Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-04-28 17:05

Hushållens skuldtillväxt och BNP

Det finns ett samband mellan hushållens skuldtillväxt och BNP, även om andra faktorer absolut kan spela in. Men de tre senaste nedgångarna i konjunkturen har gått hand i hand med minskande tillväxt i skulderna och det inkluderar den pågående avmattningen. Det intressanta blir vad som händer om bostadsbubblan imploderar och drar med sig skuldtillväxten nedåt, och med det hela vår lånedopade ekonomi.
Hushållens skuldtillväxt och BNP-tillväxt 2005 - 2017 (procent). Data: SCB
Inför finanskrisen 2008 så föll BNP-tillväxten från 2006 och samtidigt höll ökningstakten i hushållens skuldsättning på att minska. Skuldtillväxten tog dock fart redan 2009, tack vare Riksbankens slakt av räntan. Nedgången i ekonomin 2010 - 2012 åtföljdes också av minskande skuldökningstakt, och den pågående nedgången sedan 2015 har också en minskande skuldökningstakt.

Inget nytt under solen alltså.

Enbart hushållens skulder ökar mer än BNP varje år, både procentuellt och nominellt. Det betyder i praktiken att man kan se hela den svenska tillväxten i BNP som driven av hushållens belåning. Det är dock inte helt sant, eftersom man inte skapar något av värde när man bjuder över varandra på redan existerande bostäder, och den som bjuder högst får som belöning skuldsätta sig. Dock kan delar av dessa skulder användas för konsumtion (ny bil!) av säljaren. 

Men i det teoretiska fallet att man bara har en enorm cirkel där alla överbjuder varandras befintliga bostäder blir det inget faktiskt värdeskapande i ekonomin och ingen BNP-tillväxt trots skulderna. 

Sedan finansierar förstås bostadsutvecklarna sina byggen med skulder, så även om de inte blir sålda för att hushållen inte köper dem ökar de BNP (och företagens och bostadsrättsföreningarnas skuldsättning).

Oavsett så kommer de fallande bostadspriserna dra ner BNP-tillväxten, när hushållens skuldökningstakt avtar. Men som SBAB säger, det finns ingen som helst dramatik här, allt är så bra, så bra och konjunkturen är stark.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

36 kommentarer:

  1. Fredagsmys hela veckan, sitter och väntar på haveriet så att man kan gå in på en marknad där riktiga pengar i handen krävs och man inte behöver konkurrera mot en uppblåst lånecirkus, cash ska vara king.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kan antagligen drömma vidare om rejäla kampanjpriser. Har själv väntat i 10 år men har bara sett det dubblas var 3e år.

      Radera
  2. Minskar penningmängden, så faller BNP nästan garanterat.

    Riksbanken borde i ett sådant läge försöka bryta den negativa spiralen. Tyvärr tittar de på KPIF och skulle oljepriset sticka, eller något annat hända som ökar på Statistiska Centralbyråns beräkning av KPI, så kommer man offra ekonomin för att uppnå sin favoritnuffra.

    Vi vet alla hur Rikbanken körde upp räntan till 500% för att försvara kronans (felaktiga) kurs med katastrofala konsekvenser för hundratusentals småföretagare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men vad säger att Riksbanken skulle agera likadant. Dessutom nu när en så mycket större andel av befolkningen har krediter skulle det vara förödande. Vad och vem skall de då försvara ekonomiskt?

      Radera
    2. @Teheimar: Precis. Försvaret sker alltid utav majoriteten. Majoriteten är skuldsatt.

      Radera
    3. @Tony & @Skatt är stöld: Innebär det att vi borde räkna med att Riksbanken försvarar kronan genom att minska räntan neråt, antingen närmare noll eller vidare in i minusterritoriet. Och därmed även denna gång - likt förra gången gör fel, då man egentligen borde höja räntan?

      Radera
    4. @Teheimar: Tror inte Riksbanken kommer höja räntan och om dom gör det så blir det ingen nämnvärd höjning. Man kommer antagligen trixa med vad man kallas konsumentprisindex och lägga till och ta bort varor som gör att KPI stiger. Kan man inte göra det så kör man väl på ett vidare toleransintervall för vad man tillåter för prisökningstakt innan man gör något åt styrräntan. Tyvärr så tror jag detta men hoppas att jag har fel.

      Radera
    5. @Toni: Du har absolut inte fel. Hela systemet är riggat för låga räntor och billiga lån, skattesystemet likaså. Jag minns väl den gamle riksbankschefen Heikensten som var mäkta stolt över att han var den enda riksbankschef i Sverige, som aldrig höjt räntan, bara sänkt den.

      Radera
    6. @Bo Famalsi: Ja när man riggar ekonomin så pass mkt att inflationen blir högre än lönetakten och håller räntorna låga tvingar man i princip folk till lån för att bibehålla köpkraften. Dom som inte lånar får betala med sitt sparande samt utebliven köpkraft. Lättaste sättet att få till en kontroll över folket och på ett vackert sätt tvinga dom att arbeta livet ut.

      Radera
    7. "Men vad säger att Riksbanken skulle agera likadant."

      September 2007 så höjde man räntan till 4,75% då KPI-ökningen var över 4%, även fast ekonomi hade börjat gå knackigt och det fanns stor orolighet på finansmarknaderna. Många nationalekonomer var kritiska, men Riksbanken brydde sig inte. Två veckor senare imploderade Lehman Brothers.

      Radera
    8. @Skatt är stöld. Ja du har en poäng. Tror du och ni övriga det är oberoende av vilken styrelse RB har eller är det på personnivå det blir till slut?

      Radera
    9. Oljan stiger ju i dollar och eftersom kronan sjunker mot dollarn så lär definitivt priset på olja fortsätta att stiga. Tror ärligt talat att riksbanken kommer använda vilken möjlig förklaring som helst för att slippa höja räntorna. De är rätt inbackade i ett hörn.

      Sedan tycker jag mig kunna känna igen attityderna som tyder på en överhettad ekonomi. Folk har hur lätt som helst att få jobb, pengar betyder ingenting längre, de goda dagarna kommer aldrig att ta slut. Tror vi får se en vändning snart, kanske är det stigande räntor utomlands eller något annat som orsakar det.

      Radera
    10. @Fredrik: Tror folk behöver en tillnyktring faktiskt.

      Radera
    11. @Toni Det håller jag med dig om och det är nog på gång.

      Radera
    12. @Fredrik: Jag ser också hur folk byter jobb, lägenhet, man köper en andra investeringslägenhet, bil, reser, handlar kläder, efterfrågar skönhetsingrepp. Alla skryter om hur många miljoner dom tjänat på sina boenden och ingen tror att dom någonsin kommer få ekonomiska problem med argumentet att dom är Svenskar.
      Tillnyktringen kommer väl förr eller senare men det brukar oftast komma långt senare än vad man tror. Det samma gäller ju börsutvecklingen.

      Radera
    13. @Toni : Jo de brukar ju säga att marknaden kan vara irrationell längre än man kan hålla sig likvid. Nu kanske jag är ute och cyklar, men jag tror definitivt att räntorna i världen bottnade 2016 och kommer söka sig uppåt. Amerikanska 10 års har brutit ut iaf och stängde över 3%. Det tyder ju på att folk tror att inflationen är påväg tillbaka.

      Frågan är ju om tillnyktringen sker genom att saker och ting kraschar i pris eller genom kraftig inflation som äter upp folks köpkraft. Kronan har ju fallit som en sten, nere 6-7% mot många valutor.

      Radera
    14. Toni:

      " Ja när man riggar ekonomin så pass mkt att inflationen blir högre än lönetakten och håller räntorna låga tvingar man i princip folk till lån för att bibehålla köpkraften."

      Kanske blir så i år/förra året, men annars har ju lönerna stigit snabbare än inflationen ganska länge i Sverige, vilket är mycket trevligt för den som jobbar.

      Ta en titt på Löneutveckling i Sverige - efter en lång tids stagnation under 70- och 80-talen tog det äntligen fart under andra halvan av 90-talet.

      Får se om den utvecklingen är bruten nu...

      Radera
    15. @Joakim: Sedan man började med dopningen av ekonomin har spelreglerna satts ur spel. Vi har egentligen ingen koll på hur varor värderas då det inte är marknaden som sätter priset på pengar utan en Riksbank som stödköper papper och håller styrräntan låg.

      Radera
  3. Även om jag håller med dig i sak, så är ju BNP samtidigt en rätt omdiskuterad mätparameter. Så hur stor roll spelar BNP-värdet för Sveriges förtroende på finansmarknaderna egentligen?

    Samtidigt - borde inte en spruckan lånebubbla, höjda räntor och minskad ökningstakt av nya skulder innebära att ett fallande BNP samtidigt visar på allt mer reella pengar från en tidigare (nu i teorin) topp av mer fiktiva pengar som utlovar en bättre morgondag?

    SvaraRadera
  4. Kommunernas ständiga skuldökning om 10 procent per år dvs 60-70 miljarder går direkt in ekonomin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Beror ju på vem de lånar av. Lånar de i Sverige så blir det ju plus minus noll i ekonomin. Samma som skattehöjningar och reformer tar ut varann.

      Radera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De flesta säljare använder likviden till att tävla om vem som kan betala mest för en annan bostad, så nej, de går inte till konsumtion.

      Radera
  6. Varför inte bjuda över alla andra, toklåna, binda på 10 år o hoppas på hyperinflation som startar med helikoptersläpp om några år, sedan leva livet som småpåve om 10 år

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad är det som säger att utländska privata företag där svenskar jobbar kommer att höja lönerna p.g.a. att den svenska inflationen är högre än andra länders inflation? Det är ju bättre att få billigare arbetskraft. :)

      Radera
  7. Intressant artikel. Värt att notera att Sveriges skuld i förhållande till BNP är relativt lågt men om man ser till hushållens skulder i förhållande till BNP så är den väldigt hög jämfört med andra länder.http://www.usdebtclock.org/world-debt-clock.html

    SvaraRadera
  8. I Sverige är skulder samma sak som pengar.

    När räntor är låga är skulder inte ett problem. Räkna själv ut hur stort lån du har råd med ränta för vid 0 % ränta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför skulle någon låna ut till 0% ränta? I så fall får Riksbanken ta över bolånen av samtliga banker i Sverige. Annars är ju helikopterpengar bättre ifall det krisar.

      Radera
    2. @Toni: Hur menar du att helikopterpengar skulle vara bättre?
      Är det inte i tex två extremer en fråga om skulder och problem skall lösas gemensamt (socialisering av problem och nationalisering av problem över brädet) och därmed sänka värdet på allas pengar kontra att de skall lösas partiellt allmänt eller nationellt, men utan att förta av de som har kapital genom att sänka värdet på allas pengar?

      Radera
    3. @Teheimar: Jag tycker att det är mer extremt att ha en bostadsränta på 0 (eller jättenära 0%) då det innebär att alla vill bli belånade. Att dela ut helikopterpengar är dock ett sätt att hjälpa dom skuldsatta att betala av en del av sitt lån ifall många hade hamnat i en situation där storleken på lånet överstiger bostadens värdering. Man skulle kunna se helikopterpengar som en form av nedskrivning av kronans värde. Många hade ändå missat vad det innebär att få pengar insatt på sitt konto från Riksbanken. För dom mindre begåvade och dom som endast har skulder är ju detta bara något positivt laddat men som du säger pratar om vi två extremer som jag hoppas inte inträffar. För mig spelar det dock ingen roll vilket utfall det blir. Går Riksbanken den vägen kommer jag aldrig mer att jobba i Sverige och då blir dom av med en skattebetalare för evigt.

      Radera
    4. @Toni: OK. Jag köper det. Har delvis liknande funderingar.

      Radera
    5. @Teheimar: Emigrera om det osannolika inträffar?

      Radera
    6. Låga räntor är redan ett faktum. Ju mer pengar det finns, ju mindre ränta behövs för att tjäna samma summa på utlåningen.

      0-räntor är vanligt på konton privatpersoner har i banken.

      Pengar finns inte på riktigt. Hur mycket som helst kan skapas.

      Radera
    7. Toni: Som sagts innan, ta en titt på Tyskland. Jobb finns.

      Radera
    8. @Joakim: Jag ska om det inte blir en förändring i Riksbankens idioti efter valet. Just nu betalar Ingves bara tillbaka för sitt förlängda mandat.

      Radera
  9. Steve Keen, australisk nationalekonom, diskuterar frekvent den höga privata skuldsättningen och dess effekter på BNP-tillväxten. Rekommenderar att lyssna på en del av hans föreläsningar som finns att tillgå på youtube.

    SvaraRadera