Cornucopia?

2018-04-09 09:16

Inte bara Stockholmsbörsen som har dödskors

Medan Tesla hade sin bästa börsvecka på två år kan man konstatera att det inte bara är Stockholmsbörsen som ligger under ett MA50/MA200-dödskors. I själva verket är det i Väst i princip bara USA kvar utan dödskors, men det ser ut att vara på väg om inte börserna vänder upp kraftfullt. Varför de nu skulle göra det när högkonjunkturen toppat ut?
Föga överraskande är brittiska footsie, FTSE-100 i ett äkta dödskors.
Överlag hittar vi allts äkta dödskors över hela linjen, undantaget i USA. Fallande 200-dagars glidande medelvärde samtidigt som glidande 50-dagars medelvärde fallit under 200-dagars.

Ni ser dessa som blå och röda linjer i chartsen i inlägget.
Svenska OMXSPI. Äkta dödskors.
Franska CAC-40. Äkta dödskors 
Tyska DAX.  Äkta dödskors.
Euronext-100. Äkta dödskors.

Stockholmsbörsen var bara lite före de flesta andra börser med sitt äkta dödskors.

Nu återstår de amerikanska börserna.
Amerikanska S&P-500.
MA200 är dock fortfarande stigande i USA, men MA50 faller fort nu. Ska man inte åtminstone få ett falskt dödskors, dvs ett dödskors med fortsatt stigande MA200 så måste de amerikanska börserna vända upp kraftfullt. Äkta dödskors i USA ligger längre fram om vi inte får en börskrasch  över en natt.

Högkonjunkturen toppar ut, och alla vet att vi är på väg mot lågkonjunktur. Finns väldigt lite som talar för stärkt börs.

Detta är inget nytt för bloggens läsare, som förstås alla sålde på toppen. Alternativt sitter still i den sk bankbåten, trygga i att börsen når de här nivåerna igenom 7-8 år.

Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

14 kommentarer:

  1. Gissar på en fet låg konjunktur bakom hörnet.
    Svenska börsen ned ca 50 % och bostäder ca 30 %.
    Skrämmande utmaning då svenska hushåll är ett av världens mest skuldsatta folk....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad skriver du? Menar du att skulderna inte går ner lika mycket som börsen eller bostadspriserna?

      Radera
  2. Har vi egentligen haft en riktig högkonjunktur? Tillväxtsiffrorna har inte varit imponerande höga. Samtidigt har vi haft väldigt låga räntenivåer och ökande skuldsättning. Vad skulle bli kvar av den tillväxt vi haft om man rensade för dessa stimulanser?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Europa är i ett Japanscenario. Högkonjunkturerna blir inte bättre än så här i en zombie-ekonomi med låga räntor och stor statsskulder.

      Radera
  3. Är väl inte så konstigt om det dyker upp lite dödskors här och där när vi precis firat Jesu korsfästelse?

    SvaraRadera
    Svar
    1. "All shall fall" för att citera Immortal

      Radera
    2. Eller har du I vanlig ordning korsfäst ukrainska barn till tonerna av Army of Lovers?

      Radera
  4. Donald Trump tänker stoppa blodflödet från Amerika som dopat världen med oceaner av dollar de senaste 25 åren. Tanken är att förhindra en amerikansk konkurs, det som alltid uppstår förr eller senare för varje ekonomi som underbalanseras kontinuerligt.

    Trump vill också få tillbaka produktionen till USA från Kina mha tullar.

    Det är oundvikligt att detta paradigmskifte leder till en global lågkonjunktur. Frågan är bara hur lång och djup lågkonjunkturen kommer att bli.

    I varje fall är det synnerligen positivt att USA äntligen tar tag i sina bestialiska underskott och rättar mun efter matsäcken.

    SvaraRadera
  5. Missade toppen, fallet kom så fort, men sålde på rekylen. Hade dock varit bättre för mig att ligga kvar då mina aktier hade stigit 25% trots börsen i övrigt har backat.

    Jag tror det finns en möjlighet att vi studsar tillbaka. Nedgången 1998 och sen toppen 2000 är ett exempel på hur börsen kan "go crazy". Det är kanske inte det sannolikaste scenariot, men möjligheten finns. Vi är dock sent i konjunkturcykeln och det kommer kunna gå att köpa billigare, en sista uppstuds eller ej, så den försiktige kan med fördel stå utanför.

    Det som fattas är en inverterad yield kurva (10 åring - 2 åring), vilket har föranlett alla recessioner i USA de senaste 50 åren.

    SvaraRadera
  6. Di 2009,mycket död lite här och var.

    "Statliga SBAB ska börja låna ut pengar till företag och privatpersoner vars kreditmöjligheter strypts i spåren av finanskrisen. Riksgälden varnar för att affären blir alldeles för dyr för skattebetalarna med stora kreditsmällar som följd. Men regeringen kör över sin krishanteringsmyndighet nummer ett och går vidare med planerna."

    SvaraRadera
  7. Ok. Jag har följt bloggen ett tag och ibland blir det inlägg som jag inte fattar ett dugg om.
    En fråga för en dummer som mig: Vad händer när lågkonjunkturen kommer? Högre priser eller vad?
    Förlåt att jag kanske är helt okunnig.Är inte så gammal och när det var finanskris för 10 år sen var jag nyanställd på ett ställe där vi alltid hade massor med jobb. Det var till och med nyanställningar då.

    Så, fråga: Vad kommer att hända?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ökad arbetslöshet och försämrade statliga finanser. Det sistnämnda kan leda till åtgärder i form av ökad skatt/försämrade villkor eller att statsskuld n drar iväg (troligen en kombination).

      Det kan också till en början figurera snyfthistorier om folk som tycker synd om sig själva då den ondskefulla banken kräver att man skall betala tillbaks länet med ränta. Detta berör dock inte dig såvida du inte är inblandad.

      Radera
  8. De kommer kompensera för eventuell "riktig" deflation med att trycka mer pengar. Precis som de gjorde tidigare. Är inte så himla svårt att greppa:

    1. Vid tid T1 har vi X i pengar/krediter. Sen skiter något sig så vi får deflation och vi får vid tid T2 X/2 i pengar/krediter.
    2. Man kan då, eftersom vi har ett fiatsystem, trycka upp X/2 i pengar så att prisnivån förhåller sig relativt stabil.

    Finns inte så mycket att kritisera med själva "systemet" i sig. Det man kan kritisera är att dessa nya X/2 i pengar/krediter inte kommer födelas jämnt utan en oproportionerlig del kommer hamna hos finansföretagen (bankerna).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det man kan kritisera är de ständiga bubblor och krascher som sker. Under bubbelfasen allokeras massa resurser felaktigt pga för stor monetär kreditexpansion. När det sen rättas till under lågkonjunkturen så får man arbetslöshet.

      Kort sagt, hade man inte blåst upp bubblan så hade den aldrig behövt implodera.

      Radera