Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2017-11-16 17:15

Kraftig samvariation mellan svenska bostadspriser och konsumtion

Det sägs från högavlönade expertanalytiker att slutet på bostadsbubblans uppumpande inte är ett problem och att det inte kommer drabba svensk ekonomi som står stark. Dock finns det en kraftig samvariation ("korrelation" - korrelation är inte kausalitet bla bla bla) mellan bostadsprisernas utveckling och hushållskonsumtionens utveckling. Samtidigt som priserna viker så konsumerar hushållen mindre.
Tolvmånaders förändring i svenska bostadspriser (Valueguard HOX) i mörkt och hushållens tolvmånaders konsumtionsförändring (detaljhandel och sällanköp) i mindre mörkt. Bägge linjerna är utjämnade till fyramånaders
glidande medelvärde. Den matematiskt mycket kraftiga korrelationen på 0.65 är dock uträknad på rådatat. 

Samtidigt som bostadspriserna stiger ökar hushållens konsumtion. Eller så stiger konsumtionen samtidigt som bostadspriserna. Samvariationen, eller korrelationen, är mycket stark. Hela 0.65. Här måste man införa den sedvanliga floskeln om att korrelation inte är kausalitet bla bla bla.

Likväl vet vi att hushåll tar bostadslån på stigande bostadsvärderingar och använder för konsumtion. Vi vet också att hushållen känner sig rikare när bostadspriserna stiger.

Vi vet också att stigande bostadsprisstatistik beror på genomföra affärer, dvs att någon sålt. Och när priserna stiger kommer det generellt innebära att någon sålt med vinst och alltså får medel över för att konsumera med. Och hur fallande bostadspriser påverkar hushållens julkonsumtionsvilja...

Det är rimligt att fallande bostadspriser, eller ens de högavlönade analytikerexperterna på våra bankers uttalade stabilisering, alltså kommer påverka konsumtionen och med det tillväxt, ekonomi, skatteintäkter, arbetstillfällen med mera.

Slutsatsen bör vara att bostadspriser och konsumtion följer varandra åt (generellt) och allt svagare bostadsprisutveckling talar alltså för att det blir stopp i ökningen av hushållens konsumtion framöver - rent av att konsumtionen kommer minska.

Historiskt ser vi att konsumtion och bostadspriser föll tillsammans vid den akuta finanskrisen, men också när bostadspriserna föll 2011. Sedan har de också gått upp tillsammans sedan dess.

Härnäst blir det julhandelssiffror. Den kommer förstås slå nominella rekord precis som vanligt. Frågan blir hur det ser ut justerat för inflationen den här gången?
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så lång blogginlägget är publicerat.

91 kommentarer:

  1. Förra krashen var en liten krusning sett till alla nya "pengar"sedan dess.
    Snart kostar en € 11 kr igen då.
    Intressant läge.

    SvaraRadera
  2. Korrelationen mellan glassförsäljning och drunkningsolyckor är också väldigt stark...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, om man ansvarar för säkerheten vid en pool och får realtidsuppdateringar om glassförsäljning samtidigt som man kan kalla in och sända hem badvakter med kort varsel funkar det bra. Det viktiga är inte om det finns kausalitet, utan om korrelationen ger tillräcklig bra info för att man ska kunna fatta bättre beslut än om man litat till slumpen.

      Radera
    2. Vad är din poäng?

      Glassförsäljning och drunkningsolyckor är naturligtvis korrelerade eftersom de har en gemensam nämnare som de i sin tur är kausalt beroende av, nämligen varmt väder/sommar.

      Variablerna är korrelerade men det finns ingen kausalitet mellan dem.

      Radera
    3. @lavaza: det handlar om att det finns en tredje variabel som påverkar de två andra vilket ger upphov till korrelation utan kausalitet.

      @Morgan: min poäng är att det finns ibland en tredje variabel som ligger bakom korrelationen. När det kommer till korrelationen mellan huspriser och konsumtion finns det säkert ett flertal variabler kopplade till internationella kriser och återhämtning som ger upphov till korrelationen. Att sjunkande huspriser leder till lägre konsumtion är således inte bevisat av det faktum att ekonomiska kriser leder till både husprisfall och lägre konsumtion.

      Radera
    4. @Mopongo
      Du har rätt i det du skriver. Samtidigt finns det en hel del studier (på mikrodata där man kontrollerar för makroekonomiska faktorer) som de flesta tyder på att det även finns ett direkt samband mellan huspriser och konsumtion. Naturligtvis är denna då inte lika stark som den korrelation man observerar empiriskt (grafen i artikeln) eftersom denna även inkluderar de makroekonomiska faktorer du nämner.

      Å andra sidan så behöver man ju inte alltid bry sig om orsaken till korrelationen för att informationen ska vara användbar. Om du vet att glassförsäljningen är starkt korrelerad med drunkningsolyckor men inte visste att detta berodde på den gemensamma nämnaren varmt väder så skulle du ändå kunna förutspå antalet drunkningsolyckor genom att titta på glassförsäljningen. Naturligtvis kan en sådan modell trampa snett om glassförsäljningen börjar öka av en annan, orelaterad anledning, exempelvis lägre priser eller godare glassar.

      Radera
    5. @ Morgan: Det låter rimligt att det finns en viss kausalitet som du påpekar. Och om det dessutom finns mikrodata som stödjer det bli det ännu troligare att så skulle vara troligt. Så där har du en viktig poäng.

      Jag håller dessutom med att det inte alltid spelar någon roll om vi har kausalitet och korrelation men i just detta fall skulle jag argumentera för att det finns en risk att vi trampar snett då vi inte ser en intetationell ekonomisk kris som tornar upp sig. Snarate verkar det handla om ett stigande utbud och en måttlig sättning i efterfrågan som ligger bakom fallet i bostadspriser. Detta gör att effekterna av förändringen i bostadspriserna inte nödvändigtvis behöver påverka konsumtionen i någon större utsträckning. Vad som skulle behövas för att göra en sådan förutsägelse är snarare data som visar i vilken utsträckning dvenskar har använt bostaden som en bankomat.

      Radera
    6. Mopongo

      25% av en värdeökning används till konsumtion:

      http://fastighetstidningen.se/nar-staden-slocknar/

      Radera
    7. OBS: Att 25% av en värdeökning används till konsumtion är inte samma sak som att man höjer sin belåning på bostad i konsumtionssyfte med den summan.

      Det är tyvärr svårt att hitta ordentliga siffror på detta. Riksbanken har lite data här, sidan 19, men det är bara data fram till 2013.

      Radera
    8. Enligt en krönika som hänvisar till AMERIKANSKA studier kanske du kunde sagt också 👍

      Radera
    9. Korrekt, finns det svenska studier? Det verkar inte så.

      Radera
    10. @ Somebody. Detta känns som att det skulle vara mer relevant än en graf som bara visar korrelationen mellan huspriser och korrelation. Dock har jag bara kunnat hitta studier som påvisar en korrelation mellan huspriser och konsumtion men som samtidigt påpekar att en del av korrelationen beror på makroekonomiska effekter (någotsom jag och Morgan var inne på). Det bör också påpekas att artikeln du länkar skriver att "amerikanska studier tyder..." vilket känns ganska vagt.

      Radera
    11. I brist på svenska studier så tycker inte jag att det är vagt, särskilt inte som ingen kan presentera något annat än gissningar.

      Radera
    12. Men det är inte direkt fakta heller...det var väl mest det..

      Radera
    13. @ Somebody: När de skriver att "amerikanska studier tyder på att 25% av boprisökningar används till konsumtion" tänker jag att de amerikanska studierna enbart påvisar korrelationen och på så vis missar makroeffekter, framförallt då de enda amerikanska studier jag hittar påtalar just detta.

      Radera
  3. Har bankerna gått med på konsumtionslån med bostaden som säkerhet? Dessutom amorteringsfritt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du säger inte vad du ska ha pengarna till generellt, bara att du höjer lånet på huset. Det är den sk "bostadsbankomaten" och har använts frekvent när värderingarna stiger, eller för den delen när man byter bank och väljer att låna lite mer än tidigare.

      Radera
    2. låter lättvindigt... ja helt absurt egentligen att bankerna bara tittat på värdering och sen kallar det bostadslån.

      Radera
    3. Utöver detta så finns det dessutom en annan mekanism som inte är lika uppenbar. När priset på bostaden går upp så känner många sig rikare och kanske inte sparar i samma utsträckning som de hade gjort annars utan istället konsumerar mer.

      Om bostaden inte går upp eller tom tappar i värde så ökar däremot behovet av sparande. Alla behöver naturligtvis inte reagera på detta vis utan det räcker med att en andel av befolkningen gör det för att det ska finnas ett samband mellan bopriser och konsumtion.

      Radera
    4. Är det verkligen så med bostadsbankomaten? Det borde kunna utläsas genom att det måste tas ut nya pantbrev.

      Radera
    5. Inte alltid mäklarna anger antalet pantbrev. Hittade på några minuter dock en relativt nybyggd villa (2009) som hade fem pantbrev. Så uppenbarligen har lånen ökats på under åtta år, tror inte villan sålts fyra ggr på den tiden.

      Radera
    6. Vet du om det alltid är så att för en nybyggd villa så tas endast ett pantbrev ut? Och enda gången extra pantbrev tas ut är när man värderar om huset och ökar lånen (självklart för konsumtion). Dumma frågor iofs, du skriver ju uppenbarligen.

      Radera
    7. Tror utan att vara säker att jag har fyra pantbrev på huset, alla uttagna samtidigt, beroende på att det är fyra olika lån med olika löptid.
      Har också en gång refinansierat ett huslån utan pant alls, dvs den nya banken löste det gamla lånet och lade det som ett vanligt lån utan säkerhet. Tydligen är det fullt möjligt om banken inte anser att risken är stor.

      Radera
    8. Har just köpt en fastighet där förre ägaren varit flitig att ta ut pantbrev i takt med att tax-värdet gått upp. 11 stycken mellan 17500 och 628000 som ligger och väntar på att man skall trycka på "ta ut pengarna".

      Radera
    9. Nu blir man ju väldigt nyfiken. Hur just är just? Tänker du att det kraschat klart?

      Radera
    10. @Gunanr: jordbruksfastighet på behörigt avstånd från storstäderna. Förvärvades kontant i början av året. Sitter här och ser ut över ägorna och inväntar kommande krasch.

      Radera
  4. Helt rimligt, om inte annat på grund av "wealth effect", den som känner sig rik konsumerar också mer. Varje bostadskrasch drar med sig minskad konsumtion.

    SvaraRadera
  5. Efter sol kommer regn. Efter sommar kommer vinter. Räntor går upp och de går ner. Bara lånen består.

    En fundering.
    Jag började min bostadskarriär på 70-talet. För det första var det svårt att få lån. Trotts fast arbete och 8 000 kr sparade fick jag inte låna 16 000 utan borgen från föräldrarna för att köpa bostadsrätt.

    Men. Många här på bloggen rättfärdigar den skenande prisuppgången på bostäder som varigt med den låga räntan som är. Om jag ser tillbaks så tror jag att det inte var så förut. Allmän prisutveckling och ffa löner styrde. Man vet ju att räntor går upp och ner. Så varför då låta räntan så ensidigt styra priset på bostaden. Ett lån finns ju kvar mycket längre än räntornas fluktuation. Att då maxbelåna då dessutom bankerna är skrupelfria och bara vill maxa sina vinster blir ju inte bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan ju förstås vara en anledning till prisutvecklingen vi sett, men vad försöker du egentligen säga?

      Att banken bara borde medge 2 månadslöner i lån för att sänka priserna? Det blir ju väldigt konstruerat att medge mindre lån i syfta att sänka priserna då finansiella instrument, återbetalningsförmåga, säkerhet, KALP-kalkyler och annat medger högre lån.

      Vi bör redan nu kunna se hur de senaste regleringarna skapar mjuka pristak och så länge folk vill bo i bra områden i bra bostäder så kommer de vara beredda att betala mer för det, dvs upp till sitt teoretiska tak.

      Trycker man ner det teoretiska taket så kommer betydligt förre människor att ha möjlighet att bo på de mest attraktiva adresserna eftersom de som redan bor där i mindre utsträckning kommer vilja sälja under sitt inköpspris. En del kommer inte kunna köpa tillbaka sin egen lägenhet om de säljer den och om de ska flytta blir det till ett sämre boende, förvisso billigare, men boendeutgiften är inte särskilt stor idag heller för de flesta så incitamentet för att flytta i det scenariot är litet.

      Således behöver nya köpare behöva köpa strax utanför eller bredvid de områden de teoretiskt inte har råd med, då ökar konkurrensen där istället och priserna trycks upp till gemene mans teoretiska maxtak.

      Slutligen kommer prisskillnaden mellan olika områden att minska och varför ska man då flytta när en lägenhet på södermalm bara är marginellt dyrare än en lägenhet i närförort. För att faktiskt minska sin utgift måste man långt bort och det vill man inte. Folk bor då hellre kvar och inväntar andra tider.

      Notera att jag inte nödvändigtvis säger att det är bra men man ser redan den här utvecklingen, åtminstone i Stockholm.

      Radera
    2. Att 20 år bakåt styrdes inte marknaden så ensidigt av räntor. Det är de sista 20 åren det successivt blivit allt värre. Maxa lånen då just här och nu är räntorna låga. Samtidigt vet ju alla att räntor går upp och går ner.
      Det är ett helt nytt fenomen som troligen aldrig någonsin funnits?

      Radera
    3. Att vi nu under de sista 10-15 åren sett ett paradigmskifte där räntan är den heliga graalen. Vägen tillbaks till normaltillstånd blir hård.

      Radera
    4. Snarare så att priserna var gravt felaktiga tidigare så när man sätter index till 100 år 1980 eller dylikt och sen ritat in utvecklingen till idag. Sen konstaterar man att man har en bubbla. Lika tvärsäker på att priserna är för höga idag är man att priserna var korrekta 1980.

      Jag skulle vilja hävda att sanningen är någonstans mittemellan. Priserna var osannolikt låga historiskt .

      Radera
    5. Finns ju annars statistik bak till 1875 ungefär, som 1875-1997 ungefär svängt runt allmänna konsumentpriser för att senaste tjugo åren sticka iväg ordentligt.

      Radera
    6. D.L
      Det är ju precis det här jag menar. Du är en del av det etablissemang som lett till där vi är idag. Någonting nytt som aldrig någonsin har funnits.
      Dessutom att påstå att det alltid varit fel förr och rätt nu.

      Radera
    7. nej det påstår jag inte Nils. men mina föräldrar visste knappt att det fanns bostadsrätter på 80-talet. Det var uppenbarligen en mer eller mindre okänd vara/produkt och då är det klart att om efterfrågan inte finns för folk inte vet att varan finns blir priset lågt.

      Därmed inte sagt att priset är rätt idag, det är sannolikt för högt. men inte lika mycket för högt som många vill låta påskina.

      Allmänna konsumentpriser kan man säga en hel del om. Det finns många enskilda varor/tjänster som ökat galet mycket i pris de senaste 20 åren är de då också felprissatta på samma sätt som bostäder? varför måste just bostäder följa KPI då inte alla andra produkter gör det?

      1 paket cigg 3 ggr priset sen 1992
      1 kvällstidning 4 ggr priset sen 1992
      4 foton i en automat 5 ggr priset sen 1992
      Resa en zon med T-bana eller buss i stockholm 5 ggr priset sen 1992

      Sen finns det varor som går år andra hållet

      Flygbiljett till Finland halva priset. Men de är inte så många.

      Varför måste just en bostad följa snittet?

      Radera
    8. Utöver det tillkommer statliga regleringar som ytterligare förvränger verkligheten och prisbilden. Både för bostäder och andra varor och tjänster.

      Priserna var reglerade på bostäder fram till 60-talet någon gång så det är inte märkligt att priserna följde KPI mellan 1875 fram tills avregleringen. Sen tar det bra många år innan priserna kommer ikapp. Se tex frallor i forna öst-tyskland.

      Radera
    9. Kreditexplosionen i Sverige kan väl härledas tillbaka till när "avreglerad kreditmarknad" infördes, i den s.k. Novemberrevolutionen 1985.

      Radera
  6. Att bostadsbankomaten varit i full gång i snart 20 torde stå klart för de flesta observanta människorna. Jag menar också att det är häruti som den svenska bobubblan till stor del består. Visst, vi har inte köpt flera boenden såsom i t ex Spanien el Florida MEN vi har renoverat ihjäl oss. Här i Lärkstan i Stockholm är det ofta svårt att uppbringa en parkeringsplats pga alla jävla hantverkarbilar som ska in o renovera kök, badrum och fan vet vad hos alla och en var. Och när en fasad renoverats klart så sätter grannen igång...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och Martin Timell har varit TV4:as bäst betalda medarbetare 😎

      Radera
    2. Det var trevligare igår när du trodde å tyckte lite på slutet. Nu e du tillbaka vid ”alla borde fatta för såhär är det, för det vet jag för jag kollade ut genom mitt fönster och pratade med en på jobbet samtidigt”

      Radera
    3. Gunanr kul att du läser inläggen och tar dem på allvar. Ovanstående var skrivet med glimten i ögat. Det jag menade är att Martin Timell kapialiserat renoveringsboomen under 20 år. Tänk att ett byggprogram varit så populärt???

      Radera
    4. Nja jag skulle såklart skrivit @unknown
      Fridens

      Radera
  7. När jag fanns i periferin på bankkontor för 5-10 år sedan gjordes all konsumtionsbelåning om möjligt som bolån. Privatlån var nästan suspekt. Förutom vid husköp och byggkreditiv var det extremt ovanligt med följdfrågor om varför badrummet skulle kosta 300 tkr när 150 verkade rimligt. "rådgivaren" var glad åt affären. kontorschefen var glad i största allmänhet och kunden fick pengar både till badrum och en fånig cabriolet. Amorteringsfritt givetvis.

    En bra kund som i en mellanstor stad hade ett lån om 2,3 miljoner var någon kontoret gärna ville behålla. Ny värdering var ett samtal bort och kunden kunde gå någon annanstans när som helst. Givet prisökningarna var det inte så ofta som banken upplevde att kunden började närma sig någon form av tak. De som varit med om tidigt nittiotal var skeptiska men de som mötte kunderna hade inga egna ränteärr och det var ju helt nytt läge, då som annars.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mäklarna värderar och lånehandläggarna gör ingen egen analys då "marknaden" vet bäst. Att banken är den viktigaste spelaren på marknaden vet de inte om, mäklarna som sitter "nära" marknaden vet ju bäst. Låg status för de som hanterar bolån också, kanske tjänar som kassörskan på ICA och är 28 år gammal, gör det svårt att stå emot en kunds krav.

      Radera
    2. Bankpersonal under en viss nivå är extremt sårbar. Hög egen skuldsättning genom extremt billiga lån. Hög upplevd status så länge de jobbar på banken. Livrädda för att inte jobba på banken. Strutsmentalitet gentemot marknaden pga ovanstående. I händerna på bankdirektörer som ansvarar mot aktieägare och sina egna bonusar. Liten egen makt över kundstocken. Om man håller med Nassim Taleb så är bankhens ett skolexempel på fragilitet. Inte fan muckar man med en optimistisk mäklaranalys om den är grunden för att en jobbig men "viktig" kund ska få ett lån. När låntagarna kursar är man förhoppningsvis en pinne upp.

      Radera
  8. En annan tolkning är att hushållen har mindre pengar att röra sig t.ex. ökade avgifter, höjda skatter, reell inflation (inte tvättade kpi) och när bankerna nu kräver högre amortering så var det bara några tusenlappar som hushållen tålde.

    SvaraRadera
  9. Ja, bostaden är väl för de allra flesta del av konsumtionen. Så lägre kostnader för lån ger mer utrymme för konsumtion antingen bostad eller något annat, antagligen framförallt sällanköps varor

    SvaraRadera
  10. Korrelationen här på bloggen med dagliga inlägg (om bostadsbubblan) och nedgång på bostadsmarknaden, tycks var så nära 1.0 vi kan komma med bibehållen kausalitet ;) Inte mig emot.

    Allvar: ja, 0.65 är ett hyfsat kraftigt samband. Mycket bättre än ärftlighet vad t ex gäller personlighet, dock sämre än vad gäller korrelation till föräldrar angående kroppslängd hos ev barn.

    En intressant undran, jag som låste värdet på huset för ca 1 år sedan genom en skriftlig värdering.
    1) Låt säga värderingen är 5 miljoner 2016.
    2) Marknadsvärdet 2019 är 2 miljoner
    3) 2019 vill jag åka till Thailand i tre månader och vill låna 300k, till banken säger jag att badrummet ska renoveras. Eftersom med värdering på 40% belåning vid 2016 år värdering (2M) som fortfarande gäller (5 år). Kan jag åka till Thailand då*?

    (* inkomster har under tiden har följt inflationen samt denna manöver var genomförbar 2016).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Värderingen säljs ju vara bindande (fixera värdet) och kan inte göras oftare än vart 5:e år.
      Så ni smarta, kommer jag iväg till Thailand eller inte? Med (2M + 300k )/5M så drabbas jag inte av några ytterligare krav, utan kan fortsätta leva amorteringfritt tills 2021 och därefter (ifall jag inte byter bank efter 2021).

      Radera
    2. Jag hänger inte med. Hur "låser" man värdet på huset? Om du vet att du vill åka till Thailand 2019, kan du väl låna pengarna redan nu?

      Radera
    3. Banken kan välja att inte bevilja lånet i detta fall eller sätta egna amorteringskrav, trots att värderingen "på pappret" är hög. Banken vet ju om dock att marknadsläget förändrats om nu priserna rasar med 60%.

      Jag antar att du här har lån redan på 2 miljoner ?

      Radera
    4. Ja nu är jag inte intresserad av att åka till Thailand utan detta var bara ett exempel vad fixerad värdering gör. Tänker jag fel med exemplet? Värdering borde ju gälla åt båda hållen (nedgång/uppgång) och vara enligt FI:s modell och vara "juridisk bindande" åt båda håll. D v s banken kan inte neka då betalningsförmåga finns och värderingen säger 40% belåningsgrad.

      Rätta mig gärna, det är min tolkning. Och exemplet är rent hypotetiskt (även ifall jag gjort som så att jag gjorde en värdering 2016 :)

      Radera
    5. Banken kan väl neka tilläggslån av vilka skäl som helst?

      Radera
    6. Joakim: Ja, troligen.. Men FI har ju infört värderingsregeln. Jag mest utmanade den i vad man kan ha för nytta av den vid en nedgång. Kanske ingen?

      Radera
    7. Precis, den är nog tänkt som spärr för normal/svagt uppåtgående marknad (dvs att man får vänta 5 år med omvärderingen), så att man inte avbryter sin amortering "i förtid". En broms så att bankerna inte rundar amorteringskraven i en uppåtmarknad.

      Bankerna är knappast sugna på att bevilja "tilläggslån" om bostäderna faller med 50%. Det var väl liknande fenomen under 90-talet, kraftig kreditåtstramning.

      Radera
    8. Men tänk ett kanske ovanligt exempel.

      Banken vill ha mig som kund, jag flyttar in 20 miljoner av depån till banken. Jag vägrar amortering då jag endast ligger på 40% belåning då värderingen gjordes, idag 100% belåning till marknadsvärde. Förhandling borde då helt vara mellan mig och banken, och banken kommer troligen fram till att amortering inte är nödvändig <50% belåning samt <4.5ggr brutto. Jag välkomnas helt enkelt med öppna armar ;)

      Radera
    9. Jag förstår inte riktigt exemplet, faktiskt.

      Jag menar, du har bostaden som säkerhet för det existerande bostadslånet.

      Banken fattar att den säkerheten har tappat i värde även om den "på pappret" värderades högre innan.

      Då kommer man inte bevilja nya lån med samma säkerhet, utan du får ta ett blancolån istället (eller ett värdepapperslån om du nu har annat kapital).

      Radera
  11. Hur fungerar det med fritidshus Cornu? Både i statistik och huslån, är det bara huslånet som har skuldkvotstak? Eller är det för hushållet?

    Jag är bitter och hänger ofta på Kronofogden, för ren skadeglädje, men det brukar vanligtvis vara sunkigare boenden som kommer ut för det mesta, men det har börjat komma in fler och fler rätt dyra fritidshus senaste månaden.

    https://www.kronofogden.se/67002.html
    https://www.kronofogden.se/67000.html
    https://www.kronofogden.se/67001.html


    Kan det vara så att det finns många som använt bostadskarriären till att finansiera insatsen på lån till fritidshus också?

    Så de sitter med full belåning på både en bostad och även ett fritidshus?

    Ser man skillnad i detta när man kollar på ett hushålls skuldkvot?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aaa men fina fritidshus hus kronofogden senaste månaden måste ju absolut ha att göra med att bubblan sprack å gjorde så folk gick i konkurs. Det här är bara början osv......

      Radera
    2. Visst har man lånat på hus för att delfinansiera fritidshus och eller borätter till ungarna. Det hänger ju iofs på vid tillfället tillämplig kalkyl för låntagarnas allmänna ekonomi. Inkomster minus schablonutgifter+boende. Dom som kunde göra så hade ett hyfsat kassaflöde. Lärdomen från 90-talet var ju att det måste finnas betalningsförmåga. Sen blev lärdomen inte så långlivad eftersom räntorna belv så låga.
      Rätt skuldkvot är avläsningsbar om låntagarna lämnat rätt inkomstuppgifter och inte mörkat eventuella privata lån. Lån till bank, kreditinstitut finns hos upplysningscentralen.

      Radera
  12. Lägg till räntekurvan i grafen. Både bostadspriserna och konsumtionens utveckling följer ju av konjunkturläget och räntan.

    SvaraRadera
  13. Nordea har stoppat huvudet i sanden och vill inget annat än lugna den nervösa överspekulerade fastighetsmarknaden, Nordea skickade ut en ekonom istället med ett fluffigt meddelande om att aktiemarknaden kan vända ner om konjunkturen börjar vända ner nästa år, något som tydligen inte kan drabba fastigheter utan där är ordet för dagen stabilisering och inte vända ner, fastighetsmarknaden börjar bli en nagelbitare här i Sverige.

    SvaraRadera
  14. Precis börsfall i våras och ? 10-30 procent fall är ingen större fara. Fler konstigheter och jag börjat tro cornu är en påverkansoperation. Man är inte seriös utan vill utnyttja andra

    SvaraRadera
  15. "Bloggaren" omnämnd.

    http://flutetankar.blogspot.se/2017/11/reala-svenska-bostadspriser-uppdaterade.html?m=1

    SvaraRadera
  16. Enligt husmask är bostadspriserna upp 15% i Malmö senaste veckan. Tycker det förtjänar ett inlägg. Det har ju kommit flera inlägg när priserna har varit ner kraftigt på veckobasis.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi ser nog helvetet frysa till is innan den typen av uppåtrörelser uppmärksammas.

      Radera
    2. Ja. Jag jämför inte vecka mot förra veckan, utan mot sommarens topp och mot 12 månader.

      Radera
  17. En svag uppgång ett tag? I överenstämmelse med den här teorin. Lika bra som alla självutnämnda genier och förståsigpåare som kommenterar här.

    https://www.youtube.com/watch?v=2Fpgs41ja40

    SvaraRadera
  18. Momsen ser ut att utgöra en bit över 40% av statens nettointäkter 2016. Säkert mer 2017.

    Kan tänka mig att dessa intäkter utan stora problem kan sjunka neråt 30%-nivån vid sura tider. Då pratar vi ett redigt budgetunderskott som inte går att sopa under mattan, dvs Sverige får knappast låna till låga räntor längre. Nånstans.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 50% av alla i Sverige jobbar. Av de 50 så jobbar 30% i offentlig sektor. Lägg på de nya instegsjobben... klart Sverige måste låna.

      Radera
    2. Momsen är en av de mer stabila skattebaserna, så någon nedgång av konsumtionen med 25% (en historiskt helt osannolik nedgång) ser vi aldrig.

      Jämför med finanskrisen 2008.
      2007: Momsintäkterna steg 7%
      2008: Momsintäkterna steg 5%
      2009: Momsintäkterna steg 1%
      2010: Momsintäkterna steg 8%

      Helt orimligt att vi någon gång skulle se "Momsintäkterna sjönk 25%".

      Radera
    3. Hur såg det ut 1989-1993?

      Radera
    4. Då sjönk konsumtionen med 7% ungefär från toppen (1991, samma siffror ungefär som 1989) till botten (Q2 1993) i reala priser.

      Radera
    5. Momsen är väl en tillfällig skatt som Sträng införde runt 67?

      (Personligen tycker jag troligen att momsen är den enda rätta skatten och att den borde vara ca 9%. Sedan finge det offentliga anpassa sig efter det. Detta med rättfärdiga skattenivåer är ungefär den enda vägen till att få Sverige till ett välmående land igen.)

      Radera
    6. Momsens nackdel är att det krävs en relativt utbyggd kontroll/byråkratiapparat för att administrera den (momsregistrering, olika nivåer, redovisningsregler, osv). Fastighetsskatt är lite bättre på den fronten.

      Ja, hellre fastighetsskatt än moms, och hellre moms än inkomstskatt, men nu är läget tyvärr som det är eftersom nästan alla länder (och de flesta delstater i USA) har någon form av moms eller liknande.

      Radera
  19. Boendet är en del av konsumtionen så det är inte konstigt att bostadspriserna ökar under goda tider tillsammans med övrig konsumtion.

    Övergången från 'jobba, spara, köpa'-samhället till 'jobba, låna, köpa'-samhället pågår dock fortfarande vilket frigör pengar till konsumtion. Det kommer förstås en tid när även den förändringen är genomförd och alla är maxbelånade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag upprepar min gamla käpphäst om att hushållen är betydligt mer sparsamma idag än inför 90-talskrisen.

      Radera
    2. Kan så vara, då var vi fortfarande odödliga och över de där andra länderna i utlandet. Och bortsett från bostadspriser då. Fast jag skulle nog vilja säga att vi blivit fattiga istället för sparsamma och inte kan konsumera som vi kunde (utan att ta lån)

      Radera
    3. Hushållens nettoförmögenhet är rekordhög.

      Ja, jag vet att den är ojämnt fördelad. Men stigande reala inkomster gör faktiskt de flesta hushåll rikare över tid. Sen kan folk välja att konsumera sitt överskott istället för att spara, men det är en annan sak.

      Radera
    4. Det blir en positiv spiral när folk belånar sig för att investera i sitt boende. Bostäderna ökar i värde och folk får arbete.

      Radera
    5. Varje kris är olika. Det är hysch hysch och tyst om att SEK försvagas, ger importerad inflation. Titta på bensinpriset! När riksbank inte vågar höja räntan kommer marknaden göra det. Bostadsobligationerna prissätts av UTLÄNDSKA INVESTERARE. De skiter i Humanitära stormakt, värdegrund etc. Luktar det inflation vill de ha HÖGRE RÄNTA. Vänta till i vår. Detta är utanför politikernas kontroll.

      Radera
    6. Vilken tur att jag inte bara köper bensin då!

      Du känner till att SEK försvagades eftersom inflationssiffrorna var låga -> sannolikheten för framtida räntesänkningar ökar?

      Har du själv studerat prissättningen på de svenska säkerställda bostadsobligationerna senaste veckan?

      Radera
  20. Jag sket i att köpa ett hus för 5.2 miljoner i helgen. Kan man få ett svar nu från alla experter. Kommer priserna gå ned, sidleds eller upp framöver?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förutspår att priserna i framtiden kommer att gå ned, sidleds och även upp, tyvärr vet jag inte i vilken ordning

      Radera
    2. Huset du tänkte köpa hade ruttna syllar och husbock(många). Du gjorde en bra affär.

      Radera
  21. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  22. Skulle vilja ha en graf över antal annonser per vecka på kronofogden

    SvaraRadera
    Svar
    1. Till och med H1 2017 minskade antalet skuldsatta. Fogden har inte mer detaljerat än per halvår, men så långt har ärenden och skuldsatta sedan typ 2010 minskat kanska linjärt, trots stigande befolkning.

      Radera