Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-01-26 13:15

Bara 0.32 kWh från att sälja solel redan den 19:e januari

Den nittonde januari, solcellsanläggningens rekorddag än så länge, var jag bara 0.32 kWh från att faktiskt sälja solel på nätet. Med tanke på allt högre och starkare sol för varje dag som går är det inte omöjligt att jag redan i februari eller mars kommer sälja den första solelen.
Förbrukning nätel och produktion (=förbrukning) solel 2018-01-19. Enhet kWh.
Min solkraftanläggning slog alltså produktionsrekord den 19:e januari med 1.56 kWh i dagsproduktion. 

När nu Ellevio levererat timdatat för min nätelförbrukning samma dag så ser man att mellan klockan 11 och 12 var det endast 0.32 kWh i solenergi som saknades för att sälja den första elen på nätet. Dock kräver det en ökad produktion på 67% för att uppnå mot de 0.48 kWh som producerades under den timmen, men med allt högre och starkare sol kan den ökningen gå fort. Trots allt handlade det om en maxeffekt på loggade 647 W av 4.72 kWh möjliga - detta på grund av partiell skuggning med lågt liggande sol och svagt solljus vintertid.

Loggningen som ligger till grund för grafen ovan sker var 15:e minut, vilket gör att det bara är 1.53 kWh loggat i grafen, medan faktisk produktion loggad i systemet var 1.56 kWh, vilket inte baserar sig på stickprov var 15:e minut. Grafen är ändå tillräckligt rättvisande.

Jag gissar att redan i februari eller mars kan den första energin åka ut på nätet, även om det bokstavligen bara handlar om ören i debitering. Ersättningen blir runt 30-40 öre i timspotpris från mitt elkraftbolag, plus 4.3 öre från Ellevio för nätnyttan av lokal mikroproduktion. Sedan ger staten ett skatteavdrag på 60 öre per kWh. Inga stora pengar, men det är intressant hur tidigt på året eventuell försäljning kan komma att ske.

Avräkning på såld solel sker per timme, och spotpriset på elen sätts också per timme. Just nu är jag låst till tidigare elleverantör, men kommer senare under våren välja en bättre leverantör. Det finns de som betalar ett påslag ovanpå spotpriset.

Det finns inget självändamål i att sälja solel - bäst ekonomisk effekt får man om man förbrukar den själv, t ex genom att köra tvättmaskin och torktumlare när solen lyser.

Just idag är det molnigt och dagsproduktionen är uppe på 0.51 kWh. Gissar att den slutar någonstans i intervallet 0.6 - 0.7 kWh. Tillägg 14:28: I skrivande stund 0.719 kWh trots mulet. Det ser ut som att normal produktion även vid mulet kan gå över 1 kWh per dag inom några veckor. Har identifierat tre olika nivåer av mulet - produktion på runt 0.5 kWh (numera 0.7), runt 0.25 kWh och drygt 0 kWh. Sedan finns full sol där det senast gav drygt 1.5 kWh.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

34 kommentarer:

  1. En tanke. Är det inte bättre att sälja sin el på dagen och då få ett "högt" pris för att sedan förbruka den på natten till ett lägre pris?

    SvaraRadera
  2. En tanke.

    Kan man inte sälja elen på dagen till ett högre pris för att sedan i stället förbruka den på natten till ett lägre pris?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är det säkert. Om man har timrörligt elpris. Jag låser mitt elpris på 3-4 år åt gången, för att slippa betala skyhögt pris vid skyhög förbrukning vintertid. Låser till "sommarpris" i maj. Elpris är inte som ränta - man tjänar på att låsa elpriset istället för att köra rörligt.

      Radera
    2. Snack!
      Om du har låst pris så är det ju elbolaget som står för prisrisken. Givetvis tar ett sunt bolag extra betalt för att bära den risken.
      Givetvis utgår de från kollektivet när de räknar på detta, så visst kan det vara så att några individer som avviker från normen tjänar på detta. Men det är absolut ingen sanning att man tjänar på att låsa priset.

      Radera
    3. Om jag fattat rätt så upphandlas elen på börsen i god tid innan den förbrukas. Någon månad innan det nya året får man reda på vilket pris man kommer att få det kommande året. Så det är minimal/ingen risk för elbolaget. Det enda de behöver lägga på är sin egen vinst.

      Radera
    4. Menar förstås elen för de som har någon form av bundet avtal.

      Radera
    5. När jag binder mitt elpris på tre år så köps elen in av elbolaget till motsvarande terminspriser, dvs marknades samlade bild av prisutvecklingen de närmaste åren, inklusive justerat för de närmaste månaderna. Terminspriset är generellt lågt april-juni och då är det bäst att binda. Och sedan lägger bolaget på sin vinstmarginal, precis som när man har spotpris. Skillnaden är att man slipper prisuppgångarna vintertid. Jag vet exakt vad jag håller på med när jag binder elpriset.

      Radera
    6. Men vill man köra rörligt är man välkommen. Men kom då inte och klaga när elpriset far iväg till upp till 2:- SEK per kWh (före skatter och moms) på köldknäppar kombinerat med tekniska fel eller torrår. Då sitter jag med mina 30-ish öre i elpris oavsett vad det är på spot. En enda sådan incident på tre år, så har jag med råge tjänat in bundet elpris.

      Radera
    7. Terminsmarknaden för el fungerar förstås på precis samma sätt som marknaden för tex statsobligationer, det finns inga gratispengar att hämta genom att "binda på sommaren", det är en gammal myt.

      En sådan diskrepans hade tradats bort på nolltid på Nordpool.

      Radera
    8. "Att det är bäst att binda elpriset på sommaren är däremot en myt, enligt Faraz Azima på elskling.se. Ett rörligt elpris följer prisutvecklingen på elbörsen, Nordpool, vilket innebär att priset går upp och ner. Det är svårt att ge direkta råd om vad som är bäst, det kan skilja från år till år.

      Därför är det generella rådet att välja det som passar den egna ekonomin bäst. Den som har små ekonomiska marginaler och är i behov av att veta exakta utgifter varje månad bör välja fast pris. Den som har en ekonomi som klarar av lite större utgifter ibland kan välja rörligt. Du kan även välja mixavtal, vilket är hälften bundet och hälften fast."

      Om man tror att terminspriserna för _helåren_ alltid är lägst på sommaren, så finns det stora pengar att tjäna genom att tex köpa elpristerminer för året 2019 i juli och sälja i december!

      Radera
    9. Kör också bundet, men ett år i taget. Elbolaget skickar mail när upphandlingen börjar och när den är avslutad, med det pris jag kommer att få om jag förnyar mitt avtal (låter bli att säga upp det). Och det har hittills hamnat på drygt 30-ish öre. Kommer inte ihåg exakta siffror, men helt rimligt pris eftersom jag låtit det rulla på.

      Radera
    10. Det är många parametrar som påverkar elpriset:
      https://www.vattenfall.se/elavtal/elmarknaden/sa-satts-ditt-elpris/

      Den största faktorn är fyllnadsgraden i vattenmagasinen (Norge och Sverige), vilket inte alltid går att förutse. Om man exempelvis "binder" vid en tidpunkt då det är uppenbart vad fyllnadsgraden är vid sitt max får man förmodligen ett pris, medan man får ett annat när det är på minimum.

      Inte ens börshajarna kan förutspå vädret.

      Radera
    11. Helt rätt BW.

      Liten genomgång av prisläget hittar man här, se särskild slide 13. Finns inget stöd för att det skulle vara bra att tajma just elmarknaden, på samma sätt som att det är svårt/omöjligt att tajma börsen.

      Jag tror den här myten kommer från tidiga 2000-talet, då det ofta var så att terminspriserna var låga i april-juni för att sedan stiga, men så har det ju inte alls sett ut de senaste åren, se ex 2009-2015 i diagram enl ovan.

      Radera
    12. Nu är ju slajdsen för Danmark vilket har väldigt spretig elproduktion, men samtidigt är beroende av stabiliserande vatten och kärnkraftsimport, så priserna avspeglar inte svenska priser riktigt. Men principen håller jag med om.

      Nordpool startade 27 december 2001 så att myter från innan dess lever kvar får nog härröras till ren konservatism hos de som håller myten vid liv. :-)

      Radera
    13. Presentationen bygger så vitt jag förstår på priserna på Nordpool (ENOYR-2006, ENOYR-2007 osv), jag är inte säker på att det existerar terminspriser för enskilda länder utan det hanterar man, gissar jag, med CfD:er eller nåt.

      Intressant också mot slutet, det finns ingen korrelation mot fyllnadsgraden på vattenmagasinen (slide 28).

      Det är samma tendens på den svenska marknaden. Finns flera andra källor som visar att det där med rörligt vs bundet elpris inte följer nåt särskilt mönster. Titta på ettårspriset i följande länk som exempel, inget säsongsmönster.

      Nä, elprismarknaden verkar vara effektiv i att det inte finns några enkla vinster att "arbitragea bort".

      Jag kör själv rörligt, men det är nästan helt irrelevant eftersom jag bor i lägenhet med en förbrukning under 2 000 kWh/år. Det har ändå varit billigare än bundet totalt sett om man tar tex de senaste femton åren.

      Radera
    14. Den som förbrukar osedvanligt mycket el på vinter (dvs om man uppvärmning med direktel) tjänar i längden på fast avtal. Den som eldar med ved, kör fjärrvärme eller bergvärme tjänar i längden på rörligt.
      Detta enligt en kompis jag pratade med igår, som jobbar med prissättning på Vattenfall.

      Radera
    15. Förbrukar ca 22 000 kWh/år och tycker inte att några ören hit eller dit är något att bry sig om. Kanske blir någon tusenlapp per år. Den försvinner på marginalen. Inte värt besväret att hålla på och jaga billigaste alternativet i alla lägen.

      Instämmer vad gäller säsongsvariationer. Börshajar är inte bättre än Svensson att förutspå framtiden. Således kan man om man har tur tjäna en hacka på att binda i ett visst ögonblick, men i längden torde det jämna ut sig.

      Radera
    16. Binder också på sommaren eftersom jag bränt mig rejält på rörligt. Det året då de rörliga maxade hade jag två elräkningar på 15000 kr + elnät. Betalar gärna en blygsam premie för att slippa det.

      Radera
    17. Learch;

      Den som använder osedvanligt mycket el på vintern (dvs uppv. med direktel) tjänar mer på att ex. installera moderna termostater på elementen (ex. värmer mindre på natten och när du är på hemifrån). Eller satsar på nåt annat som sänker förbrukningen. Lita inte på elbolagen.

      Radera
    18. @Frihet

      El är inte dyrt. Jag använder väldigt mycket el på vintern bara för att golvet är eluppvärmt. Det kostar relativt lite. Bekymrar mig inte om termostater öht. Öppna spisen används endast för mysbrasa.

      Gjorde misstaget en gång att skruva ner termostaterna när vi var på semester på Langqawi. Tog ett dygn innan det blev varmt igen när vi kom hem. Kommer aldrig att göra om det misstaget.

      El är något bra som skall användas.

      Radera
    19. BW;

      Ja. El är väl bra att ha, men samtidigt är det onödigt att slösa i onödan. Termostater som ex. Danfoss Living Connect (z-wave) eller Living Eco (tidsstyrda) kan spara en hel del el. De tjänar snart in det du lägger på dem.

      Nästa gång du åkt bort - vrid då upp värmen i telefonen innan du sätter dig på planet hem så ska du se att du slipper komma hem till ett kallt hem och samtidigt slipper du betala dyra elräkningar som bara kommer att bli dyrare framöver.

      Allt som står på full effekt dygnet runt och kostar pengar när det inte används är dumt.

      Radera
  3. Hur stor är prisskillnaden mellan såld el och köpt el? Skulle det löna sig använda batterilagring i liten skala?

    SvaraRadera
  4. Hos Jämtkraft kan du som solelsproducent lagra ditt överskott i något av företagets vattenkraftsdammar. Lagra i vatten då betalningen är låg, ta tillbaka när elen är dyr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De tar dock en fast avgift för detta och det är tveksamt om man egentligen tjänar på det jämfört med att sälja elen.

      Radera
  5. Grattis då! Själv nekade kommunen mig solpaneler 20 kW pga "estetiska själ" (hyreshus, stadsmiljö) på inrådan av ""byggnadsantikvarien". (Hade solcellsbidrag som återlämnades). Avslogs även av länsstyrelsen. Kunde överklagats till Mark- och miljödomstolen men gav upp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, antikvarier ska man definitivt inte mopsa upp sig mot. Du kanske skulle ha bjudit på en fika först...

      Radera
  6. Ett annat perspektiv - http://klimatsans.com/2018/01/21/solpaneler-pa-vintern/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sivan;

      Ledsen. Men vi har inte tid eller ork för jorden-är-platt-klubben.

      Radera
    2. Okej, solkraft ger inget på vintern, men lönsamt över ett år. Alla vet det. Vad är din poäng?

      Solkraft är lönsamt i Sverige. Vill du att folket skall avstå från att tjäna pengar?

      Exakt vad är din poäng här? Du verkar helt obegriplig om man inte utgår från att du har någon slags religiös fundamentalistisk agenda.

      Radera
    3. ”– It is not that they are sceptical. They just don’t want to know the answer.”

      /Steven Chu (nobelpristagare i fysik)

      Radera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  8. Vad är din åsikt om Tibber? Om jag har förstått det rätt så ger de spotpris per timme för en fast avgift på 39 kr per månad (+ förhoppning att sälja på dig en massa smart-jox).

    SvaraRadera