och "gammelsossar" (oavsett partibeteckning) i en skön förening har liksom präglat staden.


    Stadsbyggnadsmässigt kan man peka på att: Gammal kulturmiljö (kring domkyrkan och Kyrkbacken) som sparades kring sekelskiftet 1900 av mer eller mindre sentimentala skäl? Check. Stora rivningar på 1960-talet följt av massiva parkeringshus och gallerior i centrum? Check. Ett näringsliv först dominerat av bruksortsanda och sedan litet försynt de senaste årtiondena av "startups" och ett antal exempel på nyföretagande? Check. Massiv byggnation av brf:er från och med 1990-talskrisens efterdyningar vid strandnära läge och med sjöutsikt? Check.


    Sorry Markurell och Wadköping, men jag skulle faktiskt inte tveka att lägga Moder Sveas puls till Västerås istället. Inte minst tror det var en stor olycka för svensk humaniora att universitetet 1477 hamnade i Östra Aros och inte där.

    SvaraRadera
  5. Helt j-a offtopic men din efterträdare sågar stöd till solpaneler:
    https://www.expressen.se/debatt/ga-inte-pa-myten-om-klimatvanliga-solelen/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Solceller är energimässigt lönsamma och sparar CO2 vagga till graven.

      Däremot vill inte ens solcellsbranschen ha några subventioner, då det bara leder fel, och panelerna är lönsamma ändå. Som skattebetalare tar jag förstås gärna skatteåterbäringen, som motsvarar momsen. Tror det är få icke-skattebetalare som har råd att installera dem, så jag ser det mest som en skatteåterbäring och inte en subvention.

      Radera
    2. Subventionen lär ryka när MP åker ut.

      Radera
    3. Skulle vara intressant att se hur du räknar för att komma fram till att solceller i Sverige sparar CO2 jämfört med övriga svenska energikällor?

      Radera
    4. I Tyskland är det fortfarande massiva subventioner av solpaneler och solfångare... Energiewende... Kärnkraften skall avvecklas och beroendet av den ryska röda gasen skall minska..

      Men så får man betala 1€ för en tre (3) minuters varm dusch på campingen i Demmin i f.d DDR.. ;-)

      Sverige kan i jämförelse inte skilja ut sig...
      Eller förresten.. Det har vi ju så gott som alltid gjort.. ;-)

      Radera
    5. Tyskarna har i princip slutat bygga solceller. 2017 producerades mindre solel än 2016.

      Radera
  6. Eskilstuna verkar grymt, har ju producerat musikgrupper som Karjalan Sissit.

    Västerås däremot, Looptroop och den där vanställde skäggisen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Äh, du är ju jävig pga dina finska rötter.

      Radera
    2. Precis, Karjalan Sissits "Har du horat runt på campingen?" är egentligen en hyllningslåt till alla mina anfäder som stupade förgäves vid Nyenskans.

      Radera
    3. Äh, vi har ju T.S.T.

      https://www.youtube.com/watch?v=CeQGODOJGyY

      Och Rita Rem.

      https://www.youtube.com/watch?v=eoCeU1YdAy0



      Radera
    4. Nja Västerås tror jag mycket på faktiskt. Eskilstuna håller jag med om som en intressant kandidat i framtiden även Uppsala får vara med i den gyllene ringen tycker jag som kan komma att gå om Malmö storleksmässigt faktiskt. När det gäller Örebro så ser jag ett Vivalla syndrom över medelåldern i staden som i mina ögon känns lite out of bounds med mer nedskräpning än tillväxt. När det gäller Borås så ser jag bara ett stort mörker kommer aldrig att växa samt att nederbörden ligger i topp som Sveriges regnigaste stad samt att den är allmänt tråkig. När Teko industrin dog följde kanske Sveriges tråkigaste stad med. De kanske mest intressanta platserna idag logistikmässigt och med fantastisk infrastruktur är Nykvarn och Strängnäs där kommer det hända stora saker tror jag.

      Radera
    5. Eskilstuna = Carl Gustafs stad borde vara mest känt för dito granatgevär M/48 samt i ännu högre grad Johanssons passbitar från stadens faktori.

      Radera
    6. K-pisten , gamla hederliga 45:an , tillverkades i E-tuna! :-)
      Enkel, robust, billig och tål det mesta från -40 i Boden till Vietnams fuktiga blodigelfyllda djungler !

      Radera
  7. Spot det där med Småstaden. Det är småstaden som är utopin i Sverige - exemplifierat av hur populärt Sundbyberg, Gröndal, Midsommarkransen och liknande halvgamla, små och typ mysiga i sammanhanget områden är i Stockholm.
    Jag tycker mig ha märkt att för unga verkar Stockholm ha tappat lite attraktionskraft pga boendekostnaden och kanske restider: Unga har inte riktigt råd att bo generellt mer centralt utan kanske mer endast perifert - vilket betyder lång resväg för arbetet, socialt umgänge, ärenden och studier.

    SvaraRadera
  8. Förbifarten a 1,5 miljarder per km, är inte i närheten av världens dyraste väg. Jämför tex med Big Dig i Chicago a 19 miljarder per km.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Världens dyraste i sverige naturligtvis.

      Jämför med alla kändisar som är världsberömda i hela sverige.

      Radera
    2. Big-Dig i Boston.. ;-)
      Snart kanske i paritet med Västlänken - tågtunneln till Haga i Göteborg...

      Radera
    3. Tja, man kunde kanske ha byggt diagonal ulvsunda och österleden istället för liknande pengar

      Radera
  9. Kanske bygger man för att locka till sig större företag och med ett stort antal skuldsatta löneslavar. Kanske har man glömt att det är människor man bygger samhällena för.

    Det gäller för kommunen att springa åt samma håll som alla andra kommuner, det är enklast så. Långsiktighet eller ett annorlunda utvecklande vägval kräver viss tankeförmåga.

    SvaraRadera
  10. Trafiksituationen i Västerås är bra! Den tidigt byggda ringleden runt centrum var förutseende och flyter bra. Antalet broar över E18 är relativt stort, passage från centrum och ut, eller utanför E18 och in till centrum, är inget större problem.

    Däremot råder grav brist på parkeringsplatser inne i själva centrum, vid järnvägsstationen, vid hamnen och younameit! Det kan t.o.m vara svårt att hitta någonstans att svänga in kort för att släppa av eller plocka upp någon.

    Så länge man bara behöver köra runt, runt, runt, runt hela dagen utan stanna är således trafiksituationen alldeles utmärkt!

    SvaraRadera
  11. Definition av begreppet "storstad"..

    Och nej! jag skriver inte om den på sena 90- och tidiga 00-talet populära "nattklubben" "Storstad" på Odengatan i Stolleholm..

    Eftersom jag är lite "nördig" på tyska DIN-klassificeringar så är en

    * Liten Storstad en stad med mer än 100 000 inv. i tätorten
    * Stor Storstad mer än 500 000 inv. i tätorten

    SvaraRadera
  12. "
    Vore väldigt intressant att se om Trafikverket och kommuner för första gången i Sveriges historia kan vara proaktiva och bygga om och ut vägar före behovet uppstår när våra mellanstora städer expanderar. Lokalt hemmavid drabbas numera Kungsbacka av trafikproblem i rusningstid. Tydligen tror mellanstora svenska städer att trafiken inte ökar med befolkningen och så blir det som i våra storstäder - alldeles för sent forcerar man fram någon dyr nödlösning när behovet blivit akut, istället för att bygga trafiklösningar proaktivt medan det finns gott om utrymme."

    Helt förkastlig strategi att bygga ut vägar före de är fulla! Lär om och lär rätt! Mer väg ger bara mer trafik. Det är rimligare att planera för reservat för framtida trafikanläggningar, och framför allt, försöka planera för att helt enkelt minska behovet av transporter, gynna gång och cykel och kollektivtrafik. Att planera för bilen i första läget är extremt omodernt och stjäl väldigt mycket värdefull yta.

    Däremot kan man gärna bygga spår i förväg just för att det kan bli strukturbildande och man kan då koncentrera till noder i systemet.

    Den medelstora staden kan ha fördel i att få korta resor som med fördel kan göras med cykel. Här har vi mycket att lära av Danmark.

    Den växande medelstora staden borde kanske satsa mer på gentrifiering. Att helt enkelt bli lite mer som Lomma eller Danderyd för att minska sina kostnader för sociala problem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, undrade när de mupp-argumenten skulle komma.

      Radera
    2. Tja, LA provade ju att bygga en stad för bilen istf att utveckla det väl utvecklade light Railsystem de hade. Det som hände var bilköer och smog.

      Radera
    3. Mnils, kolla på flygbilder över större städer och se hur stor plats vägnätet i form av genomfartsleder tar upp. Värdefull mark som förstörs, och områden intill som inte kan bebyggas pga miljöströningar.

      Elbilar tar lika mycket plats som fossildrivna.

      Elbilar bullrar i princip lika mycket i +70 km/h som fossilbilar, däckbullret är det klart dominerande ljudet vid högre hastigheter. Även elbilar skapar skadliga partiklar från däck och väg.

      Att bygga vägar i förväg är muppargumentation, det visar all forskning inom trafikteknik.

      Jag blir så trött på alla stofiler som vägrar ta till sig kända och verifierade forskningsresultat.

      Radera
  13. Word! Cornu tänker lite gammalt ibland har jag märkt. Vi kommer se att resandet går ner de kommande decennierna i samband med att självkörande bilar slår igenom. Passar inte överallt så stockkonservativa nissar som Bengt H kan lugnt köra vidare i sin dieselbil.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Erik, tvärtom, resandet kan faktiskt öka med självkörande bilar. Tåg och bussresenärer, körkortslösa kan i större utsträckning börja utnyttja dessa. Det kan bli riktigt trångt på vägarna.

      Radera
    2. I tätbefolkade områden för "kortare" resor under 200 km tror jag stenhårt på elbilar! Speciellt Neu Trabant ;-)

      I övrigt snåla (under 4l/100km) Dieslar och D-hybrider!

      Radera
    3. Tja, det är inte bara framdrivningen man ska tänka på, platsen en trafikant tar upp är ju betydligt större än ett kollektivt färdmedel, så för privatbilism, är det frågan om hur bra det är. Men kan man lösa det med någon sorts Johnnycab så kan det ju vara en del av trafiken.

      Radera
  14. Politikerna i Umeå försöker också mot allt förnuft inbilla befolkningen att befolkningsökning är en hit: vk.se/2301218/undanroj-politiska-beslut-att-oka-befolkningen-i-umea

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mer genusvetare typ ?
      ;-)

      Radera
    2. Tja, Uleåborg är botnias största stad med 185-tusen innevånare så omöjligt behöver det nog inte vara. Universitetet har nog en del med det att göra men de utbildar och forskar på fler områden än genus.

      Radera
    3. Ja, det skulle väl vara SLU i Ume´då ...
      Där utbildas ju ".. långtidsutbildade och Oanställningsbara.. " ;-) jägmästare och andra miljövetare etc.
      ;-)

      Radera
    4. Bengt, ta och googla några sekunder innan du postar...
      1. SLU hör som namnet indikerar till SLU i uppsala, även om de nog är ganska autonoma. Den enda (grund)utbildning de ger är jägmästare.
      2. Umeå Universitet, har förvisso en genusvetarutbildning och biblotikarie- och litteraturvetarutbildningar, men även Läkar-, tandläkar-, miljö- biologi, kemi, data- osv. och den forskning som bedrivs bl.a. vid KBC är ingen skit.

      Radera
    5. @gbd crvx

      Jag VET att SLU ligger i Uppsala - Ultuna - men även att SLU har "filialer" ute i landet, exv. Alnarp vilket är helt i sin ordning.

      Jag har aldrig sagt eller påstått att Ume´är "skit-h" - vet flera som just läst till tandläkare, läkare och jägmästare (SLU) där men alla vet ju att UMU är det "röda universitetet"...
      Något som de själva också medger... ;-)

      http://www.umu.se/om-universitetet/aktuellt/nyheter/nyhetsvisning//minnen-fran-det-roda-universitetet.cid15984

      https://www.vk.se/plus/1548613/nar-umea-blev-det-roda-universitetet

      Flashback-tråden om saken lämnar dock som övning ... ;-)

      Radera
    6. Umeå vill växa..!! ;-)

      "..Just Umeå tror jag är extra pigg på att ha köer. Vår självbild bygger på att vi är en extremt framgångsrik och hipp kommun mitt bland de norrländska minussiffrorna. Vi är fast mark mitt bland alla myrar..."

      https://www.vk.se/1664993/umea-vaxer-inte-sa-att-det-knakar

      Radera
    7. Från wikipedia:
      "Tempus i svenska språket

      I modern svenska finns fem grundläggande tempus[3]:

      Presens (enkelt tempus, t.ex. gör) för att uttrycka nutid.
      Preteritum (enkelt tempus, på svenska även kallat imperfekt,[4][5] t.ex. gjorde) för att uttrycka dåtid.
      Perfekt (sammansatt tempus, t.ex. har gjort), främst för att uttrycka fullbordade händelser.
      Pluskvamperfekt (sammansatt tempus, t.ex. hade gjort), främst för att uttrycka fullbordade händelser med utgångspunkt från ett tillfälle i det förflutna.
      Futurum (sammansatt tempus, t.ex. ska göra/kommer att göra), för att beskriva sådant som ännu inte inträffat."

      Har du någonsin satt din fot där Bengt? Det var ganska rött men det var på 70-talet!

      Radera
    8. @gbd crvx

      Vad vill du säga med ditt inlägg ?

      Radera
    9. Att du har fel och vad som gällde på 70-talet inte stämmer längre.

      Radera
  15. Det finns vissa saker som en större stad kan erbjuda, tex större kundunderlag för special butiker. Problemet när Örebro växer så det knakar är att trafiksituationen inte är dimensionerad för en ökning av ca 3000 bilar per år vid rusningstid. Det tar ca 45 minuter att åka igenom centrum vid rusningstrafik då vi bara har 1 väg genom centrum atm. Det behövs mer cykeltänk från kommunen (Örebro är skitbra stad att cykla i, tar mig från en sida av stan till den andra sidan på 20 minuter med en gammal oväxlad damcykel, dvs mindre än halva tiden om jag skulle ha tagit bilen.. Men folk är för lata och bekväma för att cykla, alla kontorsnissar o töser borde cykla till jobbet, generellt utan undantag, det går ju att cykla i både kjol och kostym ffs! Och worst case så tar du ett snabbt byte på jobbet. Örebro stad är riktigt bra på o röja snön på de stora cykelstråken och de saltar OCH borstar bort snön/vattnet så att vägbanan är asfalt, UTAN is o snömodd.) Cyklat överallt dit jag ska i örebro i snart 30 år, oavsätt väder och vind. Har vurpat exakt 1 gång och då var det blöta lövens fel. :P

    SvaraRadera
  16. Hmmm, lite fel med bilar.. säg 1000-2000 bilar.. 3 tusen blir lite mycke då det byggs ca 1000-1600 bostäder per år.

    SvaraRadera
  17. Men blir vi större än sig 200-250 tusen så tror jag att de possitiva effekterna av att bli större minska ganska kraftigt. Kanske går gränsen vid 300 000. Svårt att säga.

    SvaraRadera