Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-03-08 09:28

Slutet på europeisk lönedumpning via gästarbetare?

Ett reviderat EU-direktiv leder nu till att lönedumpning via gästarbetare inom EU kanske upphör. Även om man tillfälligt stationeras i ett annat EU-land så ska lönen och villkoren vara samma som värdlandets ordinarie. Detta kan vara slutet för billig arbetskraft inom t ex byggsektorn, men också slutet för utländska åkerier i Sverige. Sammantaget kommer kostnader och priser i Sverige stiga.
Slut på billig utländsk arbetskraft.
Sverige har redan haft vissa regler som hindrar eller åtminstone begränsar lönedumpning via gästarbetare, inom t ex byggsektorn. Faktum är dock att det är billigare att använda t ex rumänsk, polsk eller baltisk arbetskraft på svenska byggen. Utländska åkerier slår ut svenska åkerier genom att köra med utländska löner i Sverige.

Ett EU-direktiv gör nu slut på detta. 

Samma arbete, samma lön, samma förmåner kommer gälla för gästarbetare inom EU när direktivet tillämpats i nationella lagar. En estnisk snickare ska ha samma lön som en svensk dito. En polsk lastbilschaufför ska ha samma lön och semestervillkor som en svensk.

Inom trånga sektorer kommer man förstås fortfarande behöva ta in gästarbetare på grund av kapacitetsbristen, men priserna kommer alltså stiga kraftigt i många fall. Att pressa priserna via utländsk arbetskraft kommer alltså inte fungera framöver.

I slutändan kommer det bland annat bli dyrare att bygga bostäder i Sverige i en tid där fallande bostadspriser redan stoppar allt fler byggprojekt. Även transporter kommer stiga i pris.

En annan spännande konsekvens är att om en svensk tjänsteman utlokaliseras från Sverige till t ex Polen, så kommer vederbörande få lönesänkning. Å andra sidan finns det sektorer som kommer gynnas - en svensk officer eller soldat på utbildning eller övning utomlands, ska istället för det svenska låglöneyrket få den lön som gäller för professionen i värdlandet. Frågan blir vad detta gör med dynamiken kring att stationera ut svensk personal utomlands? Visst, att som civilingenjör placeras en tid i Tyskland lär vara en vinst, men knappast i de tidigare öststaterna. 
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så lång blogginlägget är publicerat.

63 kommentarer:

  1. Gillar Aftonbladets rubrik "Marita Ulvskog har räddat EU" Men med avseende att jobba i t ex Polen som svensk ser jag inga problem då jag antar att man kan förhandla sig till bättre villkor än minimum även där.

    SvaraRadera
  2. Sänkning, kommer knappast bli aktuellt. Du har ju fortfarande ett anställnings avtal och inga idag vad jag vet har skrivit in något om sänkt lön vid utlandsstationering. Och finns väl inget annat än avtal som hindrar det idag?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt.

      Utlandsstationeringar ger generellt sett högre löner än för lokalanställda. Det är givetvis tillåtet även i framtiden.

      Radera
    2. Visst är det så.

      Sedan är det med all sannolikhet så som med många andra EU-direktiv att direktivet sätter ett miniminivå. Dvs. det är fullt tillåtet att betala mer i lön vid utlandsstationering än den lokala (polska) lönenivån.

      Cornus slutsats är därmed felaktig.

      Radera
  3. Nu kanske jag är dum men kommer det inte fungera som alla kollektivavtal gör - dvs inte samma lön utan inte lägre än lönen i landet?

    Det är ju fullt tillåtet att betala MER än vad som är minimilönen enligt kollektivavtalet.

    Fallet med den utlokaliserade tjänstemannen är alltså felaktig - inget i dessa nya bestämmelser kommer sänka lönen.

    SvaraRadera
  4. Det här förklarar ju den drastiska ökning av antalet annonser efter lastbilschaufförer i åkerier som tidigare har haft väldigt lite svenskar bland sina chaufförer.

    SvaraRadera
  5. Det blir ju jättebra inom det redan maffiastyrda byggnads. Deras redan horribla löner som redan är för höga ska då bli ännu högre. Som naturligtvis läggs på redan för dyra byggkostnader. Och skäms gör de inte heller. Varför ska en oskolad byggjobbare ha 30-35 000 i ingångslön då en barnskötare bara har ca 20 000/månad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nåväl, det är bra mycket najsare att sitta i värmen o gosa med ungar jämfört med att slita på ett bygge. Kallt o tungt o slitigt jobb.

      Radera
    2. Det är ingen lärling som har 30000 i ingångslön. Hur många barnskötare förolyckas varje år kontra byggarbetare?

      Radera
    3. Och där dök två experter upp med erfarenhet av att jobba som byggnadsarbetare och barnskötare.

      Radera
    4. Och byggnadsarbetarns löner utgör inte många % av totalkostnaden på bygget, så de 10% årliga ökningar kan knappast förklara detta.

      Och som privatperson som renoverar betalar man svenska löner till byggfirman snarare än polska, ialla all inte långt därifrån. Det är mellanhanden som tar pengarna.

      Radera
    5. Fast vilken mellanhand tar pengarna?
      Tittar vi på de officiella siffrorna så är PEABs siffror inget att skryta med. Tittar vi på längre sikt sedan PEABs notering 1989 så har aktien varit en usel investering. Så vart tar alla dessa pengar vägen som alla snackar om?

      Radera
    6. Herr Östergren måste missuppfatta vad Herr Ohlin skrev, "privatperson som renoverar".

      Paulsen vill inte konka bolag. PEAB drivs som om det vore ett riktigt företag och inte ett eget land. Man tar på sig projekt som Friends Arena. Markarbeten kostar.

      Radera
    7. Håller med Stefan. Det är rätt små marginaler i byggbranschen (enstaka procentenheter i total vinstmarginal på själva byggandet).

      Sveriges byggindustrier gjorde en liten nedbrytning av den totala produktionskostnaden:

      Moms: 17%
      Markförvärv + kommunala avgifter: 22%
      Transport, maskiner, omkostnader: 12%
      Material: 28%
      Tjänstemän: 5%
      UE-hantverkare: 5%
      Byggnadsarbetare: 11%

      Det som stigit snabbast är kostnaden för mark. Näst snabbast, material. Tredje snabbast, transport/drivmedel/elkraft.

      Radera
    8. Intressant att de redovisar (nästan) hur mycket pengar de lägger på att köpa upp mark.

      Det är ju så det funkar i Sverige. Byggbolagen köper attraktiv mark, och sitter på den under tio till tjugo år. Sen tvingas du anlita det bolaget om du vill bygga på området där bolaget äger mark, inklusive rejäl överkostnad som de behöver för att kompensera kostnaden de haft för att hålla undan konkurrenter.

      Radera
    9. Jag tror inte att vissa förstår att jobba med barn är tungt. Kä på och av, byta blöjor. utomhus är det även blött och kallt. Det är ju inte så att det är ett eller två barn som hemma. De blir nog mer utslitna än de flesta byggjobbare som har mer hjälp av diverse lyftanordningar.

      Radera
    10. Bostadsprojekt.. ser det annorlubda ut för andra projekt? Typ Karolinska, Friends, Förbifarten...

      Byggkostnaden fanns ju förövrigt med där den också,
      19% transport/maskiner
      45% Material
      9% tjänstemän
      9% UE
      18% byggnadsarbetare.

      Radera
    11. Jepp, om man vill bryta ner till enbart det som kan påverkas efter skatt och mark så är det alltså materialet som dominerar.

      Radera
    12. iblandekonomi: Det är väl ändå ovanligt att byggbolag sitter på mark i >10 år? Det binder kapital som inte ger någon avkastning. Har du nån källa?

      Jag trodde bolagen på sin höjd hade marken i något enstaka år innan byggandet påbörjades.

      Radera
    13. Titta på ägare i fastighetsregistren. De kan lätt ta + 1 milj i attraktiva lägen, per villa, jämfört med byggkostnaden. Då får man som köpare ändå betala ett högt pris för tomten också.

      Ingen källa på nätet.

      När det gäller kostnaden för att hålla på marken så kan man ju oftast arrendera ut den här typen av mark som åkermark tills den bebyggs. Men det täcker förstås inte hela investeringen.

      Smarta kommuner har själva köpt mark för att inte sitta i knät på byggbolag när de ska detaljplanera. På så sätt kan mer mark planeras också utan att hindras av de stora byggbolagens önska om att sälja lite i taget och därmed få ut så högt pris som möjligt.

      Det kan innebära en kostnad även för kommunen att sitta på mark. Fast det kan det vara värt för att slippa miljonprogramsområden planerade efter effektivaste byggmetoden istället för områdets funktion.

      Radera
    14. OK, jag är ganska intresserad av denna fråga. Jag föreställde mig att majoriteten av marken i nya detaljplanerade områden var kommunägd (även om jag vet att vissa tomter köpts upp av fastighetsbolag -- inte byggbolag). Vore kul att se en genomgång nånstans.

      Jag har svårt att se att t ex Skanska skulle sitta på mark i 10+ år innan de sätter igång och bygger. Tittar jag i deras gamla rapporter verkar de sitta på övervärde i mark motsvarande 1 miljard -- det tyder på att de inte sitter på särskilt mycket mark särskilt länge (då hade övervärdet varit större).

      Radera
    15. Lönerna i sjukvården är högre än i byggsvängen, sist jag såg så låg lönerna på 40 - 60% av totalkostnaden.
      'På min tid' runt 80%, kapitalkostnaderna var lägre, inga skrytbyggen och nuvarande ensamrum låg det 3 i 'på min tid'
      Om några dec. så är personalen borta pga. att dom är bökiga samt en stor kostnad i regionpolitikernas budget.

      Radera
    16. Sundbypark i Sundbyberg är ett område där Skanska ägt marken sen 1997, då har det lyckats bygga 2 av 6-7 kontorshus.

      Nu skulle de göra om resten till bostäder innan handbromsen drog i, så frågan är vad som händer med området nu.

      2004
      https://www.svd.se/skanska-fick-napp

      2018
      https://bostad.skanska.se/sok-bostad/sundbyberg-sundbypark/oversikt

      Radera
    17. Tack, det var ett bra exempel. Hade gärna sett en översikt med mer statistik. Det här är ju ingen bra affär, 20 år utan avkastning (nåja, förutom de två första husen).

      Radera
  6. Ang chaufförer. Hur ska man kunna kolla detta rent praktiskt om låt säga en litauisk lastbil via Lettland Estland och Finland in i Sverige för att leverera gods.
    Första sträckan är ju lastbilen inne i fyra länder - Litauen - Lettland - Estland - Finland samtliga EU-länder. Hur ska detta kunna fungera i praktiken ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. https://sv.wikipedia.org/wiki/Cabotage

      Radera
    2. Cabotagetransporter är sådana transporter som den litauiska lastbilen eventuellt gör INOM Sverige. Min frågeställning handlar inte om detta utan om hur man praktiskt ska lösa frågan om olika löner i varje land som lastbilen passerar i sin resa till och från Sverige

      Radera
    3. Jag förstår inte.

      Är det ett Lettiskt företag så gäller lettiska löner och företaget får göra transporter genom andra länder och viss cabotage-transporter inom dessa länder.

      Det som inte är tillåtet är för det Lettiska åkeriet att bedriva ordinarie inrikestransporter inom t ex Sverige med lettiska löner.

      Radera
    4. Jag är inte säker på om bloggaren verkligen är säker på att det är ett "reviderat EU-direktiv" det egentligen är frågan om. Jag tror att det egentligen rör sig om Skatteverket och Maggans idé

      https://www.regeringen.se/49f639/contentassets/141e90537cfb4685a3c2811810b02b69/skatteverkets-promemoria-beskattning-och-betalning-av-skatt-vid-tillfalligt-arbete-i-sverige.pdf

      Här står i korthet att begreppet "fast driftsställe" sätts ur spel och 183-dagarsregeln upphör. Det innebär att alla som arbetar i Sverige - oavsett tidslängd - ska "utsättas" för svenska skatter och sociala avgifter.

      Om detta gäller samtliga EU-länder "ett reviderat EU-direktiv" som bloggaren säger måste det följdaktligen gälla alla EU-länder.

      Maggans idé är att alla som passerar Sveriges gräns ska belastas skatter och socialavgifter i Sverige eftersom 183-dagarsregeln ska upphöra.
      Dvs. lettiska företaget ska betala skatter och socialavgifter i Sverige så fort chauffören passerar gränsen

      Radera
    5. Kalle; du länkar till fel proposition. Rätt proposition borde detta vara:

      http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2017/02/prop.-201617107/

      Det direktiv som ändras är utstationeringsdirektivet och det har manglats i sedvanlig ordning i Bryssel. Propositionen jag länkar till ovan är alltså den svenska implementeringen av det ändrade utstationeringsdirektivet - vanligtvis är man tre år på sig att implementera ett (förändrat) direktiv.

      Den proposition du syftar på leder till skattemässiga förändringar - utstationeringsdirektivet är strikt arbetsrättslig.

      Radera
    6. OK nu får jag ihop det med att bloggaren säger att det är ett omarbetat EU-direktiv
      Har tidigare bara sett promemorian med skatteförändringen
      Tack för upplysningen. Superbra.

      Radera
    7. Inga problem, så lite så!

      Radera
  7. Hanif Bali tweetade tidigare i veckan att lönerna för arbetskraftsinvandrare har sjunkit med ca 100,000 (efter Alliansens och Mps MÖK (2011/13?)). Inte så mycket indiska dataingenjörer som Hassan's kusin, som inte skulle ha en chans till asyl men använder a-k-inv.
    Så småningom kommer dock Hassan's kusin, med sin låga lön, ändå att behöva både sjukvård och pension - o kanske utbildning för barnen. Dvs, dyra välfärdstjänster som bara kan betalas genom högproduktivt arbete. Så priset för hemcykling av Uberpizzan ökar genom att man måste lägga på en högre skattesats. What goes around comes around, som Igor säger.

    SvaraRadera
  8. Härligt med EU - såldes in som ett sätt att förenkla utbyta av varor och tjänster över landsgränser med liten övrig politisk påverkan.
    Utbytet utvecklas nu i motsatt riktning samtidigt som EU blir mer och med klåfingrigt i länders interna angelägenheter.

    Rösta swexit!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Önskar man fick rösta.

      Radera
    2. Varför "awexit"?
      Lönedumpningskonkurrens torde vara negativt för båda!

      Radera
    3. Vilka båda pratar du om? Jag som konsument får min vara / tjänst till ett rimligare pris (om vi pratar byggen).

      Radera
    4. Okej, du vill alltså att polacker , bulgarer eller rumäner bygger din altan / sommarstuga / pool till svältlöner.. ;-)

      Radera
    5. Självklart vill man betala så lite som möjligt vad det än är för tjänst man köper.

      Radera
    6. Är väl ganska intressant VILKEN tjänst man får också. Att anta det lägsta anbudet eller inte kolla referenser kan ge högre driftskostnader och att en hel del behöver göras om.

      Radera
    7. Är väl ganska intressant VILKEN tjänst man får också. Att anta det lägsta anbudet eller inte kolla referenser kan ge högre driftskostnader och att en hel del behöver göras om.

      Radera
    8. @Bengt Jag vill köpa tjänster prissatta av en fri marknad. Anser man att det råder "lönedumpning" i sin branch så kanske man överskattar sitt värde.

      Radera
    9. Vad sägs om att förbjuda allt som är "made in china", samt all elektronik som är tillverkat i utlandet? Osvosv... Jag menar, dom får ju också svältlöner. Irländsk nötfärs? Oxfile från brasilien?
      Lite hyckleri att det är ok med låga löner utomlands för tillverkning utav saker vi importerar, men inte ok med låga löner för byggproduktion i Sverige. Tänk på det nästa gång ni köper en t-shirt från HM.

      Radera
    10. @Alex + @skattejuristen

      VISS skillnad om lönerna är lägre i ett land med lägre kostnader...
      Ja, lönerna är lägre på Skoda i Mlada Boleslav än på Volkswagen i Wolfsburg men (levnads)kostnaderna är också högre i Tyskland...

      VEM skulle vilja ha polsk lönenivå och norska priser ?
      ;-)

      Radera
    11. Det hjälper inte. Det Alex säger är i högsta grad relevant. Textilarbetarna i Bangladesh lever i armod, trots lägre levnadskostnader. Någonstans är det ett hyckleri att tycka det är OK med låga löner till de som tillverkar importvaror.
      Deras något lägre levnadskostnader kompenserar inte på långa vägar. För övrigt skiljer det inte särskilt mycket på polska matpriser jämfört mot svenska, förutom vissa varor, Spyrytus och liknande.

      Radera
  9. Jag kan berätta att redan idag när en polsk byggarbetare får högre lön i Sverige, så krävs han på mellanskillnaden när han kommer tillbaka till Polen och träffar sin arbetsgivare. Gör han inte det så blir det inget mer jobb för honom.

    SvaraRadera
  10. Vilka pajasar. Tror någon att detta kommer efterlevas? Vi kan ju för fan inte ens hålla koll på vilka som befinner sig i landet och vilka identiter(eller hur många) de har. För att inte tala om alla obefintliga trafikpoliser.

    SvaraRadera
  11. Det är slutet på EUs gemensamma marknad.

    SvaraRadera
  12. Handsome Jack. Precis min poäng.

    SvaraRadera
  13. "En annan spännande konsekvens är att om en svensk tjänsteman utlokaliseras från Sverige till t ex Polen, så kommer vederbörande få lönesänkning."

    Hur kommer du fram till det, hur många tjänstemän har en absolut lönenivå i sina koklektivavtal?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lars har fantiserat fritt. Möjligt att minimilöner regleras, men det finns inget som hindrar högre löner.

      Radera
    2. Japp, här har Lars helt fel. Totalt ute och cyklar.

      Radera
  14. Kommer budgeten att hållas för en ev. Västlänk - tågtunnel till Haga - i Göteborg nu.. ?
    Troligtvis icke !
    ;-)

    SvaraRadera
  15. Ok kompis, du får den höga lönen som jag enligt lag måste ge dig.
    Men du får bara jobbet om du betalar mig 5000 i handen varje månad..

    SvaraRadera
  16. Suck, kan vi inte bara lämna (Sovjet)unionen.

    Låt arbetsgivare och arbetstagare bestämma vilket pris ett arbete ska få ha.

    Det här går ju dessutom mot tanken på en inre marknad. Jag menar, om en norrlänning kommer och jobbar i Stockholm, och använder lägre lön som konkurrensmedel, så lägger sig inte staten i det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om så hade varit fallet så hade den industriella utvecklingen och effektiviteten i landet varit långt eftersatt !

      Radera
  17. Du skriver att det är ett faktum att det är billigare att använda östeuropeisk arbetskraft. Det kan man inte säga generellt. Det beror helt på HUR man arbetar. Alltså hur många arbetstimmar som läggs ner på ett enskilt arbetsmoment och om kvaliteten blir så bra att det inte behöver göras om sedan. Är ganska vanligt att östeuropeisk arbetskraft använder betydligt fler arbetstimmar för att utföra samma arbetsmoment än erfaren svensk arbetskraft. Man jobbar betydligt fler personer på samma moment vilket gör att alla visserligen kanske jobbar och inte latar sig, men effektiviteten blir lidande. Istället för att hålla brädan med ena handen och spika fast den med den andra så håller en i brädan och den andra håller i spikpistolen. Ett arv från kommunisttiden då alla skulle ha ett arbete vilket gjorde att fler än vad som behövdes fick jobba med en uppgift, vilket gett upphov till ett annat sätt att arbeta. I den arbetskraftsbristsituation som varit under många år jobbar en del i branschen, både svenskar och andra, som kanske har sin talang inom andra yrken alternativt behöver utveckla sitt arbetssätt. Det som är helt avgörande är hur effektiv man är per timme, inte timpenningen/lönen. Är inte detsamma som att man ska stressa utan jobba smart, dra gränser rätt i arbetet och utveckla metodiken. Har ett antal exempel på detta. Ett av dem: En villa som en firma med svensk arbetskraft och högre löner normalt behövde 900 timmar för att bygga. Kunden valde polsk arbetskraft från en annan firma med lägre timpenning. Men eftersom de använde 1500 timmar blev det totalt sett betydligt dyrare för kunden. Utöver det en del fel.
    Nu är det så att det finns jättebra östeuropeisk arbetskraft liksom det finns oeffektiv svensk. Min poäng är att det inte går generalisera och dra slutsatser utifrån timpenning och lönekostnader. Byggbranschen skiljer sig från transportbranschen och en lastbilschaufför som ska köra en viss sträcka där lönen får en större påverkan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Din poäng var väl snarare att det generellt tar längre tid och blir sämre kvalitet med utländsk arbetskraft. Dessutom dyrare. Det går alltså bara bra att generalisera om man generaliserar ”rätt”...
      Heja de effektiva svenska byggarna som bara behöver jobba 10h för att producera en veckas jobb. Buuuu för arbetsledarna som inte kan utnyttja effektiviteten bättre.

      Radera
  18. Njaee, det fixar sig, det dyker upp nya jobb, vänsterhandsspikare, som ju då behöver typ 35-år praktik för full betalning.
    Och varför inte ett bidrag för arbetskraft från utanför EU på 80% eller max 8700 inkl. arb.g.avg. ?
    Då hindras ju lönedumpning men samma arbetskraftskostnad och om skatten skickas till hemlandet kan det ju klassas som u-landsbistånd och göra ett ytterligare avdrag från U-landsbiståndet.
    Och allt är fortfarande lika som alltid fastän politiker visat kraft.

    SvaraRadera
  19. Jag uppfattade att det var ett urvattnat beslut som innebar att lika lön kommer gälla först efter ett år. För byggbranschen lär det i så fall bli business as usual, bara att byta ut gubbarna. Kan nog bli ett rullande schema där gubbar åker hem och sen tillbaks till annat bygge...

    SvaraRadera