Cornucopia?

Aktuellt

Ny e-novell/ljudbok: Valet av Lars Wilderäng - Berget och Oscar nu också som ljudbok

Midsommarhelgen är nu räddad där du kurar under din varma filt eller gömmer dig under regnkläderna. Nu finns min nya e-novell, den säkerhets...

2018-02-23 10:36

Försvarsmaktens perspektivstudie: 120 000 man år 2035

Försvarsmakten presenterade idag sin perspektivstudie för hur svenskt försvar ska utvecklas till år 2035 för att kunna möta hotet från Ryssland. Bland annat ska numerären nästan trefaldigas till 120 000 man främst via värnplikt, man ska ha fyra brigader, återupprätta 21 lokalförsvarsbataljoner utöver hemvärnet, tre sjöstridsflottiljer med 24 ytstridsfartyg och 18 fartyg för minröjning, fyra amfibiebataljoner, sex ubåtar i två ubåtsdivisioner, samt åtta stridsflygsdivisioner med 120 flygplan.
Arkivbild.
Sverige behöver alltså upprusta kraftigt och till år 2035 återigen kunna försvara landet på allvar.

Perspektivstudien (PDF) föreslår bland annat tre mekaniserade brigader, samt den fjärde lättare motoriserade Mälardalsbrigaden. Därtill ska en full mekaniserad stridsgrupp finnas på Gotland, inklusive artilleri, fler jägarbataljoner ska sättas upp och 21 militärregionskyttebataljoner ska sättas upp för lokalförsvar utöver hemvärnet. Militärregionerna ska alltså få 21 bataljoner av sk avsättningsförband att disponera lokalt likt under gamla invasionsförsvaret. Med avsättning avses att personal som rullas bort från den övriga organisationen pga ålder istället flyttas över till lokalförsvar. Lokalförsvarsskytte fyller en annan funktion än hemvärn, en funktion som helt lades ner i samband med den strategiska blackouten under regeringen Göran Persson (s) 2004.

Marinen ska utökas till tre sjöstridsflottiljer om totalt 24 ytstridsfartyg och 18 minröjare. En av dessa flottiljer ska baseras på Västkusten. Man behöver sex ubåtar i två divisioner, som också ska kunna baseras på flera platser och i praktiken ska man skaffa en hel amfibiebrigad, vilket blir en femte brigad, även om den bara organiseras som bataljoner och gemensam ledning.

Flyget ska utökas från dagens sex stridsflygsdivisioner till åtta och totalt 120 stridsflygplan.

Även hemvärnet ska utökas från 21 700 till 26 000 man.

Idag består Försvarsmakten, inklusive hemvärnet, av 54 000 man. Organisation FMS 35 ska omfatta 118 600 man. Antalet fast anställda soldater ska dubblas från 6 700 till 13 200, så även omedelbart gripbara förband ska dubblas mot idag, trots kraftigt utökad värnplikt.

Detta kommer kosta - närmare bestämt 115 miljarder (drygt 2.5% av BNP) om året mot dagens dryga 45 (ca 1%) - men skulle leverera ett trovärdigt svenskt försvar, som kan försvara landet över hela dess yta. Huruvida politikerna vill lyssna är en annan fråga.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så lång blogginlägget är publicerat.

69 kommentarer:

  1. Rena jackpotten om det här röstas igenom av riksdagen , hänger på att dom försvarsvänliga partierna går framåt i valet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du menar V, Mp ,Fi, M o C?

      Radera
    2. Lägg den rödgröna minoritetsregeringens politiska vilja, Wahlbergs försvarsmaterielutredning och rådande personalförsörjningsrealiteter ovanpå denna önskelista - och det återstår inte mycket mer än en tumme.

      Försvarsmakten - möter varje hot och klarar vare utmaning...

      Radera
  2. MP och F! kommer att skrika högt bakut i falsett !!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ropa inte smör innan du tappat pengarna.

      Radera
  3. Det är väl självskrivet att det är bättre för staten att lägga pengar på försvar än andra saker, speciellt om mycket pengar ska skickas till USA som betalning för vapen. :-)

    SvaraRadera
  4. Det intressanta i kråksången är tidshorisonten.
    Det tog endast ett fåtal år (4-8) för Persson och Centern att skrota försvaret. Nu tar det 20 år att bygga upp...

    Sen tror jag fortfarande inte på värnplikt eller "lokalförsvarsförband".

    Hursomhelst så kommer inte regeringarna att skjuta till pengar för detta så det är ganska meningslöst att ens spekulera om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, men det gamla försvaret som skrotades, var det något att ha?

      Köttväggar, gamla vapen osv?

      Det som nu är aktuellt att köpa in är ju helt nya system. Hade inte det gamla skrotats av hade det legat kvar som ballast och kostat pengar, men främst som en mental barriär.
      Nu börjar man på nästan vitt papper och kan anpassa efter verkliga behov.

      Om försvaret får resurser dvs.

      Radera
    2. Menar inte att allt gammalt skulle vara kvar. Dock för att ha ett försvar på den nivå som föreslås behövs betydligt större kostym när det gäller exempelvis förbandsplatser.

      Som sagt är jag anhängare av ett yrkesförsvar och övertygad om att man kan uppnå ett bättre försvar med betydligt högre numerär och kapacitet än idag om man ger rätt incitamentstruktur/betalt.

      Vad som hade behövts var att regeringen efter kalla kriget var framsynt nog att inse att köttvägg inte var det som behövdes utan att förstå att man behöver ha en tillräcklig omfattning med manöverförband och logistik för detta snarare än "insatsförsvaret" vilket tolkades som "inga manöverförband utan bara enstaka bataljoner som ska kunna sättas in i en struktur" (tyvärr betydde insats inte att de skulle kunna sättas in)

      Men som sagt oavsett så tar det 20 år från nu vilket är 10 år efter den strategiska black-outen borde tagit slut och alltså klara 30 år efter att black-outen borde försvunnit.

      Bara för några år sedan var det exempelvis tal om att lägga ner Ärna flygfält vilket skulle tagit bort flygvapnets sista baseringsmöjlighet i mälardalen och den flygbas som aldrig borde förlorat sina divisioner.

      Eller det faktum att staten skänkt bort mängder med övningsområden till kommuner (ofta bebygda med köpcenter verkar det som) vilka kommer behöva kompletteras och att man hade haft lättare att ha kompetent befäl som faktiskt fått leda strid om man gjort övergången på ett bra sätt.

      Radera
    3. Sant. Istället för att lägga ner allt kunde man reviderat behoven.

      Uppenbarligen finns det ju tex behov av vägbaser för utstationering för flyget då våra fyra flygbaser är lätta mål.

      Samt alla förråd som skulle hållit landet igång och svälten borta, ialla fall de första månaderna.
      Inte direkt militärt, men nödvändigt som resurs.

      Radera
    4. Vi har inte fyra flygbaser... Vi har två basbataljoner alltså i praktiken endast 2 flygbaser.
      Sen tror inte jag på vägbassystemet i verkligheten. Inte ens "bas90" använde vägbaser, det var endast sidobanor som var väg bana helge som var den enda man kunde agera från oavsett väder, var fast anlagd.
      Har för mig att vi inte ens hade mer än 4 stridsflygdivisioner fram till för något år sedan då vi återorganiserade träningsdivisionerna på såtenäs.

      Förråd håller jag med om samt att man aldrig borde släppt kraven på skyddsrum.

      Radera
    5. Alla banor inklusive kortbanorna användes och man övade mycket på kortbanorna som bara var 800m. Sedan är det självklart att den längsta och bredaste banan är den som klarar mest snöstorm innan det blir helt omöjligt att flyga pga väder. Bas 90 med basbataljon 85 hade varit utmärkt att ha många av idag, då hade vi nu behövt förnya en del fordon, kommunikationsutrustning och helt nytt luftvärn samt fylla på med mer vapen för flygplanen.

      Radera
    6. Du hade inte instrumentlandningsutrustning på annat än huvudbanan på de flesta av baserna. Går säkert att lösa på något sätt men ändå.

      Radera
    7. När den stora idiotin avbröt nästan allt tittades det på mobila landningshjälpmedel.

      Radera
    8. Två flygbaser utan basskydd - det tar inte många minuter att slå ut dessa försvarslösa flottiljer.

      Radera
  5. Lite OT men...
    Även Tyskland har problem med sitt försvar...
    För lite personal och för lite material som går att använda...

    http://www.bbc.com/news/world-europe-43134896

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gäller nog stora delar av väst-europa.
      Holländarna har väl tom avskaffat stridsvagnar och tror Belgien var på väg att helt skrota sitt flygvapen för några år sedan.

      Radera
    2. Fast Belgien kan nog motivera att det är bättre att de satsar sina resurser på ett eller få områden och samarbetar med sina Nato grannar.

      Radera
    3. Om de satsade på något annat vilket jag inte tror de har gjort.

      Radera
    4. Finland köpte visst Hollands stridsvagnar...

      https://www.defmin.fi/sv/aktuellt/pressmeddelanden/2014/forsvarsmakten_skaffar_stridsvagn_leopard_2a6_fran_holland.5737.news

      Radera
    5. För stridsvagns-MÖP:en !

      http://www.ointres.se/projekt_stridsvagn_ny.htm

      Radera
  6. Låt oss hoppas att Wallström under tiden inte lyckas sabba relationen till jänkarna och det möjliga nukis-paraplyet det emellanåt sägs att vi finns under.

    Om det inte finns svar på taktiska nukleära insatser och ingen kommer till vårt stöd i övrigt, så får vi öka på budgeten riktigt rejält.

    SvaraRadera
  7. Helt orealistiskt. Utrustning till 120000 man, fordon, vapen och utbildnings regementen kostar lika mycket som invandringen ca 200 miljarder. Vi ska väl inte ha 50000 man på cykel som 80talet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Källa på de kostnaderna?

      Radera
    2. Det här funkar inte. Vi kan inte ställa grupp mot grupp.

      Radera
    3. Politik är att prioritera - och då ställs ofta grupp mot grupp. Tätortsbor mot landsbygd, ung mot gammal, frisk mot sjuk, rik mot fattig. Blunda inte för den läbbiga verkligheten!

      Radera
    4. Det är fult att ställa grupp emot grupp - Allt åt alla är mycket finare!

      Radera
    5. Fast det finaste som finns är ändå fakta (undantaget alkohol förstås). Men var är den?

      Radera
    6. Det jag menar är att med så mycket pengar till försvaret kan ju några skäggbarn bli lidande. Så kan man inte göra.

      Radera
  8. Om 2%-målet förverkligas efter hand räcker det till ganska mycket över en 15 år-period. År 1975 låg försvarskostnadernas andel av BNP på 3,1% och så sent som år 2003 på 2,3% - och inte fungerade samhället sämre då än nu? Problemet är den politiska viljan och dess uthållighet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, nu tar du väl i?

      3,1% 1975 mycket riktigt, men 2003 var vi nere på hälften -- 1,6%. Nu är vi nere på 1,1% men det kommer en långsam vändning då en stor majoritet kommer rusta upp försvaret.

      Försvarets andel av BNP

      Sen är det omöjligt att öka _alltför snabbt_, det måste ökas i rimlig takt för att organisationen ska kunna växa utan att spricka.

      Radera
    2. 1975 hade försvaret börjat förfalla rejält på grund av underfinansiering. Nedgången startade i slutet av 60-talet när Palme ville ha pengarna till annat och försvarsledningen vägrade att minska kostymen utan hoppades på att anslagen skulle öka i framtiden.

      Egentligen så har Sveriges försvar varit helt felaktigt de senaste 100 åren, att man skulle göra rätt nu är inget man vågar hoppas på.

      Radera
    3. Stora problemet dök upp när man tog bort bnp-kopplingen och kompensationen för ökning av kostnader av materiel.

      Radera
    4. Låt oss helt enkelt enas om att rampa upp mot 2% så ska det förhoppningsvis ordna sig -- det kan man nog hitta en riksdagsmajoritet till. Sossarna kommer kanske aldrig vara i närheten av egen majoritet, och med lite tur har vi nytt läge efter valet 2018 där en svag regering tvingas till breda överenskommelser om energi, bostad, försvar och polis.

      Vi har ju som tur var sluppit militära konflikter för Sveriges del, så nu när läget försämras får vi göra det bästa av situationen.

      Radera
    5. Högst osannolikt att Sossarna kommer gå med på det.
      Inte ens borgerliga partier vågar ju stå för det på riktigt. Då skulle de fyra partierna gå ut och säga det att de kommer höja budgeten rejält mycket snabbare än de sagt tidigare.

      Historik:
      https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsvarsbeslutet_1968

      Radera
    6. Men det är dumt att höja för snabbt, det är inte så försvarsmakten fungerar. Det tar tid att få fram personal och materiel och inget man kan stampa fram.

      Radera
    7. Så är det förvisso men tror att man kan ha en betydligt högre takt än den som är satt nu. 2% borde nås inom en 5 års period och om man inte ha personal så bör man kunna använda pengarna till nödvändig modernisering eventuellt inklusive förbättring av övningsområden (så att vi har fler och bättre övningsfält för manöverförband)
      Det skulle exempelvis gå snabbt att höja lönerna för de anställda för att bibehålla personalen och öka attraktiviteten för nyrekrytering (det är dessutom relativt billigt, räknade tidigare fram till att det inkl arbetsgivaravgifter skulle kosta ca 800 miljoner/år att höja lönerna för alla anställda till en mer anständig nivå, vilket skulle gå snabbt och göra mycket nytta)

      Radera
    8. Och så kan man ju låta bli att ta tillbaka oanvända pengar till statsbudgeten, på det viset går det att spara ihop till framtida kostsamma investeringar. Idiotin att man varje år måste handla upp budgeten för annars fryser pengarna inne fattar jag inte vem som kommit på.

      Radera
    9. Också ett vettigt sätt att kunna göra inköp som är mindre kostsamma och kunna ha en högre moderniseringstakt/inköp av avancerad ammunition så man inte får brist osv.

      Radera
    10. Joakim P: Sorry, fel av mig! "A senior moment".

      Radera
  9. Sverigedemokraterna har föreslagit ungefär det här i riksdagen i flera år, inklusive finansiering. Kul att tidsandan börjar komma ikapp!

    SvaraRadera
  10. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  11. Är nyfiken på om det blir 4 brigader just för att man har problem att växa mer.
    Dvs P4 I19/P5 P7 och Livgardet får sätta upp var sin brigad.

    4 brigader är ju fortfarande för lite, vi borde åtminstone kunna slänga in en fördelning i huvudanfallsriktningen utan att dränera resten av landet på brigader.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eh, va?

      Nej, det går inte att växa hur fort som helst.

      Vad ska du ha en brigad till i "resten av landet"? 21 lokalförsvarsbataljoner motsvarar fyra defensiva skyttebrigader och kan övervaka de delar av landet där fienden inte finns. Fyra brigader ger en brigad + en fördelning. Dessutom har vi i numerär enligt studien även motsvarande en hel amfibiebrigad, dvs fem brigader, även om amfibiebataljonerna uppträder i gränssnittet land-sjö. Sedan är det även en stridsgrupp på Gotland.

      Radera
    2. Om man nu antar att lokalförsvarsbataljonerna är jämnt fördelade blir det ju nästan så att varje militärregion kommer att organisera en mindre fördelning. (Jag snabbläste igenom rapporten, stod det någonstans vilken utrustningsnivå de ville ha på lokalförsvarsbataljonerna?)

      Radera
    3. Står inte. Däremot ska det också sättas upp luftvärnsbataljoner för bland annat flygbaserna.

      Jag skulle gissa att man avser att flytta över gammal utrustning till MR-skyttebataljonerna ("lokalförsvarsbataljonerna"). När AK-5 byts ut mot HK 416 eller 433, så åker AK-5 över till lokalförsvarsbataljonerna etc. Moderniseringen av mtrl gör att gammalt mtrl kan mobförrådställas åt dessa bataljoner.

      Öht är MR-skyttebat En Bra Idé (tm). När man tas ur fältorganisationen efter 8-10 år så kastas inte kompetens och manskap bort, utan flyttas till MR-bat, där de kan vara krigsplacerade i ytterligare 10 år. För en mycket billig penning ökar försvarsförmågan avsevärt när utrustning ändå ska bytas ut.

      Radera
    4. Man måste ju ha en reserv, lokalförsvarsbataljonerna kan ju knappast anfalla om det händer något. Brigaderna är vårat anfallsförband.

      Tror du verkligen att vi kommer ha så bra underrättelser att vi med 100% säkerhet kan binda samtliga brigader.

      Jag är orolig för Scenarier som skedde 1944 på Karelska näset där finnarna hade så små reserver att man måste väga dess insatser på guldvåg.
      Detta vägande tog dock så lång tid att Ryssarna han bryta igenom fronten innan högkvarteret bestämt sig.

      Radera
    5. En fördelning på anfall (fördelningsstab- och fördelningsförband - "division" i studien ska sättas upp) och två brigader i reserv (kom ihåg fem via amfibie). Man kan alltid önska mer. Förslaget kostar 115 miljarder, eller grovt gissat 2.5% av BNP

      Radera
    6. Nåja det är ju så mycket annat som blir bättre så man ska väl inte klaga för mycket.
      Brigadernas komponenter kommer ju åtminstone inte vara spridda över hela landet utan bara halva :D

      Radera
    7. Fast 115miljarder är väl "bara" 2,5% av BNP om det ska betalas av på 1 år. Förslaget i denna skrift är ju 17 år framåt. (Har du räknat 115 som 3 mekbrigader á 30 miljarder och ca samma för fördelningsförbanden (som väl motsvarar en brigad?).

      Egentligen Så tycker jag att En brigad per militärregion med lokalförsvarsförband på 17 år är lite låg ambition. Om man tillämpar den metod du använder för att skicka personal och utrustning bakåt i organisationen borde varje MR istället kunna organisera en 3 brigaders division. (Jag är ju inte lika stor fan av NATO som Cornu men om både Finland och Sverige vore medlemmar kanske det skulle gå att värva finska officerare)

      Radera
    8. 115 är per år i dagens kostnadsläge. År 2035 är det kanske 170 miljarder, men då har BNP också växt ännu mer (pga BNP är realt). Landar snarare runt 2% av BNP givet evig ekonomisk tillväxt.

      Radera
    9. OK, nu såg jag var 115miljarder kom ifrån, sammanfattningen :-) Men med det i sinne så undrar jag om det inte vore bättre med att varje MR organiserar en lite division om 2 brigader +fördelningsfunktione där 1.a brigaden är 1/3-2/3 är värvad och resten kader/vpl och den andra brigaden är av samma typ men reserver. När man blivit för gammal för 2.a brigaden få man fudera på om man ska organisera en personalreserv eller lokalförsvar.

      Radera
  12. Gillar inte att man sätter GSS/P och GSS/T i samma kolumn när man illustrerar en framtida organisation på sidan 61.
    Det är en rejäl skillnad !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vari ligger den rejäla skillnaden?

      Radera
  13. Om det nu bara är ryssland som är den ända troliga angriparen, varför då inte bara införskaffa ett par B-2 bombplan med tillhörande kärnvapen. Vid ett angrepp ödelägger vi st petersburg och moskva. Borde få en viss avskräckande effekt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kärnvapen är den mest effektiva försvaret mot en konventionell fiende

      Radera
  14. En årsbudget kommer det att bella för att få rätsida på vårt försvar, alltså 1000 miljarder fram till 2030! Och då är stridshelikoptrarna inräknade samt nya fregatter så att hkpt 14 har någonstans att landa på ute till havs! Eller om vi byter till seahawks!

    SvaraRadera
  15. 4 brigader 2035? Någon som tror på svamlet? En gång i tiden hade vi ett rikigt försvar med 35 brigader. Vart går pengarna idag?
    https://www.svd.se/0-fran-31-brigader-till-en

    SvaraRadera
    Svar
    1. Din begripliga nostalgi går då tillbaka till 1960-talet då det var IB59 och PB58 som gällde, med cykelinfanteri. I bästa fall IB66 och PB63. De 3% av BNP vi lade ner på försvaret då går till socialt, etniskt och genusmässigt lovvärda ändamål i s f till maskulin aggressionsutlevnad. :-)

      Radera
    2. Uthålligt krig mot en kvalificerad motståndare kräver numerär. Brigader måste avlösas, personal roteras. Med en enda brigad kan man inte göra någonting, faktiskt räcker resurserna bara några veckor....

      Radera
  16. Vi var så väldigt många som haft tunga befattningar inom brigadförsvaret och läst vår historia som sade att nedläggningarna under 5 brigader var för mycket och att luftvärnet alltid varit för svagt samt generellt pansarskydd, individuellt kroppsskydd samt mörkerutrustningen var för begränsad. Redan på 90-talet sade vi detta. Vad fan var det då för inkompetenta personer som lade ned allt nu när det visar sig att vi måste bygga upp det igen. Kortsiktiga, dåligt pålästa, idiotiska populister !!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är riktigt besviken faktiskt.

      Radera
    2. Tja, jag brukade tycka att du tog i förr när du sa 5 mekbrigader, men nu kan jag nästan tycka att du tar i lite i underkant. Om man har 2,5% av BNP i 17 år och anser att man kan växa t.ex. flottan till 4 ytstridsfartyg till 24 och 18 minröjarfartyg så borde man kunna åstadkomma mer för arméen. Om man jämför de siffror som presenterades i den andra utredningen i förra veckan där man föreslår att använda materialen längre så undrar jag om det är att man vill ha 4 brigader top-of-the-line istf fler tillräckligt bra (Och med detta menar jag inte de uderfinansierade brigader som fanns under 70- och 80-tal)

      Radera
    3. Tack :-) Nu måste allt sättas i relation med motståndarens resurser. Men för att ett land som Sverige skall sägas ha ett försvar är ett minimum 5 mekbrigader, och till det ett antal lätta fristående bataljoner. Ny teknik med drönare och slutfasstyrda raketer/artillerigranater gör att lättare förband kan fördröja tungt pansar på ett annat sätt än på 90-talet. Så fördröjning kräver inte brigad idag förrän man bestämt sig för vart avvärjningen skall ske. Tex har vi ett Hemvärn som kan uppgraderas med moderna metoder - och själva distansstriden med drönare och slutfasstyrd ammunition görs av fd yrkesoff under HV-flagg. Så många generaler än inblandade men så lite fantasi finns det i systemet just nu. Men det viktigaste nu är att FMV inte får härja fritt utan att vi lär oss av Finland så vi får pang för pengarna - fokusera på MilCOTS som sen uppgraderas av nationella eller finska företag kan vara lösningen. Först tillräcklig numerär med motiverade människor, sen hyfsat bra utrustning. Vi lekte utan pansar hela 80 och 90-talet utan att förstå vad det skulle innebära i priset av blod. Samtidigt skickade vi ut FN-trupp som hade det senaste inom mörkerutrustning och pansarfordon. Vi måste bli ärligare mot oss själva.

      Radera