Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-02-04 11:55

Svenska långa obligationsräntor stiger i spåren av amerikanska räntor

Även de svenska långa obligationsräntorna stiger i spåren av stigande amerikanska räntor. Räntorna är upp den senaste månaden och i fredags tog den statliga sjuåringen ett rejält skutt, gissningsvis en bugg.
Svenska statsobligationsräntor senaste månaden. Notera att 5- och 7-åringen var exakt samma tills i fredags. Källa: Riksbanken
De långa statsobligationsräntorna är alltså stigande även i Sverige, vilket snabbt urholkar regeringens prognoser kring statsbudgetens finansiering, i den mån man behöver ta upp nya lån för att lösa gamla eller finansiera likviditetsbehov.

Likt i USA är räntorna på väg upp. I procentenheter har 2-åringen stigit 0.092, 5-åringen 0.194, 7-åringen hela 0.414 och 10-åringen 0.209. Tvååringen är fortfarande dock negativ och svenska staten får alltså betalt för att låna upp pengar på två år.

I procent är ökningarna brutala, och det är här statens prognoser kan åka på stryk. 5-åringens ränta har blivit 116% dyrare, 7-åringens ränta har stigit 247% och 10-åringens 27%. 2-åringen är negativ och fungerar inte på det viset att räkna på.

Sjuåringens skutt gör att man kan fundera på om det blivit något fel hos Riksbanken - antingen nu eller tidigare när räntan blivit exakt samma som 5-åringen. Jag killgissar att det varit ett fel i redovisningen av räntorna som korrigerades i fredags, men att man inte uppdaterat bakåt i historiken. 5- och 10-åringen är dock i en tydlig upptrend och det är rimligt att även 7-åringen är det, om än inte med ett brutalkliv i fredags.
Svenska bolåneobligationsräntor senaste månaden. Källa: Riksbanken
På bolånefronten är dock 2-åringen fallande och ligger nu på -0.265%, ner 0.04%. 5-åringen följer dock med statslåneräntorna upp och har stigit 0.095 procentenheter till 0.555% eller upp 20%.

Tydligt är att de längre räntorna är stigande just nu. De har dock varit högre det senaste året, men någon form av botten kan vara nådd. Det går fort i hockey säger sådana som håller på med sport, och bollen är oval i amerikansk fotboll, så vi får väl se vad som händer framöver.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så lång blogginlägget är publicerat.

15 kommentarer:

  1. Det är väl inte oväntat att räntorna går upp?

    Är det bra dessutom att staten får betalt för atr låna? Det hade ju ändå inte gällt om staten lånar upp 100 GSEK till försvarsuppgraderingar, 250 GSEK till snabbtåg och okänt antal miljarder till sk sociala investeringar. Välj valfritt favoritprogram hos relativitetsvänstern men gissningsvis massiva bostadssubventioner eller troligare, uppköp av konkursade breffar.

    Säger inte att det sker, men om det sker så...

    Men när blir räntorna så höga att det påverkar bostadspriserna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Handlar väl inte om hur hög räntan bli, först handlar det väl om när bolånetagarna reagerar på en ränta som stiger. Kommer det bli vid -0.5 till 0.0 eller 0.5 till -0.25 eller är det när ridningarna skriker "räntan höjs omg!!!11!!"

      Radera
    2. Men ingen betalar de räntorna som listas här. Räntemarginalen är rätt stor, och om statsobligationsräntan ökar 0,5% är det inte säkert det får samma genomslag på bolåneräntorna. Beror ju på hur marknaden ser ut i övrigt.


      Räntegapet var större förr, men om det fortsätter vara som idag även om priserna börjar sjunka kommer bostadsmarknaden påverkas kraftigt och frågan är om bankerna kan stå emot och hålla marginalerna av enbart politiska skäl?

      Det kommer påverka, men frågan är hur och hur fort?

      Oavsett är det nog klokt att låta amoteringar motsvara framtida ränteutgifter i hushållsbudgeten...
      Så vänjer man sig vid att bostaden är en fast utgift.

      Radera
    3. Nja, bankernas marginaler är ju höjda på grund av regleringar som innebär att de måste hålla mer kapital och på grund av dyrare finansiering. Jag tror inte bankerna kommer minska sina marginaler i takt med stigande marknadsräntor.

      Radera
  2. Men har inte Riksbanken utfäst sig att skydda oss (låntagare, staten, banker m.fl.) från marknadskrafterna genom fortsätta att köpa och återinvestera förfallna statsobligationer? Rätt in i betongväggen är väl planen snarare än en försiktig inbromsning.

    SvaraRadera
  3. Påverkar detta sparräntorna något? Jag får ju ett nytt mail varje kvartal från nischbankerna: "P.g.a. "förändrade marknadsförhållanden" justerar räntan ner med 0,10%".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sparräntorna drivs upp främst av efterfrågan på konsumentkrediter, kanske till viss del företagsutlåning. Den marknaden är tämligen separerad från obligationsmarknaden, vilken avgör räntor för stats- och bolån.

      Radera
    2. Snart har väl även nischbankerna 0% sparränta :) En het dröm för centralbankerna för då kommer folk använda sina pengar (börs, köp av bostad, köp av TV) om dom nu inte väljer att låta inflationen äta upp värdet på det dom sparat och då får dom ingenting istället.

      Radera
    3. Jag fick det mailet för två veckor sedan fast tvärtom....
      Svea ekonomi höjde räntan me 0.10% till 0,75% på deras sparkonto.
      Vilket var den första höjningen på typ tre år eller så länge jag använt dem.

      Radera
  4. Vad tror ni om att genomföra en del större renoveringar (badrum) och ombyggnader (ny carport samt isolerat förråd) som är ganska kostsamma?

    Skall man sätta gång snart, eller kommer hantverkarpriserna falla i takt med att bostadsmarknaden faller och antalet renoveringar minskar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Löner och priser är trögrörliga nedåt. Däremot kanske det blir lättare att hitta någon riktigt duktig, och de allra sämsta tvingas sluta.

      Radera
    2. Blir det lagom eländigt kan man också hoppas på 50% ROT-avdrag igen - det tänkte jag vänta in. Just nu tror jag är typisk dålig timing att leta reda på hantverkare: Byggboomen är väl som störst just nu eftersom de gamla projekten kommer färdigställas kommande år.

      Radera
  5. Gissning utan att jag har kollat upp: Jag tror riksbankens räntestatistik är baserade på olika "referensobligationer", som byts ut med jämna mellanrum. Du ser samma hopp i 2-åringen mellan 2017-12-14 och 2017-12-15.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Korrekt. 2- och 5-åringen bytte underliggande obligation i decembers IMM-day (tredje onsdagen i sista månaden i varje kvartal). Jag gissar att 7-åringen inte rullade över samtidigt (gissningsvis fanns det inte en ny obligation att byta till då) utan gjorde det nu.

      Radera
  6. ... sen det där med att statens prognoser åker på stryk på grund av stigande marknadsräntor -- nja, nog har finansdepartementet räknat med stigande räntor i sina framtidsprognoser, tror du inte?

    Här behöver vi dessutom inte heller gissa:

    Ur budgetpropositionen 2018:

    "I takt med att konjunkturen återhämtar sig, och riskaptiten återgår till mer normala nivåer, förväntas investerare söka sig till andra placeringsslag och
    statsobligationsräntorna kommer då att stiga"

    ... och så en fin tabell med gissningar och historiska utfall

    /// 2016 .... 2017 .... 2018 .... 2019 .... 2020
    6-månader -0,79% .. -0,59% .. -0,18% .. +0,30% .. +1,10%
    5-år -0,09% .. +0,27% .. +0,95% .. +1,55% .. +2,10%
    10-år +0,61% .. +0,92% .. +1,65% .. +2,30% .. +2,75%

    Det är bara om räntan signifikant stiger mer än såhär som "prognosen spricker".

    SvaraRadera