Cornucopia?

2018-02-21 10:27

Försvarsmaterielutredningen: Försvarsmakten kraftigt underfinansierad

Regeringens utredning om Försvarsmaktens materielbehov är en svidande kritik mot finansieringen, som redan idag saknar en miljard om året, men totalt kommer behöva 168 miljarder kronor i ytterligare anslag under åren till 2030 enbart för nuvarande numerär och utbyte , uppgraderingar och mofidieringar av föråldrade system.
Efter 2020 kommer stridsfordon 9040 och luftvärnskanonvagn 9040 vara över 30 år gamla.
Utredningen konstaterar att det redan idag saknas en miljard om året enbart för att upprätthålla nuvarande system, och föreslår att om politikerna inte tillskjuter pengar skjuts anskaffandet av nytt medelräckviddigt luftvärn på framtiden, för att systemet inte ska bli en gökunge som svälter ut resten av försvaret. Istället ska man anskaffa brister i den sk basplattan, vidmakthålla nuvarande mtrl och damma av äldre luftvärn ur förbandsreserven.

Om man istället får de anslag som behövs för att upprätthålla maximal operativ förmåga utan att öka numerären, så behövs 168 miljarder i höjda försvarsanslag i tre steg fram till år 2030, eller en ökning av försvarsbudgeten med ca 40%. 

Denna ökning av budgeten med ca 40% innefattar dock inte utökad numerär, utan enbart vad det skulle kosta att göra nödvändiga moderniseringar av åldrande materiel. Dessa 168 miljarder täcker inte den aktuella bristen på en miljard om året till nuvarande materiel.


Utredarna menar att svenskt försvar är ett system av system och för att uppnå operativ effekt måste samtliga åtgärder genomföras. Man kan inte bara satsa på enskilda system.

De tre stegen föreslår följande:

Steg 1
Öka vidmakthållandet och materielunderhållet (cirka 10 miljarder) Anskaffa ytterligare mängdmateriel (cirka 10 miljarder)
Stärk logistikförmågan (cirka 5 miljarder)
Stärk marinstridskrafterna (cirka 7 miljarder)
Stärk förmågan till indirekt eld (cirka 4 miljarder)
Öka luftvärnsförmågan inom markstridskrafterna (cirka 5 miljarder)
Öka handlingsfriheten för stridsflyget (cirka 8 miljarder)
Förbättra ledningsstödsystemen (cirka 3 miljarder)
Öka förmågan till maskering, vilseledning och telekrig (cirka 2 miljarder)
Bibehåll hemvärnets förmåga cirka (2 miljarder).

Steg 2
Stärk sensorförmågan (cirka 11 miljarder)
Stärk och bredda UAV-förmågan (cirka 4 miljarder)
Öka förmågan för hemvärnet (cirka 4 miljarder)
Modernisera stridsfordonen och stridsvagnarna (cirka 4 miljarder)
Anskaffa robotluftvärn till Visbykorvetterna (cirka 3 miljarder)
Öka verkan och överlevnad inom flygstridskrafterna
(cirka 15 miljarder)
Stärk luftvärnsförmågan inom markstridskrafterna (cirka 10 miljarder)
Anskaffa ytterligare mängdmateriel, vidmakthållande och övrig materiel (cirka 10 miljarder)
Anskaffa ytterligare ammunition (cirka 4 miljarder).

Steg 3
Stärk marinstridskrafterna ytterligare (cirka 15 miljarder)
Förbättra överlevnaden för stridsflyget (5 miljarder)
Inför förmågan till markmålsbekämpning med längre räckvidd inom markstridskrafterna (cirka 7 miljarder)
Stärk sensorförmågan ytterligare (cirka 10 miljarder)
Förbättra luftvärnsförmågan ytterligare (10 miljarder).

Försvarsmaterielutredningen får förstås omfattande kritik från försvarsmaktsanställda, eftersom ingen är nöjd med "sitt" område. Det föreslås t ex en del annorlunda tänk, t ex markbaserade mark- och sjömålsrobotar med mycket lång räckvidd (300-500 km), istället för att sätta dessa på fartyg eller flyg. Man vill också ha raketartilleri med upp till 100 km räckvidd och markrobotar med 300 km i räckvidd för att kunna sätta in mot fientlig trupp. Utredningen vill skaffa luftvärnsrobotar till Visbyklassen, men några nya korvetter för att ersätta Gävleklassen är det inte tal om vad jag hittat. Däremot konstaterar man att nuvarande ytfartyg behöver förnyas.
"Utredningen konstaterar att det finns ett behov av förnyelse av ytfartyg efter 2025 för att vidmakthålla förmågan till exempelvis sjöstrid och minröjning. Antalet fartyg, deras uppgifter och typ av fartyg behöver studeras i närtid för att kunna påbörja en anskaffning efter 2025."
Påbörjad anskaffning efter 2025 innebär dock nya fartyg tidigast efter 2030 och utanför rapportens period är min tolkning.

Det centrala är dock att om politikerna menar allvar med att återta svensk försvarsförmåga måste omedelbart anslagen enbart till materiel höjas med en miljard om året under åren fram till 2020 för att hantera nuvarande beslut. Därefter måste anslagen höjas ca 40%, och detta förutsätter att vi inte utökar numerär. 

Tittar man på armén så skulle nyanskaffning av en komplett tredje mekaniserad brigad kosta 30 miljarder och en köttväggsbrigad i form av oskyddad infanteribrigad från invasionsförsvarets tid skulle kosta 15 miljarder, jmf IB77. Detta är alltså enbart i materiel. Dock finns förbandsreserven som sägs innehålla följande:
"Ett betydande antal mekaniserade skyttekompanier med stridsfordon 90 eller pansarbandvagn 302. 
Ett antal luftvärnsrobotkompanier 
Ett stort antal granatkastarplutoner med 81 mm granatkastare 
Ett antal plutoner med robotsystem 17 som är amfibieförbandens huvudsakliga bekämpningssystem."
Detta skulle kunna vara en bas i en mekaniserad infanteribrigad, vilket bloggen föreslagit tidigare, men pengar behöver ändå tillföras konstaterar utredningen:
"Enligt vad utredningen har inhämtat bör förbandssättningen av materielen i förbandsreserven och kompletterande anskaffningar av mängdmaterielen till förbandsreserven kosta cirka 1 miljard kronor. Om regeringen fattar ett tidigt beslut skulle materielen kunna förbandssättas innan 2025."
Om arméstridskrafterna ska utökas med en tredje brigad lär det bli just med detta materiel, men det krävs forfarande anskaffning av mängdmateriel. Samtidigt behövs en utökad numerär på ca 3000 man för en förbandssättning av förbandsreserven, vilket är ytterligare en kostnad, och den nya brigaden får svårt att slå en kvalificerad motståndare, men kan bedriva försvarsstrid.

Vad som inte nämns är att förbandsreserven idag delvis används när t ex förbandssatta stridsfordon 90 roteras in på verkstad eller renoveringar, för att inte övningsverksamhet ska hindras.

Utredningen berör även behoven efter 2030, som behöver börja anskaffas redan 2025. Och här kan vi prata om massiva kostnader,  t ex behövs hela stommen i armén bytas ut - både stridsvagnar och stridsfordon.
"Ytstrids- och minröjningsfartyg
Ubåtar typ Gotland
Stridsflygsystemet
Transportflyg, skolflyg och specialflyg
Kvalificerade vapen, bl.a. jaktrobotar
Stridsvagnar, stridsfordon och pansarterrängfordon, inklusive samtliga specialversioner
Övriga hjul- och bandgående fordon
Pansarvärnsrobotsystem."
Och den listan på nyanskaffningar efter 2030 är inte komplett konstaterar utredningen.

I slutändan inser alla att svensk försvarsbudget måste till 2% av BNP om vi avser att utöka numerären. Annars kommer vi bara återskapa det forna invasionsförsvarets pappersförsvar utan faktisk förmåga.

Hela utredningen hittas som PDF här.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel och pseudonym sparas av Googles Blogger-system.

43 kommentarer:

  1. Är just "system av system" som glöms bort.
    Alla har sin egen lilla favorit oavsett vart man är i försvarsmakten eller riksdagen.
    Exempelvis har flygvapnet under hela efterkrigstiden i princip varit motståndare till att armén har luftvärn överhuvudtaget men fortfarande krävt att nästan allt luftvärn skulle sitta på flygbaserna vilket lämnat brigaderna utan.
    Sen har ju politikerna prioriterat regionalpolitik före försvarsförmåga.
    Luftvärnet är det jag kan bäst men vi har idag två "bataljoner" (rejält mycket mindre än de gamla) med blandad utrustning (rbs97/rbs70) vilket gör det lite halvdåligt på det mesta men skulle prioriteras till Blekinge (Ronneby/Karlskrona) och något annat område för att skydda flyg/marinbaser och eftersom Luftvärnet inte varit i Sthlm sen Lv3 lades ner är det tveksamt om de klarar av att ens gruppera i området...
    Samtidigt har inte brigaderna kvalificerat luftvärn (nej lvkv är inte speciellt kvalificerad pga avsaknad av invisning från spaningsradar, däremot väldigt bra mot ahkp)
    Hursomhelst bra att de pekar på hur underfinansierat allt är, Hultqvist kommer svara att "det stämmer inte försvaret är finansierat".

    SvaraRadera
  2. En notering när det gäller luftvärnskompanierna i förbandsreserven är att de nog i huvudsak saknar spaningsradar...
    De rbs90 som finns har sin lokalspaningsradar som förvisso är ok men otillräcklig.
    Tror de flesta ps-90 är förbandsatta (vi köpte inte speciellt många av dem tyvärr och de börjar bli gamla)
    Skulle man vilja förbättra luftvärnsförmågan är en tanke att ge rbs70 till hemvärnet inkl att köpa in ny radar till dem och bilda hv-luftvärn vilka skulle kunna fokuseras till flygbaser och liknande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej för fan. Inga luftvärnsrobotar, pansarskyttefordon eller annan avancerad utrustning till Hemvärnet. Det är inte det de är till för och det behövs inte för de uppgifter de har.

      Radera
    2. Jo hemvärnet behöver mer avancerad utrustning.
      Framförallt pansarvärnsrobotar, för att kunna fördröja en angripare så måste man kunna verka mot honom.

      Det räcker ju att se på stiderna i Syrien för att inse vilken skillnad PV-Robot gör för lätt infanteri.

      Radera
    3. Trams. HV är inte infanteri som går i klinch med fiendens pansarförband. Läs på om Hemvärnets uppgifter.

      Radera
    4. Fast något som motsvarar APC utan att för den skulle vara avancerade pansarskyttefordon, vore nog inte så tokigt till HV.

      Radera
    5. Att hemvärnets uppgifter idag är något betyder inte att det måste förbli så.
      Skulle inte förvåna mig alls om eventuella framtida basbataljoner kommer till stor del betså av hemvärnspersonal exempelvis. Det skulle självfallet inte gå att ta en hemvärnsbataljon och stoppa in ett luftvärnskompani i utan att tänka. Men rbs70 är relativt enkelt och behöver inte ha så dyra eller komplicerade stödfunktioner som många andra system behöver vilket kan göra det ganska lämpligt för hemvärnet (förutom att det är gratis).
      Men det skulle ju innebära en ökning av hemvärnets numerär och troligen en mer omfattande grundutbildning för just de förbanden, så inte en ändring av redan existerande förband.

      Radera
    6. En lärare i ekonomi tillika HV-plutonchef hade räknat ut att om vi blev angripna av dåtidens Sovjetförband och alla hemvärnssoldater hade ett P-skott hemma, hälften kom till skott och hälften av dessa träffade, så var fienden utraderad...

      Radera
  3. Så ännu en gigantisk utredning som liknar a road to nowere, fakta är ju att investeringsmedlen i nuvarande budget övergår till FMV fr.o.m 2019 vilket minskar FM budget med 10,8 miljarder. FMV ska också amortera 6 miljarder till Riksgälden för tidigare investeringar så nu blir det snurr i systemet!

    SvaraRadera
  4. Om man funderar lite fritt - hur stort är problemet att stridsfordon är 30 år gamla? Är de så slitna att de går sönder hela tiden och drar en massa underhålls- och reparationskostnader?

    Hur ser möjligheten till ombyggnad av fordonen till robotar eller fjärrstyrning ut?

    Kan de moderniseras med mer pansar eller bara ny ammunition?

    Kan de användas av hemvärn och skyddstrupper som bevakningsfordon? Gröna gubbar som smygs in i landet på något sätt är väl kanonmat för ett 30 år gammalt stridsfordon såvida de inte har med sig moderna pansarvärnsrobotar.

    Har vi ett regelrätt invasionshot idag? Vad är det för hot vi ska skydda oss emot egentligen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. - Ja, slitna och det finns problem med att få fram delar till så gamla grejer.
      - Förmodligen inte genomförbart.
      - Ja de kan moderniseras så att de i princip blir lika bra som nytillverkade. Om det finns pengar.
      - Nej, inte realistiskt.
      - Invasion = hela Sverige ockuperas? Nej. Invasion där en eller flera delar av Sverige "lånas" (Gotland, Skåna/Blekinge/Övre Norrland/Nedre Norrland, osv) för att uppnå andra mål. Ja.

      Radera
    2. Tack för svar.

      Skulle det funka att t.ex. 3d-printa fram ersättningsdelar till gamla grejor? Det skulle vara intressant med en sådan utredning. Porsche använder ju 3D-printing för att skriva ut reservdelar till gamla bilar.

      Varför är det inte realistiskt att använda äldre fordon som hemvärns- och bevakningsfordon? Jag tänker mig att det är nog många hemvärnsmän som skulle kunna tänka sig att ha ett Stridsfordon 90 hemma i ladan. Det kan ju vara användbart om man behöver dra upp en bil ur diket, eller röja snö med.

      När det gäller förmågeökning så kan man ju t.ex. titta på vad USA gör med hypervelocityprojektiler. Gamla kanoner får ny ammunition som gör att de kan skjuta styrbara projektiler med betydligt längre räckvidd än tidigare ammunition.

      https://www.baesystems.com/en/product/hyper-velocity-projectile-hvp

      Radera
    3. Frågan är väl vad det kostar att köra med ett strf 90 och vad det kostar att hålla det i körbart skick?

      Radera
    4. "hot vi ska skydda oss emot egentligen?" EU diktaturen som ligger och jäser i Bryssel samt Ryssen.

      Radera
    5. Det strategiska överfallet är hotet vi måste skydda oss emot, den klassiska uppladdningen skulle aldrig fungera för Ryssarna för då hinner NATO få alla änder på rad och deras lokala överlägsenhet skulle försvinna.

      Strf90 tillverkas fortfarande så kostnaderna kommer knappast att springa iväg.

      Radera
    6. Elektroniken är ju bra gammal i dessa vagnar nu. Kan inte vara för många företag som äräintresserade av att producera så gamla chip längre.

      Radera
  5. Nu har ju dom flesta partier i Riksdagen enats om att 2% målet ska nås innom 10 år.
    Ifall detta skulle infrias så ger det betydligt mer pengar än det som diskuteras här även om politikerna fulräknar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det håller inte mot procentmålet för https://goo.gl/R7VPDi vi behöver bli fler för att råd med ett bra försvar.

      Radera
    2. Bla bla ba invandring bla bla bla !

      Radera
  6. Kan vi prata lite om det här otyget att summera en massa år för att få fram en "cool siffra" på bästa kvällstidningsmanér? Hur många av oss gör så i dagligt tal? "Hyran på min lägenhet är 1,5 miljoner till 2030."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med, det är ett otyg! Alla satsningar summeras så de skall se stora ut, märkligt nog summerar man aldrig skattehöjningar! Och sedan så bortser man från helt naturliga kostnadsökningar över perioden så satsningarna blir ofta i stort sett ingenting värda realt.

      Radera
  7. LOL
    Ryssarna lägger 5,3% av BNP på försvaret vilket ger 69 Miljarder dollar.
    Skulle vi lägga 5,3% av BNP på försvaret så skulle vi komma upp i 40% av Rysslands budget eller 28.1 miljarder.

    Snaka om att ha en skitekonomi.
    Vad är det för stolpskott som styr där borta egentligen !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stolpskotten kan skicka iväg kärnvapenbärande robotar mot oss.
      Vi har inget att sätta emot.

      Radera
    2. Intressant argumentation.
      "Vi är ett U-land men vi kan åtminstone kärnvapenbomba halva Jordklotet"

      Tänka sig att det finns folk med Nordkorea som förebild !

      Radera
    3. Du kan inte bara jämföra pengar rakt av. Du måste även titta på vad du får för pengarna. Hur mycket kostar en rysk kapten, i ett år. Vad kostar ett pansarskyttefordon. Vad kostar en ingenjör, som utvecklar nya flygplan. Vad betalar ryska flygvapnet för en su-35a? Den lär vara betydligt billigare för dom. Än vad dom offereras för vid export.

      Ryssland får nog betydligt mer, för sina pengar. Än vad Sverige skulle få, med samma budget som dom.

      Radera
    4. Var inte så säker, mycket av deras utrustning är bara moderniserad kalla krigs utrustning.
      Helt nya materiel har dom haft stora problem med.

      Dom är ett före detta imperium på dekis. Titta hur Storbritannien hade det på 60-talet många vapenprogram som fick avbrytas då man inte hade resurserna längre och försök att spara pengar ledde till dumsnåla lösningar.

      Radera
    5. Nu har väl ryssarna iofs spottat ut, en hel del ny och "modernare" materiel under några år. Svårt att veta kvaliteten bara. Men det är ju inget snack om att dom faktiskt utvecklar, och producerar ny matriel.
      Nya stridsfordon, nya fartyg, nya robotar, nya ubåtar, nya flygplan mm. Men numerären på beställningarna, är ju svår att veta. Då Ryssland inte är ett öppet land, som Sverige. Det är väl med amerikanska mått mätt, inga stora leveranser hittills. Men det rör sig ändå om enormt mycket, jämfört med Sveriges lilla depåer av materiel.

      Radera
  8. Det borde varit en självklarhet att Visbykorvetterna fått robotluftvärn redan från början , har aldrig förstått varför dom prioriterade bort dom.

    SvaraRadera
  9. Hittade ett fel i utredningen på sidan 96.
    Där påstår utredningen att Taktiska kärnvapen har mindre sprängkraft än Atombomberna som fälldes under andra världskriget. Det är få vapen som ens kan ställas ned till en styrka under 21Kt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja. De amerikanska kan väl oftast skruvas ner till bara något enstaka kiloton. B61 som är det som finns i de amerikanska taktiska bomberna går att skruva ner till 0.3 kiloton.

      På ryska sidan är det kanske lite annorlunda.

      Radera
    2. B61 är ju det enda västliga Taktiska Kärnvapnet.
      Men samtidigt går det ju att ställa upp B61 till 170 Kiloton.

      Dom enda systemen som permanent låg under 21 Kiloton var ju Artillerigranater.
      Och Sjunkbomber förstås.

      Radera
  10. Trots att allt går så bra i den humanitära stormakten
    https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/underskotten-vaxer-i-valfarden-20720

    Skattehöjningar eller nedskärningar... försvaret lär få vänta

    SvaraRadera
  11. " Att hålla alla hamnar och farleder fria från minor skulle kräva
    omfattande minröjningsresurser. Utredningen anser att detta blir för
    resurskrävande och att dimensioneringen av sjöminröjningsförmå-
    gan i stället bör utgå från marinens behov samt från möjligheterna
    att kunna skydda viss civil sjöfart."

    Gissar att man pratar Göteborg här, och eventuellt den nya Containerhamnen i Norvik eftersom den ligger i Marinens basområde vid Muskö.

    Men järnvägsnätet kommer definitivt bli överbelastat

    SvaraRadera
  12. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svärjevän får frågan att handla om invandring. Vem är förvånad.

      Radera
    2. Raderar din kommentar för att inte hålla sig till ämnet.

      Radera
    3. Det finns en poäng i att det finns utgifter som inte fanns förr som gör det osannolikt att försvarsutgifterna uppnår 2% av BNP. Det är kopplat till både integrationsproblematiken, globalisering och demografisk utveckling. Slänger vi på lite peak energy i samma veva och lite kreditförluster (inte bara Sverige som är dopat på lån) så...

      Radera
    4. I jämlikhetens namn. Hoppas jag att du raderar, eventuella väänesuela vänners kommentarer också?

      Radera
  13. I slutet på sidan 128 föreslås att samtliga Archer pjäser tas i bruk i Tre bataljoner. Vilket skulle betyda att vi går från 12 till 16 pjäser per Bataljon.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tolkar det som att de extra 24 ska delas ut på 3 bataljoner, inte samtliga 48.

      Radera
  14. Det sägs inte rakt ut men det känns som att man gör skillnad på Manöverbataljoner och övriga förband. Dvs om man sätter upp Brigadluftvärnskompanier så är inte det en utökning utan en brist som åtgärdas för att förband ska kunna fungera som det är tänkt.

    SvaraRadera
  15. Skulle det tära för mycket på Försvarets svångrem(om vi utgår från en hypotetisk försvars-budget på 2% av BNP) om man återupplivar Pansarvärnsrobot Bill?

    SvaraRadera
  16. Rösta på det partiet som vill satsa mest på försvaret 2018!

    SvaraRadera