Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-04-17 11:12

Diversifiering i alternativa investeringar

Detta inlägg är sponsrat av Trine.

Grunden i en tryggare portfölj är diversifiering i olika tillgångsslag. Dit räknas också valutor och i takt med fintech utvecklas också allt fler alternativa investeringar. Trine är en sådan, som jag använder för delar av min exponering mot EUR och diversifiering bort från svenska kronan.
Installation av solceller.
För många är fokus på investeringar på börsen och aktier, eftersom detta är det som avkastar mest över tid, undantaget vid dåliga tider. Just detta med dåliga tider är också grunden för investeringscykeln, som är tätt kopplad till konjunkturcykeln. Den klassiska cykeln är statsobligationer när konjunkturen viker - dessa ökar i värde när man går från höga räntor på konjunkturtoppen till låga räntor på konjunkturbotten. Runt botten investerar man i aktier, som blivit prisvärda och någonstans på uppvägen mot konjunkturtoppen investerar man i fastigheter. På toppen säljs aktierna, och fastigheterna en bit efter toppen.

Till detta kan man också tillföra råvaror, som i stort följer aktierna cykliskt, dvs uppsidan i konjunkturen, men genom att vara ett fjärde tillgångsslag ökar diversifiering och minskar risk. Dock bör man vara medveten om att guld inte ska ses som en råvara, utan mer som en valutadiversifiering.

Här hittar man ytterligare en aspekt av diversifiering - valutan. Man bör inte vara för hårt exponerad i samma valuta som man har sina löneinkomster och utgifter i, även om det är lätt hänt när svensk media främst bevakar just svenska börsen. Det är ofta svårt att investera i aktier om man inte förstår språket, vilket gör bolag utanför den anglosaxiska sfären svårare att hantera, då man har ett språkunderläge.

Likväl behöver man över till fler valutor och inte bara investera i Sverige.

Utvecklingen av sk fintech, dvs elektroniska finansiella tjänster, har öppnat upp för dels enklare diversifiering och även ytterligare diversifiering.

En sådan är Trine, som är en av bloggens annonsörer. I praktiken handlar det om att mot ränta låna ut pengar för att finansiera rörelsekapital för utbyggnad av småskaliga solceller i Afrika. Investeringarna sker i euro, vilket ger en diversifiering bort från kronan, samtidigt som man slår den svenska räntan och dessutom gör gott genom att med enkla medel lyfta ekonomin i utvecklingsländer.

Trine står för en del av min personliga diversifiering bort från kronan, i form av exponering på euron. Då jag mestadels är likvid för stunden har mina poster i olika lån via TRINE slagit svenskt bankkonto eller svenska likviditetsfonder än så länge. Trine har just nu ett lån i Kenya, som ger en årlig beräknad avkastning på 6.75%, oräknat valutautvecklingen EUR/SEK. Kenyalånet har också ett investeringsskydd där man oavsett vad som händer har garantier på 60% av beloppet. Dessutom ger lite större summor en högre förväntad avkastning med hela 8.7% redan vid 1000 EUR (drygt 10 000:- SEK) eller 11% vid belopp över 50 000 EUR.

Naturligtvis ska man aldrig lägga allt i samma korg, men den största korgen för de flesta av oss råkar vara just den svenska kronan. Börja med att dela upp den korgen på fler valutor.

Detta inlägg är sponsrat av Trine.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

21 kommentarer:

  1. Crowd-funding i all ära men info kring investeringen(loan notes 42 mån) samt hur projekten i BBOXX2 ser ut och kan bedömas(fakta och plan)är undermålig. SIDA´s investeringsgaranti belyses med en allmän pdf utan SIDA-verifiering inkl detalj- villkor.

    Personalen BIO-länkar går inte ens att läsa. Ingen finansiell analys möjlig.

    Bara för att man investerar småbelopp är inte villkors-bedömningen inaktuell.

    Den kenyanska valutan´s trend(usd/kes) är dock positiv sedan 90-talet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Tack för bra feedback! Låneavtalet mellan TRINE och SIDA finns tillgängligt i sin helhet här: https://drive.google.com/open?id=1NM3YWT90n0njGLi3Xv1MgpakuoTSoIbo

      Gällande dina andra funderingar tar vi åt oss och förbättrar så gott vi kan. Vill du ha mer finansiell information kring bolaget BBOXX är det givetvis något vi kan skicka över. Nås direkt på [email protected] om det skulle vara något! Tack för input och feedback! / Hanna, TRINE

      Radera
    2. Tack för det Hanna! Förvånad att inte BBOXX själva är villiga att presentera sin affärsmodell i finansiella termer via sin hemsida. I det ingår förstås finansieringsupplägget. Och därmed er syn på detta!

      Det är förstås möjligt att det finns mer info om man loggar in och genomför de olika "lånestegen". Men varför gå så långt bara för affärs-info?



      Radera
  2. Låter ju bra att diversifiera bort sig från den svenska kronan, men tveksam till euron skulle vara mycket säkrare. ECB's balansräkning ligger väl nu i runda slängar på 5 000 0000 000 000 USD, 5 biljoner för de som inte orkar räkna nollor. Visst bra med 6-7 % avkastning nu, men vad händer om ett år? Kanske bättre att gå direkt till lokal Kenyansk valuta.

    SvaraRadera
  3. Hur har ni beräknat CO2 besparingen? 12355 ton på 44 000 personer blir 0,28 ton per person. Kenyas CO2 footprint per capita är 0,31 ton. Detta projekt skulle alltså nästan helt eliminera deras CO2 utsläpp?

    SvaraRadera
  4. "Man bör inte vara för hårt exponerad i samma valuta som man har sina löneinkomster och utgifter"

    Skulle säga att det är lämpligt att vara hårdast exponerad mot just denna valuta. Just eftersom utgifterna sker i den, och då slipper man valutarisken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller helt med. Som nämnts ovan, EUR har stärkt mot SEK, men kommer detta att fortsätta? Som sagts, det är ganska bra att ha exponering i samma valuta som man har utgifter i. En kraftig räntechock i antingen EU eller Sverige kan kasta om ens tillgångar eller skulder på ett ogynnsamt sätt om de har utländsk exponering. 1992 är ett bra sådant exempel för Sveriges del -- utlandslånen blev jobbigare att betala tillbaka efter att kronan började flyta.

      Radera
    2. Joakim
      Det är väldigt få privatpersoner och företag som har lån i utländska valuta.
      Att däremot diversifiera sina tillgångar är ett måste.

      Radera
    3. Fast det var annorlunda i slutet på 80-talet, och vi har moderna exempel i t ex Lettland, där befolkningen hade lån i Euro under finanskrisen (därav risken att Lettland skulle devalvera och sänka t ex svenska banker). Det var mer den sortens saker jag tänkte på.

      Men ja, diversifiering är bra förstås.

      Radera
  5. Eller så kan man diversifiera till rena spekulationsobjekt såsom kryptoenheter nu när åtminstone Kreti, och förhoppningsvis till och med Pleti, sprungit därifrån gråtandes. Baksidan är att det kan ge för hög vinst och riskerar ta folk ifrån netto-fattigdomen, vilket vi alla vet är en ful resa inga välstädade medborgare ska göra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du menar att kryptobubblan går att blåsa upp en gång till?
      Kanske det, vad vet jag, men oerhört hög risk.
      Det ryktas dock om att Soros har hoppat på bitcoin, så kanske blir det en sista vansinnesfärd uppåt innan den totala kollapsen?

      Radera
    2. Du menar att du har listat ut att Bitcoin kör typ 8 bubblor, men knappast 9, alternativt är nummer 9 definivt den sista? Retorisk fråga; jag förutsätter att du inte kan något om utvecklingen snarare än har megahybris.

      För det första är det såklart så att om en tillgång skapar typ 8 bubblor från exponentiellt högre och högre nivåer så är det inte bubblorna som är intessanta, det är det faktum att tillgången har konsekvent stark fundamenta och därför klarat typ 8 totala kapitulationer med fortsatt exponentiell tillväxt. Dvs den fortsatta utvecklingen bevisar just att konceptet inte var en bubbla; de koncepten lever bara till kapitulation.

      Vad sedan gäller den specifika tillgång* nätet faktiskt bryr sig om så finns inga vita svanar som leder till att den inte förr eller senare bryter ATH igen med råge. För att fortsätta den metaforen är det dock ganska ont om svanar överhuvudtaget i ett så nytt område, dvs det är inte lika förvånande om det visar sig existera svarta. Och alla bets är off för svarta svanar.

      Men risk för en tillgång? Vad är det, i en användbar kontext? Per tillgång finns bara EMV och avvikelse/volatilitet. "Risk" har blivit ett ord folk slänger sig med för att bortförklara delar av beslut de inte begriper. Sure, du skulle kunna vikta hela din portfölj av tillgångar med ett begrepp som "risk", men för varje individuell tillgång väljer du den viktningen själv, det är inget som är inbyggt i själva tillgången.

      Sen är det upp till var och en. De som följt mina (väldigt sällsynta) tips i det här kommentarsfältet kn verkligen skratta hela privatflygningen till banken.

      * Även om det är en av de få gånger jag faktiskt ger detta som tips tänker jag inte skriva vilken tillgång, för även vid ett sånt här läge är jag övertygad om att ingen ska köpa något utan att själva begripa vad det är. Det vore dumma pengar, och dumma pengar ger dumma resultat.

      Radera
    3. Linus, kryptovalutor är spännande och har kanske en roll att spela i pengatransaktioner framöver, dock verkar det som att spekulationsdelen i det hela har blivit oproportionerligt stor. Därför skriver jag att risken är väldigt hög.

      Radera
    4. Jo, men min poäng med det är att du väljer risken själv per tillgång, dvs tillgångar i sig innebär inte olika mycket risk. 0.1% av innehavet ger låg påverkan under hög volatilitet, 1000% av innehavet (hävstång) ger rejäl påverkan under låg volatilitet.

      Radera
    5. "Sen är det upp till var och en. De som följt mina (väldigt sällsynta) tips i det här kommentarsfältet kn verkligen skratta hela privatflygningen till banken."

      Bra att du nämnde megahybris. Kanske så småningom leder till insikt.

      Radera
    6. Stefan, vi känner alla till att du lider av jantelagen, men någonstans bör du åtminstone hamna i något låst tillstånd nu när du försöker attackera rena faktum som är ytterst lätta att bevisa (och hade varit motsvarigt mycket enkelt för dig att motbevisa, om det nu inte hade varit ett korrekt faktum).

      Radera
    7. Alla vet att du är kryptokungen och har tjänat multum. Grattis!

      Radera
    8. Gråt, gråt, gråt. Ja, det är jättesynd om dig Stefan. Men i det här fallet har du attackerat ett tydligt korrekt påstående gällande hur det eventuellt har gått för andra. Du är megaflummig även kompenserat för den där jantelagen och det faktum att det sker på nätet.

      Radera
    9. Linus. Jag har inte påstått något annat än att det är bra att diversifiera.
      Det du påstår är att du gett fantastiska köpråd i kryptovalutor. Väsentlig skillnad. Sen hur flummet kom in var ju intressant med tanke på hur du skriver och tänker.

      Radera
    10. Det får väl vara min sista input i den här tråden: vad jag menar med "gråt" är att du attackerat något som är väldigt mycket enklare att bevisa än att jorden är rund, det vill säga någon form av kognitiv dissonans och/eller avundsjuka gör dig märkbart mindre intelligent än de grupper vi kollektivt brukar skratta åt för att de är tröga (du skulle inte kunna leva ett vanligt liv om detta var din normala förmåga). Men nu får det vara ditt problem och så får du hantera det precis hur du vill.

      Radera
  6. En fråga till dig Lars, hur påverkar peak oil scenariot din investeringsprofil?

    SvaraRadera