Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-02-26 12:51

Snöröjning av solpaneler - effektivt men dålig timpenning

Vid för mikroklimatet normala snöförhållanden är inte snöfall ett problem för mina solceller. Men då det härom veckan föll ovanligt mycket snö - över en decimeter - så uppstod problem. En kort snöröjning löste detta hyfsat, men är knappast värt timpenningen.
Oröjt snöläge ger ingen vidare elproduktion alls.
Normalt glider snön av solcellspanelerna, som trots allt är i glas och dessutom lutar. Snön stoppar sedan ibland upp när den når takpannorna, så det blir en klump med snö nedanför panelerna. Men så länge det bara är normalt snöfall kan denna klump absorbera snön.

Solpaneler som är aktiva alstrar viss värme och smälter därmed tunnare snö, eller får den att glida av. Någon centimeter snö eller is blockerar inte heller solen, utan det behövs mer än så, vilket gör att man inte behöver ta bort tunnare snöfall.

Dock kommer den smälta snön att frysa till is nattetid och fastna på panelen, så snö som inte är borta när skymningen faller blir permanent tills det blir regn och plusgrader.
Aktuellt snöläge.
I början av månaden var produktionen strålande. Anläggningen med sina nominella 4.76 kW producerade som bäst ca 2000 W och på en enskild dag drygt 8 kWh. Men sen kom snön.
Anläggningens produktion kan följas på PVOut, som kan rekommenderas att ansluta sig till. Notera att dagens produktion i grafen är fram till ca 12:00 och inte hela dagsproduktione.Staplarna visar energiproduktion mätt i kWh.
Nu föll det den 16:e februari ca 15 cm snö, vilket gjorde att klacken av takpannor nedanför panelerna inte kunde absorbera all snö och den köades upp för de nedersta panelerna.

Det föll ca 15 snö, som här efter någon vecka satt sig till ca 10 cm.
Läget blev alltså som på översta bilden.

I sig borde detta inte vara ett problem, eftersom jag har SolarEdges optimerare, men det visade sig vara en sanning med modifikation. För att optimerarna ska kunna anpassa sig efter panelernas olika skuggning måste panelen generera åtminstone en volt, så optimeraren får energi till sin drift.

Så produktionen kraschade totalt och landade på något tiotal watt. Ungefär som ett system utan optimerare. En helt skuggad panel slukar i princip upp energin i systemet (beroende på var i solpanelsslingan den ligger - i värsta fall 100% om den ligger "närmast" invertern). SolarEdges optimerare anpassar respektive panels spänning för att hantera detta, men det förutsätter alltså att det åtminstone finns diffust ljus nog för att starta optimeraren. Vilket det normalt finns även i januari, om man nu inte har täckt panelerna med snö.

Nu när det dels skulle bli riktigt kallt, och dels full sol, så bestämde jag mig för att röja tillräckligt med snö för att alla paneler skulle börja driva sina optimerare. Vilket jag gjorde igår. Som ni ser på grafen nedan syns det tydligt när detta skedde.
Ni ser var jag röjde panelerna?
Panelerna på takkuporna kommer jag inte åt utan onödigt hög risk för liv och hälsa, men det är inte hela världen, för de var inte mer snötäckta än att optimerarna går igång ändå.

Effekten blev dramatisk. Från 60 W till nästan 300 W av att delvis ha fått bort snön från 2-3 paneler, så deras optimerare drog igång.
Så här såg det ut när jag hade röjt snön.
Panelerna behövde inte röjas helt, även om jag gjorde det med en panel och en andra panel nu har självröjt sig.
Nedre panelen till höger har här självröjt sig. Jämför föregående bild.
Aktuellt läge. Ja, som ni ser på skortstenen eldar jag för fullt i kaminen.
Panelerna på takkupan kommer jag inte åt. Mer rök från kaminen ser ni ur skorstenen.
Så hur röjde jag? Skotta själva panelerna kan bara ske om man har någon form av mjuk fönsterskrapa, så det gav jag mig inte på och panelerna är dessutom svåra att nå från en stege mot taket. Någon form av förlängd teleskoparm skulle behöva vara 10+ meter lång och antagligen inte fungera speciellt bra på grund av längden.

Istället reste jag stege och fick bort mycket av klacken nedanför. Sedan tog jag vattenslang och spolade bort snön från panelerna. Med strålen kan man såga upp snön i fyrkanter och sedan kan man spola panelen överst så vattnet rinner under snön, löser upp isen och fyrkanterna glider av när klacken har reducerats till panelernas ca en decimeters höjd över taket.

Nästa gång det kommer mycket snö ska jag bara skotta bort klackarna, så snön i övrigt glider av av sig självt. Därmed behöver jag inte spola med vatten. Någon form av verktyg på en teleskoparm jag har för att beskära träd bör duga för att få bort klackarna, och då utan stege. Sedan sköter solpanelerna snöröjningen själva.

Trots full sol är inte produktionen uppe i fornstora 2 000 kW, men momentant har den varit på 900 W även om jag inte lyckades dokumentera det.
715.8 W vid soldis. 17 av 17 optimerare i kontakt med invertern.
Fyra paneler är delvis täckta av snö och två är nästan helt täckta.
Ögonblicksbild över effekten på panelerna. Syns tydligt vilka som fortfarande har snö på sig, men optimerarna är åtminstone igång och hanterar situationen så de skuggade panelerna inte sänker hela systemet.
I skrivande stund är dagsproduktionen 2.20 kWh, effekten har fallit till 228 W, men jag gissar att dagsproduktionen kommer stanna runt 3 kWh. Antagligen har jag sålt mikroskopiska delar el, då hushållet klarar sig på runt 500 W, men det väsentliga är att jag i princip har varit självförsörjande på el och värme från niotiden i morse, trots att det är februari och kallt.

Under första halvan av månaden sålde jag ca 4 kWh el, varav 2.5 kWh dagen då 8 kWh producerades.

Återkommer med en månadssammanställning när månaden är över. Att jag inte röjde snön och i princip saknade produktion i någon vecka påverkar förstås, men när regnet kommer till helgen och sköljer bort snön så kommer mars månad nog ge fina produktionssiffror.

Är det då värt tiden att röja snön? Absolut inte. Effekten blir några kronor i vinst, vilket bara är motiverbart om röjningen tar typ 1-2 minuter. Enda anledningen är personlig tillfredsställelse, då det inte går att motivera ekonomiskt. Det är bara så synd att solen skiner så fint, men att man inte får någon el...

Ett sätt att säkerställa självröjning av snön är att installera panelerna så att de slutar precis där taket slutar. Därmed bildas det ingen klack på takpannorna. Och nej, ingen går inom några meter från huset på den sidan jag har solpanelerna och ingen riskerar få solpanelsnö i huvudet när den glider av. Däremot har jag vaknat mitt i natten av att det låter som någon öppnar en garderobsskjutdörr när snö glider av. Vilket är intressant när man också hittar en garderobsskjutdörr öppen. Nåja, charmen med gamla hus är alla som dött i dem.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

19 kommentarer:

  1. Har du takraka när du skottar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. https://www.maskinklippet.se/redskap-3/wolf-garten-takraka-multi-star-60-cm?gclid=CjwKCAiA_c7UBRAjEiwApCZi8fwzVAcl0HsGwoSL2j6Jku5zaW3sYBixuOklIcDIlr4pRbvQ2CeEvhoC76YQAvD_BwE

      Radera
  2. Att låta panelerna sluta där taket slutar har dock nackdelen att regnvatten hamnar utanför hängrännorna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hängrännorna är ju efter takets slut.

      Radera
    2. Men då finns väl risken att snön hänger upp sig på takrännorna?

      Annars kan du ju höja taket några dm så får du bättre lutning men det är väl knappast värt besväret.

      Radera
    3. Inte om man satt takrännorna rätt väl? (Så att snön åker över när den kommer skjutsande men vatten rinner ned i)(kanske lättare med plåt än tegel). Finns det nån byggstandard kanske?

      Radera
  3. Verkar som snömängderna är ett problem som många investerare inte riktigt räknar med. Kanske kommer någon lösning på problemet med igensmutade/snöade paneler. Ser att det ploppar upp många nya aktörer på marknaden också, t.ex. https://hemsol.se/ som verkar helt nytt.

    SvaraRadera
  4. är det ett problem att gå ut i det vackra vädret och skrapa av snö?

    snö på paneler minskar elproduktionen med maximalt några %. Säg du får ut 3kWh en solig dag i februari, med snö 0 kWh.
    Säg det rör sig om 1/3 vinterdag, dvs ca 30-40 dagar som panelerna tappar 3 kWh eller mindre under nov-jan (pga kortare dagar)
    det är ca 100kWh. På en anläggning som ger kanske 4500kWh. 2,2%...

    Visst är det så att i Norrland ligger snön längre. Å andra sidan är dagarna kortare mitt i vintern och när solen tittar fram kommer solcellerna absorbera lite värme hela tiden. Bäst är att rensa längst ner så sprider sig värmen i panelen uppåt.

    OCh så glider det av...

    SvaraRadera
  5. Du skulle kunna montera en skena längs med takkanten och ha en liten platta som du kan dra fram och tillbaka på skenan genom att dra i snören som hänger ner på vardera sidan huset. Med en sådan lösning kan du skotta bort snökanten med minimal ansträngning på en halv minut. Fast det tar förstås ett tag att fixa till den lösningen... Du kanske kan köra något slags radiostyrd farkost däruppe. Det är en roligare lösning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Byter du ut skenan mot en eller två vajrar/linor som löper över taket så kan du nog fixa en permanent lösning på en timme om du är snabb.

      Radera
    2. Ingen chans att det skulle funka utomhus i vinterklimat med snö och is. Låt snön vara kvar tills den kommer ner av sig själv.

      Radera
    3. Det funkar nog om man låter plattan byta hussida åtminstone var tolfte timme när det snöar.

      Jag vill dock inte att Cornu ramlar och slår sig fördärvad när han försöker montera upp grejorna. 🚑 Kan man inte göra det riskfritt är det bättre att avstå.

      Ett alternativ är att skaffa en lång skrapa som man använder från fönstret på övre våningen.

      Radera
  6. Synd att du fått panelerna monterade åt fel håll. De ska vara monterade liggande för att minimera detta problem

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hört att det är tvärt om. Men de allra flesta verkar få sina paneler monterade ståendes.

      Radera
    2. Stående ska de vara. Vid skuggning är det en fördel. Liggande paneler ger effektbortfall på hela panelen vid partiell skuggning. De är byggda så.

      Radera
  7. En fråga till alla ni experter här. Jag har en aktieutdelning från det egna företaget som väl skulle kunna finansiera en 50 m² anläggning. Enligt offerter från EON och Vattenfall skulle denna kosta cirka 140 kSEK (exkl. ev bidrag) att få på plats. Förväntad produktion 6500 kWh/år vilket skulle ge en pay-back på cirka 16 år eller en avkastning på cirka 6,5% på investerat kapital.

    Fråga: är det bara att köra? Var kan man annars få denna avkastning?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett alternativ att låna ut pengar till solenergi i Kenya https://www.jointrine.com/campaign/bboxx%201

      Radera
  8. Elvärme i hängrännan!

    SvaraRadera
  9. Största vinsten med den här snöröjningen är väl att du kunde skriva ett blogginlägg som genererar trafik till bloggen. Annars är det bäst att avråda från snöröjning på taket eftersom precis som du skriver inte är värt jobbet och dessutom är förknippat med hälsorisker.

    SvaraRadera