Cornucopia?

2017-12-26 13:24

Mad Max är ingen samhällskollaps - filmerna handlar om nya samhällen

Det framför ofta ett feltänk där Mad Max skulle innebära en samhällskollaps, där alla är i konflikt med alla. Så är det inte. I själva verket handlar filmerna om de nya samhällen som alltid uppstår efter en katastrof. Tvärt om visar de alltså på den ordning och självorganisering som människan alltid vill upprätta.
Begreppet Mad Max används ofta retoriskt för att i en svart-vit världsbild mena att total anarki och alla mot alla är enda alternativet mot dagens samhälle (läs sosseriet). Bortsett från den förklenade analysförmåga och världsbild som de som drar upp det som argument besitter, så är det popkulturellt fel.

Mad Max-filmerna handlar inte om civilisationens undergång, utan om civilisationens återuppståndelse efter sagda undergång.

Människan är ett flockdjur, och vi är självorganiserande. Uppstår kaos, så ser vi till att inrätta en ordning i detta. Det finns med i min roman Stjärnklart, som till skillnad mot Mad Max inte är postapoc (Mad Max mer spektakulära vansinnigheter) eller efter katastrofen (The Roads totala misär), utan en katastrofroman, dvs utspelar sig under själva katastrofen. Under bokens gång uppstår självorganisering, både i Göteborg, såväl som runt Svenshögen. Trots detta hävdar en del att boken skildrar alla mot alla, men så är det inte. Ett samhälle faller, nya uppstår. I epilogen har självorganiseringen gått tio år och man är istället i en sorts Mad Max-samhälle, om än inte fullt så spektakulärt. Mer steampunk än Mad Max dieselpunk, men jag tonade ner steampunktendenserna för en mer realitisk skildring, om man nu kan tala om realism i sammanhanget. I uppföljaren Stjärnfall skildras mer av det samhälle som uppstått och omfattar en stor del av Sverige, även om handlingen sedan tar en annan riktning som en del har invändningar mot.

I Mad Max-filmerna (undantaget den första, som jag inte sett och inte kan uttala mig om) så skildras inte alla mot alla. Istället skildras de nya självorganiserade samhällen som uppstått.

I den ikoniskt stilbildande Mad Max: The Road Warrior, skildras en konflikt mellan två samhällen. Dels de nomadiska The Mauraders (Marodörerna, eller kanske lite mer poetiskt Skövlarna?) och dels ett samhälle uppbyggt runt ett raffinaderi. Två distinkt olika kulturer, men likväl på sina sätt fungerande samhällen med tydlig organisation, ledning och hierarkier, samt någon form av ekonomiskt system.

Ännu tydligare blir det i Mad Max: Beyond Thunderdome, där åtminstone två samhällen skildras. Dels det betydligt mer utvecklade Bartertown, även det med hierarki, kultur, ledarskap och ekonomi. Ett fullt fungerande samhälle alltså. Dels ett samhälle av barn isolerade vid en kraschad Jumbo Jet. Barnen skapar senare ett nytt samhälle i Sydneys ruiner.

I den senaste Mad Max-filmen, Mad Max: Fury Road, kanske den bästa i serien, är det skildrade samhället ännu mer avancerat än i de tidigare filmerna. Här har man samhället The Citadel, som har ett antal andra städer runt sig och under sin fot, specifikt det bränsleproducerande Gas Town och ammunitionsindustrisamhället Bullet Farm. Det handlar inte längre ens om enskilda fristående samhällen, utan ett nätverk av samhällen som samarbetar, rent av under en gemensam ledare. Logistiken i att ha ett fungerande samhälle, som både kan producera bränsle och ammunition är i själva verket enorm och kräver ett mycket utvecklat samhällsskick och ekonomi.

Det är tydligt att Mad Max handlar om hur mänskligheten reser sig ur askan från det globala kärnvapenkriget och organiserar sig i nya samhällen. Det handlar om civilisationens uppståndelse, och inte dess undergång.

Så när någon drar till med det ideomatiska Mad Max som något argument för alla mot alla och civilisationens undergång för att man t ex sänker skatten med en procentenhet, så menar de i själva verket mänskligt frivilligt självorganiserande samarbete för ömsesidig nytta och vidareutveckling av civilisationen. Hade de däremot klämt till med The Road hade de verkligen menat totalt sammanbrott.

Sedan är det förstås så att de samhällen som uppstår efter katastrofen inte alltid är de utopiska nirvana som olika naiva ideologer drömmer om. I förändring finns ofta konflikt innan man når en sorts balans och får en stabil utveckling. I Stjärnklartserien tog den perioden tio år. Att man inom populärkulturen skildrar konflikterna i dessa sammanhang beror på att man vill skildra dramatik och ha någon faktiskt handling, en rörelse i berättelsen. Att skildra hur någon år ut och år in odlar sin trädgård kanske tilltalar en viss läsekrets som gillar det svenska 1800-talets arbetarklasslitteratur på temat födas-slita-dö, men det som gör det intressant är om det finns någon konflikt och med det någon osäkerhet om slutresultatet.

För övrigt handlar även The Walking Dead allt mer om de självorganiserade samhällena som uppstått i zombieundergångens spår, och hur dessa i konflikt eller samarbete försöker få till en ny större samhällsordning att existera tillsammans i. Serien är i sig intressant då den genom alla säsonger skildrar från efter katastrofen hela vägen till civilisationens återuppståndelse och allt mer organisering.

Människor kommer alltid organisera sig, men många är blinda och tror att allt annat än det vi har idag är anarki.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel och pseudonym sparas av Googles Blogger-system.

23 kommentarer:

  1. Fast ettan handlar ju just om det ordinarie samhället i nån slags utförsbacke om jag minns rätt.

    Notera också att den ende libertarianen i Mad Max, alltså helikoptergubben med sitt efterblivna barn, porträtteras som en jävla pajas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Appropå samhälle i utförsbacke, här är bilderna från julfesten du ville att jag skickade.
      https://i.pinimg.com/736x/bb/cb/0f/bbcb0fe2c0278f3b16cab89fd8e1a1c8--bad-santa-santa-baby.jpg

      Radera
    2. Libertarian, för att han kör solo?
      Libertarianism är inte solo enl. mig. Det är en organisering med besluten och tryggheten nära individerna i organiseringen.
      De "riktiga" kommunisterna är väll inne på det spåret likväl, utan äganderätt om jag förstått dem. (hög svammelfaktor från mig)

      Radera
    3. Krig och energibrist är ju själva "krisen". Men det finns ju ganska stora "fungerande" samhällen i ettan. Max är ju t ex polis, så inte ens staten har tappat greppet helt. Däremot drar han ju ut i "the wasteland" i slutet och där verkar ju staten redan tappat greppet.

      Radera
  2. Ett annat exempel är waterworld, där man har anpassat sig mer eller mindre till att leva på havet. Vi har flytande städer och organiserade banditer.

    Sen så har vi land of the dead, där människorna lever i en fungerande stad i ett hav av zombies(om vi hoppar över händelserna i filmen).

    SvaraRadera
  3. Man kan väl tillägga till det du skrev om att organisera sig, många idag brukar ju säga år 476 som romarrikets fall, men det var väl inte riktigt så folk då såg det. Många gav åtminstone nominell erkännelse åt kejsaren i konstantinopel och drömmen om återupprättandet fanns väl en bra bit in i modern tid.

    Liknande tendenser kan väl ses i Kina där även vid betydande splittring man fortfarande har en idé om Kina som ett land. (Romance of the three kingsdoms är ju ett av den kinesiska litterturens klassiker (och en spelklassiker för de som är gamla nog att minnas))

    SvaraRadera
  4. Romarrikets fall var en långsam utveckling, där man till slut inte längre hade kunskap och resurser till en äteruppbyggnad.

    Historiker fortsatte nedteckna händelser ett tiotal år efter romarriket til slut föll, men från ca år 500 och ett par hundra år framåt (tidiga medeltiden) så är skriftliga redogörelser för vad som hände väldigt sparsaamma.

    snabba händelseförlopp/katastrofer är ytterst sällan något långvarigt, samhällen återuppbyggs relatvt snabbt, det är det långsamma förfallet som slutar i ett Mad Max scenario. Men visst kan det vara riktigt otrevligt/obehagligt under några dagar/veckor.

    SvaraRadera
  5. Jag tror att libertarianskt eller snarare "när-libertarianskt" leverne är tämligen odramatiskt.
    Att vara en by och hålla på att kriga med grannarna kommer bara att sluta illa, i jämförelse med att bedriva handel "byta gener/blod" mm.

    Vem fan styr upp potatisåkern, klyver ved eller fixar med huset om man måste kriga med grannbyar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Byarna/klanerna i Afghanistan och Somalia kan jag tänka mig i grunden är väldigt fredliga och pålitliga. Personligen ger jag islam som intruderande och mycket toxisk ideologi skulden för våldet i de regionerna. Sikerna tror jag ev. är de som framgångsrikt hanterat islamism utan att behöva kontra med riktiga kosrtåg, efter stormen. (svammelrisk även här)

      Radera
    2. Det pre-islamska Afghanistan innehöll bl a Baktrien som invaderade Indien och slogs inbördes till höger och vänster så nej, Afghanistan var inte fredligt innan islam för den som trodde det.

      Radera
  6. Förfall i muteborg är en realitet när f..kborg anser att 17 misshandelsfall är lika med "INGA allvarliga saker" .

    Natten har varit som en normal lönehelg, inga allvarliga saker har hänt, säger Thomas Fuxborg, presstalesperson polisregion Väst.

    Undrar vad dom 17 drabbade tycker om åsikten?

    SvaraRadera
  7. Vill man läsa om ett samhälleligt sammanbrott i ( nästan) nutid kan man söka på "Ferfal Argentina". Bloggaren Ferfal skriver som en kratta, ändå mycket läsvärt med många överraskningar om ett modernt samhälle som faller djupt, snabbt och hårt. Argentina 2001. Förövrigt står Argentina återigen på sammanbrottets rand såsom många andra länder i Sydamerika som likaledes har bördiga jordar ovanpå ett lager av gas, olja, ädelstenar och sällsynta jordartsmetaller.

    SvaraRadera
  8. Mad Max plotten känns himla tunn dessutom. Vad hände med haven runt Australien?
    De borde vara rika nog för att fungera som en stabil proteinkälla. Australiens bosättningar ligger ju i princip runt kontinentens kanter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, människan söker sig alltid till vatten för sina större bosättningar. Om inte annat proteinkälla.

      Radera
    2. Absolut. Gränslandet mellan vatten och land, där finns liv. Gäller för nästan alla organismer på planeten. T.o.m. runt nord och syppolerna

      Rent ekonomiskt. Tror jag att bara nomadsamhällen/kulturer har förutsättningar för hållbart leverne kring de där kärva miljöerna. Teknologi gör saker mindre "kostsamt", men finns inte förutsättningarna så kommer inga samhällen att vara hållbara.

      Därför anser jag att fantasierna om att t.ex. kolonisera Mars, bara är trams. När vi koloniserat Nordpolen och har bosättningar där som trivs, då kan vi börja kika på andra exotiska planeten.

      Radera
    3. Besök Svalbard. Svårt komma mycket närmare Nordpolen än så. Många som trivs där.

      Radera
    4. Fenomenen dödskulter känns himla mänskligt och hyfsat realistiskt dock. Precis som dehumanisering, när skit skall organiseras

      Radera
    5. Ja Svalbard är intressant. Ögrupp...havet. Folk är väll bosatta i de klimatskyddande vikarna?

      Jag har månaders erfarenhet av vintern söder om Alta. Alta är en oas, i jämförelse med t.ex. Karasjok och Kautokeino. När man är verksam "of grid" där. Då är det hårt på riktigt, detta trots Taigas(varumärke) kläder och mycket lämpliga fordon inkl. helikoptrar.

      Radera
  9. Som Kinas senaste framstöt om land gränsande till Brofjordsraffenaderiet för att bygga en storhamn till på västkusten med tillhörande lyxhotell, Pandaekonomi eller Sidenvägens förlängning, skriver politruckerna på i Lysekil så lär dom få härbärgera en Panda ute på Arken men några nya jobb ger det inte då mtrl och arbetskaraft kommer från Kina och i slutändan så ska ju investeringen försvaras!

    SvaraRadera
  10. Alla konstnärliga verk av någon större komplexitet ger väl utrymme för egna personliga tolkningar. Så jag tycker det är vanskligt att uttala sig om hela generellt hela filmserien. Men är man lite vänstervriden så kanske man kan uppfatta filmserien som en diskussion kring olika systemlösningar.

    I den första filmen tycker jag att den personliga förlusten av någon man älskar dess konsekvenser och sökandet efter ny trygghet och kärlek som det centrala och uppfattar det gängstrukturerna mest som en kuliss.

    SvaraRadera
  11. Romarriket var det första långvariga imperiet i mansklighetens historia
    Det varade nästan 1000 år. Drastiska klimatförändringar bidrog bl.a. till sönderfallet och under några sekler efteråt härjades Europa och Mellanöstern av folkvandringar från alla håll . Klanvälden, ständiga krig avlöste varandra därav namnet The Dark Ages.
    Vi kanska är på väg åt samma håll igen?

    SvaraRadera
  12. Så jävla rätt!! Har nog inte träffat på eller mött en"Individ" som plockar o direkt ur min mun. Jag själv, kapitalist sen barnsben men ändå fri. Med lite mer promenad så insåg jag att det fanns mer. Sökte filosofi och mer och till slut hittade jag Ayn Rand. Och nu dig! Efter att ha läst böcker av Ayn Rand behöver jag ingen annan än mig själv, dina ord är så välkommna, du är en på miljonen och du läser idén rakt av!!! Hatten av för dig, resten skiter jag i!

    SvaraRadera
  13. Varför detta ämne? Fury Road släpptes 2015 och vem tror det är en samhällskollaps?

    SvaraRadera