Cornucopia?

2017-12-30 16:05

Skatteverkets tabeller för 2018 ute - så blir din löneskatt nästa år

Skatteverket har nu publicerat sina skattetabeller för 2018, och man kan nu jämföra vad man får för skattehöjningar (höjd kommunalskatt på många håll) eller skattesänkningar (uppräkning av av brytpunkter med inflationen). Vad innebär det för ett normalt kvalificerat tjänstemannajobb?
Foto från Dals Ed.
Skattetabellerna för 2018 finns nu publicerade och du kan därmed jämföra exakt vad du kommer betala i skatt nu respektive efter nyår.

En medianlön för en civilingenjör låg på 41 400:- SEK år 2015. Många läsare är civilingenjörer och vi kan anta att medianen stigit till t ex 43 000:- SEK 2017.

Givet att man inte bytt skattetabell på grund av höjningar av den kommunala skatten fås en skattesänkning efter årsskiftet, eftersom brytpunkten för statlig skatt höjs med de allmänna kostnadsökningarna ("inflationen") varje år. Det handlar alltså om nominellt mer pengar i plånboken, men i köpkraft uteblir effekten om man tillhör den ovanliga rasen KPI-Svensson.

Har du 43 000 i lön och ligger på skattetabell 33 betalade du 12 153 i skatt på lönen (oräknat arbetsgivarens egna löneskatter, de sk arbetsgivaravgifterna). 2018 kommer du istället bara betala 11 833:- SEK och din nettolön förstärks alltså med 320:- SEK mer på kontot varje månad.

Bodde du i Stockholm hade du 2017 skattetabell 30 och betalade 11 134:- SEK 2017 och kommer 2018 istället betala 10 818:- SEK, en förstärkning med 316:- SEK. Ju lägre skatt, desto mindre skattesänkning över brytpunkten, vilket förstås är ganska självklart.

Största skatteeffekten hittas dock i kommuner som höjer skatten. Går man från tabell 33 till tabell 34 betalar man 12 712:- SEK i skatt eller en höjning på 559:- SEK i månaden för civilingenjören. Exakt utfall beror på faktisk skatteändring, då tabellerna kör hela procenttal, men är grunden för vad som dras från din lön av arbetsgivaren.

Det är dock endast fem kommuner som höjer skatten (Höör, Tranås, Älvdalen, Svenljunga och Vaggeryd), medan fyra kommuner (Österåker, Lidingö, Nacka och Ljusnarsberg) sänker skatten. 

Det är ju ändå valår, så de kommunala skattehöjningarna kommer först 2019.

Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

13 kommentarer:

  1. För kännedom -- brytpunkterna (egentligen: skiktgränserna) ska enligt lag höjas med KPI + 2% varje år, det så kallade "reallöneskyddet" från skatteuppgörelsen 90/91.

    S+MP+V brukar dock sätta detta ur spel med särskilda lagändringar i varje budget (ex 2016 och 2017), men fick ju backning på detta för 2018 som tur var, så man kan hoppas att man fortsätter följa uppgörelsen.

    Det vill säga, skiktgränserna höjs med 3,7% 2018, en god bit över inflationen.

    SvaraRadera
  2. På sikt skall ju väl ALLA i det "jämlika" landet mellanmjölk , ett mångkulturellt IT- och kretsloppssamhälle och hela världens samvete och socialbyrå ha lika lön oberoende av vad de "arbetar" med..

    Åtminstone är det så jag tolkar V(PK):s och MP:s intentioner..

    Men alla egenföretagare som kan ser väl till att plocka ut precis under brytpunkten i lön för att undvika skatt och resten som utdelning från firman.. ;-)

    För varför skall man betala för mycket i skatt ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sverige är inkluderande. "Alla ska med", som Stefan vår store ledare säger, även de som inte vill bidra ska med, för det känns bra i magen för de som är omhändertagande och vill ha någon att pyssla om och bry sig om, lite så där på lagom distans från södermalm.

      Radera
  3. KPI-ökningar kan kvitta då lägenhetspriserna har fallit fler årslöner.

    Det bästa med löneökningar är att man kan låna mer.

    Jag har sagt det förr. Avskaffa statlig inkomstskatt och tillåt arbetsveckor på 50 timmar. Det skulle med alla sannolikhet vara en vinst för staten och garanterat en medborgarna, rik som fattig. Mer köpkraft i ekonomin driver upp lönerna. En städare på Kuba gör samma kvaströrelser som en i Sverige men här tjänar denne mycket mer då det finns rika som kan köpa tjänsterna.

    SvaraRadera
  4. Blir spännande löneförhandling i år, högkonjunkturen brinner ju på som aldrig för (i branscher som skapar värde), men det känns som det är ett race att hinna med förhandlingen innan det slår runt och kunderna blir nojiga. Kan säkert skilja +20% -> +2% i ett sådant scenario.

    SvaraRadera
  5. Fick den årliga löneförhöjningen, retroaktivt 10.000:- för några månader sedan, fick ut 4000:- i reda pengar extra den månaden. Har sedan länge slutat att se mer pengar som något att sträva efter för att anstränga mig. I stället lutar jag mig tillbaka på jobbet och sluter ögonen en stund, eller surfar lite extra, kanske kommenterar på några bloggar, som den här. Att ta sig till nästa nivå i hierarkin på jobbet är inte värt besväret. Man får helt enkelt vara glad att man försörjer alla improduktiva i utanförskapsområdena. De bidrar ju faktiskt till samhället med en form av underhållning, med spännande bilbränder och stenkastning mot blåa ljus och sånt, vederbörligt rapporterat och tolkat av den statliga underhållningskanalen SVT.

    SvaraRadera
    Svar
    1. SVT = Sovjetisk Television

      Radera
    2. Tjänstemannabubblan

      Radera
    3. SVT=socialistiska vänstertomtar?

      Radera
  6. Ja, det är ett helt stört pomperipossa-land vi lever i, där statens långa fingrar tränger sig in i våra metaforiska rövar för att ta 60% av vad hårt arbetande människor drar in, och sedan spendera det på världens största invandring av icke integreringsvilliga icke-flyktingar utan asylskäl samtidigt som utländska människor med verklig anledning att bo i Sverige (t ex jobb eller förhållande) ska det jäklas med till infinitum.

    SvaraRadera
  7. Räkningen för flyktingvågen landar hos kommunerna 2018, men kan kanske skjutas framåt genom lite valfläsk, lån och bokföringsmässiga justeringar, samt massiv propaganda.

    2019 lär det inte gå att dölja det ekonomiska slukhålet längre. Har vi dessutom en påbörjad lågkonjuktur och en eventuell bostadspriskrasch och försämrat omvärldsläge så är det upplagt för en otrevligt perfekt storm.

    SvaraRadera