Cornucopia?

Aktuellt

Boksigneringar: Stockholm, Vänersborg, Skövde, Kungsbacka, Göteborg

Dags för lite boksigneringar nu i julhandeln. I år blir det signeringar i Stockholm, Vänersborg, Skövde, Kungsbacka och Göteborg. Datum enli...

2018-03-17 19:44

KPIF faller tillbaka - låg sannolikhet för räntehöjningar

Konsumtentprisinflationen mätt som KPIF faller tillbaka och den tidigare upptrenden kan nog anses vara bruten. Detta gör räntehöjningar av Riksbankens styrränta mindre sannolika och dessa skjuts nog snarare på framtiden, speciellt som vi även har lågkonjunktur på gång.
Underliggande inflation KPIF i tolvmånadersförändring från 1999 till 201802. Data: SCB
Hushållen väntar sig fortfarande räntehöjningar enligt SEB:s boprisindikator och tror på i snitt en styrränta om 0.17% om ett år, dvs 0.67 procentenheter högre än reporäntans aktuella -0.50%. 

Då KPIF faller tillbaka så kan man nog anta att några styrräntehöjningar från Riksbanken inte finns i korten det närmaste året. Det väsentliga är dock att hushållen tror på stigande räntor, och tar höjd för detta i sina bostadsköp. Inte vad den faktiska ränteutvecklingen blir.

Tidigare upptrend i inflationen kan nog sägas vara bruten efter åtta månader sedan toppen i uppgången. Naturligtvis kan inflationen ta fart igen, t ex vid fallande krona (sk "importerad inflation"), men just nu verkar det lugnat ner sig.

Bostadspriserna kan uppenbarligen falla ändå - det väsentliga är psykologin och den totala ekonomin, inte enbart räntan. Bubblor är irrationella och behöver inte följa några underliggande indikatorer.

Min bedömning är att det nu är låg sannolikhet för räntehöjningar. KPIF är kvar i det målintervall om 1 - 3 procentenheter som Riksbanken numera styr mot och lågkonjunkturen är på gång. Så det är bara att fortsätta amortera så mycket man kan medan man har råd tack vare de låga räntorna.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

36 kommentarer:

  1. Lars.

    Varför låtsas du som om att man styr mot 1-3% inflation?

    1-3% är toleransintevall, inte målintervall. Förstår du skillnaden?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte skillnaden. Kan du vara snäll och förklara?

      Radera
    2. Joakim får gärna förklara för mig med.

      Radera
    3. Riksbanken har beskrivit skillnaden här för den som är intresserad av detaljer. Lite citat:

      "Ett toleransintervall är ett sätt att illustrera osäkerhet och att Riksbanken inte kan finjustera inflationen kring målet. Det kan också ge ett konkret uttryck för vilken variation i inflationen man kan förvänta sig över tiden. Historiska utfall visar att ett toleransintervall måste vara mycket brett om KPI-inflationen med rimlig sannolikhet ska förväntas hamna inom intervallet. Med KPIF eller HIKP kan intervallet vara smalare."

      "Ett målintervall innebär att själva inflationsmålet definieras i form av ett intervall, och inte bara ett specifikt värde, såsom dagens punktmål på 2 procent. Det ger således större möjligheter att välja vilken nivå på inflationen som penningpolitiken ska inrikta sig på. Samtidigt kan detta göra det svårare att förankra de långsiktiga inflationsförväntningarna än vad som är fallet med ett punktmål. Att återinföra ett toleransintervall skulle kunna underlätta kommunikationen kring penningpolitiken, men skulle ha begränsade konsekvenser för den förda penningpolitiken. Att införa ett målintervall skulle kunna få mer genomgripande konsekvenser, eftersom frihetsgraderna i penningpolitiken skulle kunna öka på så sätt att Riksbanken skulle kunna sikta på vilken inflationsnivå som helst inom intervallet"

      Målet är 2%. Man har nu (förra året) av pedagogiska skäl infört ett toleransintervall på 1-3% för att visa att inflationen kan vara t ex 1,7% ena månaden och 2,4% en annan månad utan att det påverkar penningpolitiken i grunden, då man styr mot en inflation på 2% på sikt.

      Det är inte så att man vore nöjd med en inflation som i genomsnitt är 1% eller 3%, utan målet är 2%. Det är skillnaden mellan "målintervall" och "toleransintervall".

      Lars har av någon anledning valt att låtsas som att "målintervall" och "toleransintervall" är samma ska här på bloggen. Det är synd.

      Radera
    4. ... "samma sak" och inte "samma ska" menar jag förstås.

      Det mesta står att läsa i länken ovan om avvägningar för "målintervall" vs "toleransintervall". Min poäng är att Riksbanken inte styr mot 1-3%, utan man styr mot 2% som förr.

      Radera
    5. Ett toleransintervall är rent generellt ett intervall inom vilket en viss andel av mätvärdena skall ligga för att toleransen ska uppfyllas. T ex toleransintervall 1-3% på 30 ppm nivå innebär att högst 30 mätvärden per miljon får ligga utanför intervallet 1-3%. Man antar att mätvärdena är normalfördelade kring det sanna värdet, vilket ger möjlighet att beräkna ppm-nivåer etc.

      Ett målintervall verkar i detta fall vara ett intervall inom vilket ALLA mätvärden skall ligga, och därtill oavsett mätvärdenas fördelning.

      Radera
    6. Är svårt att lyssna på sådana här diakussioner utan att fastna i det fundamentalt befängda; att barnen i sandlådan har "rätt" att manipulera hela ekonomin. För alla andra.

      Heja digitalisering.

      Radera
    7. Undrar hur resonemangen går på ledningsmötena på riksbanken. Med tanke på att måttet för att räkna ut "inflationen" konstant ändras får man utgå från att de knappast är medvetna om "skit in, skit ut", och knappast fäster någon tilltro till konceptet. Jag menar, om det var rätt förra året så är det inte rätt i år, osv. Var det rätt 1980 så är det otroligt fel idag. Så vad talas det istället om, kan tänkas? Centralplanering, "ohh va fint det vore om vi som sitter här runt bordet och rullar inflationssiffror, nya varje år, kunde detaljplanera ekonomin så det byggs mer".

      Radera
  2. Hur skall vi nu få upp inflationen och "få fart" på ekonomin... ?

    Öka antalet invånare och öka den inhemska konsumtionen genom att låta bostadsrätts-sedelpressarna snurra ännu snabbare ?

    SvaraRadera
  3. Varför inte räkna in boendekostnaderna? Då kanske inflationsfrågan verklighetsförankras?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Boendekostnaderna är inräknade.

      Radera
    2. Tack Joakim för det klargörandet! Jag undrar vad det är som blir billigare, det mesta jag konsumerar ökar i pris.

      Radera
    3. Graferna över löneutveckling och boendekostnaderna har divergerat rejält. Men det kanske inte är relevant.

      Radera
    4. Hyrorna har inte stigit särskilt mycket de senaste tio åren. Och eftersom räntorna har varit låga, så har kostnaden för ägt boende till och med _gått ner_.

      Jag ritade en liten bild på hyreshöjningarna på tio års sikt för ett tag sedan. De ligger under 2% om året.

      Detta är en komponent i KPI.

      Radera
    5. Räkna in prisuppgången på bostäder, eller numer kanske prisnedgången.

      Radera
    6. Fast då mäter man något annat än KPI och KPIF. Kostnaden får du ju ändå fram via räntan. Hela poängen är att KPI-inflationen är låg bland annat på grund av låga räntor.

      Radera
    7. https://www.scb.se/Statistik/PR/PR0101/_dokument/PR0101_DO_2016_CA_160408.pdf

      Dokumentet beskriver hur de räknar ut KPI, vilka produkter som ingår, och hur de viktas. Nu är det för 2016, men en rask google-fu kämpe med fingerspitzengefühl kan säkert hitta den senaste. Tror dock inte att det har hänt så mycket med varukorgens innehåll eller viktning.

      Allt väsentligt såsom bostadskostnader (inkl räntekostnader), purjolök, påslakan och whisky ingår i varukorgen.

      Radera
    8. Tack IB. Det är en bra länk som man ska ha i bakhuvudet när man kritiserar KPI-måttet och vill ersätta det med något annat.

      Tror nog att KPI och KPIF är en rätt hygglig mätare på prisutvecklingen och att personalen på SCB nog är tillräckligt kompetenta för att göra undersökningarna, även om man förstås måste känna till varukorgens sammansättning, till exempel om man jämför med sin egen konsumtion.

      Radera
    9. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  4. Att räntorna ska förbli låga och bostadspriserna ska falla kraftigt är nog mest en fantasi/önsketänkade. Folk hyr av banken nuförtiden. "Hyran" bestäms av räntan. Bostadspriserna bestäms av "hyrorna".

    SvaraRadera
  5. När folk tar nya bostadslån måste de nu amortera upp till 3%. Det är ännu mer av köpkraften som går in i ett svart hål.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, men det är ju ganska få som måste amortera i den takten. Få som lånar mer än 4,5 gånger inkomsten, och ännu färre som inte lånar på föräldrarnas hus för att minimera räntor/amorteringar.

      Radera
  6. FED höjer så det blir ökande räntor för BLT i sverige redan detta år.

    Kanske blir lite mindre dramatiskt än om RB höjer också men upp skall räntan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. FED har ju redan höjt från 0 till 1,5% cirka senaste två åren. Det har ju haft precis noll effekt på svenska räntor. Varför skulle det bli annorlunda nu om inte Riksbanken följer efter?

      Radera
    2. Det man kan tänka sig är att riskfaktorn kopplat till riskpremien i Sverige i kombination med att kunna placera i lägre risk till högre riskpremie i USA kommer tvinga bankerna att öka sin Riskpremie på Bostadsobligationer samt övriga papper som ligger till säkerhet för utlåningen. Om Riksbanken dessutom slutar köpa värdepapper med låg Riskpremie så kan det bli svårt att hitta köpare. Bankerna tvingas då öka sin Riskpremie och Marknadsräntorna stiger. Glöm inte att det inte enbart är med Reporäntan som Riksbanken styr marknadsräntorna.

      Det kan tom bli så att Marknaden går en annan väg utifrån att Sverige avviker från omvärlden. Nu ligger vi närmare ECB än FED. Men det blir tuffare och tuffare med Räntekonkurensen.

      Radera
    3. https://digital.di.se/artikel/de-utmanar-storbankerna-med-bolaneranta-pa-095-procent

      Blir ännu billigare med lån nu :)

      Radera
  7. "Rinse and repeat" varför skulle en 40 år lång trend med fallande räntor brytas just nu?
    De långa räntorna går nu ner igen.
    Vi närmar oss supernovaexplosionen, men vi är inte där än på ett tag, men det var länge sedan vi passerade "point of no return".

    SvaraRadera
  8. Kommer du att skrivs nåt om dagens ryska lajvande av "Moon over parador"?

    SvaraRadera
  9. https://www.svd.se/professor-tror-pa-ras-for-absurda-bostadspriser

    SvaraRadera
  10. Var kan man läsa att "lågkonjunkturen är på gång" ?
    Finns inget som tyder på det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tvivlar du på bloggaren?

      Radera
    2. Kolla in KI:s (Konjunkturinstitutets) prognoser. Lite beroende på hur du definierar en lågkonjunktur är den snart här eller här om två-tre år enligt dem.

      Radera
  11. Ser inte varför RB inte skulle höja räntan utifrån sin räntebana bara för att KPIF inte ligger över 2.0% Anledningen till att man bytte från KPI till KPIF var för att man inte skulle få en dubbeleffekt av räntehöjningar (eftersom räntan ingår i KPI så innebär en ökning av räntan även att KPI ökar)

    Om man nu låter räntan följa den bana man lagt ut så kommer KPI att öka eftersom boendekostnaderna blir högre, men det kommer även ge effekt på andra varor och tjänster eftersom det kommer bli dyrare för tillverkarna. En ränteökning kan även ge effekten av av att vi kommer kräva löneökningar som bekostar vårt leverne i stället för att låna billigt till det.

    Dessa bieffekter av ränteökningen kommer då även att göra så att KPIF går upp till målnivåerna. Risken jag ser är att i takt med ökade levnadsomkostnader så kommer kraven på löneökningar bli större och större och risken är att lika svår som inflationen var att få upp kommer den att bli att få ned om det skulle behövas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast riksbanken har ju allt mindre påverkan på den faktiska ränta du betalar, på en globalt konkurrensutsatt kapitalmarknad

      Radera
    2. Och varför skulle svenska industriarbetare få högre löner så som nu konkurrerar med ex billigare arbetskraft i Asien. Gissar att det blir väldigt svårt att få till högre löneökningar i Sverige under överskådlig tid

      Radera
    3. Joakim: "varför skulle svenska industriarbetare få högre löner" - För att vi är bättre än alla andra :)

      Radera