Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-01-23 15:56

Vindkraftutbyggnaden går mot noll i Sverige

Vindkraftsutbyggnaden går mot noll i Sverige, sannolikt på grund av låga elpriser. En enkel trendanalys av ökningstakten talar för detta, och inom tio år kommer befintliga kraftverk behöva börja bytas ut.
Installerad effekt vindkraft i Sverige 1997 - 2016, Megawatt. Källa: BP Statistical Review of World Energy


Under dagen har jag varit i vackra Umeå för att delta i en trendworkshop och hålla en föreläsning om trender åt ett energibolag. Därav lite glest med blogginlägg.

Trots till synes kraftig ökning av vindkraftskapaciteten i Sverige går faktiskt utbyggnadstrenden mot noll, i en typisk multipel S-trend. Att utbyggnadstakten är på väg ner mot noll syns tydligt när man analyserar förändringstakten, derivatan, på utbyggd kapacitet.
Procentuell ökning per år av installerad vindkraft i Sverige. I en S-trend faller förändringstakten mot noll, och en multipel S-trend har detta beteende upprepade gånger.
Vindkraftsutbyggnaden håller alltså på att stanna upp. Rimligtvis beror det på de låga elpriserna.

Då livslängden på vindkraftverk är begränsad, i kontrast mot t ex vattenkraftverksdammar givet underhåll, till cirka 20-25 år, och utbyggnaden av vindkraft tog fart på allvar i Sverige 2007, så kan vi vänta oss att i perioden 2027 - 2032 kommer befintliga verk skrotas. Nyproduktionskapaciteten av vindkraftverk kommer gå åt till att ersätta befintliga verk. 

Detta gäller även globalt och kommer göra att den globala utbyggnaden av vindkraft planar ut och nästan avtar helt i ungefär samma tidsintervall. 

Men redan nu upphör utbyggnaden och anpassningsbehovet av svensk kraftförsörjning till intermittent kraft kommer avta. Det fungerar idag och väldigt lite talar alltså för att vindkraftskapaciteten skulle vara ett problem för elsystemet.

I verkligheten växer inget till himlen, ej heller utbyggnaden av vindkraft vilket innebär att för svensk (och nordisk del) så är farhågorna om ett obalanserat kraftsystem överdrivna. Vi har gott om reglerkraft i form av vattenkraft i Norden, samt en stabil bas av baskraft via kärnkraften i Sverige och Finland. Vi kan alltså hantera nuvarande nivåer av vindkraft.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så lång blogginlägget är publicerat.

74 kommentarer:

  1. Så kan det gå när stora projekt stoppas. Tyskarna bygger i havet.

    SvaraRadera
  2. Oljan är på stadiga ben på väg upp och det kommer att slå igenom i elpriserna så en ny vindkraftboom är att vänta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Praktiskt taget noll el produceras i Europa med olja. Närmaste jag vet är litet i IT.

      Radera
  3. Men kärnkraften faller runt 2030-2040?

    Så antingen ersätts befintliga verk, vilket handlar om att byta alla roterande delar vilket är billigare än nyinstallation, eller så finns det andra energislag.

    Dock inte solel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut finns det andra kraftslag utom solel. Fosslikraft eller ny kärnkraft.

      Radera
    2. Industriuppgifter säger att Gen IV kärnkraftverk kommer kosta ungefär 1/3 per installerad MW av vad Gen 3+ kraftverken som byggs nu kostar. Eftersom det är väldigt preliminära siffror så ska dom tas med en rejäl mängd salt men att Gen IV blir mycket billigare än nuvarande verk är klart eftersom de fungerar efter andra principer vilket gör det möjligt att bygga billigare konstruktioner.

      Radera
    3. Mindre än vindkraft. Och så slipper man kostnaden för subventioner och för backupkraft . Fast med tillräckligt stora subventioner på vind blir den alltid allra mest lönsam förstås.

      Radera
    4. Glöm inte bort vattenkraften, som står för hälften av all elproduktion i Sverige. I Norge står den för 90%.

      Kärnkraften står för ”bara” 34% av svensk elproduktion (2015).

      Radera
    5. All mänsklig aktivitet sätter sina spår, men i valet bland alla alternativ: Bygg ut vattenkraften! Stora delar av Pite älv, hela Kalix och Torneå älvar är outbyggda. Forska på den minst miljöskadliga tekniken. Kraften kommer från norr!

      Radera
    6. @frihet: Vattenkraft och kärnkraft har lite olika uppgift.Kärnkraften som baskraft medan vattenkraften agerar reglerkraft.

      Radera
    7. Att generation IV verk blir mycket billigare kan man vara säker på eftersom de inte byggts något tidigare. Det är först när det första är byggt som priset kommer att gå upp :-)

      Radera
    8. Jo. Men solel kan ersätta en stor del av kärnkraften.

      Vattenkraften blir som enorma batterier åt solkraften.

      Digitalisering, fler batterilösningar, effektiva apparater, minskad transport, färre uppkopplade hus mot elnätet, smartare lösningar, varmare klimat och minskad konsumtion kommer dessutom att minska det framtida behovet av energi i Sverige.

      Radera
    9. Kan man inte montera generator på träningscyklar;)

      Radera
    10. Jomenvisst, på Södermalm. 🙂

      Radera
    11. Tänkte du fånga upp kraften i twitterstormarna?

      Radera
    12. Ja med Trump vid rodret så får vi ingen brist på twitter's format de närmaste åren...

      Radera
  4. Inte ens med nuvarande kraftiga understöd av skattemedel lönar sig vindkraften...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan ju göra som tidigare: Höja subventionerna så blir den lönsam igen. Eller höja skatten mer på vatten och kärn.

      Radera
    2. Kärnbränslehantering är inte gratis...
      ”Från början var SKB en litet bolag med några få anställda. I dag har bolaget vuxit till ungefär 400 anställda.

      Kostnaden för slutförvaret - så här långt

      Totalt beräknas slutförvaret kosta 123 miljarder kronor. Så här har SKB spenderat de 31 miljarderna som hittills använts:”

      https://www.nyteknik.se/energi/31-miljarder-branda-fore-start-6422851

      Någon ska betala för det i många år framöver. Det är bara att du öppnar upp plånboken, farfar.

      Radera
    3. Slutförvar av utmärkta råmaterial är en korkad typisk politisk centeride som ingen annan i världen använder.

      Radera
    4. Nja. Inget land har ju ännu kommit fram till någon bra lösning, men Finland och Sverige ligger långt framme i processen. Därför är andra länder intresserade av hur vi kommer att slutförvara vårt kärnbränsle.

      Att dumpa det i världshavet är nog inget vidare bra alternativ.

      Radera
    5. @40-talisten: Du borde ringa E.ON och berätta att de är fel ute. Arkona offshore wind project

      Radera
    6. Frihet: gör du likadant när du tankar bilen? Fyller tanken och kör två mil, sen tömmer du tanken på bensin (för slutförvaring) och fyller upp ny?

      Det är ju i praktiken det man föreslår när det gäller slutförvaring.

      Det rimliga är att man återvinner avfallet.

      Det har inte slagit dig att det kan vara en anledning till att inte hasta igenom processen? Det är ju hål i huvudet att gräva ner utmärkt energi...

      Radera
    7. Anonym;

      Skulle du tanka en Tesla med bensin bara för att du alltid tankat med bensin?

      Radera
  5. Tja, när pengarna tryter.....
    Låga elpriser och låga priser på elcertifikat.
    Ögnade igenom denna lite, ungefär den slutsatsen.
    https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/691ac44f-7cea-4db8-a0ea-7edadeb41d41/Rapport%20Finansiering%20inom%20svensk%20vindkraft%203%20juli%202017.pdf?a=false&guest=true

    SvaraRadera
  6. Även om systemet klarar en del intermittent kraft så kommer solkraften att öka på kravet att klara mer intermittent kraft.
    När man väl löst den delen så kanske vindkraften tar fart igen. Det är mycket som ska drivas med el i framtiden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan kanske lösa det genom att ha många LED-lampor som lyser på solpanelerna på natten och driva lamporna med vindkraft. Och när vinden inte blåser kan man ha solkraftdrivna fläktar som blåser på vidkraftverken.

      Radera
    2. Åhå ännu en tvivlare.
      Givet att produktion av sol-el blir tillräckligt billigt (vi är på god väg) så kommer det att skapas användning av den elproduktionen.

      Se gärna denna som en start för lite mer funderingar
      https://www.svtplay.se/video/14034616/fossilbranschens-sista-strid/dokument-utifran-fossilbranschens-sista-strid-fossilbranschens-sista-strid

      Radera
    3. Tror också att om solelen blir tillräckligt billig så blir den billigast när det är mycket sol.

      Radera
    4. Livs farfar;

      Ja, men precis.

      Och när solen lyser på dina solfångare och solpaneler så värmer du allt du kan och laddar du upp allt som har ett batteri. Det är väl lätt ordnat med ett smart-hem-system, sensorer och lite kreativitet.

      Du kan även värma upp (vinter) /kyla ner (sommar) villan några grader extra när du får helt gratis el från solen. För att låta den sjunka någon grad när du inte har sol.

      Låt solelen styra innertemperaturen några grader hit och dit. Du kan även värma på varmvatten, du kan se till att kyla ner din kyl och frys, ladda gräsklippare, ladda elverktygen, telefonen, bärbar dator, ficklampa, led-lampor med inbyggda batterier, ladda el-bil, ladda el-cykel (som kanske gör att du sen låter bilen stå), mm. Och på kvällen när solelen inte längre ger lika mycket så bryts strömmen och går över till batteridrift. Men du märker knappt något på flera timmar trots att huset går på sparlåga tills solen visar sig igen. Huset är välisolerat och dina fönster är välplacerade. Du märker att ditt behov inte är så mycket större än vad solen kan ge.

      Det behöver inte vara så svårt. Kombinera flera lösningar och problemet är löst.

      Radera
    5. Wallenbergargarna har lösningen: www.smartpowergeneration.com
      Flexibla kraftverk som kan startas på nån sekund då viden slutar blåsa och solen går i moln. Kan köras på naturgas(LNG), biogas, bio- eller fossilolja eller vad som nu råkar finnas.

      Radera
    6. Hur stort batteri behöver du för att klara dig november till mars?
      5000kWh? En teslawall på 6kwh kostar 30 papp. Do the math.

      Solel är och kommer alltid vara ett energitillskott som minskar användandet av andra energislag, men inte ersätter dem. Ex fossilel, vattenkraft mm.

      Radera
    7. Richard;

      Du är en insnöad bakåtsträvare. Tänk lite utanför boxen.

      Radera
    8. Mitt husbehov ligger på cirka 6-7000 kWh per år. Behöver inte ett stort batteri för att klara mig till mars. Sanningen är att jag kan stänga av elen fram till mars och ändå klara mig bra om det så skulle behövas.

      Radera
    9. @Rickard Ohlin: Du glömde vindkraft som ofta är ett bra komplement till solel. Direkt från Simris

      Radera
    10. @Frihet: tyvärr hör du till en minoritet som är beredd att klara dig utan el i långa perioder. Dessutom behövs elen också för annat än privathushåll. Faktum är att vi alltid behöver 100% reservkraft för installerad sol och el. Denna intermittenta/reservkraft behöver inte köras så mycket som dagens baskraft (främst kärnkraft och kol) och nettot blir därför bättre för miljön.

      Radera
    11. Anders - nej vi behöver inte 100% reservkraft för att täcka upp sol. Energianvändningen är högre dagtid och därför matchar solel den högre energianvändningen dagtid.

      Radera
    12. Jan 2017 svarade sol och el för 3% av elproduktionen i Tyskland. Facit av Den Stora Omställningen.

      Radera
    13. Anders; Farfar;

      Vi tar ett exempel. Jag hade en fönsterlampa med en 40W glödlampa som tidigare stod på nästan dygnet runt om ingen släckte den. Den drog alltså 960 W per dygn under den mörkaste årstiden (då solel ger mindre). Bytte efter lite insikter ut den mot en 0,9W LED-lampa. Det minskade ner förbrukningen till 21,6 W per dygn under den mörka årstiden. Dessutom satte jag senare in ett smarta hem system som knäppte av lampan automatiskt nattetid. Det drog 0,2 W efter att det var avstängt. 0,2W x 24 = 4,8W + 0,9 x ca 10 h/dygn (5 timmar morgon / 5 timmar kväll) = 9 W/dygn (vinter). Summa: 13,8 W per dygn för att ha en belysning i ett fönster. En skillnad med 946 W per dygn. Cirka 98% skillnad - vintertid på denna tidigare energikrävande fönsterlampa.

      3% av solel är därmed inte så dumt.

      Under åren har jag dragit ner allt i huset på ungefär samma sätt som med lampan. Vi har infört ett LEAN-tänk även hemma, där vi standardiserat mycket. Ingenting står på standby med mer än max 0,5 W. Då knäpps det av när det inte används - automatiskt. Värmen regleras efter behov och använder kanske 1/8 av vad den gjorde med tidigare ägare.

      Omställning är inte enbart att producera mer el. Det är att använda den smartare, mer effektivt och att använda el efter när det produceras ett överskott av el.

      Idag är det el-överskott nattetid. Det är väl rätt onödigt?

      Radera
    14. För att förstora upp betydelsen:

      I januari drog fönsterlampan alltså cirka 30 kWh tidigare. Nu drar den knappt 0,4 kWh.

      Gör om detta till allt och överall. Öka solel och vindkraft. Använd vattenkraften. Komplettera med batterier.

      Var finns behovet av flera nya dyra och osäkra kärnkraftverk?

      Vem ska behöva betala för ditt slöseri - du själv eller alla vi andra?

      Radera
    15. Hans B: visst 100% är att överdriva lite, men poängen är att kraftkällor som sol och vind har denna nackdel. Dels måste i princip hela effekten kunna produceras med andra källor (vilket gör att vi inte kan ersätta dessa med sol och vind). Dels så begränsas installerad effekt av att man bör kunna få avsättning för elen som produceras.

      Detta sammantaget gör att det blir en gräns för hur mycket sol- och vindkraft man kan ha och det att vi närmar oss den gränsen kan vara en anledning till att utbyggnadstakten sjunker. Behöver alltså inte alls ha med elpriset att göra...

      Radera
    16. Anonym;

      Behovet av elproduktion minskar. Det sjunker! Det verkar svårt att förstå detta.

      Men fabriker i Sverige producerar mindre. Maskinerna (ex. inom den energikrävande pappersindustrin) byts ut mot effektivare och ökat datoriserande för att inte industrier ska slås ut av utländsk konkurrens. Vi läser tidningar digitalt, vi har digitala foton, post skickas digital, mm.

      Fordonsindustrin runt om i världen räknar med minskad efterfrågan på nya fordon i framtiden och satsar mer på tjänster. Detsamma för Volvo och Scania.

      Butiker byter ut energikrävande frysar och kylar mot effektivare. De installerar solceller på taken (butiker är oftast öppna när det är ljust). Detsamma med kontorsföretag. Man erbjuder laddmöjligheter till el-bilar åt anställda- från sol-el. Man använder spillvärme effektivare. Och jag kan rabbla på i evigheter om detta.

      Om 10 år ser det inte längre ut som det gjorde för 10 år sedan. Samhället förändras.

      Radera
    17. Frihet: bortsett från att man kan ifrågasätta ditt påstående så ser jag faktiskt inte vad det har med saken att göra över huvud taget.

      Om det nu skulle vara så att elförbrukningen minskar så bidrar det ju inte på något sätt att marknaden för sol- och vindkraft ökar, snarare minskar.

      Radera
    18. Anonym;

      Tvärtom. Marknaden för sol- och vindkraft ökar givetvis om energibehovet hos var och en minskar (trots elbilarnas intåg på marknaden).

      Ju mindre energi samhället kräver - desto mer kan lagras lokalt när den inte produceras (natt/vinter) - desto mindre produktion från bl.a. kärnkraft krävs. Om hus (även företag) kopplas ifrån elnätet eller bildar egna oberoende lokala nät för att slippa göda elnäts-jättarna så minskas energibehovet i stort ytterligare. Förlorarna blir i så fall de stora eljättarna (vilket de är rädda för) - och deras kunder som får betala ett högre pris. Vilket gör att de förlorar kunder och det hela leder till en snöbollseffekt.

      Vintrar är mildare och vindarna starkare. Somrarna blir blötare (med tillfälliga extrema värmeböljor). Samtidigt som teknisk utveckling gör att energibehovet minskar och att solceller/vindkraften producerar mer. Dessutom kopplas allt ihop.

      Vattenkraft, vindkraft och solel i kombination med minskad energianvändning är perfekta kombinationer i det förändrade framtida klimatet (som vi redan idag märker av).

      Radera
    19. Låt var och en sköta sin egen elproduktion. Varför ska skattebetalarna stå för notan om någon vill slösa el och sko sig på andra? Lever vi i Nordkorea? Nej, allians-anhängare. Jag vill inte betala för fler Nuon-affärer.

      Radera
  7. Det är många faktorer som spelar in. 2021 är "North Sea Link" klar och UK är inkopplad på den nordiska elmarknaden. Blir en massa reglerkraft som ryker då.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Max 1400MW. Men vi kan bjuda över engelsmännen så får vi köpa den.Sverige är ett mycket rikt land har jag hört.

      Radera
  8. Att inte nya vindkraftverk ska kunna mer än ersätta de gamla uttjänta tror jag inte på pga att de nya är 10 gånger större än de gamla. Ett nytt ersätter mao. 10 gamla vindkraftverk

    SvaraRadera
  9. Det är med glädje att jag ser att den fullständigt vansinniga och meningslösa mångmiljard satsningen på vindkraft håller på att självdö trots enorma subventioner .

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med Rune. Helt idiotisk satsning.

      Radera
    2. Unknown;

      Det är marknaden som styr. Det finns många kunder som vill ha elavtal med vindkraftsel.

      Radera
    3. Hade marknaden styrt så hade vi inte haft vindkraft in Sverige.

      Radera
    4. Rune;

      Visst visst... jaja... säkert...ja jag tror dig. Men vad baserar du det antagandet på?

      Radera
  10. Underskatta inte kraften i ökad batterikapacitet, välisolerade hus, klimatförändringar som innebär varmare vintrar framöver, effektivare värmepumpar, hybridlösningar, effektivare solceller..

    En artikel som för några år sedan (2011) började inspirera mig till att börja tänka efter eget huvud gällande energilösningar istället för att gå på färdiga lösningar var den här, där de byggde ett nytt hus utan att koppla upp sig mot elnätet:

    http://www.na.se/bostad/huset-som-forsorjer-sig-sjalvt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Umeå Universitet har börjat undersöka möjligheten att spara in energi genom att använda digital teknik.

      Något jag för övrigt i praktiken redan gör (man behöver inte vara professor) i min egen villa och det funkar väldigt bra - hustru och barn märker inget och då är de nöjda. När elräkningen är låg är jag nöjd. Alla är alltså nöjda.

      Glöm det gamla sättet att tänka vad gäller energi.

      Radera
    2. http://www.informatik.umu.se/ViewPage.action?siteNodeId=4432&languageId=3&contentId=289331

      Radera
    3. Upptäckte nyss en radiointervju (sep 2017) med husets ägare. Det fungerar fortfarande ganska fint för dem att inte vara uppkopplade mot elnätet - även på vintern.

      Radera
    4. Länk: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=159&artikel=6786770

      Radera
    5. Hela bygget beskrivs här:

      https://nseffektivareenergi.se/epages/nseffektivareenergi_se.sf/sv_SE/?ObjectPath=/Shops/nseffektivareenergi.se/Categories/%22Det+Självförsörjande+huset%22

      Radera
    6. Är hela delar av landsbyggden självförsörjande på el kan det bli svårt att övertyga de om nyttan av att bygga kraftverk där för att försörja städer med energi.

      Radera
    7. Anders;

      Det kan bli svårt (dyrt) i framtiden för alla som fortfarande vill vara uppkopplade mot det kollektiva elnätet.

      Radera
  11. Intressant. Men en svaghet i resonemanget är att det utgår ifrån den svenska och den nordiska situationen. Kraftsystemet i Sverige och Norden är sammanlänkat med övriga Europa där det fortfarande är rätt mycket baskraft i form av bla kol som behöver ersättas, företrädesvis med sol och vind men även genom energieffektivisering. Lägg till elektrifieringen av transportsektorn så kan man konstatera att det nog behövs en hel del efterfrågeflexibilitet för att kraftsystemet ska fortsätta vara i balans när allt mer intermitent produktion kommer in.

    SvaraRadera
  12. Finns redan en lösning.

    https://www.youtube.com/watch?v=xa2Cag9OrHc

    SvaraRadera
  13. Solel har fortfarande stor potential att byggas ut. Lite starkare konjunktur, kalla vintrar med höjda elpriser kan ge den skjuts som behövs. Vips så behövs bättre/mer reglerkraft.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi befinner oss redan i en solcellsboom.

      https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/solceller-gor-anders-olsson-sjalvforsorjande-pa-el

      Radera
  14. > Elpriset fördubblas – men omställningen är lönsam för Sverige - DI

    > Uppgörelsen att ställa om till ett förnybart elsystem väntas leda till dubblade elpriser

    https://www.di.se/nyheter/elpriset-fordubblas-men-omstallningen-ar-lonsam-for-sverige/

    SvaraRadera
  15. Vindkraften lär väl inte ersättas av ny vindkraft, antagligen blir solceller billigare. Det var väl givet att vindkraft skulle vara en kort parantes drivna av galna MP och C-folk. Det kostar helt enkelt för mycket att producera vindkraft, fungerade när elpriset och elcertifikat var högt. Vindkraft är och förblir dyrt. Vad har vindkraften kostat svenska folket? Vad har elcertifikaten kostat? Vad har nätutbyggnaden kostat? Vad har förstört landskap kostat?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja inte helt givet att solel ersätter just vindkraft. Produktion av vind-el kan ju ske under vinter och nattetid vilket sol-el har svårare att göra.
      Jag tror det finns utrymme för en bukett av olika energislag. Hur fördelningen blir tror jag det är få som kan uttala sig om med säkerhet då det är så många olika parametrar som vi vet för lite om än så länge.
      Allt är inte teknik heller vilket gör det än svårare att sia.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  16. vindkraftelen sjunker hela tiden i kostnad per kw. Inte lika snabbt som solel men på våra breddgrader kommer det att dröja många år ännu innan solen blir lika billig som vindel. Ny vindkraft produserar tio gånger mer el idag än för bara 15 år sedan. Den utvecklingen fortsätter. Ett nytt vindkraftverk kan altså ersätta tio gamla....

    SvaraRadera
  17. Många fakta saknas i inläggen ovan. Här av mig också.

    Elbilar har hittills mest laddats nattetid när efterfrågan på el är låg.

    Det är aldrig vindstilla överallt och mer sällan lokalt med högre torn.

    ABB menar att det skulle gå att lönsamt föra över el från Sahara till Norra Europa. Högspänd likström är metoden.

    Solcellsmoduler är i dag 80 procent billigare jämfört med 2009. Priset för elektricitet som framställts med solceller sjönk med tre fjärdedelar mellan perioden 2010-2017. Under samma period har priset på vindturbiner halverats.

    2020 uppskattas förnybart som i dag används kommersiellt att ligga på samma kostnadsnivåer som fossilt.

    Lättast att klara variation i produktion är mer avtal med snabbt varierande taxor.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera