Cornucopia?

Aktuellt

Boksigneringar: Stockholm, Vänersborg, Skövde, Kungsbacka, Göteborg

Dags för lite boksigneringar nu i julhandeln. I år blir det signeringar i Stockholm, Vänersborg, Skövde, Kungsbacka och Göteborg. Datum enli...

2018-04-12 14:14

Så låga är CO2-utsläppen från solkraft och annan förnyelsebar energi

Solkraft är den elkraftproduktion som är mest småskalig och därmed enklast och billigast att installera för personligt bruk. Den sänker CO2-utsläppen, men är ingalunda en perfekt energikälla. Slöseriombudsmannen vänder sig liksom solkraftbranschen korrekt mot skattesubventionerna av energislaget, men slarvar dessvärre med fakta. Fakta, referenser och graf hittar ni nedan.
14 kWp solcellser och en tillhörande elbil Nissan Leaf.
Nuvarande Slöseriombudsmannen vänder sig i Expressen,  likt solkraftbranschen själva,  korrekt mot subventionerna av solkraft, men presenterar felaktiga siffror kring solkraftens miljöpåverkan. Branschen själva vill inte ha subventioner, då de riskerar leda till överhettning och överetablering och efterföljande branschkris vilket skett i andra länder. Ej heller är subventioner nödvändiga, då solkraften är lönsam även utan subventioner. Se min egen beräkning, förvisso med subventioner här. Som privatperson motsvarar avkastningen 8% på satsat kapital eller runt 5% utan subventioner.

I själva verket visar subventionerna på hur staten alltid slösar med skattepengar genom onödig byråkrati. Det tidigare solcellsstödet var för privatpersoner på 20%, vilket i praktiken innebar att solcellsinstallationen var momsfri. Enklare hade alltså varit att bara tagit bort momsen på solkraftinstallationer punkt slut. Dvs skattesänkning istället för byråkratisk subvention.

Jag tror inte Slöseriombudsmannen skulle ha något emot en skattesänkning. Jag hade inte haft det när jag var slöseriombudsman. Jag har förstås sökt stödet för min egen anläggning och ser det som skatteåterbäring, då jag och mitt företag betalar runt 20x (killgissning) så mycket skatt per år som jag kommer få tillbaka som ett engångsbelopp. Helst hade jag förstås hellre sett fem procentenheters sänkt skattetryck, så hade fler haft råd att med egna pengar installera solceller.

Nog om det skattemässiga. Dessvärre blir sedan Slöseriombudsmannen slarvig med siffror och generell analys. Vederbörande skriver, min fetstil:
"Sverige har redan ett av världens renaste energisystem och elen som produceras i Sverige är nästintill koldioxidneutral. Det är därför tveksamt vilken klimatnytta investeringsstödet ger. Vattenfalls analyser visar att solelen beräknas släppa ut tio gånger mer koldioxid under hela livscykeln än den el som redan finns i elnätet. I bästa fall får man därför hoppas att investeringsstödet inte leder till ökade utsläpp av koldioxid, även om det faktiskt kan vara så illa."
Nej. Faktiska siffror nedan. Vattenfalls siffror är från samma länk som Slöseriombudsmannen länkar till.
g CO2 ekvivalenta-utsläpp per kWh. Data från Svensk Energi och Vattenfall, se referenser i slutet av inlägget.
Här ser vi att solkraft släpper ut 3.3 gånger elproduktionsmixen i svenskt elnät. Inte tio gånger som Slöseriombudsmannen hävdar. Därtill ingår Sverige i Nordpools elsystem, där snittutsläppen är 50% högre än från solkraft. Och mer kraftproduktion inom Nordpool leder till mer export till kontinenten, där elmixen ger 6.3x så mycket CO2-utsläpp som från solkraft. Dansk rätt modern kolkraft släpper ut 11.8x så mycket CO2 per kWh som solkraft.

Man kan korrekt vända sig mot subventionen, men behöver inte vrida sig med felaktiga siffror kring CO2-utsläppen. Jag killgissar att Slöseriombudsmannen blandat ihop CO2-åtgången från Vattenfalls resterande ospecificerade elförsäljning (6.29 g CO2/kWh) med faktiskt svensk energimix på 20 g CO2/kWh. Det finns ju lite andra elproducenter i Sverige än Vattenfall, t ex fossilbolaget Göteborg Energi med sitt Rya Fossilgaskraftvärmeverk, förutom att vi periodvis importerar dansk, tysk och polsk kolkraft.

Av de moderna förnyelsebara energikällorna (siffror för biobränslekondenskraft är ej med) är solkraft sämst. Det beror framför allt på småskaligheten och att det går åt ganska mycket råvaror per kWh. Dessa kan dock återvinnas. Sedan är frågan om Vattenfall likt de gjort tidigare bara räknar med garantitiden på 20-25 år på solpanelerna. I verkligheten kommer solpanelerna att producera el även efter 50 eller 100 år, även om effektgarantin bara gäller i 20-25 år beroende på leverantör.

Solkraft är i princip den enda förnyelsebara elproduktion som en vanlig husägare kan installera för eget bruk och på så sätt sänka sina elkostnader och betala mindre skatt till svenska staten via energiskatterna. Kort sagt är det en skattesänkande åtgärd att installera egen elproduktion. Just nu får man också skatteåterbäring (subvention) om man gör det, så det är bara att tacka och ta emot. Förhoppningsvis försvinner stödet längre fram, men tills dess kommer fler och fler installera sina skattesänkare på taket.

Med tanke på hur landet styrs är varje ej betalad krona i energiskatt positivt, då politikerna i Rosenbad därmed får mindre pengar att slösa bort på sina hobbyprojekt.

Detaljer kring min egen solkraftanläggning hittar ni här. När det gäller energieffektiviseringar är dock inte solkraft det första och mest lönsamma man kan göra. Börja med tilläggsisolering, moderna lågenergifönster, samt värmepumplösningar eller byt ut oljepannan mot ved eller pellets. Kamin är också ett bra sätt att minska skattebetalningarna via energiskatterna (men momsen kommer man inte undan på köpt ved), speciellt om du har tillgång till egen ved. När alla andra åtgärder är gjorda, så är solkraft ett utmärkt alternativ för att fortsätta sänka elinköpen och med det skatteinbetalningarna.

Det bästa energislaget är kärnkraft, följt av vattenkraft, men solkraftsubventionerna är så små att de inte räcker till några nya kärnkraftverk. Man kunde hoppats att inte staten mha EU-regler fortsätter riva svensk småskalig vattenkraft, men Sverige ska ju vara bäst i klassen som vanligt och fortsätter därför avveckla vattenkraften.

Siffrorna ovan kommer från följande källor:

*Svensk Energis Den svenska elens miljöpåverkan. Siffran för kolkondenskraft avser i Danmark med relativt moderna kolkraftverk och är läst ur graf, så siffran 780 kanske egentligen ligger någonstans i intervallet 770 - 790.

**Vattenfalls Elens urpsrung och miljöpåverkan handlar om livscykelpåverkan av Vattenfalls egen elproduktion. Andra kraftproducenter kan ha andra siffror. Siffran 66 g/kWh för solkraften anges som preliminär livscykelanalys av Vattenfall och avser de system de själva säljer.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

51 kommentarer:

  1. Jag är själv sugen på att installera solpaneler. Men mitt tak är inte riktigt optimalt i läget. Hur mycket påverkar sådant? Hur är det med dina paneler? Är dom i perfekt vinkel?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mina ligger åt öster. Inte perfekt, men tillräckligt bra. Det är oftare sol på morgonen än på eftermiddagen.

      Radera
    2. Hur mycket påverkar vinkeln? Mitt hus är orienterat nordnordväst cirka -15 grader från norr och har en fasad (västerut) som har ett fönster men i övrigt möjlighet att fylla med paneler. Ligger på sol där större delarna av dagen.

      Radera
    3. Kolla tex här för data på på verkningsgrad för solceller för olika av väderstreck och taklutningar: https://www.jamtkraft.se/kundservice/guider/solel/verkningsgrad/

      Jag har solceller i både söder och öster och ser en bra korrelation med dessa värden

      Radera
    4. Tack för länken.
      Jag ser att ena sidan av mitt ladugårdstak borde ligga på 95% ungefär.
      Intressant, hur mycket effekt kan man få ut på ungefär 350 m2

      Radera
    5. 1kW per 6-7 kvadratmeter.

      Radera
    6. Testa den här. Inte så tokig, faktiskt:
      https://solcellsguiden.vattenfall.se/

      Radera
    7. Sök på "Bengts villablogg" en guru inom solelsbranschen. Där hittar du matris över hur väderstreck och taklutning, i förening, påverkar verkningsgraden, där 40-45 graders lutning rakt mot söder ger maximalt (100 %, utan hänsyn taget till systemverkningsgrader i celler och växelriktare)

      Radera
  2. Logiken att sätta upp solceller på svenska tak för att exportera den söderut haltar. Om man vill använda subventioner (inte bara direkta pengar utan även genom elcertifikatsystemet och skattesystemet) så är det förmodligen en av de mest irrationella lösningar man kan komma på. Tex hade det varit mycket bättre att behålla det system med vinkraftsandelar som var populärt tidigare men som beskattades bort. Ännu mer rationellt hade varit att låte tex vattenfall bygga ut sollceller i något land med mycket sol och skitig kolkraft och som kan använda solelen samtidigt som den produceras, tex Sydafrika som sveriga har relationer med. Om man nu ska hålla på att använda svenska skattepengar för att minska andra länders utsläpp kan man ju fokusera på fattiga länder som har svårare att lösa det själva än våra relativt rika grannländer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Solceller i det svenska systemet leder till att kärnkraften går litet mindre och att mera vatten ibland släpps förbi turbinerna på sommaren. Allt drivet av beskattning. Med lägre totalförbrukning och mer distribuerad produktion slår nu nätets kapacitet i taket. Lösningen som drabbar alla konsumenter är utbyggt nät eller som i andra länder, fossilbackup.

      Radera
    2. Se framåt eller åtminstone på dagens kostnader i kronor eller helst på mängden CO2, som krävs för ny energi. Vindkraft kostar allt mindre per kWh för varje år och solel dramatiskt mindre. Nyss meddelade FN att investeringarna för solenergi 2017 var 161 miljarder $. Sol är nu största. Globala investeringar i förnybara energikällor sedan 2004 har växt kraftigt och världen har investerat 2,9 biljoner dollar gröna energikällor.

      Givetvis ska vårt delvis hundraåriga stamnät moderniseras och få högre kapacitet. EU centralt bör förhandla och köpa högspänt likströmsnät för att kunna föra el på långa avstånd. Troligaste leverantör blir ABB.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    3. Jämförelsen haltar. Det genomsnittliga värdet per kWh skiljer sig åt mellan kraftslag och varierar beroende på tid, plats, väder, mm. Värdet sätts av Nordpool. Mer relevant vore därför att beräkna CO2 per årsproduktionsintäkt per kraftslag.

      Radera
  3. Bra för individen i liten skala men kanske inte helt systemövergripande optimalt i en mängd småskaliga anläggningar för enskilda hushålls behov i ett land på nordliga breddgrader.

    SvaraRadera
  4. När kapades kraftkablarna mellan Sverige och utlandet?

    Elenergi är en global produkt, varje kwh vi producerar eller sparar i Sverige innebär en kwh exporterad(eller icke importerad) till länder där minst 50% av energin produceras fossilt så att bara stirra på hur svensk el produceras är naivt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi kan inte exportera el till hela världen, det finns något som heter transmissionsförluster och alla elnät i världen sitter inte ihop. Sedan är det mycket mer komplext. Det är inte ens säkert att det finns någon som vill köpa solelen när produceras. Svensk produktion korrelerar i stor utsträckning med våra grannländers och tex tyskland har redan haft tillfällen då de fått dumpa solel för att ingen ville köpa den. Och detta kommer ske oftare ju mer solel som byggs ut. Och återigen det rationella är att sätta solcellerna längre söderut där det är mera sol och närmare där elae ska användas.

      Radera
    2. Vi kan inte exportera till hela världen men de flesta länder kan nog exportera till sina grannländer så följdeffekterna av en sparad kwh här kommer ändå påverka konsumtionen långt bortom våra grannländer.

      Om vi exporterar till Polen så kanske Polen låter bli att importera Ukraina som då istället exporterar till Rumänien... osv osv.

      En fjärils vingslag....

      Radera
    3. Eftersom kraftverk inom EU är del av handeln med utsläppsrätter så fungerar det inte så, antalet utsläppsrätter minskar inte bara för att vi exporterar el som har låga utsläpp. Följden blir istället att priserna på utsläppsrätterna sjunker vilket gör utsläpp billigare för andra.

      Radera
    4. När vi exporterar el behövs mindre kraftproduktion utomlands och det är knappast sol och vind de mottagande länderna drar ned på utan istället brännandet av kol och fossil gas.

      Samtidigt blir det lite lönsammare för flödande energi i Sverige.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    5. Appropå export/importströmmarna av el i Europa:
      Kika på den här realtidskartan som dessutom beskriver hur mycket CO2 varje land f.n släpper ut samt hur elen produceras.
      Klicka på respektive land på kartan så kommer data upp.
      Där ser man bl.a hur viktig kärnkraft är för låga CO2-utsläpp, vilket Frankrike är ett bra exempel på.
      https://www.electricitymap.org/?page=map&solar=false&remote=true&wind=false&countryCode=SE

      Radera
    6. Solceller ökar förstås trycket på överlägsna kärnkraftsanläggningar att lägga ner i förtid. Vindkraften som byggts hittills verkar i 3-5 år innan de matchas av förtida kärnkraftsnedläggningar. Det betyder att vindkraftverken i praktiken bara ger ett tillskott så länge.

      Radera
  5. Ehm, är alla siffror i diagrammet livscykelutsläpp, eller har man blandat äpplen och päron? Har man det så är förmodligen solceller bättre än vad som syns i diagrammet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Möjligen att elmixsiffrorna ej är livscykel, utan ännu sämre i verkligheten.

      Radera
    2. Äpplen och päron? Det är väl speed och smack man inte ska blanda?

      Radera
    3. Svensk elproduktion har mycket riktigt livscykelutsläpp runt 20 gram/kWh. Räknar man elkonsumption (dvs med hänsyn till import) så talar vi om drygt det dubbla.

      Radera
  6. Cornu,

    Du behöver väl fortfarande toppa upp med lite el från nätet mellan varven?

    Betalar du fortfarande full nätverksavgift eller blir den rabatterad med solel?

    den är ju 1550kr per år för mig och en sänkning av den skulle ju vara attraktivt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nätabonnemangsavgiften är fasr, och beroende av hur stor anslutning du har. Endast vissa nätägare erbjuder miniabonnemang till fastigheter. Det man sparar är alltså alla rörliga kostnader för att köpa energi, skatter, avgofter samt energikostnaden.

      Radera
    2. 1550 per år är ju rena fyndet
      Tror vattenfall tar 5100kr/år...
      Också tar lokala fjärrvärmebolaget 4500kr/år i nätavgift också

      Radera
  7. Det absolut bästa sättet att hantera den svenska elproduktionen hade varit att från 80-talet och framåt fortsätta satsningen på el.

    - Satsa på att producera så mycket utsläppsfri el så billigt som möjligt via befintlig kärnkraft och befintlig skorskalig vattenkraft, och att kontinuerligt uppgradera anläggningarna med utökad kapacitet. All överskottsel kan exporteras. Ingen skatt på el. Avveckla fossilt.

    - Satsa inte på "energibesparing" utan på att använda el till så mycket som möjligt. Dvs inga värmepumpar, lågenergilampor, biobränslen, vattenburna värmesystem eller liknande. Direktel till allt, det är billigt och bra.

    - Ingen satsning på vind och sol. Vi har redan ett utsläppsfritt energisystem. Det är kostnadseffektivare att lägga pengarna på annat - t.ex. elektrifiering av vägtrafik.

    Det är vad man skulle ha gjort. För 30 år sedan. Mycket av det är dock fortfarande giltigt. Ta bort alla subventioner till sol och vind, och använd det som finns i kombination med vattenkraft för effektreglering. Sänk energiskatten på el. Om man ska ha in samma pengar så lägg det som fastighetsskatt. Fortsätt förvalta befintlig kärnkraft och vattenkraft så länge det är lönsamt ur systemperspektiv, men bygg ingen ny kärn- eller vattenkraft. Satsa på elektrifiering av flyget och fortsatt elektrifiering av vägtrafiken. Överväg återöppning av alla nedlagda reaktorer om behov finns. Låt andra länder gå före när det gäller övergången till solkraft. Vi har redan ett så bra och billigt elsystem att vi inte behöver göra något. Det är kostnadseffektivare att satsa på andra miljöåtgärder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och hur tänkte du nu? Varför skall man maximera elförbrukningen för ren uppvärmning?

      Eller en mer än hundra år gammal belysningsteknik som bygger på samma princip som att förbränna objekt till en sådan temperatur att de utstrålar synligt ljus, något som är omöjligt att göra utan att merparten av tillförd energi blir onödig och svåravledd värme.

      Ur ett rent naturlagsperspektiv är det att kasta pärlor för svin genom att bränna elektroner i värmetråd i Eisaa Peitää.

      Jag antar att du inte heller bryr dig om hur mycket bränsle ditt fordon förbrukar?

      Radera
    2. "Jag antar att du inte heller bryr dig om hur mycket bränsle ditt fordon förbrukar?"

      Det beror på vad fordonet respektive bränslet kostar. Om merkostnaden för fordonet är större än bränslebesparingen så är det inte rationellt.

      Radera
    3. "Satsa inte på "energibesparing" utan på att använda el till så mycket som möjligt."
      Just detta var jag inte riktigt med på, varför är det dåligt med LED-lampor, värmepumpar och andra energisnåla tekniker?

      Radera
    4. Anledningen till att el är bra för uppvärmning är högvärdig/lågvärdig energi inte har något egenvärde, utan det är systemets funktion som är intressant. Därför är direktel också bättre än värmepumpar.

      Ett direktelsystem består lite förenklat av centrala kärnreaktorer, eldistributionsnät och elradiatorer.

      Skall man ha med värmepumpar så kan man dra bort någon kärnreaktor eller två, men man får lägga till hundratusentals värmepumpar och vattenburna värmesystem. Samt alla fjärrvärmesystem och pannor. Alla dessa saker kostar massor av resurser i kapitalkostnader och underhåll. Troligen hade det varit mycket billigare totalt sett att ha tillräckligt mycket kärnkraftskapacitet. Bara ett vattenburet värmesystem i ett hus kostar minst 100000 kr.

      Produktionskostnaden för befintlig kärnkraftsel är ca 25-30 öre/kWh. Köper man en värmepump med COP 4 plus borrhål för 175000kr så kommer man ner till samma löpande kostnad per kWh värme. Räknar med kapitalkostnad och underhåll på värmepumpen landar man nog på 10000kr/år eller kanske 45 öre/kWh värme i slutändan. På samhällsnivå blir det alltså 50%-100% dyrare att hålla på med värmepumpar och vattenburna system jämfört med om man hade valt en direktelslinje istället. Att det är dyrare innebär troligen också att vi förbrukar mer naturresurser, vilket innebär att kärnkraft/direktel hade varit bättre för miljön.

      Led-lampor är väl inget problem egentligen nu när priserna gått ner. Men att pressa folk att välja en dyrare lösning är resursslöseri.

      En bra sak att tänka på är att elproduktion med kärnkraft/vattenkraft egentligen är en i huvudsak fast kostnad. Kapital- och underhåll är de huvudsakliga kostnaderna. Kärnbränslekostnaden, som är rörlig, är en liten del av kostnaden. Har man väl byggt en kärnreaktor så kan man lika gärna köra den för fullt.

      Förbrukning av fossilbränslen är en helt annat sak. Där har man i huvudsak rörliga kostnader och miljöskador som är direkt proportionella mot mängden förbrukat bränsle.

      Sådana elskenor som man på prov lägger ner i vägen vid arlanda (elways.se) borde man ha lagt ut längs alla europavägar för 20 år sedan. Då hade en stor del av vägtrafiken kunnat köras på el.

      Radera
    5. Fissionskraft är död. Se vad Finland råkat ut för med senast reaktor (ännu inte i drift, med många års försening) eller England. Det är en ekonomisk död. Ny fission är för dyr. Värdens investeringar i flödande energi är mycket större än i ny fossilt köl eller fossil gas.


      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    6. Ny fission med dagens reaktorer är inte ekonomiskt försvar. Det jag förespråkar är fortsatt användning av befintlig kärnkraft. En kärnreaktor består i huvudsak av stål och betong och kan nog användas i över 100 år bara man underhåller grejorna och omkringliggande system.

      Det är många som utvecklar små, modulära reaktorer. Någon sådan design kanske kan göra ny kärnkraft ekonomiskt försvarbar.

      Radera
    7. Fission är ekonomiskt död. Gamla reaktorer kräver för dyra reparationer och nya säkerhetssystem.

      Men det sker en del intressanta satsningar på fusion. Fusion kräver höga temperaturer och därmed ett skydd av kraftigt dynamiskt magnetfält. Stora framsteg har skett där de senaste åren. Bäst att tala om att en fusionsreaktor ger väldigt lite radioaktivt avfall. Förmodligen krävs lite mer AI för att lyckas.

      Helt klart är att solceller bör fortsätta bli både mer produktiva och billigare i tillverkning likhet med de senaste årtiondena.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    8. Pelpet, ok, jag köper argumenten med systemeffektivitet, helt rätt tänkt.

      Radera
    9. Fission är inte inte teknisk död! Den är politiskt död! Det reaktorer vi har nu är gen 2 reaktorer, gamla uråldrig teknik! Det finns massvis med bättre sätt att köra fissions kraft på!

      Vidare använder vi inte ens all energi som nuvarande kraftverk levererar utan massiva mängder av energi i form av varmt vatten pumpas rätt ut i havet. Detta för det är OLAGLIGT att göra något med detta.

      Fission är en vital del av den framtida energiförsörjningen, men vem vågar satsa på detta när Mp och dyl kan få makten och sabba allt!

      Vidare är avfalls problemet löst med Gen4 reaktorer som kan äta gammalt avfall samt producerar mycket mindre avfall som man bara behöver lagra i några tusen år. Och man vill inte lagra detta avfall då de innehåller massa värdefulla isotoper som går att använda till annat.

      Radera
  8. Lars, har du koll på hur lagringsmöjligheterna är på användarnivå? T.ex. ett mindre batteri eller superkondensator som laddar under dagen då man är borta och när man kommer hem ansluts elbilen till den?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Besparingen är försumbar i förhållande till kostnaden.

      Det har att göra med att skillnaden i pris natt och dag är för låg i Sverige.

      Speciellt som du säljer elen dagtid också.

      Radera
    2. Sälj elen på dagen och köp tillbaka den på natten.

      Radera
  9. Nu är det ju så att solcellerna producerar bäst på sommaren då man inte kör fossilkraft för att behovet är lågt och fossilkraft är för dyrt. Har man vägt in det i siffrorna?

    På vintern när panelerna har snö på sig producerar de ju ingenting alls vilket bloggaren visat, det är ju då man brassar på med all elproduktion som finns att tillgå och möjligheten att ersätt fossilt är värdefull.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Enkelt" löst med högspänd likström för alla länder i EU och helst också grannarna. Se vad Kina åstadkommer med ABB. I söder behövs mer el för kyla och
      på det vi ser som sommar kan överskott exporteras, gäller också vårfloden då mycket släpps förbi turbinerna. Sedan har vi tidszonerna och därmed utspritt behov alla dagar. Lite kan också varierande helgdagar mellan länder ge.

      Förresten får Sverige ännu betydligt mer el från vind än direkt sol samt vinden blåser mest på vintern.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  10. Tillverkningen av solceller är ju inte direkt miljövänlig. Alltid någon fattig asiat eller afrikan som lider för dom goda...

    SvaraRadera
  11. Funderar starkt på att investera i solpaneler. Har just nu vindandelar men det täcker inte upp hela energibehovet. Någon som har goda erfarenheter av bolag man kan anlita?

    SvaraRadera
  12. Personligen vågar jag inte skaffa solceller,det kommer snart beskattas på något sätt.
    Sverige är sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är redan importtullar för att skydda europeisk industri.
      https://www.svensksolenergi.se/nyheter/nyheter-2017/foerlaengda-eu-tullar-pa-celler-och-moduler-fran-kina

      Skatten kommer indirekt via fastighetsavgiften då energibesparande åtgärder är värdehöjande. Återinförs det gamla systemet så kan ett par poäng i fastighetsdeklarationen höja skatten rätt påtagligt för höga taxeringsvärden.

      Radera
  13. Varför skulle man inte vilja vara bäst i klassen? Ganska fånigt argument.

    SvaraRadera
  14. Gammal undersökning
    https://www.nrel.gov/docs/fy04osti/35489.pdf
    men där sägs att de gissar att en PV-panel på 1m2 har gått break-even i energiåtgång för produktion efter 600 kWh producerad el.

    SvaraRadera
  15. Vill bara tillägga att solkraft inte är sämst av de förnyelsebara. Absolut ”sämst” är småskalig vindkraft, med god marginal.

    Det skulle vara intressant att ställa vår vindkraft mot mer storskalig solkraft.

    SvaraRadera
  16. Ozzie Zehner's bok "Green Illusions" kom ut för några år sedan nu, så siffrorna kan ha ändrats sedan dess, men han hävdar (och jag tror honom) att man kan minska 5-10 gånger mer CO2 per satsad krona, om man genomför andra åtgäder än att bygga solceller. Så vad gäller CO2 utsläpp, så är solceller INTE lågt hängande frukt.

    Situationen är liknande vad gäller energi. Jag minns att jag grävde fram siffror för några år sedan från energimyndighetens "Program för energieffektivisering" där man subventionerade/stöttade bl.a. industriföretag för att minska energiförbrukningen. Jag kom fram till att kostnaden per sparad kWh var i storleksordningen 5 öre. Jag vill minnas att jag hade 10% kalkylränta. Det kostar alltå 5 öre att spara en kWh i industrin, samtidigt som vi kastar betydligt mer än så på subventioner till förnyelsebar energi.

    Varför gör inte industrin, eller allmänheten, mer, kan man då fråga sig? De gör en del, men inte alls så mycket som de skulle kunna. De har inte tid, personal, kunnande etc. Det är inte ett prioriterat område helt enkelt.

    SvaraRadera