Cornucopia?

2018-01-22 14:13

Sveriges akademiska överutbildning missgynnar arbetstagarna

Den svenska arbetsmarknadspolitiska åtgärden att alla ska läsa på högskolan, skuldsätta sig med studielån och sedan upptäcka att det högskoleutbildas långt fler än nödvändigt är ett slöseri med skattepengar och gynnar framför allt arbetsgivarna. Studenter och arbetstagare tjänar inte på att arbetsmarknaden översvämmas av överutbildade. Kanske inte så konstigt att löneläget i Sverige för högutbildade är så dåligt som det är.
Ekonomikum vid Uppsala Universitet
När 90-talskrisen slog mot Sverige behövde arbetslöshetssiffrorna friseras. Detta åtgärdades genom att kräva högskoleutbildning för enkla administrativa jobb och svenska folket skickades in till universitet och högskolor för att CSN-skuldsätta sig. Sedan har det bara fortsatt av bara farten, trots att något egentligt behov av dagens utbildningsvolymer egentligen finns i de flesta yrken.

Igår läste vi alla ett gästinlägg från en nyutexaminerad jurist, som konstaterade att det var tio sökande per tjänst avsedd specifikt för nyutexaminerade jurister. Trots påstådd högkonjunktur är det alltså svårt att få jobb.

Överutbudet av högutbildad arbetskraft är förstås ett utmärkt sätt för arbetsgivarna att via statligt finansierad utbildning få låga löner subventionerade. Ju fler överutbildade, desto sämre löner.

Man kan hårddraget dela in svensk arbetsmarknad för högutbildade i tre kategorier.

1.  Hög efterfrågan, för få utbildade.

Detta gäller egentligen bara läkare. Detta då läkarutbildningarna inte släpps fria likt alla andra utbildningar. Det beror på att man behöver ha samverkan med sjukhus och arbetande läkare. Som kollektivt medvetande är dessa inte intresserade av att det blir för många nya läkare, då deras löner - de högsta i Sverige - därmed skulle drabbas. Därtill är läkarutbildningen relativt elitistisk och krävande, vilket gör att endast högpresterare, alternativt särbegåvade, klarar av utbildningen. Då man håller nere antalet utbildningsplatser gör det att platserna tillfaller högpresterarna på grund av antagningsbetygskraven, varav en mindre andel också är särbegåvade. Nu utsätts läkaryrken för allt mer konkurrens över gränserna, men likväl håller man fast vid att hålla en reglerad låg utbildningsvolym i Sverige. 

Det andra fallet är konjunkturberoende och handlar om det som slarvigt benämns "civilingenjörer", men egentligen är bredare än så. Kort sagt personer utbildade inom utvecklingsdrivande och jobbskapande teknologi och naturvetenskap, inklusive IT. Där den verkliga utvecklingen och innovationsförmågan hittas. Här finns stora mängder utbildningsplatser, men fortfarande till viss del för få i vissa sektorer. Utbildningarna är inte nödvändigtvis mindre krävande än läkare, men skillnaden är att det går att t ex programmera hemma på fritiden, medan det är svårare att vara hobbykirurg, rent av inte lagligt.

2. Hög efterfrågan, för många utbildade

Här hittas yrken inom välfärden - vård (ej läkare se 1. ovan), skola och omsorg, samt inom det offentliga som exempelvis poliser. Efterfrågan på lärare är exempelvis skyhög och det har aldrig funnits så många lärare som idag. Alla vill undervisa, men ingen vill jobba som lärare

Här har det offentliga ett egenintresse i att det utbildas så många som möjligt, eftersom det offentliga erbjuder så usla anställningsvillkor och arbetsmiljö att personalen inte stannar. Istället för att erbjuda bra löner (även om sjuksköterskor och lärare får allt bättre löner numera) och goda arbetsförhållanden så gör den stora volymen utbildade att man kan behandla personalen uselt.

Man kunde tycka att det vore billigare och framför allt effektivare att behålla personalen istället för att hålla nere lönerna, med tanke på vad det kostar att utbilda ny personal, och sedan piska in dem i deras anställning.

3. Låg efterfrågan, för många utbildade.

Punkt tre är målbilden för staten och arbetsgivarna. Lönerna kan pressas maximalt, då CSN-skuldsatta hittas tretton på dussinet.

Den fjärde varianten att det både skulle vara låg efterfrågan och få utbildade hittar man i princip inte. Ge gärna något motexempel.

I slutändan ägnar sig staten åt enorm kapitalförstöring genom fri etableringsrätt för utbildningar utan efterfrågan. Folk kastar bort två till fem år av sin livsinkomst för att skuldsatta gå ut i ett arbetsliv som inte efterfrågar dem.

Vi får se hur länge det här kan hålla på. Ett införande av en studieavgift per termin är en lågt hängande frukt när Sveriges ekonomi drabbas av allvarlig kris. Det skulle göra att man skulle tänka sig för rätt ordentligt innan man väljer utbildning.

Kanske har någon räknat på detta ekonomiskt och överutbildningen är lönsam - den håller nere lönerna och ökar svensk konkurrenskraft via en sorts intern lönedevalvering, samt minskar kostnaderna för staten att anställa pappersvändare. Sparar staten årligen mer pengar på lägre löner än vad utbildningarna kostar?

Privata arbetsgivare står oavsett som vinnare - det kollektiva (iofs även arbetsgivarna via skatten på företagande) finansierar lägre löner åt dem.

Så utbilda dig gärna till något med låg efterfrågan, så du håller nere löneläget i Sverige. Tack för att du stärker svensk konkurrenskraft via låga löner!
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så lång blogginlägget är publicerat.

131 kommentarer:

  1. Sida vid sida, tillsammans hjälps de åt, staten och kapitalet...

    SvaraRadera
  2. "I slutändan ägnar sig staten åt enorm kapitalförstöring genom fri etableringsrätt för utbildningar utan efterfrågan. Folk kastar bort två till fem år av sin livsinkomst för att skuldsatta gå ut i ett arbetsliv som inte efterfrågar dem." Tja, med tanke på hur mycket det brukar klagas på att staten är helt inkompetent, varför tror du nu att de skulle kunna göra rätt här? Terminsavgifter,tja det skulle nog minska ansökande från studieovana eller ekonomiskt utsatta hem, men knappast för ungdomar från mer välbeställda familjer (som dessutom är de som läser utbildningar som inte säkert ger jobb efteråt).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å andra sidan kan jag tycka att var och en bör ha rätt att slösa med sina egna pengar. När det gäller andras pengar så är det väldigt lätt att vara slösaktig, men det är ett ofog som borde bekämpas mer. Dessvärre har vi en politisk tradition här att det istället befrämjas...

      Radera
  3. Om man inte åtminstone gör en liten marknadsundersökning och tar reda på i vilken sektor som arbetskraft bedömt efterfrågas innan man drar på sig studieskulder och kastar bort fyra-fem år av sitt liv, så får man helt enkelt skylla sig själv. En studieavgift ser jag inte hur det skulle göra någon större skillnad, folk har ju redan studieskulder på 100 tusentals kronor som inte kan omsättas vettigt pga att de inte lyckas skaffa, ett för studierna adekvat, jobb efter examen. Jag känner flera stycken.

    Höj istället räntan på studielånen och avskaffa eventuellt studiebidraget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, lite svårt att se hur detta skulle vara statens fel egentligen? Det är väl människor som i akt och mening att utbilda sig till bibliotekarier går utbildningen av fri vilja. Det är inte staten som kommenderar in folk på olika universitet, liksom.

      Radera
    2. Erik.
      Jo. Samma erfarenhet. Vet många som utbildar sig till " det som är kul" Inte där det finns jobb. När det sen är färdiga ex journalist finns det inga jobb.
      Ska vi skattebetalare verkligen stå för den notan? Roligt men värdelöst.

      Radera
    3. Samtidigt är det tydligt att skolframgång för ungdomar kraftigt korrelerar med hög utbildningsbakgrund hos föräldrar. Och framgång i skola är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att inte hamna i missbruk, utanförskap och långvarig arbetslöshet. Så även om utbildning i sig inte nödvändigtvis höjer produktiviteten hos den enskilde kan det finnas andra faktorer som gör det till en samhällsekonomisk vinst.

      Radera
    4. @Mopongo: "Hårt arbete befordrar hälsa och välstånd och förhindrar månget tillfälle till synd!" Detta lärde mig min ömma moder !

      Radera
    5. Mongopongo: jag är skeptisk till det. Kan du hitta något stöd för det påståendet? Ja mer än det uppenbara att "utbildning" kan användas för att frissera arbetslöshetsstatistiken...

      Radera
    6. Erik: jag ser egentligen ingen anledning till att höja räntan. Att folk lånar till självkostnadspris bör ju inte utgöra någon belastning för samhället.

      Däremot kan man nog tänka sig att man själv får stå för kostnaderna för utbildningen i den mån den inte gynnar det allmänna. Om folk trots det vill läsa genusvetenskap så kan man låta dem, då blir det ju helt deras problem.

      Radera
  4. Det som gäller läkare gäller även de flesta andra akademiska yrken. Som nyutexaminerad har du mycket kvar att lära. Det är därför den med två års erfarenhet slår den nyutexaminerade om arbetsgivaren är osäker på hur länge någon tänker stanna.

    Har inte främst med antalet utbildade att göra, utan arbetsgivarnas förväntning på rörlig arbetskraft. Dvs man vill inte lära upp någon för att två år senare se personen byta jobb.

    Detta är inte ett problem om man kan räkna med att den anställda blir kvar på företaget mellan fem och tio år. Så ser inte verkligheten ut idag, framförallt inte i städerna där det finns många arbetsplatser att välja mellan.

    SvaraRadera
  5. Glöm inte kompetensregnet utifrån. Klart att det blir för många högutbildade med de senaste årens fenomenala raketforskarinvandring.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och glöm inte hur många arbetstillfällen som detta regn skapar inom SOC, LSS, Securitas, Försäkringsbolagen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Anticimex, Sjukvården, ICA och alla andra hantverkare och supplyers som återställer efter inbrott, skadegörelse och bilbränder.
      En ren samhällsvinst.

      Radera
    2. För att inte tala om hur mycket jobb det skapar för er, som i varje tråd oavsett om den handlar om tryckeribranschens svårigheter eller statusen på gräset på Örjansvall måste hitta på ett sätt att dra in invandringen i diskussionen.

      Radera
    3. Nu tycker jag faktiskt att ni ska öppna era hjärtan. Det är ju vårt fel som inte tillgodoser deras behov av fritidsgårdar. Klart de bränner bilar och gör inbrott ^.^

      Radera
    4. Inbrott är en invandrargrej alltså? Är det nåt med islam kanske? Det står i nån sura där kanske:

      Och Mohammed sade, när du kommer till ett nytt land skall du bryta dig in i infördingarnas källare och tillgripa deras sekunda golfbagar, deras mögliga fåtöljer som de tröttnat på, och deras cyklar.

      Radera
    5. @Ben Dover: Svaret på din fråga är ganska uppenbart för de flesta.

      Radera
    6. "tillgodoser deras behov av fritidsgårdar"

      Är det någon som på allvar menar att punkarna i Rågsved var invandrare?

      Radera
    7. Bend Over: Eh, ja, faktiskt. Sura 8:69 och 33:27, bland annat. Sen att hävda att bilbränder är en konsekvens av troende muslimer tror jag inte på, men det finns helt klart i Koranen så det är inte så klipskt att hävda motsatsen.

      Radera
    8. Det jag menar är ju att även om de som regnar in här inte är anställningsbara så gör deras blotta existens att massor med människor får ett jobb att gå till.

      Ben är som vanligt lite väl negativ och försöker vända allt jag skriver till att vara invandringskritik :)

      Radera
    9. Skönt att ha triggat det bittra mångkulturtrollet och rysshataren Ben Dover ;). Det värmer i januarikylan.

      Radera
    10. Du verkar ha ett torftigt liv som blir värmd av alltigenom helt fiktiva förtjänster. Var har jag skrivit att jag hatar ryssar? Ingenstans, va?

      Att jag skulle blivit "triggad", vad det nu ens betyder, är också det helt fiktivt.

      Inte ens om dina lögnaktiga sakförhållanden hade varit sanna hade det varit särskilt lovvärt.

      Radera
    11. Jaha då är du väl bara ett bittert mångkulturtroll då. Som blir triggad av att folk skriver sanningen om kompetensregnet. Troll troll på dig!

      Radera
    12. Mm, var har jag diskuterat mångkultur nånstans så att du öht vet vilken ståndpunkt jag har i den frågan? Jaha, ingenstans det också.

      Radera
  6. Har ett barnbarn som utbildade sig till snickare i gymnasiet. Började arbeta som skuldfri 19 åring , som 21-åring har han en månadslön över 25000 - 30000 kr i månaden. Inte många akademiker som kommer att komma upp i hans netto livstidsinkomst

    SvaraRadera
  7. Att arbetsgivarna ställer krav på högskoleutbildning även för relativt enkla pappersvändaryrken är ett effektivt sätt att lagligt filtrera bort den största gruppen av aonställbara invandrare redan i ansökningsskedet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur gör det det? Arbetsförmedlingen brukar väl pusha folk att söka jobb de inte är formellt kvalificerade för med devisen att kraven bara är önsketänkande.

      Gallringen får ju helt enkelt ske bland ansökningarna. Sortera bort de kandidater som inte uppfyller kraven dvs. Det torde vara lätt att se om någon är oanställbar, det brukar väl synkas på CVt.

      Radera
  8. En idé för variant 4 skulle vara olika typer av mer eller mindre bortglömda yrken som för en tynande tillvaro. Typ skomakare? Finns det någon sådan utbildning kvar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, på sätt å vis. Den utbildningen, tillsammans med utbildningen i bloggkommenterande, slogs ihop med utbildningen för raketforskare.

      Radera
  9. Undrar om svaren/orsakerna till stor del finns i SOU 1973:2, 1973:3 och U 68 (inte en ubåt) Se exvis
    http://weburn.kb.se/metadata/289/SOU_78289.htm
    http://weburn.kb.se/metadata/560/SOU_7257560.htm

    Lite om hur man tänkte https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=7983
    "P[alme] medverkade [...] tillsatte också 1968 års utbildningsutredning (U 68) som [...] i sina direktiv demonstrerade tro på utbildning som viktig hävstång i en dynamisk samhällsutveckling. Därtill markerade denna utredning en föreställning om att det gick att förverkliga centrala värden som demokrati, klasslöshet och jämlikhet genom organisatoriska förändringar."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis. Frågan är ju om utbildning per se finns för att:

      1. Tillgodose näringslivets och statens behov av rätt utbildad arbetskraft, eller
      2. Finns av samma anledning som bibliotek, dvs det är en göttig välfärdsgrej.

      Radera
    2. Fast i U68 och enhetskolereformen var det snarare: "...'utbildning' som viktig hävstång i en dynamisk samhällsutveckling."
      Apostroferna lade jag till.

      Observera att vi fått en dynamisk samhällsutveckling, precis som intentionen var.

      Observera också att dynamisk samhällsutveckling inte är detsamma som en bra samhällsutveckling.

      Observera 3, med U68 blev det politikerna som bestämde hur utbildningarna skulle prioriteras och styras, inklusive universiteten.

      Radera
  10. Trots världens högsta skattetryck kan vi alltså att behöva ta ut terminsavgifter. När man går till läkare eller tandläkare måste man betala patientavgift (visserligen subventionerad). För att undvika absurt långa vårdköer behöver man betala sjukvårdsförsäkring. För att tillgodose sin säkerhet behöver man betala för larm. Ursäkta, men som nån snubbe i Svenskt Näringsliv redan sa: men vad får jag för skattepengarna då??? Ja vad får vi, förutom massinvandring, skyhög kriminalitet och internationellt sett (jmf västvärlden) låga löner??? Samtidigt som vi alltså har världens högsta skattetryck!?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pratar du om Danmark nu?

      För enligt:

      https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Skattetryck/Skattetryck-i-Sverige-och-internationellt/

      Så ligger Sverige under Finland, Belgien m fl länder i skattetryck.

      Radera
    2. Ok då, vi har tydligen blivit omsprungna av 4 länder och ligger "bara" på 5:e plats av alla länder i hela världen. Jag tror dock inte att du och många andra inser hur högt skattetrycket är i Sverige, eftersom inte de sociala avgifterna syns på lönebeskedet. Denna skatt som man har försökt gömma från svenska folket genom att byta namn på den så det ska framstå som något annat än den rena skatt det är, och sen inte visa den på lönebeskedet. Men jag kan berätta att som egenföretagare blir man smärtsamt medveten om den, då man ser exakt hur mycket staten tar från dig av dina inkomster. Jag får behålla en tredjedel av det jag tjäner. Ja, det är sant, staten tar 67%. Det är nästan ren och skär kommunism. Och som sagt: vad får vi för skatten? Det här har redan testats av Sovjet och det gick inget bra. Tyvärr går Sverige i samma fotspår.

      Radera
    3. Termen är skattekvot. Det andra ordet är propaganda.

      Radera
    4. @the engineer - i alla jämförelser används skattetrycket som andel av BNP, inte inkomstbeskattning.

      Radera
    5. The Engineer.
      Jag håller med. Jag sitter i samma sits. 1/3 får man behålla.

      Radera
    6. @Ben Dover !

      Finland har åtminstone ett försvar att tala om.. Ett försvar som INTE sysslar med kurser och värdegrundsutbildning i "genus" etc.

      Så i Finland så får skattebetalarna åtminstone något för pengarna !

      Radera
    7. Genus.se:

      ”När man lär ut stridsberedskap lär man också ut manlighet. Den sammanhållning som både stridsduglighet och militär effektivitet kräver, baseras dessutom på homosocialitet och heterosexualitet, förklarar Annica Kronsell. Hon menar att maskuliniteten sitter i väggarna. Vapen, kläder och träning är anpassade till mannens kropp och det finns en genusordning som innebär att männen beskyddar och kvinnorna ska beskyddas.”

      Tänk om det vore så väl att vi män lärde oss att beskydda kvinnorna. Så ser det knappast ut idag när en del av oss ”män” gnäller över att de inte får slå kvinnor på lika villkor som kvinnor får slå en man.

      Men så väl är det inte som genusprofessorerna försöker antyda. Män beskyddar inte kvinnor för män är inte längre män utan pojkar som aldrig fått möjlighet att göra värnplikt.

      Genusprofessorskan har ju rätt! Men hon drar helt fel slutsats. Man ska förstås lyssna på genusprofessorskorna men man ska inte göra som de säger.

      Så skrota det nyliberala högertramset och låt alla pojkar bli män och låt män få vara män och flickor bli kvinnor och kvinnor få vara kvinnor.

      Radera
    8. Källa:

      https://www.genus.se/nyhet/forsvarsmakten-en-manlighetens-bastion/

      Radera
    9. tugg tugg tugg.. patriarkala strukturer.. tugg tugg tugg genus tugg tugg tugg ... Södertörn,,, tugg tugg tugg könsmaktsordning .. tugg tugg tugg Gudrun Schyman .. tugg tugg tugg .. intersektionalitet.. tugg tugg tugg .. könsneutrala toaletter.. tugg tugg tugg .. SCUM tugg tugg tugg.. Valerie Solana tugg tugg tugg..

      Radera
    10. Jag tror att du glömde att ta medicinen ikväll, Bengt.

      Radera
    11. Bengt har som vanligt fel. Finska armén har t ex likabehandlingsplaner, arbetar aktivt för att få in kvinnor och minoriteter i organisationen, etc osv. Så nja, genustänket finns ju även där.

      Radera
    12. Fast kanske finska kvinnor äe mer manliga än svenska män?

      Radera
    13. Vet inte, de finnar i utlandstjänst jag mötte höll på att bleka håret och sånt för att leva upp till myten om blonda finnar,(undantaget givetvis dom som redan var kritblonda). så snarare åt andra hållet kanske. Att finska män är mer kvinnliga än svenska män.

      Radera
    14. Vaknat på fel sida i morse Ben ? ;-)
      Eller tände fänriken lysröret i ditt ansikte ?

      Radera
    15. Säger du det? Kanske därför de inte behöver genus-utbildning I finska försvaret? :P

      Radera
    16. Jo, jag får erkänna att jag kände mig lite äcklig när jag vaknade bredvid din mamma.

      Radera
  11. Jag sökte en del jobb åren före pensionen. Oavsett att jag åldersdiskriminerades så slogs jag av att det hela tiden krävdes en speciell utbildning som jag inte hade. Jag minns att det förr var möjligt för en akademiker att i princip söka alla typer av akademikerjobb förutom läkare och ingenjörer. Som sagt: det har byggts stuprör runt många yrken under senare år som stänger ute väldigt många. Lägg till alla löjliga krav på "driv" och "social kompetens" och liknande mumbo jumbo i annonserna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. +1. För din analys.

      Inkompetens klassas idag som kompetens.

      Radera
    2. Det förekommer även mer idioti i form av offentlig upphandling och liknande där de som skriver anbuden tillämpar stuprörsprincipen. Hört talas om konsulter i byggbranschen som blivit nekade uppdrag då de ej är högskoleutbildade (gamla gymnasieingenjörer), dessa äldre besitter självklart en otrolig kompetens inom sina gebit.

      Radera
  12. Jag har personligen hört av flera oberoende källor (läkare) att det svåra med läkarlinjen är att få en plats. Väl inne i systemet kan man vara 100% säker på att få sin legitimation om man är normalbegåvad (man kan vara ganska korkad alltså) och lägger ner lite ansträngning. Det är långt ifrån någon extremt tuff utbildning.

    Att bli en bra läkare däremot är en helt annan sak.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Normalbegåvad och studiemotiverad räcker. Det är några tunga tentor i början av utbildningen. De som är direkt osmarta eller omotiverade brukar sorteras bort här.

      Radera
    2. Ja. Det förvånar ju inte.

      Och uppdrag granskning hade för många år sedan ett intressant program där det framkom att läkareförbundet bedrivit kampanjer under 90-00-talet för att bromsa antalet platser på läkarutbildningen.

      Vet inte om det fortfarande går att se detta program men en länk till artikel om det finns här:

      https://www.svt.se/nyheter/inrikes/lakarforbundet-bromsade-utbildning

      Radera
    3. Här har du utvecklingen i diagramform: Statistik över uttagna examina. Läkare vs Ingenjörer:
      https://i.imgur.com/fhdgNxx.jpg

      Radera
    4. Utveckling? Inveckling menar du? Vi lever i ett individsamhälle. Är det någon jag jämför med här så är de min egen löneutveckling mot alla andras. Det borde du också göra.

      Och jag är rätt nöjd med min lön. Trots att jag tjänar mindre än de flesta av er som arbetar och läser detta. Om du inte är kvinna, möjligtvis.

      Trots min relativt låga lön så tjänar jag bra mycket mer än vad de flesta ute i världen kan drömma om.

      Radera
  13. Med den accellererande automatiseringen torde risken bli allt större att din utbildning efter några få år är värd noll. Då har du ofta inte studiemedelsterminer nog kvar för en ny utbildning. Du får inte heller studieskulderna för din tidigare numera värdelösa utbildning avskrivna. Medborgarinkomst behöver införas bland annat för att arbetsmarknaden blivit lite väl dynamisk och föränderlig. Annars får många akademiker räkna med att avsluta sin karriär som personliga assistenter eller flyktingomhändertagare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Flyktingomhändertagare i Sverige är ett bra jobb. Det är ungefär lika säkert som att ta anställning på ett nybyggt kärnkraftverk. Man vet att man har ett jobb resten av sitt arbetsföra liv :P

      Radera
    2. Ja, du såg väl GP med Jan och Kicki.
      "Fattiga" pensionärer vars liv slogs i spillror när deras ensamkommande togs ifrån dom.
      30000 per månad i tapp, känns väl hårt när inkomsten nu halveras och dom bara får sin pension.

      Radera
    3. Äh, juridisk metod / ekonomisk metod / teknisk metod hinner inte ändra sig tillräckligt snabbt för att man ska stå helt handfallen. Är man rädd för att sitt jobb blir bortrationaliserat får man väl göra nåt åt saken medans man kan, till exempel vidareutbilda sig eller spara pengar istället för att be staten om bidrag för att subventionera sin oduglighet.

      Radera
  14. Exakt!

    Så som jag skrev i ett tidigare inlägg..

    En del av "proletariatiseringen" av akdemikeryrkena helt enkelt och en del i en större "strategi" att "tukta ner" alla till goda "bidragshjon" och (S)-märkta boskapsröstare...

    Dagens "tugg" om att "alla" som kommer till Sverige är ett "kompetensregn" av jurister, ekonomier, ingenjörer, läkare, sjuksköterskor och lärare vars alldeles unika och oerhörda kompetens ICKE under några omständigheter får spillas bort på hälleberget är just ett "tugg" som inte har så mycket substans bakom !

    För VEM tror på "farbror Löfven" och "tant Mona" ?

    Så: Lägg genast ner en del "arbetsmarknadspolitiska högskolor"! Uppkomna som en slags arbetsmarknadsåtgärder av AMS.. Ingen nämnd, ingen glömd... !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lägg ner nu. Det var länge sedan någon tjatade om kompetensregn utöver tjatrövar med SD förtecken.

      Det tåget har gått.

      De 20% som hade kunskaper som var använbara i Sverige har antingne praktknplatser eller jobb, eller befinner sig i ngn form av utbildning om de har TUT/PUT eller mer numera.

      Det är ingen , utom de närmast sörjande som lyssnar på Victoria Kawesas jidder om strukturell diskrimnering.

      Radera
    2. 2% på sin höjd.
      På sin höjd.

      Radera
  15. För i Sverige så SKA vi ju ALLA ha låga löner.. ;-)

    "Ein laugh louhn aer ein brauh louhn.." ( som en arbetsgivare - statligt verk på landsorten - uttryckte det åt mig i början på 90-talet på intervju )

    Men i det "socialistiska" landet SDR så skall ALLA ha samma lön, ALLA bo tillsammans och trivas i samma område ( normaltrea i allmännyttan i miljonprogramsområde )oavsett utbildningsnivå, lön och personliga preferenser..
    ;-)

    Dock.. INTE ens i forna DDR bodde dock överläkaren eller professorn i filosofi eller matematik i samma trappuppgång som f.d alkisar, ej facklärda arbetare, gästarbetare från Kuba, Angola, Mozambique, Vietnam och drop-outs !!

    Även om man kanske bodde i samma område så var DDR och ALLA forna "öststater" extremt klass-skiktade !

    Den riktiga ÖVERKLASSEN i Partiet bodde t.o.m i särskilda gated-communites och vaktades (mot de vanliga medborgarna) av speciella trupper..

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Waldsiedlung

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bengt;

      Ju högre kompetens - desto sämre betalt.

      Ju lägre kompetens - desto högre betalt.

      Det är därför ex. Bianca Ingrosso (23 år) kan tjäna flera miljoner under ett år. Samtidigt som någon inom vården eller polisen och räddar liv varje dag tjänar miljoner - under en hel livstid.

      ”Anledningen till att Bianca tjänar så mycket pengar på sina samarbeten är att hon kan leverera till kunden och göra dem ordentligt nöjda.

      – Jag vet att jag levererar och jag vet att saker jag gör går bra, det säljer slut eller tittarsiffror ökar – tack vare min input, säger hon.

      Bianca har även flera personer omkring sig som jobbar för att få till samarbeten och hålla alla bollar i rullning. Hon har kämpat hårt och är glad över vad det givit henne.”

      https://www.hant.se/biancas-avslojande-om-sin-miljonlon-det-tjanar-hon-mest-pa/

      Det är tur att det finns unga entreprenörer i vårt samhälle som kämpar så hårt varje dag. Och att de har personer runt omkring sig som ser till att de har att göra om dagarna.

      Radera
    2. @Frihet ! Inte trodde jag att du läste ehh... "Vänt i Häcken".. ;-)

      Men.. Vem FARAO är "Bianca Ingrosso" ?? En "bloggerska" som inte ens kan stava rätt ? Är det något man "måste" veta ?

      Vilka signaler skickar då detta till det uppväxande släktet ?

      Radera
    3. Jag ”googlade” i hur man ska bli rik fort.

      Kom nu inte och bli brydd över varför många ungdomar vill högskoleutbilda sig till bloggare, programledare, fotbollsproffs och skådespelare istället för att slita resten av livet sjuksköterskor, barnmorskor, lärare, barnvårdare eller poliser.

      Radera
    4. ... Bli "Bimbo-Bella".. ;-)

      Radera
    5. Bengt;

      Och vem är ”Bimbo-Bella”?

      Radera
    6. En fiktiv s.k "Bloggerska" som sbloggar om väsentligheter som smink, mode, Stureplan, "Madde" och "kjändissar"..
      ;-)

      Radera
    7. Bengt;

      Aha. Ett så viktigt jobb alltså, det är säkert lönsamt.. ja, visst. En halv miljon i månaden? Klarar en modevetare sig verkligen på det?

      ”Nu berättar Löwengrip vad hon tjänar i månaden på sin blogg, i en kommentar på sin blogg.
      "Visste inte om jag vågade berätta först men såg att det redan var ute. 500 000 - 600 000 i månaden", skriver "Blondinbella" som svar på en kommentar.”

      https://www.expressen.se/noje/sa-mycket-tjanar-isabella-blondinbella-lowengrip/

      Det var ju tur att nyliberalismen fick ett så starkt fotfäste i Sverige så att marknadsvärdet fick bestämma över vilka jobb som är viktiga och ska belönas ordentligt.

      Radera
    8. Nå, alla samhällsformer har haft sina överstepräster.

      Först schamaner, senare av konungen godkända präster i statskyrkan osv.

      Det är väl egentligen inte konstigt att även kapitalismen får sina överstepräster i form av professionella konsumister?

      Radera
    9. S.k bloggare eller med dagens buzzword - influencers...

      Och modetorskarna sväljer okritiskt och naivt oreserverat betena med hull och hår...
      😁

      Radera
  16. Sverige är inte "unikt" genom att högre utbildning är gratis och inte, som i många anglosaxiska länder avgiftsbelagd. Låt det därför låta det förbli så och att vi inte anammar en alltför marknads-NY-liberal filosofi!

    Gratis utbildning erbjuds i bl.a DE och AT förutom en relativt låg administrativ avgift.

    Dock, i många centraleuropeiska länder så får man göra en tenta MAX 4 gånger. Sedan är det "finito" med den kursen oavsett till vilken högskola eller universitet i landet man söker.

    Därför är Sverige populärt bland fr.f.a tyska studenter eftersom - hör och häpna - utbildningen anses hålla en hög kvalitet och att det inte finns krav på att man har MAX 4 tentor på sig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jeg ser inte varför det skulle vara så fel att avgiftsbelägga. Man bör fundera lite på frågan VARFÖR innan man skaffar sig en ståndpunkt. T.ex. vad är vitsen med att sätta en gräns på antal försök? Vad är det som blir bättre av det? Du skriver att svensk utbildning håller hög klass vilket jag antar syftar på att den har gott anseende - så om nu de examinerade har så gott anseende vari ligger skadan som obegränsat antal omtentningar? Frågan är hur vanligt det är med folk som tentar mer än fyra gånger?

      Radera
  17. Ingenjörer är ju ett av de yrken som haft sämst löneutveckling sedan slutet på 80-talet. Hade svenska ingenjörslöner följt övriga grupper i samhället, så hade en ingenjör tjänat ca 25% mer än vad hen gör idag.

    Och så står företagen och gastar om ingenjösbrist. Skäms, ta mig fan!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det stämmer, men så jävla illa är det inte. Snittlönen för en civilare ligger på över 50 000 kr/mån, och senaste gången vi rekryterade till en hyfsat junior tjänst så hade vi kanske 40 sökande (efter att rekryteringsfirman och HR gjort sin sållning) till tjänsten (varav säg 5-10 stycken var mycket bra), så det är kanske inte så konstigt att lönerna hålls "låga".

      Japp, man tjänar mer pengar i Tyskland eller USA, och _kanske_ i Storbritannien. Men trots detta examineras massor med ingenjörer i Sverige som på något sätt hittar in i arbetslivet och verkar nöjda med det. Kanske har vi helt enkelt nått nån sorts balans?

      Hade det varit _riktig_ brist på arbetskraft så hade företagen inte etablerat sig och expanderat i Sverige, utan valt att lägga sin FoU i andra länder.

      Radera
    2. BetaBox;

      Vilka övriga gruppers löneutveckling sedan 80-talet? Politiker, vd:ar, styrelseproffs, chefers, skådespelares, fotbollsproffs... eller vilka menar du?

      Radera
    3. Nuförtiden outsourcar man massor av ingenjörsjobb. Hos oss skapas massor av cadritningar för nybyggnation i låglöneländer. Sen lite granskning här hemma och simsalabim en billig bygghandling. Och det kommer garanterat fortsätta att pressa ingenjörslönerna här hemma.

      Radera
    4. @Frihet.

      Övriga tjänstemän och arbetare:

      http://www.ingenjoren.se/media/2017/05/Niv%C3%A5h%C3%B6jningstal1-460x384.jpg

      Radera
    5. Tittar man lite längre tillbaka så ser man att trenden att arbetare och övriga tjänstemän ökar mer börjar redan tidigt 80-tal. Men det är först vid 2000-talet (It-bubblan kanske?) som Ingejörerna börja tappa rejält i jämförelse:
      https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/07/SCB_och_Sveriges_Ingenj%C3%B6rer%2C_Reall%C3%B6neutveckling_i_Sverige%2C_%C3%A5r_1980-2012.png

      Radera
    6. Intressant. Grafer brukar dock vara enkla att göra om att passa den som ska titta på dem. Jag har lite svårt att lita på dem. Räknas förresten ingenjörer med chefsposition in som en vanlig ”ingenjör”?

      Radera
    7. @Frihet Jo, Ingenjörer som är Chefer räknas med, förutsatt att de är fackmedlemmar (då det är respektive fackförening som står för källdatat). Detta innebär också att chefer i de andra grupperingarna är med i samma utsträckning, t.ex. ekonomer som är chefer som då räknas i ibland "övriga tjänstemän". Men antalet chefer är ju andelsmässigt ganska lågt i lönestocken, så deras löner borde inte påverka medlet nämnvärt.

      Radera
    8. BetaBox;

      Med tanke på vad chefer tjänar så borde det tvärtom påverka nämnvärt. Dessutom tycker jag att det snart verkar finnas en chef i varje skrubb och vrå. Det är väl snart ingen med jobb som gör nåt annat än att chefa över en annan chef.

      Radera
    9. Visst drar cheferna upp medlet. Cirka 65k/mån i medel för chefspersonerna, att jämföra med tex 48k/mån för specialister -- och det är nästan var femte ingenjör som räknas som chef.

      Det är som vanligt en handfull väldigt högavlönade chefer som drar upp snittet. "Första linjens chef" tjänar inte jättemycket mer än sina underställda.

      Radera
    10. Okej. Vad gör då den handfulla gruppen chefer om dagarna som ger dem så mycket mer?

      Radera
    11. Det är ju lite grand en glidande skala. Jag vete fan om "superstjärnorna" som basar över tiotusentals eller hundratusentals anställda egentligen behöver ha särskilt hög fast ersättning. Men tja, om man så kan göra en marginellt bättre prestation än den näst bäste, så kan det vara värt pengarna -- lite som i sportens värld kan det ju vara det som avgör vinst eller förlust.

      Sen finns det förstås en nidbild av att alla chefer är rika som troll, men det gäller bara de allra högsta hönsen.

      Radera
    12. Nejdå, min bild av de flesta chefer är att de brukar ha dragit på sig större privata skulder och fasta kostnader än sina anställda. De brukar vara rätt dåliga på att fatta bra ekonomiska beslut - både privat och för företaget.

      Jag vette fan om det finns nån chef som är värd mer än sina anställda. Chef - det är bara ett jobb som alla andra. Ofta är det faktiskt mindre krävande eftersom du har anställda som lika gärna kan göra ditt jobb (om du är en bra chef vill säga).

      En bra chef delegerar ju ut sina arbetsuppgifter till de rätta personerna under honom /henne.

      En bra chef har knappt något jobb kvar att utföra och bör därför ha väldigt lite betalt.

      En dålig chef har mycket att göra. Men då är ju chefen dålig och någon som är inkometent för sitt jobb ska väl inte ha bra betalt? Idag belönas chefer för sin inkompetens.

      Radera
    13. Helt riktigt ang delegationen, rätt uppgift till rätt person. Och ja, första linjens chef kan mycket väl ha ett slappt jobb om rätt uppgifter delegerats och personalen är högfungerande. Då kan man ta det lugnt, fast då har man å andra sidan varit med om att skapa en bra organisation -- och man kan fundera på hur detta ska värdesättas.

      I just det fallet ska man istället syssla med det som så fluffigt kallas för "verksamhetsutveckling" och ta nästa steg i utvecklingen av organisationen. Ett bra exempel på en verksamhet där det här verkar ha havererat fullständigt är polismyndigheten, men det är nog ett ämne för insiders att berätta mer om.

      I slutändan är dock chefernas lönesättning helt upp till företagets ägare att besluta om. Du är inne och nosar på något mycket intressant -- varför inte testa chefslösa företag? För all del. Det finns småskaliga experiment på detta som fungerar. Advokatfirmor fungerar redan på det här sättet, till exempel, medan tillverkningsindustrin och byggsektorn inte riktigt tagit detta till sig än. Det som är så fint med kapitalism är att det är fritt fram att testa olika driftsformer för den som är sugen.

      Radera
    14. Ja. Kapitalismen är dömt att avskaffa sig själv. Så varför ska vi försöka hålla ett dött spöke vid liv? Utvecklingen måste gå vidare.

      En bra chef avskaffar sitt eget jobb. Så enkelt är det. Den chef som sköter sitt jobb blir sällan långvarig.

      Radera
    15. Förresten. Om de anställda inte är högfungerande så har chefen misskött sitt jobb. Det är chefens uppgift att se till att de anställda är högfungerande.

      Radera
    16. Jag är glad att du tycker detta, för jag ser fram mot en utveckling åt detta hållet. Finns många trevliga initiativ som säkert kommer lyckas konkurrera ut de ineffektiva kapitalistiska företagen! Det är ju till gagn för oss alla.

      Något som jag själv följer med spänning är hur det går för ETC Bygg, dvs crowdfundade hyreshus. Hur svårt ska det vara att bygga billigt? Vi får se.

      Radera
    17. @okänd_skit Sweco/ÅF/Cowi som sysslar med detta tar dock ungefär lika mycket betalt som övriga större firmor, de tar mellanskillnaden.

      Radera
    18. I princip skickar man svenska arbetstillfällen utomlands och vi tappar behovet av några ingenjörer, i längden finns risken att vi även tappar kompetens om vi inte ser till att själva vara duktiga hela vägen i produktionskedjan. Det får inte bli viktigast att bara göra kortsiktiga vinster i kronor, värdet av kunskap och arbeten här hemma ska vi inte glömma.

      Färre arbetstillfällen för ingenjörer ger sämre löner och risk för tappad kunskap. Vi ska inte vara säkra på att kortsiktiga vinster alltid är bra.

      Radera
    19. Och utlandet tar arbetstillfällena, beskattar arbetsmomenten och får kunskaper ink erfarenheten.
      Vi tappar alltså arbetstillfällen och arbetskraften(ingenjörerna) tappar konkurrenskraft på hemmamarknaden och därmed lön. Dvs vinsten och tankesättet är kortsiktigt. Kunskspskedjan ska vi vara rädda om.

      Radera
    20. @JP
      Uvell är ingen personlig favorit direkt.. å lite synd att hon ska in å kladda i redovisningen...men verkade vara en intressant bombmatta som levererats senaste dagarna.

      Det är tröttsamt, men så det ser ut överallt nuförtiden.. att trots att fakta egentligen ör tillräckligt intressant, så måste alla ledarskribenter krydda lite extra med egna gissningar och antaganden. Allt i jakten på facebookdelningar...

      För mig gjorde det att jag inte orkade lösa rintigt vad hon skrivit, men om du ör intresserad av ETC Bygg ska du kanske läsa det.

      Läste inte så noga här heller så kan ha missat spår av ironi.

      Radera
    21. Gunanr: Håller med. Jag har läst, men det är ganska mycket gissningar och felaktigheter av hennes genomgång av årsredovisningarna i övriga ETC-koncernen som gör att jag inte riktigt fäster nån större betydelse i det hon skriver i ämnet.

      Jag tror ju risken är rätt stor att man kraftigt missbedömer risken i byggverksamhet, och att spararna lånar ut pengar mot 2% ränta i en ganska riskabel verksamhet, men samtidigt är det kul att nån försöker. De som tror på "socialistiska företag" borde ju gå före och starta företag som konkurrerar ut de vinstjagande ineffektiva kapitalistiska verksamheterna, så då är ETC Bygg ett intressant exempel.

      Radera
    22. Joakim;

      Jag är också rätt tveksam till ETC Bygg, men nu är jag rätt dåligt påläst om hela idén. Joakim som läst på en del om projektet kanske kan förklara ETC Bygg närmare.

      Radera
    23. Johan Ehrenberg/ETC crowdfundar pengar för att slänga upp flerbostadshus "helt i trä" (vi får väl se hur man fixar grunden?) i bland annat Västerås (där man fått markanvisning) och eventuellt i andra städer.

      Man säger sig kunna erbjuda lägenheterna till sådär 15% lägre hyra då man saknar "vinstintresse", eftersom man lånar från intresserade människor mot 2% ränta.

      Jag ser det som ett kul experiment. Går det bra så är det väl bara för ETC Bygg att rulla vidare och bli nästa Wallenstam och erbjuda billigt boende till massorna. Men lite skeptisk blir jag allt när jag läser t ex mötesprotokollen, lite väl mycket "snillen spekulerar" ibland och bygg är rätt så ökänt för att vara en svår bransch att lyckas i (många oväntade fallgropar) och man kommer försöka göra en hel del saker för första gången. Men det ska bli intressant att följa och se hur det går.

      Radera
  18. Jämförelse mellan tvenne sjukhus: På det stora sjukhuset i den stora staden användes i princip sjuksköterskor till alla sysslor förutom transporter och städning, på sjukhuset i den mindre staden användes undersköterskor i storre utsträckning, vilket ger en lägre lönekostnad utan att vården blev sämre. På det stora sjukhuset hade man som målsättning att nästan alla sysslor skulle skötas av personal med högre utbildning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lars;

      Klockren kommentar som beskriver en stor del av problemet på dagens arbetsmarknad.

      Radera
  19. Lite statistik över uttagna examina. Läkare vs Ingenjörer. Ser man denna så förstår man varför läkarlönerna är höga:
    https://m.imgur.com/fhdgNxx

    SvaraRadera
  20. Teknikbranschen lider av stor kompetensbrist. Främst inom områden relaterade till digitalisering. Jag börjar som nyutexaminerad akademiker mitt första jobb snart. Har hittills tackat nej till 7-8 rekryteringsförsök. Känner många som är mer eftertraktade än vad jag är på arbetsmarknaden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, tack det har jag märkt. Telefonerna håller ju knappt bara i två år nuförtiden innan ungdomarna ska köpa nytt. All teknik går ju sönder eller blir för segt att använda inom några få år. Dessutom havererar allt vid minsta virusangrepp och måste uppdateras efter var och varannan vecka för alla felaktigheter i programvaran.

      Inkompetensen härskar i teknikbranschen. Men otroliga lönelyft vill ni ha minsann.

      Radera
    2. Ni har ju t.om. limmat ihop delarna så man inte kan gå in och laga det som går sönder. Jösses. Sätt i en vanlig skruv. Hur svårt kan det va?

      Radera
    3. Inte behöver man ha en mångårig ingenjörsutbildning för att förstå att man inte ska limma ihop grejerna. Då tarjag hellre fram silvertejpen i så fall. Nej, ta med en vanlig enkel skruv i ritningarna. Då kanske själva värdet håller ett tag också.

      Radera
    4. Det är förstås roligare att pilla själv. Du får lära ungdomarna att vara rädda som sina prylar så håller de längre och att det inte på något sätt är nödvändigt att byta så ofta.

      I den mer renodlade FoU-verksamheten i svensk teknikindustri händer det rätt mycket spännande saker inom fordon och inbyggda system, det vore bara bra att locka fler ungdomar till detta.

      Radera
    5. Joakim;

      Jag försöker få dem att förstå att en vanlig knapptelefon duger bra som telefon.

      Jaha, och vad är det för spännande saker? Nu blev jag nyfiken.

      Radera
    6. Fast en "telefon" används ju inte som "telefon" sedan ett antal år tillbaka. Hur många minuter om dagen talar ungdomen med en annan ungdom med hjälp av sin telefon jämfört med att använda den som kamera, spelmaskin, uppslagsverk, telegraf eller musikspelare?

      Runt om i industrisverige satsas det ganska mycket på "uppkopplade inbyggda system", som kan leda till en ganska intressant förbättring av effektiviteten av all produktion, av all fordonsdrift och av fjärrstyrning av maskiner med mera.

      Det kommer att dröja ett antal år innan effekterna av detta syns men är något som idag sysselsätter tusentals ingenjörer. Det ska bli kul att se hur det går med dessa satsningar. Att lösa problem som handlar om det här är vad svenska ingenjörer spenderar dagarna med.

      Radera
    7. Jaha.

      Är det så ni spenderar era dagar? Det dröjer många år innan nåt resultat visas. Jahaja, det förstås. Och när dessa år har gått har ni skapat nya problem av problemen ni löst? Som tar några år att lösa? Hur mycket tid har ni egentligen?

      Om den nu inte används som telefon längre. Varför kallar ni det fortfarande för telefon då?

      Satsa på det där som ”kan” leda till någonting. Det mest effektiva brukar dock ofta vara att inte lägga ner en massa onödig energi på någonting. Det sparar in allra mest.

      Tänk om man lade ner alla föreläsningar, utbildningar, planeringsmöten, omorganisationer, införandet av ditt och datt och alla tidsbesparande möten - som enbart handlar om hur vi skulle kunna spara in tid. Tänk bara. Vad mycket tid vi skulle spara in. Tid som skulle kunna gå till nät vettigt istället.

      Radera
    8. Tänker du dig att utveckling av ny teknik är något som bara sker av sig själv på en kafferast? Nej, man får minsann räkna lite, prova och förkasta lösningar, göra det hela säkert för människor och så resurssnålt som möjligt, med mera. Det har vi en lång tradition av i det här landet och många framgångsrika företag som bygger sin verksamhet på.

      Jag trodde du var lite intresserad av att veta var nästa framsteg är på väg att ske och inte raljera om dagens managementkultur eller att svenska exportföretag är usla på det de gör?

      Kalla apparaten du har i fickan för vad du vill, eller fråga närmaste ungdom var yuppienallen heter idag. Idag behöver man inte behöver köpa sig en fax, en videokamera, en bildkamera, en laptop och så vidare utan det räcker med en mobiltelefon. Vill man snåla kan man köpa en Xiaomi eller Huawei eller Lenovo, eller så gör man som alla andra och köper en dyr Samsung eller iPhone.

      Vill man ha en liten gnutta svensk ingenjörskonst i sin telefon kan man fortfarande hitta spår av detta i Sonys produkter.

      Radera
    9. Nej. Vad är det då? Alltiallo-maskin? Appmaskinen? Det fanns appar man stoppade in i ”lådor” och förändrade därmed datorn i de där billiga tangentbordsdatorer redan på 80-talet. De gick också att plocka med sig och koppla in i närmaste TV eller dataskärm. Man kunde programmera egna program och därmed ändra om datorn till vad som helst under en kafferast. Vad är det ni har fått betalt att utveckla under alla dessa år?

      Visst går det att använda telefonen till mycket, men då är det inte en telefon längre. Det är en dator som du nu kan ringa med. Bland annat. Inte mycket till utveckling att komma med efter 30 år.

      Problemet är att ni krånglat till det under alla år. Man uppfinner en sak, men lanserar den inte. Utan under 10-20 år lanserar man en massa onödiga produkter för att lura folk så mycket som möjligt för att till sist lansera det man uppfann redan för 20 år sedan.

      Det är en mini-dator med gammal teknik som ni säljer. Kom med något nytt.

      Radera
    10. Det är ganska mycket teknologi som gjort att det inte gick att förpacka en dator i rätt formfaktor och med tillräcklig prestanda för 20 år sedan.

      Låt mig dra ett par exempel.

      * För 20 år sedan var GSM (inte ens GPRS eller EDGE) dominerande som cellulär kommunikationsteknik, med en datahastighet via CSD (kretskopplad datatrafik) på cirka 9,6 kbit/s.

      Inte ens dåtidens Internet var särskilt upphetsande vid den hastigheten, och då struntar vi helt i att mobilnäten inte var utbyggda för datatrafik. Det blev bättre omkring sekelskiftet med GPRS och EDGE och därmed PS-data, men det var några år senare.

      Även 3G/WCDMA var ett lyft, men då är vi några år in på 2000-talet, och 4G/LTE är i allmänt bruk bara sedan cirka fem år tillbaka. Det är först med LTE som det börjar bli riktigt smidigt (både hastighet och latency) att utnyttja sig av mobilnätet för datakommunikation.

      * De processorgenerationer för inbyggda system som existerade på GSM-tiden var inte tillräckligt kraftfulla för att kunna driva en mobiltelefon med samma prestanda som en dator. Det har hänt otroligt mycket på den här fronten de senaste femton åren, och riktig fart tog det för cirka tio år sedan -- det har blivit samma "multi-core"-hets och frekvensjakt på den mobila sidan som det en gång var på datorsidan. Många tunga års forskning och utveckling ligger bakom detta, framför allt att gå ner på lägre halvledarbredder och packa prylarna tätare samtidigt som de ska läcka mindre ström. Att utveckla en ny sådan krets kostar X antal hundra miljoner kronor (dvs många års hårt arbete).

      * Grafik (för att rita saker på dagens stora skärmar) fanns på samma sätt inte teknologi för i slutet av 90-talet. Nu för tiden är kraftfulla "grafikkärnor" inbyggda i telefonernas "system på chips" tillsammans med mycket annat. Minns du när färgskärmen kom? Eller den flerradiga displayen?

      * WLAN, blåtand inkl A2DP, kamera, NFC, IR ... styrning för detta är allt mer integrerat och kräver färre komponenter än förr, vilket gjort att man kan få detta "på köpet" sen ungefär 5-10 år tillbaka.

      * Ljudkvaliteten i form av uppspelning av både ljudfiler (MP3 osv) men även talomvandlare har stadigt förbättrats. Dagens mest avancerade röstkodekar kräver processorkapacitet som inte fanns för 20 år sedan. Att spela musik i sin telefon mer än enstaka pipljud tog lång tid att utveckla.

      Det är egentligen många stegvisa förbättringar som skett de senaste tjugo åren. Man kan rada upp diverse olika telefoner från olika tillverkare och se steg för steg hur läget blivit allt trevligare. Personligen tycker jag det inte hänt särskilt mycket de senaste fyra åren, men dagens ungdom håller säkert inte med...

      Radera
    11. Jaja. Säkert. Och till vilken egentlig nytta? Du löser mestadels bara ett låtsasproblem som samtidigt skapar ett annat låtsasproblem.

      Vad är egentligen viktigt?

      Radera
    12. Nä, tacka vet jag en gammal hederlig 500-väljare... 😁

      Radera
    13. Frihet: Nu var det ju du som undrade vad som egentligen var nytt och varför det inte fanns för 20 år sen, plötsligt är allt det nya bara lösningar på låtsasproblem som inte egentligen är viktiga. Jaja.

      Energieffektivisering då? Det är väl ett intressant teknikområde? Bloggens favoritinvestering Climeon är ett bra exempel som sysselsätter en knippe säkert alldeles utmärkt duktiga ingenjörer som löser ett "riktigt" problem.

      Radera
    14. Jag skriver inte att ingenjörer inte behövs. Men de flesta sitter ju och ritar på onödiga grejor.

      Energieffektivisering krävs då ingenjörer gjort ett dåligt jobb tidigare. Det var först i samband med energimyndighetens energieffektiviseringstävling på 90-talet som kylar och frysar blev rejält mycket mer effektiva.

      EU-regler har också tvingat fram effektivare apparater med märkning. Statlig politisk inblandning är alltså till stor del ett måste för att styra upp alla slöa ingenjörer som borde skött sitt jobb från första början.

      Men se till att grejerna håller i femtio år framöver, går att uppdatera och går att reparera. Måste vi ta till statlig styrning igen? Eller vad är det frågan om? Har ni ingen yrkesstolthet?

      Här kan vi läsa från energimyndighetens egen redovisning:

      ”Inom byggsektorn har energianvändningen för uppvärmning och varmvatten per areaenhet minskat för alla byggnadstyper, bland annat på grund av värmepumputvecklingen som staten initierade på 1970-talet.”

      Vad skulle ha skett om inte staten lagt sig i? Det hade varit både energislukande och onödigt. En mini-micro med inbyggd dvd-spelare som behöver bytas ut varannat år? Bara för att allt nytt är häftigt och säljer bra.

      Radera
    15. Mitt svar försvann tydligen...

      Radera
  21. Ja, akademisk utbildning i all ära men man skall nog inte underskatta värdet av praktiskt kunnande. Jag har ingen stenkoll på lönerna för hantverkare men man hör ju talas om det är brist på exempelvis plåtslagare, elektriker och rörläggare. Inom industrin söker man skickliga svetsare och CNC-operatörer. Jag tror det finns bra pengar att tjäna med den typen av jobb.

    SvaraRadera
    Svar
    1. psevenson;

      Learning by Doing

      Radera
    2. Skulle man välja idag arätt tjäna mycket pengar utan studielån eller ansträngning av hjärnan skulle det bli sopåkare eller hamnarbetare... 😁

      Radera
    3. Eller bloggare, politiker, entreprenör...

      Radera
  22. Det finns andra perspektiv på utbildning än ekonomer/civilingenjörers.

    En fil. Kand är ofta biljetten in till många jobb oavsett innehåll. Dessutom är studietiden ofta den bästa tiden i livet. Man får supa, ligga, ovärdeliga vänner osv.

    Kan vara värt csn- lån och utebliven inkomst. De flesta med akademisk utbildning får ändå det bättre ekonomiskt hälsomässigt osv om man tittar på ett livsperspektiv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jasså?
      Du var en sådan där flummande kårmupp som festade söp och rullade rullan runt...
      😁

      Radera
    2. Jasså?
      Du var en sådan där flummande kårmupp som festade söp och rullade rullan runt...
      😁

      Radera
  23. "Kasta bort 4-5 år av sitt liv på en utbildning som marknaden inte efterfrågar".
    En välutbildad befolkning kan inte vara till nackdel för demokrati. Mitt liv, och många andras, går inte ut på att tillfredsställa marknaden. Mina utbildningar av alla slag är det bästa jag gjort i mitt liv och ger mig nytta och glädje varje dag trots att jag inte arbetar med dom. vad skall vi med välstånd till om vi inte använder den till att utvecklas?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om den bara är till nytta och glädje färdig så kanske du kan förklara varför jag skall betala den?

      Radera
  24. Det är en bra fråga men det är inte bara till nytta och glädje för mig.

    1. Om alla som vill och kan får läsa till läkare så får de som är bäst lämpade till dagens behov möjligheten att jobba som läkare/forskare. Det gör att de duktigaste och mest drivna jobbar med att ta fram ett botemedel mot cancer och inte bara de som såg utbildningen som en statusmarkör och vars föräldrar hade råd att betala för utbildningen. Att ha ett överskott på utbildade läkare i samhället och i ideell verksamhet kan inte vara någon nackdel.

    2. Alla har rösträtt oavsett utbildning och yrke. För en fungerande demokrati är det en förutsättning att tillräckligt många har intresse och förstånd att ta till sig relevanta argument och kunna skilja på vad som är relevant och inte.
    Hur tror du att fikasnacket låter i verkstaden där plåtslagarna ex. har en examen i historia? En välutbildad befolkning är den största garanten mot maktmissbruk.

    3. Hur skall samhället kunna utvecklas i positiv riktning om vi bara lär oss det som vi behöver kunna för arbetsmarknaden just nu eller som jag skrev, vad skall vi med välstånd om inte för att utveckla oss?

    SvaraRadera
    Svar
    1. 1. Frågan är ifall man får fram dubbelt så bra läkare genom att utbilda dubbelt så många som man behöver. Jag tror inte det. Dessutom att det inte är en nackdel är inte ett hållbart argument för att lägga pengar på det. Jag tycker man skall kräva en fördel som står i proportion till vad man betalar för det.

      2. Om man behöver läsa på universitet för att kunna avgöra vad som. Är relevant så kanske man borde ta sig en funderare på ifall något inte gått snett tidigare istället för att bara kasta pengar på problemet.

      3. Om det är en positiv utveckling så bör det naturligt finnas resurser för att driva den. Mycket av samhällets utveckling har INtE varit beroende på att man överutbildar befolkningen.

      Frågan kvarstår lite om vad f*n jag får för mina skattepengar...

      Radera