Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-01-07 12:30

Den viktiga skillnaden på median och medel när det gäller förmögenhet

Ekonomen Tino Sanandaji kritiserar "den virala kartan" över svenskarnas låga medianförmögenhet och vill hellre redovisa medelförmögenhet. Men medelförmögenhet visar inte hur situationen är för vanligt folk, eftersom förmögenheterna är snedfördelade i en sk Paretofördelning där 20% äger 80% av tillgångarna. Anser man att majoritetens frånvaro av rikedom kompenseras av minoritetens rikedom, menar man implicit att denna rikedom ska beslagtas socialistiskt och ges till majoriteten. En annan punkt är att svenskarna har offentlig välfärd, men som bekant riskerar den att kraftigt urholkas, och kvar sitter vanliga svenskar med avsevärt lägre ekonomiska tillgångar än i andra länder.
Exempel Paretofördelning, som visar var median respektive medel ligger.


För några år sedan visade jag att hushållens förmögenheter är Paretofördelade. 20% äger 80% av tillgångar. Detta är i sig inget onormalt, utan har en lång rad orsaker, t ex att man har en tendens att bli rikare med åldern för att toppa lagom till pensionsdags, varefter man börjar äta upp sina tillgångar.

Credit Suisse menar att svenskarnas medianförmögenhet är 45 235 USD (idag 369 407:- SEK), dvs hälften av svenskarna har mindre än detta, hälften har högre. Detta är näst fattigast i Västeuropa. Siffran avser enbart vuxna svenskar och barn räknas alltså inte med. Snittet är dock 260 635 USD (idag 2 128 449:- SEK), eller nästan sex gånger så högt. 

Mitt inlägg om detta har blivit viralt, med än så länge drygt 120 000 visningar och runt 8 800 delningar på Facebook i skrivande stund. Ekonomen Tino Sanandaji kritiserar denna virala spridning och vill istället prata om snittförmögenheten och inte medianen.

Med 20% som äger 80% av förmögenheten, så får vi exempelvis den Paretofördelning som visas överst i inlägget. Snittet är 20, men som man ser hamnar detta snitt uppe hos den rikaste 20%:en. Snittet (eller medlet) visar alltså inte hur normalsvensken faktiskt har det.
Faktiskt fördelning av sparkapital i Sverige. Data från 2013 och Timbro, Demoskop och SCB. Notera att detta är sparkapital och inte inkluderar t ex bostadsrätter eller icke-finansiella tillgångar som villor, eller tar hänsyn till skuldsättningen, vilket Credit Suisse gör. Om man ifrågasätter Credit Suisse siffror så bör man nog publicera sina egna, mer korrekta siffror. Man kan oavsett konstatera att runt 75 000 i sparkapital inte räcker långt för mediansvensken.
Det väsentliga är att normalsvensken (mediansvensken) inte representeras av en medelförmögenhet. Medianen är mer representativ för hur det faktiskt ser ut för "vanligt folk".

Vissa delar av det Sanandaji skriver är inte att ifrågasätta, t ex kan jag bara hålla med om följande (min fetstil):
"Sverige har länge haft en medelklass med hög inkomst men lågt sparande, troligen då välfärdsstaten gjorde att många inte behövde spara för pension, sjukdom, arbetslöshet, barnens utbildning och annat de i säg Italien sparar för. (I vart fall tills nyligen, nu ökar privatsparande i takt med att skyddsnätet urholkas). Sverige har därför trots låg inkomstojämlikhet hög ägarkoncentration, där förmögenheter till stor del ägs av ett relativt fåtal. Samtidigt är inkomster mycket viktigare än förmögenhet, svensk medelklass har höga inkomster under sin livstid, de flesta väljer helt enkelt att inte spara mycket, speciellt i unga år."
Mitt förra inlägg är inte missvissande. Det visar exakt det det säger sig visa. Det visar hur normalsvenskens förmögenhet ser ut kontra hur det ser ut i resten av Västeuropa. Sanandaji verkar på något vis vända sig mot att denna uppgift sprids, men jag ska inte tolka vad han egentligen vill ha sagt. Enklast är att han själv förklarar varför det inte är ett problem att svenskarna har Västeuropas näst lägsta medianförmögenhet.

Men när skyddsnätet urholkas så sitter normalsvensken kvar med sin låga förmögenhet, som ska användas för att betala det som staten tidigare levererade - vård, skola, omsorg och rättsväsende.

Det hjälper inte att 20% sitter på 80% av förmögenheten när över endast 2.6% av alla anmälda inbrott ens går till åtal och resten inte får några skadestånd för merkostnader - för det krävs att någon döms för brottet. Istället får offren betala självriskerna ur egen fick och samtidigt upptäcka att försäkringen långt ifrån ersätter allt, och att faktisk kostnad som brottsoffer vida överstiger självrisken. Procentsatserna varierar, men generellt leder 90% av alla anmälda brott inte till åtal och offret får ta kostnaderna brottet orsakat själv, och hoppas att försäkringsbolaget inte bråkar.

Det hjälper inte att 20% sitter på 80% av förmögenheten när man måste betala taxi från Sollefteå till BB i Örnsköldsvik sedan det allmänna lagt ner BB lokalt.

Det hjälper inte att 20% sitter på 80% av förmögenheten när hemtjänstavgifterna höjs med 400%.

Det hjälper inte att 20% sitter på 80% av förmögenheten när Försäkringskassan föreslår att man säger upp sig så man kan få a-kassa istället för sjukpenning när FK vägrar betala ut sjukersättning för 19 frakturer.

Enda gången det hjälper att 20% sitter på 80% av förmögenheten är om man vill ägna sig åt socialism och beslagta dessa 20%:s tillgångar och ge till resten. Vad resultatet blir av att beslagta tillgångar och socialism är dock allmänt känt, dvs alla får det i praktiken rejält mycket sämre.

Nedmonteringen av svensk välfärd och samhällsservice har bara börjat. Kvar kommer normalsvensken (mediansvensken) sitta med en mycket låg förmögenhet. Tack och lov har privatsparandet börjat öka, vilket Sanandaji påtalar, i takt med att svensken inser att det allmänna inte kommer ta hand om svensken framöver. Men för många kommer den insikten vara för sent. Jämfört med resten av Västeuropa, och även Norden, står svensken i synnerhet dåligt rustad när välfärdssamhället framöver kommer svika allt mer.

Vi får se hur svensk välfärd ser ut när Sverige kommer ut ur nästa ekonomiska kris. Tror ni den blir bättre? Tror ni att svenskarnas kostnader minskar för att upprätthålla forna servicenivåer och att möjligheten till sparande ökar? Eller vad sägs om man t ex inför terminsavgifter på universitet och högskolor? Vad sägs om maxtaxan på dagis avskaffas? Eller något annat som medför stora kostnader svensken inte har kapital att betala för?

Det är förstås möjligt att Tino Sanandaji menar att välfärden inte kommer försämras, och att Sverige aldrig kommer drabbas av en ekonomisk kris. Därmed gör det inget att normalsvensken är bland de fattigaste i Västeuropa. Jag misstänker dock att många av de som följer honom inte håller med om den framtidsprognosen. Vad han själv tror om framtiden är dock upp till honom att förmedla, och inte jag.

Förhoppningsvis håller Sanandaji med mig om att det hade varit bättre om svenskarnas medianförmögenhet hade varit dubbelt så stor och i paritet med grannlandet och välfärdsstaten Danmark, eller tre gånger så stor och likt grannlandet och välfärdsstaten Norge. Jag ser åtminstone inget önskvärt med att normalsvensken ska tillhöra det fattigaste i Västeuropa, samtidigt som vi har bland de högsta kostnaderna. Visst, det är något dyrare i Norge och Schweiz, men där är också förmögenheterna mångfaldigt större.

Normalsvensken har förmögenhetsmässigt satsat allt på att stat, landsting och kommun ska finnas där när de behövs. Vi får se om svensken har dragit en nitlott framöver. Då får man väl trösta sig med att de rikaste sitter på en hög snittförmögenhet av internationell klass...

Medel är ett av de mest missbrukade och feluppfattade termerna som folk slänger sig med. Ofta tror de antagligen att de pratar om medianen, men sällan är medel relevant. Visste du att t ex endast ca 3% dör vid medellivslängden. De allra flesta dör vid en annan ålder än medellivslängden. Medellivslängd är alltså inte ett normalfall. Det är inte ens den vanligaste åldern att dö. Det är i själva verket vanligare att dö vid en högre ålder än just medellivslängd. Ändå slänger vi oss med medellivslängd si och så, trots att denna är ovanlig.

Extremt överdrivet exempel: Om t ex Bert Rikemansson har 100 MSEK och fyra andra personer har 10 000:- SEK var, så blir medelförmögenheten 20 008 000:- SEK. Hur den medelförmögenheten gör de där fyra rikare lämnas som en övning åt Tino Sanandaji. T ex kan man hänvisa till det sk hästskitsteoremet (eng trickle down effect) där fåglarna kan äta de osmälta resterna ur hästens bajs.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så lång blogginlägget är publicerat.

91 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  2. Vi kan väl dra en liten grannjämförelse sedan år 2000 baserat på Credit Suisses siffror.

    Sverige, median år 2000 -> 2017: $14,078 -> $45,235
    Danmark, median år 2000 -> 2017: $19,786 -> $87,231
    Norge, median år 2000 -> 2017: $28,049 -> $130,543
    Finland, median år 2000 -> 2017: $38,603 -> $57,850
    Tyskland, median år 2000 -> 2017: $27,112 -> $47,091

    Danmark och Norge har rusat iväg förmögenhetsmässigt, men Sverige har gått från att ha nästan enbart halva Tysklands medianförmögenhet till att nu bara ligga fyra procent under.

    Som nämnts tidigare är den absolut viktigaste förklaringen "andelen som skuldfritt äger sitt boende", där Sverige ligger sämst till.

    Det har varit en positiv utveckling i alla fall. Tänk på att den medianvuxne i Sverige har en inkomst på cirka 22 500 kronor per månad före skatt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då drar bidragstagare ner medianen. Medianlönen var 28 600:- SEK år 2015.

      http://cornucopia.cornubot.se/2017/01/loner-i-sverige-2015-28-600-sek-i.html

      Eller avser du disponibel inkomst?

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Det är både bruttolöner, bidrag och pensioner inräknat.

      SCB har lite siffror.

      "Medianbeloppet för den sammanräknade förvärvsinkomsten 2016, för personer 20 år och äldre, var 270 000 kronor. För män var beloppet 309 000 kronor och för kvinnor 237 000 kronor. Det innebär en ökning sedan 2011 med 13 procent, räknat i fasta priser. För kvinnor var ökningen nästan 15 procent och för män drygt 10 procent."

      Den som är vuxen och har en inkomst på 28 600 kr ligger i själva verket i den översta tredjedelen ungefär. Ska kolla lite på SCB...

      Radera
    4. Enda förklaringen är att till "förvärvsinkomst" räknas även a-kassa, sjukförsäkring, pension etc, dvs det som redovisas som "inkomst av tjänst" i deklarationen. Jag pratar dock om faktiska löner, och inte inkomst.

      Radera
    5. "20 år och äldre" avslöjar vad skillanden består i. Det finns ingen övre åldersgräns, dvs det är pensionerna som drar ner medianen från 28 600 till 22 500. Dessa deklareras som förvärvsinkomst "inkomst av tjänst".

      Radera
    6. I inkomster räknas pensioner, sjukersättningar, deltidsarbete och så vidare in.

      Det är inte så att den medianvuxne tjänar medianlönen. Du måste ta hänsyn till pensionärer, sjuka, arbetslösa, deltidsarbetande, nolltaxerare och så vidare. Rangordnar man dessa kommer den medianvuxne kanske att vara en deltidsarbetande person, som då har en lägre bruttoinkomst än medianlönen.

      Enligt SCB, siffror från 2015:

      P10: 72 660 kr/år
      P25: 156 348 kr/år
      P50/median: 264 494 kr/år (270k då för 2016 enl min länk ovan)
      P75: 377 132 kr/år
      P90: 504 154 kr/år

      Radera
    7. Jepp precis så. Men det är ju relevant i diskussionen om förmögenhet, som på precis samma sätt täcker in alla vuxna inklusive pensinärer, sjuka, arbetslösa och så vidare.

      Radera
    8. SCB kan vara infiltrerat av påverkansoperatörer. De har skrivit konstga saker som nedvärderar Sverige.

      Radera
  3. Det som är märkligt är att vi har världens högsta skattetryck och ÄNDÅ funkar inte den offentliga servicen och alla måste spara och klara sig själva. Som tidigare ordförande för svenskt näringsliv sa: "men vad får jag för skatten då???"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att det inte funkar är ju inte så konstigt när t.ex. Stockholms landsting köpte in vanliga stödstrumpor genom en offentlig upphandling för 8000 SEK/par utan att det någonstans på vägen var någon som reagerade och ansåg att det var fel.

      Radera
    2. Det är inte ett dugg konstigt att det inte fungerar, feta katter brukar bli lata.

      Radera
    3. Hälften av alla i Sverige förvärvsarbetar. Av ca 5 miljoner jobbar 1,5 i offantlig sektor,som kostar hälften av BNP. De 3,5 som håller allt igång är inte lata.

      Radera
    4. Precis. De som sitter och bestämmer över skattepengar verkar i väldigt många fall naiva eller totalt okunniga. För inte skulle de bete sig likadant om det skulle röra deras egna pengar eller om de skulle jobba i ett privat företag.

      Radera
  4. Utöver att jag håller med Joakim Perssons inspel så vill jag också hävda att den enskilt största anledningen till att Sverige (och resten av norden) har en stor diskrepans mellan medianförmögenhet och medelförmögenhet jämfört med resten av västeuropa enkelt förklaras med att för de nordiska länderna används data baserat på individuella förmögenheter medan undersökningen använder data baserat på hushåll för resten av länderna.

    Att kvinnor generellt sett har avsevärt lägre förmögenhet än män är ju ett välkänt faktum (orsaker och huruvida detta är ett problem kan diskuteras annorstädes). Detta gör att en median som slår ihop mäns- och kvinnors förmögenheter i stor utsträckning i hushåll underskattar skillnaderna individuella förmögenheter kraftigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med andra ord: det är helt meningslöst att jämföra de nordiska länderna med något annat land i Västeuropa på grund av att statistiken inte är jämförbar. Hela diskussionen är meningslös.

      Radera
    2. Intressant, så tolkade inte jag statistiken. Om detta stämmer så har du helt rätt, man jämför äpplen och päron.

      Radera
    3. Mopongo, du vill hävda det du. Men enligt Credit Suisse så är det per capita, inte per hushåll.

      Radera
    4. Jag bygger mina resonemang den följande citat (Global Wealth databook 2017):

      "The distributional data have certain standard features. The unit of analys is usually a household or a family, but in a few cases an (adult) individual. Household sample studies are employed in almost all countries. The exceptions are the Nordic countries (Danmark, Norway, Sweden and Finland) which use data from tax other registry covering the entire population."

      Vet inte hur jag ska tolka det annars än att alla länder förutom de nordiska använder hushåll och familjer som enhet...

      Radera
    5. Det betyder bara att rådatat är per hushåll. Detta har man sedan förstås justerat till per capita, vilket är det man tittar på här.

      T ex räknar man ut snittet ur ANTALHUSHÅLL*SNITTPERHUSHÅLL/ANTALPERSONER, så får man per capita. Det redovisas per capita och då är det per capita. Skillnaden ligger bara i vad man hade för data till en början. Förmögenheterna har alltså inte dubblats, utan detta har tagits hänsyn till.

      Radera
    6. Det verkar logiskt och stämmer också med andra datakällor som visar förmögenhet per hushåll i Eurozonen (som The Household Finance and Consumption Survey: results from the second wave, se sidan 120 -- Tyskland tex ligger där på en medianförmögenhet på €60,800 för ett hushåll, vilket mycket väl kan stämma med en invididuell förmögenhet på $47,091).

      Radera
    7. Ja, som sagt, redovisar man per capita så är det per capita och inte per hushåll. Annars hade man skrivit "per hushåll". Jag förstår inte den här oförmågan att ta till sig att Credit Suisse vet vad de håller på med.

      Radera
    8. Jag säger inte att de redovisar datan per hushåll men de samlar in datan per hushåll. Ett hushåll med en förmögenhet på 100 000 usd är alltså två individer med en förmögenhet på 50 000 usd per person. I Sverige registreras istället en man med 70 000 usd och en kvinna med 30 000 usd.

      Radera
    9. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    10. Ett enkelt räkneexempel för att illustrera hur det kan leda till olika resultat: tänk två hushåll där förmögenheten fördelar sig som följande:

      Hushåll 1 består av en man med en förmögenhet på 80 000 och en kvinna med en förmögenhet på 20 000.

      Hushåll 2 består av en man och kvinna med en förmögenhet på 10 000 per person.

      Om du räknar median baserat på hushållens förmögenhet/antal personer i hushållet får du en medianförmögenhet på 30 000 i detta fall

      Om du räknar median på individernas förmögenhet får du 15 000 kronor i detta fall.

      Radera
    11. Iofs sant. Men frågan är hur det slår i det stora. Hur ofta har vi t ex hushåll i Sverige med stora skillnader i förmögenhet mellan makar? Man har ju gemensam ekonomi om ej äktenskapsförord föreligger om annat, och det bör vara ovanligt att det skiljer sig enormt.

      Radera
    12. Det slår nog ganska hårt. I statistiska centralbyråns rapport Förmögenhetsstatistik 2004 kan vi läsa att förmögenhetsmedianen för individer i Sverige 2004 var 28 000 kronor samtidigt som medianen för hushållen var 212 000 kronor. Dock bör det påpekas att SCB antagligen räknar med även barn som en del av medianen och att de i hushållet räknar bådas förmögenhet. Skillnaden mellan 28 000 och 106 000 är dock väldigt ansenlig även om individernas median antagligen är underskattad en hel de på grund av barn.

      I samma rapport kan vi också se att förhållandet mellan medianförmögenhet för hushåll/antal vuxna per hushåll är mycket närmre den genomsnittliga hushållsförmögenheten än vad den individuella medianförmögenhet var den genomsnittliga individuella förmögenheten. Detta tyder på att du får en betydelsefullt högre median av att titta på hushåll/antal vuxna än om du bara tittar på genomsnittet.

      Radera
    13. *än om du tittar på medianen för individen

      Radera
  5. Jag förstår inte heller vad Tino far efter egentligen. Både Lars och Tino, liksom de flesta som läser detta, förstår skillnaden mellan median och medel.

    Men av någon anledning tycker inte Tino det är bra att det blir en viral grej av detta. Han verkar tycka att det blir missvisande att framställa svensk medelklass som relativt "fattiga" trots att vi har höga medelinkomster. Han menar att vi svenskar inte behöver så stor förmögenhet (sparbuffert) eftersom vi har ett starkt socialt skyddsnät som tar hand om oss.

    Men det är ju precis det som är problemet, som Lars påpekar. När den sociala välfärden vattnas ur (alltfler människor som inte bidrar med pengar skall försörjas av allt färre människor som betalar in pengar till staten) kommer den svenska medelklassen att behöva betala fler välfärdstjänster ur egen ficka. Och det är där som förmögenheten/sparbufferten spelar in.

    Så jag håller med om att den virala kartan över svenskarnas låga medianförmögenhet är viktig att visa upp, så vi får klart för oss hur det ligger till. Tino brukar inte vara den som vill tona ner sådan här information, så jag förstår faktiskt inte riktigt vad han menar med sin kritik.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är närapå övertydligt att allt färre skall bidra till allt fler nu när ca 280 av 290 kommuner behöver statligt utjämningsbirag för att gå runt.

      Radera
    2. Men det är ju för att statliga bidrag till kommunerna (som funnits mycket längre) nu för tiden bakats ihop med det kommunala utjämningssystemet.

      Radera
    3. Tycker Tino skriver balanserat till skillnad från bloggaren som vanan troget vinklar hårt

      Radera
    4. https://www.weforum.org/agenda/2018/01/how-s-life-where-you-are/

      Jag tycker man skall kolla lite på omgivningen inte bara nattsvarta tidningsartiklar. I min omgivning så ser jag människor som reser till Australien, Thailand, Usa och Dubai. Bilar så som nya XC90 är inte ovanlig på gatorna i vilken småstad som helst. Kolla även priserna på sportbilar. Porsche som till exempel har klandrats för att ha dåligt andrahandsvärde skjuter i höjden (specifika modeller, kolla på 911 turbo tex).

      Bristen på köpkraft i medelklassen är inte problemen i dag.

      Kommentarerna i denna artikel om att "Det hjälper inte att 20% sitter på 80% av förmögenheten..." känns som väldigt ogenomtänkta. Jo det är precis det som händer, det hjälper då skatteintäkterna kommer in från per omsatt krona oavsett vem som äger den lite förenklat.

      Radera
    5. Livet har en smärre tendens att bli billigare för de som får behålla sina arbeten, men när människor ersätts med robotar får allt färre välbetalda arbeten, vilket gör bostadsskulderna mm ganska ohållbara.

      Radera
    6. Vi har förvisso ersatt människor med "robotar" i 150 år eller så nu utan att de välbetalda jobben "tagit slut". Om vi breddar begreppet lite, fundera på hur många människor som skördetröskan gjorde arbetslösa!

      Radera
  6. Det är intressant att räkna ut vad man behöver för inkomst genom livet för att klara sig. Om det blir så att allt kommer gå genom privata försäkringar i framtiden för att skatten går till något allt luddigt. De som inte tjänar tillräckligt och sparar kommer inte heller klara sig precis som i republikanernas USA fast i Sverige är det S som lyckats med denna situation.

    https://www.expressen.se/gt/birger-fangade-tjuvarna-pa-film-polis-vill-inte-utreda/

    https://www.expressen.se/ledare/varfor-gommer-hon-kostnadsbomben/

    SvaraRadera
  7. Finns det statistik som är rensad för effekterna av massinvandringen då? Lite slarvigt av såväl Sanandaji som Wilderäng att slänga sig med utsagor om att "svensken har si och så mycket i förmögenhet", när verkligheten är att befolkningen i Sverige blir allt mindre svensk. Den gamla sanningen att man inte kan ha ett i-land med en u-landsbefolkning börjar göra sig gällande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, nu har ju förmögenheten i Sverige för medianhushållet mer än tredubblats sedan år 2000, trots "massinvandringen". Eller om vi tar de senaste tre åren:

      2015: Median $37,847 och medel $227,330
      2016: Median $39,339 och medel $232,989
      mitten 2017: Median $45,325 och medel $260,667

      Radera
    2. Med "svensken" avses här personer som är skrivna i landet och därmed ingår i svensk statistik. Det inkluderar de som fått uppehållstillstånd för flytt inom EU/EES, arbetskraftsinvandring eller erhållit asyl som hjälpsökande.

      Att du gör en etnisk tolkning av det vanliga begreppet "svensken" säger rätt mycket om dig.

      Radera
    3. Okej, då var det alltså Åsa Romsons tunnelbanetolkning som gällde. Tack för info.

      Radera
    4. Ja, det blir väldigt omständligt att hela tiden skriva "individer folkbokförda i Sverige" istället för "svensken". Att använda ett enda ord ökar läsbarheten för texten.

      Radera
    5. Joakim Persson: Bäst du ringer till Credit Suisse och skäller ut dem då. Det var de som kom fram till att svenska hushåll är näst fattigast i Europa. Trots "massinvandring" som skulle rädda allt från pensioner till sjukvården. Goddag yxskaft.

      Radera
    6. Isak: Ja precis, och vi var på samma sätt ännu fattigare år 2000 enligt samma siffror och metodik. Det är ju precis det jag skriver.

      Radera
    7. "Rapporten är publicerad i november och intecknar inte aktuell utveckling på bostadsmarknaden, utan sommarens rekordpriser i bostadsbubblan. Bostadspriserna har gjort att svenska hushålls nettoförmögenheter ökade kraftigt 2017, men en pendel svänger åt två håll ..."

      Radera
    8. Varför skulle statistiken rensas? Det som har hänt, har hänt och statistik måste beskriva det faktiska läget? Klart det blir en förskjutning av medianen när det blir ett tillskott av fattiga.

      Radera
    9. För att den ska bli mer jämförbar med andra länder och ge en någorlunda bild av hur det är ställt med (den riktiga) svenskens ekonomi. Menar inte att något ska censureras.

      Radera
    10. Fast Sverige har den befolkning den har så då måste väl statistiken återspegla detta i jämförelsen. Det är ingen tillfällig förändring.

      Radera
    11. Rent krasst, ja. Men det hade fortfarande varit intressant att få veta hur mycket massinvandringen tynger ner statistiken.

      Radera
  8. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  9. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  10. Sedan kan man ju fråga sig om det sociala skyddsnätet i SE är så mycket bättre än i jämförbara utvecklade sociala välfärdsstater i Europa ....

    SvaraRadera
  11. Mycket bra att korrekta fakta som median och medelvärde klargörs nu när alternativa fakta breder ut sig. Blir intressant om Sandaji ger någon kommentar och om spridningen fortsätter av den virala kartan.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  12. Tja, svenska staten kan ju ta notan för ganska mycket innan skulden är uppe i så mycket av BNP så det går att jämföra med övriga EU
    Vill man kan man köra 50 miljarder i underskott (ca 5% av statsbudgeten) i nästan en generation (30 år)

    Säger inte att det är att rekommendera... Snarare nallar man på pensionssystemets fonderade medel.

    Men de 500 000 som har fått asyl sedan 2010 och i princip kostar så mycket netto varje år (give or take) iom den låga förvärvsandelen så...

    Ser ingen lösning på det heller. Välfärdsstaten bygger på acceptans , dvs avstå från skatt och få något i retur. Får vi mindre i retur så minskar acceptansen.

    Jag tror att istället för skattehöjningar som plåster på såren kommer vi takt med att situationen försämras se en än hårdare prioritering, detta också för att minska pullfaktorn för ekonomiska migranter. Å andra sidan kommer vi då få betala mer och mer själva.

    Att betala mer men få mindre är inte trovärdigt, även om förespråkare för vänstern, offentliga organisationer som SKL mm förespråkar detta kommer inte accepteras av väljarna.

    SvaraRadera
  13. Det har ju sedan länge varit dogmen i det (S)-märkta Sverige att det är sten, landstingen och kommunerna som skall spara den ackumulerade "förmögenheten" och att denna ackumulering inte skall ske bland privatpersoner..

    Om man är det minsta "konspirationsteoretiskt" lagd...
    En stark "förmögen" stat och "fattiga" medborgare med stora bidragstransfereringar skapar helt enkelt ett starkt beroende mellan just medborgare stat och då gäller det att rösta "rätt"... ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst kan man konspirera om de dumma sossarna på det sättet, men nu har ju förmögenheterna generellt sett stigit rätt kraftigt sedan 80-talet, och de senaste 17 åren har som visats även medianhushållet tredubblat sin förmögenhet. Den utvecklingen kan nog fortsätta, med eller utan sossar.

      Det är upp till dig själv om du vill bränna lönen varje månad eller om du vill bygga upp en förmögenhet. Finns ingen ursäkt så länge man haft ett heltidsjobb de senaste tjugo åren, med tanke på skatters och löners utveckling (för att inte tala om prisutvecklingen på börsen och på fastighetsmarknaden), och med de senaste årens extraordinärt låga skatter på kapital.

      Radera
    2. Med tanke på vad jag skrev tidigare om hur det ser ut i resten av de socialt civiliserade europeiska välfärdsstaterna avseende skattetryck och "välfärdsgoder"...

      I skolan på 70-talet fick man ju "lära" sig att visserligen hade vi i SE höga skatter men så var också vår sociala välfärd så mycket nättre än resten av "världen".. Och med "världen" avsågs ofta många länder som Vietnam, Angola Mozambique etc. Europa nämndes mycket sällan.

      idag har vi ett av Europas och världens högsta skattetryck medan vad vi får för pengarna inte ligger i paritet i topp...

      Östlings fråga var mycket därföe genomträngande!
      ”Vad fan får jag för pengarna?”

      * Kurser i "bilförlossningar" ?
      * Genusvetenskapliga "landvinningar"..?
      * ....

      Radera
    3. Men... Hade Sverige likt en annan numera f.d stat också haft en "skyddsvall" så hade säkert även Sverige kunnat motverka att privata förmögenheter ackumulerats redan på 80-talet...
      ;-)

      Radera
    4. Sån tur då att vi har sänkt vårt skattetryck de senaste åren och numera tar ut mindre än tex danskarna och fransmännen. Vi sticker inte ut lika mycket som vi gjorde under tex 80-talet, och gapet mot (till exempel) Tyskland minskar lite grand.

      Som du säkert vet så går den största delen av skatterna till transfereringar, och så en fjärdedel ungefär till skolor och vård.

      Radera
    5. Ja, det stämmer!

      MEN, hade vi haft en "skyddsvall" så hade inte omvärlden kunnat påverka oss på samma sätt... ;-)

      och faktiskt! Det gick att bygga upp privata "förmögenhter" även i forna DDR. Man kunde exv. bygga sig ett eget hus. Pengar var inte själva problemet utan det som var problemet var att det inte fanns byggmaterial att köpa för dessa DDR-Mark. Allt gick till de statligt subventionerade byggena av "plattenbau".
      Idag har dock de som faktiskt byggde sig egna hus i DDR eller de som bodde kvar i de hus som byggts före 1939 en viss just "förmögenhet".

      Och det sociala skyddsnätverket var starkt i DDR. Skola, sjukvård mm. höll hög klass även om du inte kunde välja och "fick ta" den propaganda som fömedlades .. Fr.f.a i skolorna

      Radera
    6. Eller att sossepolitiker skall bränna min lön på saker jag inte alls vill ha. Saker som jag dessutom anser är skadliga för mig och ett vettigt fungerande samhälle.

      Att jag fått några mer korvören att behålla själv är bara ett hån!

      Radera
  14. En annan viktig fråga man kan ställa sig är om Sverige fortsättningsvis kan vara någon sorts "socialbyrå" åt "hela världen" när länder, länder som dessutom är övermåttan rika och tillika även delar samma kultur, språk och religion som många av de människor som kommer just till Sverige..

    https://www.svd.se/shejkerna-bor-oppna-sina-hjartan

    https://www.sydsvenskan.se/2015-09-04/saudiarabien-vagrar-hjalpa-syriska-flyktingar

    https://www.sydsvenskan.se/2017-06-04/de-rikaste-arabstaterna-vagrar-att-ta-hand-om-sina-medmanniskor

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha. Ja, jisses. Att den vandringsmyten om att Saudi Arabien inte tar emot syriska flyktingar lever kvar i vissa människors hjärnor... Enligt FN själva så har Saudi Arabien tagit emot cirka 500 000 syriska flyktingar men det registreras inte i FN:s databaser då Saudi Arabien vägrar skriva på Genevekonventionen (vilket givetvis är klandervärt i sig).

      Nu är jag ingen beundrare av mördarregimen i Riyadh. Men jag är heller ingen beundrare av att folk sprider lögner och faktafel...

      Radera
  15. Nu är detta säkert inte helt korrekt, men skulle det gå att räkna med medel och median per Paretodel, dvs separat för de två grupperna efter Paretofördelningen?

    SvaraRadera
  16. Det vore intressant att se åldersfördelningen.

    Min känsla är att mycket av allt kapital tillhör den äldre generationen. Jag känner t.ex. inte en enda stockholmare som är under 45 år som har en sommarstuga. Däremot har den äldre generationen sommarstugor, ibland tom. flera. Det är bara där båda föräldrarna har dött som kapital finns.

    Det går inte att bygga upp kapital genom eget arbete, i Sverige är det arv som gäller. De rika i Sverige är gamla familjer så som Stenbeck, Wallenberg och Rausing. Tittar vi däremot på de rikaste i USA är det mest personer som har byggt sin förmögenhet själva (Bill Gates, Jeff Besoz, Warren Buffet, Mark Zuckerberg, Larry Ellison, Larry Page, Sergey Brin)

    Ett första steg att öka den social rörligheten vore att slopa statlig inkomstskatt. Nästa steg är att ta ner skatterna generellt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du menar som Minecraft-Notch, Skype-Zennström som byggt sin förmögenhet själva på samma sätt som de du listar.

      Eller kanske Ingvar Kamprad, som också byggt sin egen förmögenhet.

      Det kryllar av "gamla pengar" även i USA. Att det finns fler IT-miljardärer i USA beror bland annat på att USA är större än Sverige. Du kan inte ägna dig åt omvänd cherrypicking för Sverige men plocka russinen ur kakan i USA.

      Radera
    2. Finns ju fler familjer som byggt upp sin förmögenhet, t ex rederifamiljer som (Sten A) Olsson, Broström etc.

      Radera
    3. Det bästa vi har är statistiken från 2007, man kan anta att det är ungefär samma fördelning nu för tiden.

      Då såg det ut ungefär så här (endast medelvärden):
      0-19 år: 36 000 kr
      20-29 år: 135 000 kr
      30-49 år: 510 000 kr
      50-64 år: 1 171 000 kr
      65-74 år: 1 295 000 kr
      75+ år: 1 082 000 kr
      Totalt: 601 000 kr

      Som sagt, det är 2007 års siffror och medelvärden, men man kan tänka sig logiskt sett att fördelningen är likartad.

      En gammal rapport om förmögenheterna från 2004 visar en liknande bild och roar säkert någon. Bläddra till sidan 37 så ser man att medianförmögenheten är negativ för de flesta under 30.

      Radera
    4. Kamprad var ju tvungen att fly landet pga skatter. Han valde att bygga sin förmögenhet från Schweiz. Daniel Ek och Zennström bor i London vad jag vet. Holstein har flytt Schweiz.

      "Att det finns fler IT-miljardärer i USA beror bland annat på att USA är större än Sverige."

      Det intressanta är inte antalet, utan hur många som finns på topp tio-listan över de rikaste i landet.

      Det är möjligt att saker håller på bli bättre i Sverige, Notch är ju en person som blivit rik, även om han sålde ut till ett amerikanskt bolag och nu har en jättevilla i LA. Återstår att se om han kommer skapa fler företag i Sverige.

      Radera
    5. Visst går det att tävla om vem som har flest miljonärer/miljardärer etc, men rent samhällsmässigt är det bara en sort k*kmätning. Det kan både bero på ett ickefungerande eller sämre funderande samhälle, liksom komma som bonus på ett välfungerade samhälle.
      I Sverige hade varit trevligt om det gick att tex:
      - lättare skapa företag och inte vara föremål för alltför många skatter och ha bättre incitament att expandera
      - kunna göra karriär och via lön/investering skapa bygga sig en förmögenhet.
      Utan att för den skull tumma på ett fungerande välfärdssamhälle.
      Det sista kräver att det offentliga inte slösar alltför mycket pengar på en massa trams, och att det offentliga sköts effektivt och kompetent (!).

      Radera
    6. Teheimar: Ja, det går ju alldeles utmärkt att göra båda delarna. Ta en titt på de senaste tjugo åren, och låtsas att du varit i ett "karriärsyrke" -- låt säga ingenjör, ekonom, läkare eller jurist. Inte har det varit några problem att spara pengar!

      Radera
    7. "Det sista kräver att det offentliga inte slösar alltför mycket pengar..."

      Jag vill montera ner välfärdsstaten helt, och jag förstår att det är en extremt åsikt, men även om man vill ha den kvar så tycker jag principen borde vara att man i första hand ska betala själv.

      Socialbidraget är ett bidrag som jag tycker fungerar bra. Det ser till att de utan kapital eller inkomst kan få mat, hygienprodukter, el, hemförsäkring mm. Detta till en kostnad på ca 0,5% av BNP.

      Det är valuta för pengarna.

      Jag skulle gärna se att offentlig service och övriga bidrag fungerar likadant. A-kassan kan finansieras helt privat. Har man jobb så kan man betala. Barnbidrag kan inskränkas till de som saknar kapital och inkomst. Sjukvården kan finansieras genom sjukvårdsförsäkringar och om man inte har råd så går staten in och täcker. Skatterna skulle kunna sänkas radikalt utan att det offentliga skyddet skulle försvinna. Det offentliga skyddsnätet skulle t.o.m. kunna utökas för de fattigaste då man inte behöver betala den stora majoriteten som redan kan betala.

      Man skulle också kunna omvandla bidrag till lån, ungefär som CSN-lån. Har man ingen inkomst så skjuts betalningarna upp.

      Radera
    8. @Joakim Persson Det kan säkert stämma för många - att möjligheterna fanns. Sen om dem har använt sig av möjligheterna istället för att belåna sig mer för att det gick, är ju en lite annan sak, men fortfarande en sak som sker inom samma ekonomi och samhälle.
      Jag själv är ju knappast så gammal så jag har haft den möjlighetwn utan hör till generationen därefter som inte alls har dessa möjligheter riktigt i tillsynes lika stor utsträckning. En del av mina vänner (som också är ingenjörer, har löst det genom att utvandra typ).

      @skatt är stöld: Förvisso. Jag kan förstå din åsikt, men utgår då du från att folk i gemen skall agera rationellt? Jag skulle varna för att just modellera för mycket efter en rationell köpare/konsument etc. Det är inte säkert det fungerar. Plus att det är olika beteende och förutsättningar beroende på hur stor lokal/global ekonomin för en person/hushåll är.
      Tex:
      En person som spenderar sina pengar säg bara "i" den svenska ekonomin och betalar för sig här.
      Vs
      En person som förutom att betala här även betalar för säg tex mor/far/släkt/whatever utomlands (EU som tex förälder som bor i EU men inte i Sverige, eller utanför EU.)
      Effekterna blir olika - och vad skall man då använda som normal?

      Radera
    9. Teheimar: Det är ingen större skillnad om man började jobba tex 2007. Men det är som du säger -- många konsumerar största delen av lönen och gnäller sedan på att de inte har något sparat.

      Sen kan man alltid jämföra sig med en mjukvaruingenjör i Silicon Valley, en börsmäklare i New York eller en advokat i London, som (så länge man är frisk) tjänar betydligt mer än en svensk ingenjör. Men så är det och det är lögn att påstå att det skulle innebära att ingen kan arbeta och bli rik i Sverige.

      Radera
    10. Nej, jag utgår inte från att folk är rationella.

      Välfärdsstatsidén fungerar dåligt i en global värd. Det är en av anledningarna till att jag är emot den. Däremot tror jag den kan reformeras, så som jag beskrev ovan, och att man kan uppnå mycket av det folk vill ha den till, utan att den fungerar sämre ur ett globalt perspektiv.

      Radera
    11. Just sommarstuga som du har i exemplet beror på att föräldrageneration äger den, så småningom så går den i arv. Däremot så disponerar säkert väldigt många en sommarstuga/fjällstuga gratis via familjen och det är väl bara bra. Kanske får betala med lite målning och gräsklippning.

      Radera
    12. @Joakim Persson: "Men så är det och det är lögn att påstå att det skulle innebära att ingen kan arbeta och bli rik i Sverige."
      Jag skrev väl inte "ingen". Jag menade att det vore trevligt om det vore enklare.
      Sen beror på definitionen av rik givetvis.

      Radera
    13. Håller med om att det vore trevligt, förstås.

      Låt säga en miljon dollar eller motsvarande i finansiellt kapital. Det är en lagom nivå för att kunna säga att man är rik. Ungefär där är man ekonomiskt oberoende om man har utgifter som ett typiskt svenskt hushåll, givet ett uttag om 3-4% om året (googla safe withdrawal rate).

      Radera
    14. Ja, det låter kanske rimligt med dagens ränteläge. Dock med priser på boende som kräver snarare 1 MUSD i lån (för en normal Enskedevilla) blir det snarare omvänt. De gör ju banken ekonomiskt oberoende snarare.

      Radera
    15. Visst, fast man kan ju också bo någon annanstans. Har man höga krav på sitt boende behövs ännu mer pengar. Äger man sitt boende skuldfritt dock så har man ju å andra sidan lägre utgifter som ska täckas av ens kapital.

      Radera
  17. När välfärdstaten slutar leverera slutar acceptansen för den och därmed kommer det bli ett reellt tryck att faktiskt sänka skatterna, givet att folk är någorlunda rationella. När skattetrycket går ner kommer troligen sparande gå upp efter en initial ökning av konsumtion(ny platt-tv etc kan man inte köpa så ofta...).
    Men som det verkar så tjatar både media och många även i borgerligheten om att vi måste höja världens högsta skatter för att ens bibehålla den undermåliga välfärden så tja jag kan ju ha fel. Fler arenor och kamelcenter till folket kanske? (och förstås OS...)

    SvaraRadera
    Svar
    1. "reellt tryck att faktiskt sänka skatterna"

      My sweet naive child.

      Radera
  18. Håller inte med Tinos resonemang att det är de höga lönerna i Sverige som förklarar att medianen är lägre än andra länder i Västeuropa. Såväl Norge som Danmark som UK m.fl. länder har högre löner än Sverige och även motsvarande välfärdssystem.
    Det är inte heller svårare att starta och driva företag i Sverige än i andra länder och vi har dessutom ingen arvsskatt, förmögenhetsskatt till skillnad från många andra länder inom EU. Det finns inget egentligt hinder att bygga upp privat förmögenhet sedan 10 år och det förklarar varför medianen faktiskt ökat.
    Problemet är att svenskarna inte uppmuntras att spara och kreditgivningen varit alltför slapp de senaste 10 åren.
    Dessutom har folket blivit hjärntvättade med propaganda från politiker och MSM om att vi är typ rikast i världen. Så varför spara och amortera när hela ekonomin är som en Tesla på anabola?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du menar bla helt enkelt att räntan på pengar i banken är obefintligt, vilket knappt uppmuntrar till sparande alls utan snarare urholkar pengarnas värde så länge sparräntan understiger inflationen?

      Radera
    2. finansiella tillgångar inkluderar även aktier och obligationer, skrev bara banksparande för att "spara" text :-)
      Min poäng är att medelsvensson tänker som en sosse (och röstar därefter).
      Även alliansen funkar som en vänsterrörelse om man jämför internationellt.
      För att citera Thatcher: socialismen kommer att köra slut på andras pengar och först när vi har uppnått detta trista faktum kommer Svensson att förstå det som de flesta andra nationaliteter redan har förstått.

      Radera
  19. Tino skriver en intressant sak på Facebook angående inkomster i förhållande till förmögenheter:

    "Alla världens miljardärers samlade förmögenhet motsvarar knappt ett års av amerikanska eller EU-medelklassens inkomster. Det brukar räcka att påpeka detta för att punktera den här sortens argument.

    De flesta känner inte till det, överskattar grovt hur viktigt kapital är relativ inkomster och har överlag en vag bild, vilket missbrukas av Oxfam och andra även när siffrorna i sig är korrekta."

    Där har han ju en poäng. För det är klart att har man en stor förmögenhet, men ingen inkomst, då kommer man ganska snabbt att äta upp förmögenheten om man skall leva på samma standard som en person som inte har någon förmögenhet, men stor inkomst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Speciellt också om förmögenheten består till 100 % av egna bostaden. Utan inkomst så kan den inte belånas, sälja också mycket svårt då det inte går att få hyresrätt/brf utan att ha inkomster.

      Radera
    2. Förklarar fortfarande inte varför det är stor skillnad mellan Sverige och länder med motsvarande löne-/inkomstnivå.
      I exempelvis Grekland kan en fattig pensionär leva hyggligt tack vare att bostaden är betald = låg boendekostnad.
      Tino gillar inte att Cornu använder begreppet "fattig" om mediansvensken - om Cornu istället hade vinklat det som att mediansvensken har det väldigt bra ställt och därför inte behöver spara hade han och många andra inte reagerat negativt.
      Jag tror att det är bedrägligt för mediansvenskarna med alltför hög belåningsgrad kombinerat med magert banksparande. Vi har ett problem i sikte.

      Radera
  20. "Men när skyddsnätet urholkas så sitter normalsvensken kvar med sin låga förmögenhet, som ska användas för att betala det som staten tidigare levererade - vård, skola, omsorg och rättsväsende." JAPP, stämmer så j...a bra, sitter själv och kolla kostnader för bråckOP,
    E-landsting tyckte att det är OK så länge man kan stoppa in det..., för 10-tal år sedan var det ingen diskussion.. Tanken som kommer är ett sitat "vadfanfårjagfördet" Missnöjd skattebetalare, var så säker, konstatera att det sannolikt hamnar kring 25 laxar, vilken summa jag banne mig kommer göra mitt bästa för att undanhålla staten framöver.

    SvaraRadera