Cornucopia?

2018-04-09 14:03

Stockholms reala huspriser 1875 - februari 2018

En liten kort blänkare kring bostadsprisernas utveckling. Nedan hittar vi den uppdaterade tidsserien med Stockholms reala huspriser från 1875 till februari 2018. 
Stockholms reala huspriser 1875 - 2018p.
Jämför man inte huspriserna realt så försvinner historiska priser i förhållande till dagens nivåer och allt man visar är att vi har inflation. 

Ovanstående graf visar dock hur huspriserna (ej lägenheter alltså) har pendlat fram och tillbaka mellan index på ca 100 och index på ca 200 under åren 1875 - 2000. Därefter drog index iväg en bit. Förra bostadsbubblan från 90-talet är den lilla uppgången runt 1990.

Jag har skarvat lite för 2017 och använt det högsta priset för förra årets månader, för göra marknadsvändningen lite tydligare. Likväl är det en bit kvar ner till ens index 200 - ett ras på ca 60% till. Ska man ner till index 100 är nedgången att vänta 80%.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel och pseudonym sparas av Googles Blogger-system.

70 kommentarer:

  1. Detta är sedan industrialiseringen tog fart. En av de gånger det varit annorlunda. Denna gången på grund av fossil energi.

    Hur var priserna århundradena innan?

    SvaraRadera
    Svar
    1. En annan gång det var annorlunda var ca 1352 när digerdöden slog till. (Som exempel på hur fort det kan bli annorlunda.)

      Radera
    2. Ja då var det plötsligt dåliga tider för mäklarna.

      Radera
  2. Det är väl ingen slump att priserna började stiga efter bankkrisen i början på 1990-talet. Det var väl då man gav bostäder en särställning som till 'säker' belåningsbar tillgång i banksystemet.

    Det var också då USA började underbalansera sin handel kraftigt och vräka dollar över världen i en takt som saknar motsvarighet. Det var också då Kinas industrialisering började skapa ett globalt deflationstryck som pressat ned räntorna och upp tillväxt och bostadspriser sen dess.

    Alltså många faktorer som blåst upp priserna i Sverige men alla effekter har ett slut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är benägen att hålla med att de där sakerna påverkar allt detta.
      Men frågan kvarstår - är detta en ny platå vi har då? Eller är det dags att tänka exit för tex oss som av en eller annan anledning missat hela den där uppgången och sen inte kunnat eller ansett det inte vara en bra affär att hoppa på det där tåget?
      Liksom hur gör de som är inlåsta nu? Vi riskerar en rätt spännande fragmentering politiskt.
      Sen eldas väl detta om man skall följa bl a det ekonomiska "Kina-spåret" av att Kinas fastighetsbubbla måste hållas harmonisk för att inte det skall bli lite för spännande.

      Radera
  3. Skulle du kunna lägga på två extra linjer ovanpå denna:

    1) Befolkningsmängden i Sverige
    2) Real-räntan (som du så ypperligt har visualiserat i tidigare inlägg)

    Detta då många använder dessa variablerna som orsaker till dagens priser, oavsett om man räknar det som en bubbla eller inte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tillsammans med befolkningsmängden skulle man ju dock egentligen vilja se "antal bostäder" med någon slags fördelning mellan hus och lägenheter. Jag vet inte om data finns över "antal bostadsplatser", alltså som att en 4:a räknas som plats för 4 personer?

      Radera
    2. Hm..men det behöver kompenseras eller räknas med för varje tids trångboddhet eller vad som nu var vanligt förekommende. I vad vi kallar en arbetartvå då trängdes väl långt fler än en liten familj då tex.

      Radera
    3. I förbifarten kan jag tipsa om att aldrig någonsin lyssna (avseende något alls) på en vuxen människa som tror eller har trott att ökad folkmängd som ensam variabel borde ge dyrare bostadspriser.

      En oerhört snabb ökning kan ge _temporära_ effekter som inte har någonting alls med långsiktig fundamenta att göra. Speciellt kan det inträffa i planekonomier, då de naturligt är mer tröga till anpassning.

      Radera
  4. Verkar följa reallönerna ganska bra (den korta tid SCB tillhandahåller)

    https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/22678/Allmant/Sveriges-ekonomi/Aktuell-Pong/31243/EK0203/70546/

    Sjunkande 1976 - 1983.

    Stigande 1984 - 1990

    Sjunkande 1991-1994

    Stigande 1995 - Nu

    Den lilla puckeln 1987 - 1990 sammanfaller ju med att reallönerna steg ganska kraftigt strax innan och under.



    SvaraRadera
    Svar
    1. Här var en bättre reallönegraf:

      https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Loner/Loneutveckling-och-inflation/

      Radera
    2. Tja, det kan jag nog inte riktigt hålla med om. Mellan 2000 och 2017 har vi reallöneökningar på 40 % samtidigt som priserna gått upp 250 %. Skulle vilja säga, utan större tvekan, att det handlar om sjunkande ränta och alltför frikostig utlåning. Utan hänsyn till skuldkvoten som är ett gediget misstag.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    5. @wofser: Menar du den första här? https://www.scb.se/Statistik/OV/OV0011/2015M02A/OV0011_2015M02A_DI_36_SV_Realloner_1976.gif
      Den verkar följa någorlunda fram till typ mitten slutet på 80-talet. Sen börjar det gå åt olika håll. Men därefter planar det ju ut medan priserna sticker iväg.

      Radera
    6. Jämförde lite med börsens historiska utveckling. Finns väl en viss samstämmighet i dipparna. Men den stora faktorn till en gigantiska topp vi ser är väl billiga krediter. Inte hållbart i längden. Förr eller senare är den väl tillbaka på index 100 igen.

      Radera
    7. Riskviljan verkar ju också ha ändrats. "Är man satt i skuld är man inte fri" mentaliteten är numer helt bortblåst. Annorlunda förr. Billiga krediter blandat med en helt huvudlös orädsla att belåna sig upp över skorstenen.

      Radera
    8. @Nils. Mmm, de billiga krediterna.
      Dock: Hur gör vi som inte har skulder (bolåneskulder) det bästa av situationen? Nu börjar ju bilden klarna. För några år sedan satt vi mest här och ojade oss- för då verkade inte toppen nådd riktigt. Nu ser det inte ut längre som att det fortsätter lika bestående upp längre.
      Kort sagt: Hur gör de som inte är i skuld i ett samhälle som nu bygger på skuld?

      Radera
    9. @Teheimar

      Tycker de följer varandra.

      1984 ökade de reala lönerna rejält efter 8 års nedgång.

      Denna uppgång höll i sig till 1990.

      Tittar man på realpriserna för husen så sjönk de från 1979 till 1985 och sedan steg de kraftigt.

      1990 sjönk både reallöner och realpriserna på hus fram till 1993 då båda vände upp igen.

      Radera
    10. Sedan 1993 har vi haft rejäla reallöneökningar på runt 2% om året i snitt med något enstaka hack 2008 och 2011 (som avspeglar sig i huspriserna).

      Detta i kombination med de låga räntorna tror jag är orsaken. Inte enbart reallöneökningarna eller enbart de låga räntorna.

      Radera
    11. Ja, eftersom folk ser boendekostnadn som en löpande utgift analogt med en hyra främst.
      Ökar du lönen med 25% kan du lägga öknningen på boendet, det ger ganska mycket mer boende för pengarna.

      Det är ena hävstången.

      Den andra är att lägre räntor ökar köputrymmet (skuldsättningen) än mer.

      Sist men inte minst, det kan aldrig sjunka.

      Radera
    12. @Teheimar: "Hur gör de som inte är i skuld i ett samhälle som nu bygger på skuld?"

      Hur gör vi när det gäller vad? :O

      Radera
    13. @Toni. Hur gör vi som inte deltar i skuldspelet och därmed inte använder den, eller har snarare använt den som hävstång, för att själva varken tvingas delta i spelet, och slippa betala för mycket för festen tex? En del av det är ju att ens besparingar/inkomster inte skall bli mer värdelösa heller.

      Radera
    14. Realisiera dina tillgångar och placera dem i det som minskar minst?

      Radera
    15. Dunder och snus & lurviga luder?

      Radera
    16. @Teheimar
      Tyvärr. De som äger sina pengar kommer ju naturligtvis få betala. Beskattning är ett effektivt sätt.
      Även den långvarigt låga räntenivån har också gett stora underskott i pensionskassan. Pengarna måste in.

      Radera
    17. @Teheimar: Misstänkte att det var det du menade. Det funderar jag också på.
      Vad tror du själv man bör göra med sina besparingar?
      Ett sätt är väl att investera i något värdebevarande i utlandet (fastigheter). Ett annat sätt är väl att acceptera ödet med ens hittills ihopsparade kapital, investera i bostad i Sverige när (om) priserna fallit, hyra ut bostaden men sedan välja att inte medverka i att betala högre skatt och få mindre välfärd p.g.a. krisen utan istället flytta till utlandet och flytta tillbaka någon gång i framtiden om ekonomin blir normal igen eller bränna allt, bli pank men skuldfri och slippa oroa sig över ekonomin och förhoppningsvis lära sig läxan av att inte spara i Fiatvalutor.

      Radera
    18. @Tony. Ja, det är en svår fråga. Utlanden är en möjlighet, men då får man acceptera den risken såklart. Enklaste scenariot är nog om man antingen tänkt stanna kvar i Sverige helt och hållet ELLER tänkt inte stanna kvar i Sverige helt och hållet. För då slipper man oroa sig över att värden här äts upp.
      Annars är det som du skriver.
      Om man tex har ett intresser av att arbeta internationellt får jag känslan att man ekonomiskt nästintill straffas lite för det. Liksom om man är OK med att städa upp efter lånefesten, men vill inte vara med om baksmällan.
      Det behövs reformer snabbt kanske.
      För det är som bla @Nils och @Cornu säger: Degen måste in. Märks lite varstans.
      Men förresten.. om det blir en rejäl ekonomisk sättning - innebär det att de som åkt dit på för stora lån, att de tappar förtroende eller att de snarare får mer förtroende? Det är en väldigt stor väljargrupp faktiskt. För kanske detta och ditt påpekande om "framtiden om ekonomin blir normal" kan ju dröja ett tag beroende på vad som görs närmaste tiden.

      Radera
    19. Jag skulle just nu gissa på något sådant (tex):
      1. Om man kan ha något OK (inte skuldsatt dyrt) boende eller hyra ut så är det faktiskt rätt OK till bra.
      2. Det verkar idag rätt dåligt att ha för mycket pengar bundna i värden som snabbt verkar mest bara sjunka i värde. Men jag vet inte vad som skulle vara bättre heller.
      3. Det åligger väl oss som väljare och medborgare att rösta fram mer ekonomiskt kompetenta politiker, samt kräva dem såklart. Bra om de också har integritet och bildning.

      Radera
    20. @Teheimar:
      Har man pengar på ett sparkonto och i SEK är man garanterad värdeminskning samt att SEK tappar snabbare än valutor i andra länder som är våra konkurrenter i exportindustrin d.v.s. EUR/USD då Sverige alltid ska ha sämst värderad valuta då detta är svensk ekonomisk politik sen urminnes tid. Samtidigt är det som du säger en risk att ha kapital bundet i tillgångar som "verkar sjunka i värden" (antar att du menar kontanter, börsen, bostad?). Det är just det som är problemet. Har funderat lite i banorna på t.ex investeringsbostad i t.ex Prag. Tjeckien är på väg tillbaka dit dom hör hemma i den absoluta toppen i ingenjörskonst. Dom har fler invånare än Sverige och en god ekonomisk tillväxt, flexibel arbetsmarknad och lägst arbetslöshet inom EU och en god strategi för invandring från övriga Europa. Dom är alltså inte intresserade av bidragsinvandring vilket är ett sundhetstecken utan allt fler högutbildade Européer väljer bort det osäkra väst och flyttar dit istället. Det går att köpa en bostad för 100 000 Euro i Prag idag och hyra ut den för 500 EURO i månaden vilket ger en återbetalningstid på ca. 17 år. Även om priserna skulle sjunka lite är det från en ganska låg nivå och med tanke på arbetsmarknaden i kombination med turismen i Prag lär det finnas potential i minst 17 år att hyra ut. Inga investeringar är säkra men det känns ändå spontant som att det är en säkrare investering än Råttholm och Blöteborg för tillfället om man nu överväger fastighetsmarknaden.
      Annars är det väl börsen som gäller och den är inte heller rolig med vetskapen om att det gått upp nästan oavbrutet sen 2009. Har man inte varit med om uppgången utan hållit sig vid sidan av känns det inte så kul att börja nu. Man säger väl att vid en genomsnittlig 15 års period ska man se sin portfölj halverad i värde vid 2 tillfällen. Har man inte varit där en gång ens på 9 år så och inte varit med på resan upp så känns även det too risky.
      Sen har vi guldet som skulle kunna vara värdebevarande trots att det inte skapar någon avkastning. Många som är negativt inställda till det och påstår att guldet kommer tappa sitt värde i framtiden och att det inte är som det en gång varit men samtidigt är det väl inte mer osäkert än något annat påstående.

      Tror för övrigt inte att något parti kommer att leverera den ekonomiska politiken som jag och du efterfrågar tyvärr utan man ser till vad som gynnar den stora massan och väljarkåren. Är 4 miljoner svenskar skuldsatta upp över öronen och 300 000 svenskar har tillgångar som kan täcka upp deras krediter tror jag snarare att dom sistnämnda vackert får betala för kalaset genom kapitalskattehöjningar, förmögenhetsskatt och dylikt. Dom har faktiskt inget val och det gör ju dom skuldsatta glada dessutom.

      Radera
    21. Långsiktigt är nog börsen det bästa stället att förvara sina pengar. Kan man bara på något sätt parera för nedgångar. Det försöker i alla fall jag göra. Bättre med 0% avkastning än att sitta still i båten och tappa 20-30% på olika sättningar. Naturligtvis svårt att pricka när man ska ut resp in. Men jag är rätt nöjd med mitt egna prickande och klart bättre än att sitta still brukar det bli. Inräknat utdelningar ger börsen god avkastning över tid.

      Om/när Sveriges ekonomi/bostadsbubbla/lågräntepolitik spricker spelar inte röster någon roll. Politikerna har varit med att sätta landet i kris och de har inte några muskler att sätta stopp för en marknad som tappar förtroendet. De enda de kan göra är att försöka sopa ihop resterna.

      Radera
  5. Skulle inte förvåna mig om vi backar till ca 2012 års nivå utan att räntan behöver höjas. Å andra sidan skulle det samtidigt inte förvåna mig om marknaden "repar" sig och börjar stiga igen :)

    SvaraRadera
  6. Skulle vilja se bostadspriser normaliserade med medianlön, alternativt medel lön, eller en uppskattning av medellön bland bostadsköpare. Kanske kan knåpa ihop en sådan graf själv.

    SvaraRadera
  7. Okej!
    Tillbaka till priserna år 2000 då alltså! ;-)

    Men... "Måste" man bo i Stockholm ?

    Hur vore det om inte hela landet fick leva och redan gjorda investeringar i infrastruktur togs till vara och nytjades...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Undrar jag också men urbaniseringen verkar vara en stark trend ett tag till. Tyvärr kommer Stockholmarna, tex de som ger hutlösa 10 miljoner för en container i Bromma, skynda på problemen rejält i resten av Sverige när betalningsförmågan krymper.

      Radera
    2. Som någon sorts planekonomi?

      Radera
    3. @Bengt Hur menar du?
      Att urbanisering är inte något sorts självändamål. Även om många politiker och kommunledningar tycks tro det genom att sätta mål som dubbelt så stor befolkning.

      Radera
    4. Jo!

      I vems intresse är det att gjorda investeringar i "landsorten" såsom fastigheter , vägar och annan infrastruktur blir ekonomiskt värdelösa medan det i några städer i allmänhet och "Tokholm" i synnerhet blir "tokdyrt" och människor måste låna enorma summor eftersom deras tidigare boende blivit "värdelöst".

      I vems intresse ligger det att alla landets människor på något sätt "måste" klumpa ihop sig på några få ställen medan andra ställen medvetet tillåts dö ut.

      Nu tänker jag inte på att nedlagda gruvorter där gruvan brutits ut och brukssamhällen där bruket slagit igen måste "tömmas" utan på att även de mindre orter utanför storstäderna ( Sthl, Gbg, Malmö samt några större residensstäder ) också måste kunna få leva och inte medvetet utarmas.

      Att lägga ner sjukhus, garnisoner, tingsrätter mm och pålägga landsbygdens befolkning tokdyra skatter på bränsle - diesel - och dito skatter på fordon bara för att några mer än pårökt snurriga miljö-mulle-muppar på Södermalm skall få sin vilja igenom...

      Det är att strypa landet !!

      https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/3jzPBe

      Radera
  8. Kombinera ovan diagram med ett liknande där exv. en murares eller snickares reala lön 1875 och 2018 jämförs.
    Murare fanns och finns både då och idag!

    SvaraRadera
  9. Är det bara jag, men följer inte grafen en marknadsbubblas anatomi?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi får väl se. Men om vi skall ha en nedgång och sen en upprekyl som kommer visa sig vara en omfördelningsfenomen som heter duga för att sen slå igen - då krävs det nog någon ekonomisk dopning för hushållen i sista stund. Förvisso är det valtider. Men det skulle visserligen nog göra allt extremt mycket värre.
      Jag kan mycket väl tänka mig att många tänker: Men kom igen - vad kan hända. Det är ju bara pengar typ. Delvis stämmer det, men inte helt. Och de flesta här har ju - som så många gånger påpekat - inget eget minne av hur det är att bo, leva och växa upp fattigt eller i armod. Inte för att det inte finns sådana i Sverige - klart de finns. Men de är inte många. Så jag misstänker att man gravt underskattar riskerna med konsekvenserna av denna fest på en nationell skala.

      Radera
  10. Känns som det drar ihop sig till perfekt storm.
    Räkningen på Asylfeste 2.0 kommer snart, eftersatt underhåll inom offantlig infrastruktur, åldrande befolkning, klimatkostnader och sedan ovanpå allt bopriskrash med efterföljande dyningar.
    Putin behöver inte jävlas med oss, det räcker att vi får sköta oss själva...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Putin kanske styrt SBAB.

      Radera
    2. Han styr ju redan Public Service, största oppositionspartiet och halva kultureliten så det är väl inte otroligt.

      Radera
    3. Jokes aside, det är lite spännande att det är ett hyfsat konsensus bland forskare att en av de starkaste krafterna (bortom krig) för att försöra länders ekonomier i modern tid har varit bostadsbubblor. Och SBAB har inte bara fuskat med handpenning och dylikt, de har gått i spetsen - långt före media - vad gäller att driva fram fear of missing out, d.v.s. precis vad som driver bubblor bortom räddning.

      Jag kommer inte ihåg texten ordagrant, men de har alltså marknadsfört med saker i stil med "säljrekord i området - missa inte tåget!" tillsammans med en rad om bostadslån.

      Radera
  11. Har ett problem som kanske jag kan få respons på här. Har träffat kvinnan i mitt liv och vi bor båda i Stockholm. Då hon är gravid behöver vi en gemensam bostad som är lite större. Problemet är att hon bor i bostadsrätt och är orubblig i sin tro på bostadsmarknaden och att äga sitt eget boende. Nästan religiöst. Hon blir deprimerad bara man nämner hyresrätt. Jag är av en annan åsikt, speciellt i dagens läge. Vad göra?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så låt henne köpa en större lägenhet då, till 100% skriven på henne med skulder och allt. Och så betalar du hyra åt henne motsvarande en halv hyreslägenhet.

      Och låt bli att gifta dig med henne.

      Radera
    2. Troligtvis kommer det leda till att hon helt plötsligt inte är lika intresserad av bostadsrätt längre.

      Det brukar få den effekten när man utmanar folk att go full retard och placera pengarna där dom har sin mun. Den där lilla gnuttan av tvivel kan växa snabbt.

      Radera
    3. Jadu. Det var en intressant frågeställning.

      Får jag gissa att hon ser bostadsrätten som en investering?
      Allt beror på läge, föreningens ekonomi och hennes skuldsättningsnivå.
      @Kent har en bra poäng. särskilt det sista. Ännu mer särskilt det där med giftermål.
      Ni kan ju göra som Kent föreslår, fast byta till något större i samma förening?

      Radera
    4. Glömde lägga till på det sista jag skrev: Fast då ökar den nominella finansiella risken.

      Radera
    5. Hon ser det som investering. Dessutom gillar hon att renovera och bygga. Det ingår i framtidsbilden att vi amorterar av lånet tillsammans. Suck. Får se om vi hittar en kompromiss.

      Radera
    6. @Fandom: Ifall SEK faller som en sten samtidigt som löneökningarna tar fart skulle hon ju kunna ha rätt om att det är en investering jämfört med att inte vara exponerad mot bostadsmarknaden. Då kan man ju amortera av lånet och till slut bli skuldfri. Jag fick däremot inte mer än inflationen i löneökning i år trots rådande högkonjunktur, SEK´s fall samt att jag har ett "bristyrke" men det blir väl bättre ifall vi någonsin vi får uppleva en lågkonjunktur igen :)

      Radera
    7. Det e ju inte direkt tvärsäkert att det kommer gå ner mycket mer än det redan gått ner... även om det kan låta så här.. fina hyreslägenheter i sthlm är få förunnat...

      Radera
    8. Det _är_ ingen investering oavsett vilken vinst man gör eller hoppas göra vid försäljning. Spekulation kan man däremot kalla det om man vill. Frågan är om man vill det, eftersom det skulle innebära att man då 'spekulerar' med hävstång 5x sitt kapital.

      Men det är åtminstone inte fel att kalla det spekulation - det är fel att kalla det investering.

      Radera
    9. Teheimar, Risken ökar för banken och till viss del för sambon.

      Antag att skiten träffar fläkten då kan banken bara kräva sambon på pengar och Fandom kan se till att dom fortfarande har ok levnadsstandard.

      FÖr Fandom och sambon gemensamt skulle jag vilja säga att risken minskar om dom bara lägger skulderna på sambon. Det ger dem fler valmöjligheter i framtiden.

      Radera
    10. Linus, med 15% handpenning är hävstången 6,7.

      Radera
    11. @Kent helt korrekt!

      Radera
    12. Bygg nytt hus!

      Strunta i att hänga på "trendiga o hippa" uteställen i innersta'n, taxiåkningar mm utan bli en Svensson!
      Ät blodpudding, klipp gräsmattan , köp begagnad kombi och husvagn !

      Se bostaden som just ett boende och inte en "investeringsmaskin och bankomat"!

      Radera
  12. jag tolkar grafen som att bopriserna borde backa till nivån som gällde 2005 för att vi ska kunna komma i nationalekonomisk balans
    hur stort blir då prisfallet i % räknat från 2017 (antagligen en halvering) ?

    SvaraRadera
  13. Det mest överraskande med den där grafen är väl att reala huspriser varit oändrade under drygt 100 år trots att reallönerna stigit mer eller mindre kontinuerligt. Det betyder ju att under 100 år så lade folk en successivt mindre andel av sin inkomst på boende.

    Kanske inte så märkligt då att det kommer en ketchupeffekt, när dessutom 1) realräntorna är negativa; 2) folk flyttar till städerna och "rätt" läge blir mer viktigt; och 3) bankerna blivit mindre restriktiva i kreditgivningen.

    För att bopriserna ska krascha tillbaka till 2005 års nivåer som vissa drömmer om här så måste nog 2-3 av ovanstående faktorer reverseras.

    SvaraRadera
    Svar
    1. På den här bloggen har väl konstaterats att åtminstone till Stockholm sker ingen nettoinflyttning från andra delar av Sverige. De som gör att Stockholm ökar i storlek kommer någon annanstans ifrån och har som bekant inga pengar att köpa bostäder för. Bankerna har såvitt jag vet blivit ålagda ett amorteringskrav, vilket förmodligen är en del av förklaringen till att volymerna på bostadsmarknaden minskat. Återstår ränteuppgång. Kommer nog den också, bara att vänta och se.

      Radera
  14. Det vore intressant att jämföra med penningmängden. Ökar man mängden valuta väsentligt så torde ju också tillgångspriser gå upp ungefär lika mycktet relativt sett. Att sedan vissa blivit rikare och andra fattigare är ju mer än fördelningseffekt.

    SvaraRadera
  15. Långsiktigt skall priserna ner 3/5 till 4/5. Blir som japan på 1990. Priserna i japanska storstäder idag ligger på 1/3 av maxpriserna då. Ser ut at bli samma i Sverige. Rena mardrömmen för de som köpt sista åren. Riktiga raset kommer då räntan går upp. 4-5% kommer skaka marknaden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skaka? Det blir som att bli träffad av en MIRV. Glasöken och eldstorm.

      Radera
    2. Priserna i Tokyo har tydligen passerat toppnivåerna från 90-talet.

      https://www.japantimes.co.jp/news/2017/07/03/business/economy-business/japans-property-prices-rise-second-year-gap-cities-rural-areas-widen/#.Wsysjmb8Sy8

      Radera
  16. Peter har rätt. Det vore intressant att se hur denna korrelerar till den exponentiella befolkningsökningen som med massinvandringen aldrig vill ta slut (heja evig tillväxt!). Håller med om att priserna realt är något konstanta men att detta vid något tillfälle leder till ett skifte upp av kurvan.

    SvaraRadera
  17. @Mr.Knowit all: Ifall du kommer ihåg så länkade jag till följande bostadsannons för någon artikel sen:

    https://www.hemnet.se/bostad/bostadsratt-3rum-kvarnbyn-molndals-kommun-kvarnbygatan-51-13669557

    I januari förra året såldes sådana lägenheter för 2 995 000...Nu gick den ut för 3 280 000....och såldes efter budgivning för 3 500 000 kr. Ett "prisfall" uppåt på +17% :)

    Nu börjar även storbankerna sänka sina räntor dessutom p.g.a. konkurrens från Enkla....Den som köpte objektet för 3,5 kanske säljer för 4 miljoner i April 2019 :)

    SvaraRadera