Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-04-15 19:55

Svagaste svenska kronan sedan finanskrisen - trots högkonjunktur

Trots att det påstås råda högkonjunktur ett tag till är svenska kronan nu den sammantaget svagaste sedan finanskrisen kontra världsvalutorna euro och amerikanska dollar. Det kan nog ses som ett varsel på vad som komma ska när lågkonjunkturen bryter ut. Man kan i små grupper diskutera om inte man således bör flytta sina pengar bort från SEK inför den kommande lågkonjunkturen.
EURSEK.

Sist vi hade en så här svag krona med EUR rådde det akut finanskris 2008 - 2009 och småvalutor som SEK övergavs till förmån för den trygghet euron innebar. Sedan kom förstås den numera bortglömda, men ej åtgärdade, skuldkrisen och euron och dollarn kraschade.
USDSEK
Trots att våra politiker alltså hävdar att svensk ekonomi går som en Volvo S90 (dvs återkallas igen och igen) så är svenska kronan redan svag. Detta gynnar förstås svensk exportindustri, men inte svensk köpkraft för den som har sin lön i SEK och sitt sparande i SEK.

Jag tycker vi kan diskutera om det inte borde vara aktuellt att flytta tillgångar bort från SEK, i den mån man inte redan gjort det. Det är dock slentrianmässigt lätt att när man ligger likvid lägga pengarna i SEK. En korrekt balanserad portfölj har dock inte en övervikt mot SEK, och detta är speciellt viktigt om man har sina inkomster och utgifter i samma valuta.

Enklast är förstås att sätta pengarna i utländska likviditetsfonder. Frågan blir dock vilka, och i vilken valuta, eller om man bara ska göra det enkla och placera pengarna i globala likviditetsfonder, i den mån dessa existerar?

Det väsentliga är att svenska kronan knappast kommer stärkas av en lågkonjunktur, eventuell krasch i bostadsbubblan och tillhörande recession och nationell finanskris. 

Sedan är frågan hur mycket som ska bort från SEK - inklusive t ex guldtillgångar, som i praktiken är en hedge på dollarn i denna del av råvarucykeln.

Frågan blir också om och i så fall när vi får sk importerad inflation, dvs prishöjningar pga försvagad krona. De flesta varor har dock så extrema prispåslag i Sverige att valutakursen knappt märks, t ex kan något som importeras för 5:- SEK säljas för 100:- SEK i butik, så om det kostar 6:- SEK att importera får det inte så stora effekter.

Diskutera i små grupper.

Tillägg: Korträntefonder i EUR verkar ha gått 5 - 6% i år, dvs sedan årsskiftet, och runt 8% på ett år. Naturligtvis främst en valutaeffekt.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

76 kommentarer:

  1. Det är såklart farligt att be om investeringstips...Men.... jag tillhör inte den där procenten i förra inlägget inkomstmässigt, men har några hundra tusen jag skulle vilja "skydda" eftersom jag inte behöver dem just nu. De är för en framtida dröm. Hur gör jag? Jag har konton där det behövs och är "händig med datan". Jag tänker en horisont på 10 år?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lyssna inte på svaren.

      Radera
    2. köp investmentbolag månadsvis
      Investor, industrivärden, Traction, Öresund... Köp det med högsta substansrabatt varje månad dela upp kapitalet på tre till fem år..
      Var beredd att lyssna till bättre råd

      Radera
    3. @Graf Frostir : Ädelmetaller finns ju alltid. Alla borde (tycker jag) ha en viss exponering mot det i sin portfölj, just för att skydda sitt kapital. Sedan vad man väljer att investera i, det vågar jag inte rekommendera eftersom jag inte vill vara ansvarig för om någon förlorar pengar på mina råd.

      Radera
    4. Har givetvis ingen aning om vad som kommer avkasta bäst men själv fokuserar jag på riskspridning samt låga avgifter.
      En del (kort-)räntefonder i SEK, EUR samt USD. I huvudsak ej svenska utdelande aktier även om ett och annat mindre svenskt bolag är med. Senaste två åren har jag dock valt att amortera istället för att investera.

      Radera
  2. Jag har allt sparande utomlands och skulder/lön i svenska kronor. Så det är både för och nackdelar. Men det är väldigt oroväckande med hur snabbt kronan sjunker i jakten på inflationen som alla medborgare känner av, men som riksbanken inte verkar kunna hitta. Men jag antar att det är en bra kompromiss för de politiska partierna, svenskarnas förmögenhet konfiskeras genom inflation, men ekonomin går bra så att politikerna ser duktiga ut.

    Frågan är vad som händer i lågkonjunkturen när de redan nu stimulerar ekonomin utav bara helvete.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det nämns ofta att konsumentpriserna stiger snabbt, men jag tycker nog att KPI eller KPIF täcker in det mesta ganska bra. Min hyra steg med 0,7%, min senaste flygresa till asien var billigare än för elva år sedan till samma destination, matpriserna rör sig inte särskilt mycket, lunchrestaurangen har haft samma pris nu i två år, detaljhandeln är under press och många produkter har stått stilla i pris, och så vidare. Men de exemplen tas förstås aldrig upp när man ska oja sig över hur dåligt läget är.

      Vi får se om den senaste försvagningen leder till att importerade varor blir mycket dyrare. Just varor har ju verkligen stått stilla i pris under lång tid (i genomsnitt).

      Radera
    2. Lunchpriserna i Göteborg stiger iallafall med mer än 2% per år. 5-6% per år är standard på denna nivån. Fick en löneförhöjning på mindre än 2% i år. Brukar semestra i Kroatien och där har priserna på allt stigit med 10% från förra året (tack vare SEK försvagningen). HRK är högt värderad precis som DKK. Min Lindeberg vinterjacka som jag köpte förra året för 3995 har stigit till 4400 kr i år (ca 10%) så vad RBs inflationen står i är för mig skitsamma då jag inte konsumerar 10 platt TVn om året eller har bostadslån där bolånekostnaden sjunker för varje år. Inflationen på det jag konsumerar ligger på 5-10% per år medan min lönetillväxt ligger på 1-2% och då jobbar jag inom ett yrke som hela Sverige skriker att det är brist på sen urminnes tider.

      Radera
    3. @Joakim Persson : Det beror på vad det är som man köper. Det finns två ekonomier i samhället på samma gång. Det är inte så stora ökningar på vissa basvaror, medan det är enorm ökning på andra saker, t.ex. huspriser, restaurung/uteställen, "bra" mat, bilar, osv. Så fort man kommer utanför det mest basala så blir allting ganska dyrt.

      Men mest tycker jag mig se inflationen i att saker blir sämre, för samma pris. Så prishöjningen är istället sänkningen av kvalitén. Det märks inte på samma sätt i statistiken.

      Radera
    4. Sant, det finns tusentals priser som sätts oberoende av varandra. Huspriserna är det tydligaste exemplet förstås, men det är ju räntekostnaden som mäts som konsumentpris -- och den har gått ner otroligt mycket.

      Så, de allra största utgifterna för de flesta -- hyror eller räntor på ägt boende - har inte stigit särskilt mycket de senaste tio åren.

      Enklast är att helt enkelt kolla på ett sammanvägt index som KPI, eller att göra en egen viktning från undergrupperna i KPI baserat på ens egen konsumtion.

      Radera
    5. @Toni : Jag har samma erfarenhet som dig. Just dylika varor stiger väldigt snabbt i pris.

      Radera
    6. Hmm, det där med jackor är lite intressant. Köpte en gammal klassisk barbourjacka 2003 för 3 347 kronor (kronan var svag då...).

      Verkar som om samma modell idag kostar .... 3 300 kr enligt prisjakt, och priset verkar ha stått stilla senaste åtta åren.

      Det beror väl lite som vanligt på var man väljer att fokusera.

      Radera
    7. @Fredrik: Japp och det är det man själv konsumerar man är intresserad av. Att HIV medicinen inte gått upp i pris dom senaste 3 åren bryr jag mig inte om faktiskt.

      @Joakim: Barbourjackor asså. Synd att man är för lång för att Barbour ska passa då deras modeller är ganska breda och kortärmade jämfört med Lindeberg. Man bör få göra avdrag i deklarationen p.g.a. att man är begränsad till köp av dyrare varor p.g.a. sin fysiska utformning.

      Radera
    8. Människor funkar ju ändå så att man lägger märke till sånt som stämmer med sin egen uppfattning. Tror man att priserna stiger så kommer man fokusera på det och filtrera bort priser som inte gör det.

      Som exempel, bröd är knappast mycket dyrare idag än 2012, men folk fokuserar istället på att t ex lax gått upp mycket i pris (eller fisk i allmänhet). Kläder och skor är inte heller särskilt mycket dyrare idag än 2012 trots våra olika jackexempel -- det beror på var man tittar. Onlinehandeln har ju gjort att man kan köpa bra prylar billigt idag, så till och med en konservativ person som jag utnyttjar detta. Möbler och bilar, samma sak.

      El och mobiltelefoni andra bra exempel. Hyran följer ungefär den allmänna inflationen.

      Ska man få en bra bild får man bygga ihop sitt egna KPI utifrån de olika undergrupper som finns.

      Radera
    9. @Toni: De två valutor som du nämner, DKK och HRK är båda knutna till EUR.

      Radera
  3. Sparande i svenska aktier har ju ännu inte gått särskilt dåligt. Totalavkastning på börsen ("SIXPRX") är ungefär +/- 0 hittills i år, bland annat eftersom exportindustrin tydligt gynnas av svag valuta. Hade trott vi skulle vara -10% eller nåt sånt vid det här laget med tanke på kommande lågkonjunktur, handelskonflikter och global politisk oro men det har inte slagit igenom ännu.

    Men att spara i svenska räntepapper eller ännu värre, i svenska sparkonton verkar ganska dumt. Sedan är det bland det svåraste som finns att spekulera i valutarörelser. Vad säger att EUR/SEK inte faller tillbaka till 10 innan årsskiftet, till exempel? Notera också att kronan varit _någorlunda_ stabil (på "svag" nivå) mot dollarn senaste tre åren. Om EUR/SEK ska mot 11 eller 10 är en bra fråga...

    Lite annan blandad kuriosa. Läs gärna Martin Flodéns senaste riksbankstal. Där finns en del guldkorn att fiska upp, bland annat följande citat:

    "Samtidigt väntas svensk ekonomi att gå svagare de närmsta åren, och det finns en oro för vilka konsekvenser ett stort handelskrig mellan USA och Kina skulle få på världsekonomi. Det har lett till en diskussion om Riksbanken överhuvudtaget kommer att hinna höja räntan innan nästa lågkonjunktur eller ekonomiska kris.

    – Det är inte självklart att vi hinner höja, säger Martin Flodén."
    [...]
    "Enligt Martin Flodén skulle Riksbanken vid behov kunna sänka räntan ännu mer under noll. Och han utesluter inte att banken kan komma att köpa bostadsobligationer för att sänka boräntorna och därmed stötta svenska hushåll om en ny kris slår mot Sverige.

    Men Martin Flodén menar också att politikerna kanske kommer att bli tvungna att ta ett större ansvar att stötta ekonomin om det värsta skulle hända. Eftersom den svenska statskulden är låg finns det utrymme för staten att spendera mer pengar för att hjälpa Riksbanken, menar han."

    Så, vi har att se fram emot stora statliga budgetunderskott plus köp av bostadsobligationer om krisen blommar ut. Det är en öppen fråga vad den bästa hedgen är vid detta scenario.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svenska sparkonton har väl också gått +/- 0 sedan årsskiftet?

      Radera
    2. Lite bättre ändå. Min sparkontoreserv (3 månaders utgifter) avkastar 0,75% årligen, ungefär samma takt som börsen faktiskt hittills i år.

      Det som är intressant nu är ju att volatiliteten har hittat tillbaka till aktiemarknaden efter flera års stadig uppgång, så jag kan förstå om man inte vill ha pengarna där på kort sikt. Tror ändå det ser positivt ut på 10 års sikt, men den genomsnittliga årliga avkastningen kan bli ganska medioker på många av världens börser på grund av den höga värderingen (framför allt USA) -- och med stora sväningar upp och ner. Stockholmsbörsen kan gott gå ner 20% i år utan att det vore särskilt märkligt.

      Det svåra är som vanligt timingen. Folk har gnällt på övervärderade börser sedan 2010. Vid någon punkt förlorar man på att inte ta risk.

      Radera
    3. Man förlorar aldrig på vinster man aldrig gjorde.

      Radera
    4. Nej, det är givetvis sant. Nu har risktagande lönat sig under mycket lång period, förmodligen mer än att försöka pricka lokala toppar och bottnar.

      MA50/200 är ett bra sådant exempel, den strategin verkar ha avkastat någonstans i linje med index senaste 20 åren (bland annat för att den strategin t ex skulle inneburit att man gick ut i botten av asienkrisen 1998 och att man gav bort pengar t ex hösten 2017). Givetvis behäftas den typen av strategier alltid med brasklappar både före och efter så att de "aldrig" slår fel.

      Radera
    5. Om en strategi avkastar samma som index, fast man är ute ur marknaden 30-40% av tiden så är det en utmärkt strategi - minskar risken, bibehåller avkastningen.

      Radera
    6. Kan vara. Men det kan också vara så att just den strategin bara ser bra ut av rent historiska skäl, och att om tio år så använder ingen MA50/MA200 längre, utan har bytt till någon annan modell som sett bättre ut historiskt, t ex (påhittat) MA37/MA180. Även om MA50/MA200 osv funkar bra när vi har stora vågor upp och ner, så blir det risiga resultat när börsen går sidledes. Du har både transaktionskostnader för att gå in och ut ur börsen, och uteblivna utdelningar.

      OMXS30 bjuder på bra data om det här som man kan fundera kring. Ungefär så här bör en mekanisk MA50/200-strategi ha agerat senaste 20 åren:

      1997-12-29: Sälj (OMXS30 @ 593).
      1998-02-06: Köp (OMXS30 @ 606).
      1998-09-24: Sälj (OMXS30 @ 595).
      1999-02-08: Köp (OMXS30 @ 730).
      2000-09-20: Sälj (OMXS30 @ 1527). <-- Mycket bra signal, men obs: "Falskt dödskors" som brasklapp...
      2002-01-16: Köp (OMXS30 @ 827).
      2002-02-08: Sälj (OMXS30 @ 771).
      2003-06-06: Köp (OMXS30 @ 529). <-- Mycket bra signal, men "falskt guldkors".
      ... sedan _extremt nära_ att man skulle sålt hösten 2004 precis före en större uppgång...
      2006-07-12: Sälj (OMXS30 @ 938).
      2006-09-29: Köp (OMXS30 @ 1039).
      2007-09-21: Sälj (OMXS30 @ 1213). <-- Riktigt bra signal, men återigen, "falskt dödskors" enligt populär terminologi.
      2009-05-15: Köp (OMXS30 @ 765).
      2011-07-14: Sälj (OMXS30 @ 1092).
      2012-02-14: Köp (OMXS30 @ 1070).
      2012-07-03: Sälj (OMXS30 @ 1025).
      2012-08-13: Köp (OMXS30 @ 1077).
      2015-08-31: Sälj (OMXS30 @ 1527).
      2016-09-25: Köp (OMXS30 @ 1440).
      2017-09-28: Sälj (OMXS30 @ 1527).
      2017-10-23: Köp (OMXS30 @ 1662).
      2018-02-01: Sälj (OMXS30 @ 1602).

      Du har ett par riktigt riktigt bra "signaler" men också många småförluster, plus uteblivna utdelningar under några år. Transaktionskostnader, skatterealisationer (om man inte kör ISK/KF) och en ärlig fundering om historiska priser faktiskt påverkar framtida priser gör att man kan ifrågasätta om en sådan momentumstrategi egentligen är vettig jämfört mot att helt enkelt köra med "rak" riskallokering. Det ska bli intressant att se.

      Radera
  4. Bra och relevant artikel men få verkar kunna svara på detta. Tror man på en börsnedgång inom kort vill man ju inte vara exponerad mot aktier heller. Det som återstår är väl korta räntepapper i valutor från länder som Sveriges riksbank bedriver valutakrig mot d.v.s. Euroområdet och USA. Riksbanken kommer antagligen inte vara först med att höja om dom någonsin gör det.
    Valutakonto på avanza är väl ett annat sätt om man inte har något emot att betala växlingsavgiften på 0,20%. Vet dock inte hur användbart det är att ha valutakonto. Det går väl inte att flytta dessa växlade pengar till någon utländsk bank och lägga dom på ett sparkonto?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jepp, ren valutaspekulation med andra ord. Jag har ju en gammal favorithistoria därifrån, om en finländsk bekant som nånstans hösten år 2001 var helt övertygad om att EU skulle gå åt helvete och att USA var mycket bättre att investera i.

      Där nånstans, 2001, kunde man växla in 1€ mot 0,9$.

      Idag, 2018, kan man växla in 1€ mot 1,23$. Tror inte min gamle bekante är särskilt nöjd med sin affär.

      Radera
    2. Du gör här felet att tro att han suttit stilla i båten i 17 år. Ungefär som jag blir bemött på bloggen - folk tror att jag sitter kvar i samma som jag skrev om för 10 år sedan. Stop-loss och ändrade yttre och inre omständigheter gör att man sällan ligger kvar speciellt länge.

      Radera
    3. Fast då brukar man försöka blunda för de där dåliga affärerna och lyfta fram de som gick bra. Helt naturlig psykologisk reaktion, ingen vill erkänna sina misstag.

      Radera
  5. Idag består 30-40 procent av exportvärdet av importerade insatsvaror, så den gamla sanningen att exportindustrin tjänar på svag krona är inte lika säker längre

    SvaraRadera
    Svar
    1. Privat tjänstesektor med utländska ägare tjänar på att ha högutbildad arbetskraft i Sverige. Produktionen återfinns inte i Sverige och allt säljs ju i USD/EUR och det är således bara bra för dom utländska ägarna att svenska akademiker blir billig arbetskraft mätt i USD/EUR. Det kanske lockar till expansion i Sverige.

      Radera
    2. Finns massor av produktion i Sverige och merparten av exportvärdet består av varor. Men visst, tjänsteinnehållet i dessa varor blir billigare

      Radera
  6. Intressant ämne. Tycker problemet i Sverige är att vi ersatt välbehövliga strukturella reformer med försvagning av kronan. Senaste åren är fullständigt bortkastade rent reformmässigt, enbart klassisk skattehöjarpolitik från socialiststyret. Eftersom vi byggt upp en enorm lånebubbla så är känsligheten i ekonomin numera stor. Kronfallet kommer som sagt accelerera när osäkerheten krig Sveas ekonomi växer. Och personligen tror jag inte RB kan göra mkt när det snart sätter igång. Själv har jag satsat på fullbetalt boende och mkt liten andel SEK i aktier/räntor. Sen får vi se om det är fel eller rätt framöver.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blir intressant att följa utvecklingen med sitt egna sparande i SEK som insats. Visst kan man försvaga kronan maximalt och dra handelsfördelar utav det men det man glömmer bort är att vad man sänder ut för signaler för framtiden. Kommer man lyckas få folk att spara i SEK i framtiden? Kommer man lyckas få folk från utlandet att komma hit och jobba när dom vet att man varken har råd att köpa en bostad här eller spara ihop pengar här? Tycker Sverige spelar rysk roulette med sitt öde.
      Får man fråga var du allokerat ditt sparande till istället?

      Radera
    2. @Toni, du ställer de frågor jag tycker fler borde göra. Men tyvärr blir man kallad dysterqkist och domedagsprofet om man gör det. Jag tror inte på total krasch men man har schabblat bort välståndet på sikt.Och tror knappast klimatet lockar kompetensen hit. Eller eskalerande brottslighet,
      Jag tror i övrigt på Asien/Indien som en plats för sparande.

      Radera
    3. @Bengt: Jo men anklagad blir man alltid så fort man har en egen uppfattning i Sverige och i synnerhet när den avviker mot det man bör tycka och på det sättet man bör uttrycka sig enligt samhällsnormen.
      Asien/Indien är säkert bra men jag tror ändå inte på att koncentrera allt till ett hörn då det också är en stor risk även om tillväxten finns där. Man kan ju alltid vikta mot det man tror mest på men Europa och USA är stora marknader.

      Radera
  7. Jag minns när en dansk krona kostade sisådär 75 öre, danskarna accepterade svenska kronor 1:1 och man tyckte ändå det var billigt.
    Tänk om vi hade haft danska politiker, vad vi skulle ha varit rika.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, då hade Sverige varit ett blomstrande land. Vi svenskar har varit ett lutheranskt hårt arbetande folk, dessutom sluppit WW2 och därigenom haft ett enormt försprång. Politikerna är dock bra på att få oss att tro att vi får världens bästa välfärd och trygghet för pengarna.

      Radera
    2. @Bengt: Är du ironisk eller menar du det verkligen? Numera är det väl bara dom som inte har barn, är fullt friska, aldrig reser utomlands och tycker att all utländsk media är fake news som tror att vi har världens bästa skola, vård och pensioner.

      Radera
    3. @Toni, hoppas du har rätt och jag bara är naiv som inte fattat att de flesta andra redan fattat.

      Radera
    4. Helt klart har vi slarvat bort mycket av vårt försprång. Vi kunde varit mycket rikare idag med en annan politik.

      Sen tror jag inte det är lätt att gissa vart valutorna går. Tror man på evigt försvagad SEK så är det ju bara att låna pengar i SEK och investera i räntepapper i andra valutor!

      Radera
    5. @Joakim, du menar alltså att vi är fullt fria att låna pengar och spekulera i valutahandel med hävstång för att kompensera att vi bor i ett ekonomiskt utmanat land? Va bra, då gör det ju inget.

      Radera
    6. Det är en möjlig strategi, inget jag skulle rekommendera förstås på grund av den inneboende risken i valutaspekulation. Endast för den som vill ta risk och vill bli rik (i globalt perspektiv) och nu är säker på sin sak...

      Som jag skrev så kunde Sverige varit otroligt mycket rikare om vi fört en annan ekonomisk politik (typ topp tre i världen).

      Radera
  8. Det mesta förfaller i sverige,varför skulle kronan vara förskonad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej PJ

      Detta enkla samband är för de flesta tydligen för enkelt att förstå...


      Radera
    2. Ändå är förfallet i Ryssland så enormt mycket större.

      Radera
    3. @Teknik i kubik: Kommentaren är i paritet med "tänk på barnen i afrika" kommentaren man fick höra när man klagade på maten i skolmatsalen. Man bör jämföra sig med jämlika och sträva efter att bli bättre och inte hitta ett misslyckat exempel på något och sedan nöja sig med hur bra man har det.
      Tror du Schweizarna kör med "Tänk på barnen i Sverige" kommentaren när någon klagar på att dom inte har råd med en ny iphone?

      Radera
  9. varför har kronan sjunkit så radikalt på sistone?
    fallet började efter regeringsskiftet hösten 2014 och försämrades ytterligare de senaste 18 månaderna
    Är det kopplat till de stigande bopriserna under samma period? låga räntan? massmigrationen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fyra år med negativ ränta sätter sina spår.

      Radera
    2. Det är kopplat till näringslivets önskan om billigare arbetskraft. Då vill man ha 1) Lägre värderad valuta 2) Överskott på arbetskraft.......och detta hjälper naturligtvis samtliga institutioner och politiker till med. Till folket säger dom något helt annat. En majoritet av svenskar litar ändå blint på sina politiker och ifrågasätter ingenting och några få kan inget göra för att förändra det. Näringslivet är inte intresserade av dyra miljardinvesteringar i produktivitetsökning när det finns lättare sätt att konkurrera på utan att behöva investera en krona.

      Radera
    3. Titta på den starkt sluttande räntebanan från 2012 till dagens minusränta och jämför med SEK mot USD /EUR. Följer varann fint.

      Radera
    4. Tack då är det RBs räntepolitik som sänker kronan
      Nästa fråga. Varför har RB satt lägre ränta än omvärlden?

      Radera
    5. @Fortuneteller, du löser pusslet i lite konstig ordning: det är ingen hemlighet att RB haft för avsikt sänka kronan. Det intressanta är snarare att de inte behöver hålla det hemligt, eftersom >60% av Sveriges befolkning borde gå i taket över att RB med flit gör dem markant fattigare (som om det inte räcker med att de har det rätt dåligt ställt redan). Men RB kommer med en anledning de inte begriper, och de ba "aha, jag fattar!".

      Radera
    6. Kan man sätta in knappt läskunnig men "billig arbetskraft" (bidrag från AF) från "långtbortistan" med en helt annan kultur än den strikta lutheranska på att "ratta" en svensk hårt rationaliserad processindustri som kör dygnet runt i 5-skift ?

      Radera
    7. @Fortuneteller, frågan varför RB sänkt så mkt tycker jag är högst relevant. RB skall vara oberoende men fungerar nu istället som ett hjälporgan för våra politiker. Ren skandal. Försvaga kronan och därigenom skjut upp alla strukturella problem. Det får "nästa" regering ta.

      Radera
    8. Det viktigaste för att lösa problemen på lång sikt är att vi har starka löneökningar räknat i kronor, så att lån som tagits minskar i värde på grund av inflation och lättare kan betalas av.

      Riksbanken stöttar denna långsiktigt hållbara politik med sina låga räntor.

      Radera
    9. @Iblandekonomi, vi har inte fått starka löneökningar och kommer inte heller att få, 1/4 av statsskulden är i utländsk valuta och ökar med försvagad krona, vi har fått en gigantisk lånebubbla tack vare förd politik. Och jag kan inte kalla det en hållbar politik att öka konkurrenskraften genom försvagad krona.

      Radera
    10. Statistik och egna upplevelser säger att vi fått starka löneökningar. Dock hade det varit bra om de var ännu högre. En uppgift för fack och arbetsgivare. Kan även vara smart att betala av mer på utlandsskulden, men jag antar att man vill sprida kronan i världen med hjälp av den här skulden, likt USA gör med stor framgång.

      Siffran är drygt 10% ökning av löner senaste fem åren. Samtidigt har euron blivit 20% dyrare.

      Eftersom utlandsskulden utgör en mindre del är den mindre viktig, men eftersom kronförsvagningen är dubbelt så stor som löneökningarna så spelar det ändå roll i det här sammanhanget.

      Radera
    11. Iblandekonomi, dina siffror är korrekta kring löneökningar men jag kallar inte det starka, och det visas också genom att inflationstakten inte tar fart.

      Radera
    12. OK, så du vill också se starkare löneökningar?

      Radera
    13. Då så, RB har alltså på order från sittande regering avsiktligt försvagat/devalverat vår valuta för att statens finanser ska se bättre ut.
      Men Ingves säger ju att han bara följer KPI el Kpif?

      Radera
  10. Blir det ny skuldkris i eurozonen eller i Amerika (med QE) så känns inte heller de valutorna speciellt bra. Möjligtvis kan man sprida riskerna genom att ha 1/3 SEK, 1/3 euro och 1/3 dollar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur då? Växla pengarna? Ha dom på ett utländskt sparkonto?
      Köpa 1 USA indexfond, 1 EUROPA indexfond och 1 Sverige indexfond så har man den fördelningen.

      Radera
    2. Låter sunt, så länge man undviker att hålla för mycket kontanter / pengar på konto. På lång sikt är det viktigt att hålla aktier för att slå inflationen, och då kan ju "blandade indexfonder" säkert funka.

      Radera
    3. Grundscenariot är att USA har haft en av de längsta högkonjunkturerna i mannaminne och den, likt alla andra högkonjunkturer tidigare, kommer ta slut. När det sker så kommer börsen falla och man kommer kunna köpa aktier billigare än nu. Tekniskt så finns det en hel del som talar för att trenden har vänt och fundamentalt, så håller räntekurva på att planas ut. Får vi inte en nedgång nu, så handlar det om högst 12 månader till. Recessionen kommer innan 2020 och börsen ligger före.

      Vill man få bra avkastning är det A och O att undvika nedgångarna. Faller börsen 50% och man köper på botten kan man dubbla sitt kapital. Gör man det flera gånger under en livstid kan man göra 10 ggr pengarna.

      Radera
    4. ...så var det det här med tajmingen igen. Klart att det är lätt att göra ett klipp när marknaden har kraschat men tänk om det dröjer 15 år till? Vad är sparpengarna värda då när dom legat på konto med 0-1% ränta och en inflation på minst 2% per år?
      Så har jag tänkt med bostadspriserna i 10 år. Redan då tyckte folk att det var dyrt men idag är det få som tror att priserna blir så billiga som 2008 för det skulle innebära billigare bostäder än i fattiga östeuropeiska länder.
      Med tanke på att RB nu också sagt att dom kan tänka sig att sänka räntorna ännu mer och till och med köpa bostadsobligationer tror jag inte att priserna kommer gå ner förutom i koncentrerade områden där det råder överutbud men det löser byggbranschen genom att sluta bygga.

      Radera
    5. En annan detalj är att det är svårt att veta _när_ marknaden kraschat färdigt så att säga. Det var väldigt deppigt slutet 2008/2009 och folk var inte direkt sugna på att köpa aktier (eller bostäder).

      På sikt är det nog sannolikt ändå att både företag och fastigheter stiger i värde snabbare än inflationen. Att spara på konto eller kontant är garanterad förlust.

      Radera
  11. Martin Armstrongs datorprogram Socrates har räknat på den 86-åriga deppressionscykeln. Det är cirka 86 år mellan botten på en depression och till när nästa depression startar. Således var botten 1932 och plus 86 år är 2018.

    Förra gången var botten 1842 och toppen 1929, alltså 86 år. Innan dess var botten 1756 och toppen 1837, alltså 81 år. Således kan det slå på några år.

    Mest intressant är att depressionens botten inte nås innan 2033. Störst risk för inbördeskrig i USA är strax efter 2032 och störst risk för att USA splittras i 4-5 delar är 2040.

    Det har kostat nästan 1 miljard kr att lägga upp en databas som går 6 000 år tillbaka i mänsklighetens historia. Det handlar om ekonomiska cykler, krigscykler, cykler för social oro etc.

    Armstrong varnar för kraftigt höjda räntor när det europeiska banksystemet kraschar. Nackdelen med att sänka räntorna till nära noll är att alla tror att de kan låna ännu mer pengar.

    Stater och centralbanker kan inte denna gång rädda banksystemet eftersom det handlar om för mycket pengar. Dock har en lag om "bail-in" införts som innebär att pengarna tas ifrån bankspararna och spararna får nyutgivna aktier i banken.

    Socrates har också räknat ut att den 30-åriga klimatcykeln har vänt nedåt och att det nu blir ett kallare klimat. Därför har Armstrong flyttat sitt kontor ifrån New Jersey till Florida.

    Enligt datorn kommer priset på vete att stiga ifrån 2020 till 2032 pga det kalla klimatet. Störst risk för en ny liten istid är 2043 +/- 11 år.

    Varmaste perioden sedan 1880 är fortfarande 1930-talet och det varmaste året var 1934. Det näst varmaste året var 1998 när Stilla Havets varma strömmar kom upp till ytan och värmde upp atmosfären.

    Siffrorna kommer ifrån NASA-GISS rådata men de officiella siffrorna är nedjusterade innan 1970 och uppjusterade efter 1970.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klimatcyklerna spelar stor roll för nationalekonomin
      Om vi nu globalt sett är på väg in i en ny liten istid med kulmen om ca 30år kommer matförsörjningen vara en mycket viktigare fråga än fossil energi.
      Jag tror inte att Trump kommer bygga muren mot Mexico eftersom folkvandringen kommer att byta riktning från norr till söder.

      Radera
  12. Vår trångsynta Finansminister har nu uttryckt att statsskulden kan vara för låg. Vi har tydligen idag en statsskuld som motsvarar den vi hade 1997.

    Ja, tacka tusan för att det är billigare att sitta och fatta en massa beslut som kostar, för att därefter skriva lite lagar där i slutändan kommuner och landsting får stå för kostnaden. Lägg sedan till detta den privata skuldsättningen bl a för boende.

    Finansministern får nog ta och tänka lite "större".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skrev fel, dagens statsskuld skall motsvara den vi hade 1977.

      Radera
  13. Och sedan har vi ju den stora elefanten i porslinsbutiken som ingen vågar tala om...

    100 000 migranter minst med stora behov av social omsorg, svåra att integrera och göra produktiva i det högt utvecklade svenska samhället pga ytterst bristande utbildningsnivå...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det, Östtyskland och Ullared verkar vara det enda DU vågar prata om.

      Men du missar att det också finns ungefär 100000 tioåringar som är komplett omöjliga att anställa. Och då har jag inte ens nämnt alla nioåringar :-)...

      Radera
  14. Bara så ni ungdomar som inte var med på 60- och 70-talen.... Sverige var ett av världens absolut rikast länder i början av sjuttiotalet. Hade ett av världens starkaste flygvapen under 60-talet. En D-mark kostade 1 krona. Nu kostar den i Euroform 10 kronor. En välbetald arbetare kunde försörja familj med 3 barn och hemmafru på familjens enda lön. m.m.m.m
    Åkte på skidresa till Italien på skidresa för 350 kr - inkl flyg transfer hotel halvpension.
    Sverige har blivit en skitstat sedan kulturmarxisterna tog över. Olof Palme var den förste kulturmarxistiske statsministern och därefter vällde 68-pöbeln in i media och politik varmed kulturmarxistisk åsikts- och yttrandediktatur infördes med statlig hjärntvätt på programmet (Tv, Radio, Press och skola). Endast något utomstående eller en inhemsk katastrof kan rädda oss.

    SvaraRadera
  15. Marknadens förtroende för landet är låg.
    Och terroristen soros..

    SvaraRadera
  16. Jag har mina pengar i norska kronor pga lathet, men kronfallet syns inte alls, jag antar att situationen är densamma hos dem.

    SvaraRadera
  17. Räknar man in kronförsvagningen ser pensionsfondernas värdeutveckling inte alls lika rolig ut.

    SvaraRadera