Cornucopia?

Aktuellt

Boksigneringar: Stockholm, Vänersborg, Skövde, Kungsbacka, Göteborg

Dags för lite boksigneringar nu i julhandeln. I år blir det signeringar i Stockholm, Vänersborg, Skövde, Kungsbacka och Göteborg. Datum enli...

2018-04-10 10:30

Konjunkturen påverkar inte hushållens konsumtion - utom för utlandsresor och bilar

Vare sig lågkonjunktur eller ens recession har någon större påverkan på hushållens ständigt stigande konsumtion. Det enda som i princip påverkas är resor och inköp av nya bilar. Istället sägs pengarna gå till att lyxa till det hemma när ekonomin går dåligt.
Hushållens totala konsumtion exklusive utlandet och exklusive fordon och transporter  i 2016 års priser (=inflationsjusterat) som mörk fet linje, fordon och transporter samt utlandskonsumtion som övriga linjer. 1981K1 - 2017K4. Data: SCB

Det talas ofta om att en lågkonjunktur eller åtminstone recession påverkar den för Sveriges ekonomi så viktiga konsumtionen. Dvs hushållens konsumism av ändliga tillgångar.

I verkligheten sker viss påverkan, men det handlar uteslutande om att folk reser mindre och väntar med att skaffa sig en ny bil. I övrigt påverkas inte konsumtionen av att det blir sämre tider.

I grafen ovan kan man se en svag minskning i total konsumtion rensat för resor och bilar under 90-talskrisen och tillhörande recession, men i det närmaste kan man säga att konsumtionen planade ut.

Men under vare sig IT-kraschen eller den akuta finanskrisen 2008 - 2009 påverkades konsumtionen rensat för resor och bilar i princip alls. Hushållen konsumerade som vanligt utanför dessa sektorer.
Hushållens konsumtion efter ändamål inom landet 1981K1 - 2017K4. 2016 års priser. 
Förklaringen sägs enligt uppgifter till bloggen vara att man just drar ner på semesterresor, men istället lyxar till det hemma. Det blir alltså ingen Thailandsresa för 60 000:- SEK, utan istället köper man en ny större plattteve för 10 000:-, köper nya fina kläder och parfymer, samt dinerar på köper oxfilé och fina viner till middagen, eller går ut och äter på en restaurang. Totalt sett går konsumtionen ner, men det kompenseras av att pengarna stannar inom landet istället för att hamna på semesterresor.

Bilar och transporter drabbas hårt, liksom utlandsresorna. Men i övrigt har konjunkturen små effekter. 

Naturligtvis kommer nästa lågkonjunktur eller recession ha påverkan för enskilda affärsverksamheter, men för ekonomin som helhet utanför resebyråer och bilförsäljare blir alltså effekterna små.

En slutsats är att de bästa konjunkturindikatorerna är flygresor (utomlands?) och nyregistrering av bilar. Och att jobba som bilförsäljare, inom bilindustrin, flygbolag eller på resebyrå kan vara dålig stämning när konjunkturen viker. Men någon utslagning av köpcentrum annat än den ständigt pågående strukturomvandligen ska vi inte vänta oss den här nedåtvändan heller.

En intressant bieffekt av flygskatten är att vi nu går mot lågkonjunktur, eventuellt recession om bostadsbubblan kraschar på riktigt. Flygbolag kommer drabbas mycket hårt från två håll - dels flygskatten och dels konjunktureffekterna. Allas favorit Norwegian ska redan ha ekonomiska problem, och när Sveriges ekonomi går i putten så lär bolaget dra ner på antalet orter och flygningar man gör till och från Sverige. Miljöpartiets dröm går i uppfyllelse.

Kategorin övrig konsumtion påverkas något av konjunkturen och konsumtionen av alkohol har varit kontineruligt minskande oavsett konjunkturen.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

28 kommentarer:

  1. Man måste bo, man måste äta, man måste kunna transportera sig, man måste klä på sig!
    Maskiner behöver service och till slut bytas ut.

    Men.. man behöver INTE åka till Thailand, man behöver inte ständigt och jämnt köpa "tjafs" på H&M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Din kommentar blir mycket roligare om man beaktar att "tjafs" är slang för centralstimulerande droger.

      Radera
    2. ”Tjafs” var utsvängda byxor på 1970-talet. Något som ingen lider av att stå utan idag.

      Radera
    3. Håller med, grafen förklaras av att hushållen har en nödvändig baskonsumtion. Finns det något som helst stöd för att majoriteten av svenska hushåll ägnar sig åt lyxkonsumtion i lågkonjunktur? Vad är då en lågkonjunktur?

      Radera
    4. Lågkonjunktur innebär att många blir arbetslösa men de som inte blir det gör nog som Cornu visar, drar ner på resor men "unnar sig" lite mer hemma som kompensation. Jag har uppfattningen att de flesta konsumerar sina inkomster till sista kronan oavsett om man får högre eller lägre inkomst. Hur många som inte hade något kvar på kontot vid månadsslut för 10 år sedan har det nu, trots jobbskatteavdrag?

      Radera
    5. Re. Sjunkbomben "nödvändig baskonsumtion"

      Berätta det för de som lever i Calcuttas slum. De har nog inte riktigt fattat det där med nödvändig baskonsumtion.

      Radera
  2. Vad säger att nästa recession kommer att bli likadan som föregående?

    SvaraRadera
    Svar
    1. ...och när var föregående egentligen...? Vi har inte haft en riktigt recession i Sverige på 25 år...

      Radera
    2. En skillnad kommer iaf vara att vi startar lågkonjunkturen med nollränta. Så handlingsutrymmet för att parera nedgången är mindre.
      På den positiva sidan är att vi (troligtvis) inte kommer drabbas av en internationell lågkonjunktur samtidigt som bobubblan kraschar.

      Radera
    3. Och en sak till. M-isen är bruten. Så vi kommer nog inte få någon finanskris/skuldkris någonsin igen, då riksbankerna kommer agera och "trycka pengar".

      Radera
    4. Havsfiskalen: i början av 90-talet parkerades problemen med chockhög ränta - så att säga att vi eliminera t handlingsutrymmet är ju bara en förutfattad mening om vad åtgärderna skall komma att behöva för utrymme...

      Radera
    5. Jag tror också svaret blir mer pengar. Det är ju nästan enda sättet att lösa skuldkrisen, om nu inte långivare går med på skuldavskrivning

      Radera
  3. Minskande alkoholkonsumtion,hur vet man det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. År 1996 beräknades den totala alkoholkonsumtionen till 8,0 liter ren alkohol, per invånare 15 år och äldre. Därefter skedde en kontinuerlig ökning fram till 2004 då konsumtionen uppgick till 10.6 liter, en ökning med 32 procent. Därefter minskade den totala konsumtionen fram till 2012 då den uppgick till 9,1 procent, en minskning med 14 procent jämfört med 2004. Mellan åren 2012 och 2013 ökade dock konsumtionen igen, till 9,7 liter. Därefter har konsumtionen minskat något igen och uppgick under 2016 till 9,0. (Se Leifman, Trolldal & Guttormsson, CAN-PM 2017; Leifman & Trolldal, 2014a; 2014b).

      Radera
    2. http://www.can.se/fakta/fragor-och-svar/alkohol/#Hur-mycket-alkohol-dricker-vi-i-Sverige-i-dag

      Radera
    3. Är det baserat på det som säljs på Systembolaget eller den riktiga totala konsumtionen? Jag tänker på min årliga resa till Bordershop i Puttgarden, där en årskonsumtion av öl och halva årskonsumtionen av vin inhandlas varje år. Allt starkare än det kommer från flygplatser. Om folks slutar resa kanske den totala alkoholkonsumtionen går UPP?

      Radera
    4. Det är baserat på det som säljs på Systembolaget samt en uppskattning av resterande konsumtion. Man gör undersökningar på hur stora andelar av alkohol människor får från olika källor, dvs bolaget, import, smuggel, osv. Om vi säger att dessa undersökningar säger att människor uppskattar att de får 60% av sin alkohol från Systembolaget, då multiplicerar man upp Systembolagets försäljningssiffror med 1/0.6

      Radera
  4. Vän av ordning frågar sig då om vi hade det så mycket "sämre" 1988/1989 i fråga om standard etc. trots en lägre konsumtion?

    Eller har "kraven" ökat på denna relativt korta tid?

    men.. 1988/1989 fanns inte platt-TV och mobiltelefoner etc. var bara något som "direktörer" och "blåljus" hade fast fordonsmonterade..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Under högkonjunkturen i slutet på 80-talet hade vi det ganska bra. Klyftorna var långt ifrån så stora som idag. Visserligen kostade en mobiltelefon 15 000 kr - en nybyggd enklare villa strax utanför Göteborg på 120 kvm strax utanför Göteborg kostade 1988 ca en dryg miljon. 75 mobiltelefoner för en villa då - hur många idag?

      Radera
    2. Tusen får jag det till.

      Radera
  5. Beror förstås hur djup ”svackan” blir. Stålbadet efter bostadskraschen resulterade t ex i väldigt många konkurser bland:
    Byggföretag och allt byggankutet, järn & bygghandel, sällanköpshandel hem & hushåll, Elektronik, Taxiföretag, Restauranger, Fritidsbåtar ju lyxigare ju värre, bilhandlare osv osv.
    De som ändå gick hyfsat var lågprishandel dagligvaror. Marknaden svämmade över av konkursprylar, båtar, bilar m.m. Varför betala fullpris då? Själv gick jag från byggmaskinerna till servicebutik med spel l Lindome - gick som tåget.
    Vi gick från full sysselsättning till skyhög arbetslöshet. Då hade de flesta hyfsad A-kassa. Idag kan man inte säga detsamma.

    SvaraRadera
  6. Det är rätt smart att passa på att ex renovera hemma under lågkonjunkturer. Utförsäljningar och prispressar av olika slag. Hantverkare som sänker priser. Helt enkelt lättare att fynda bland både varor och tjänster.
    Jag har också passat på att byta bil då. Priserna på ny/begagnade bilar kan falla rätt kraftigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Borde inte priset på begagnade bilar stiga om nybilsförsäljningen stendör? Iaf efter ca 3 år.

      Radera
    2. Njae... Det finns ju ett stort lager av begagnade efter stora nybilsregistreringar...

      1977 införskaffade min far en ny folkvagn, en "Passat" efter att den gamla 1500:an från 67 gjort sitt! 82, 85, 88, 91 likaså
      Alla vita, alltid VW...

      https://www.youtube.com/watch?v=rmrqno_Vam0

      Så, hade vi egentligen det så "dåligt" och "led" av att vi konsumerade mindre på 80-talet?
      ;-)

      Radera
    3. 2009 köpte/fyndade jag en 2 år gammal bil på blocket. Var man med och snabb då kunde man göra rejäla fynd. Många som tvingas sälja till nedsatta prisen när degen måste in och man ex blivit av med jobbet.

      Radera
  7. Jag antar antar att det är företag som står för en stor del av nybilsinköpen, tex tjänstebilar. Dessa räknas väl inte in i hushållskonsumtionen och påverkan kanske är mindre direkt tydlig.

    Intressantare blir hur det påverkar bostadskonsumtionen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De flesta nya bilar typ VW Golf, Skoda etc. köps av privatpersoner medan Volvo, BMW, Audi, Tesla o MB lever helt på "liiiisingen" till firmor..
      Efter 3-4 år säljs de som begagnade till privatpersoner

      Radera
  8. hmm jag vill minnas att även byggmarknader haltade under krisen på 1990-talet, man hade inte råd att renovera hemma och dessutom kunde man inte sälja bostad med vinstmarginal
    dyra fritidsaktiviteter som golf och ridning fick även en svacka några år
    konferensgårdarna hade det motigt men det gällde för övrigt även i kölvattnet efter IT-bubblan
    däremot behövde ölpubarna inte slå igen

    SvaraRadera