Cornucopia?

Aktuellt

Extra Revolut-kort som säkerhet på restaurang - få 200 kronor om du blir kund

Detta inlägg innehåller reklamlänkar för Revolut. Om du som tecknar dig för ett Revolut-kort via denna länk får du som ny kund 200:- SEK i...

2014-10-15 10:08

Svensk produktion av nöt, mjölk och svin 1990 - 2013

Nu på morgonen gick den misstänkte miljöbrottslingen Åsa Romson (mp), tillika miljöminister, ut med ambitionsnivån svenskt jordbruk ska läggas ner nästan helt, och att Sverige istället ska importera mat, genom att ensidigt belägga konstgödsel med skatt, så att utländska miljövidriga bönder gynnas och mat ska transporteras med CO2-utsläppande fossila bränslen tvärs över jorden istället. Nedan följer med anledning av detta några grafer över svensk produktion av mjölk, nötkött och fläskkött ("svin") från 1990 till 2013.


Till en början så använder inga jordbrukare ett gram mer konstgödsel än nödvändigt, och gödslet kan med mycket hög precision portioneras ut på landets åkrar, till skillnad från den lilla andel naturgödsel som Sveriges fallande djurbesättningar kan producera.

Åsa Romson vill att allt jordbruk ska vara ekologiskt, dvs bara använda naturgödsel, trots att kvävegödsel ("konstgödsel") framställs ur luft och är ett kretsloppsgödsel. Men tillgången till naturgödsel faller i takt med djurbesättningarna, som endast i teorin kan gödsla 50% av den svenska arealen. En siffra som snabbt faller i takt med utslaktningen av djurbesättningarna.

Statistiken nedan är något missvisande, och visar inte hur kraftigt djurbesättningarna minskar eftersom när en bonde lägger ner sin djurhållning så slaktas alla djuren ut, vilket håller uppe tonnaget till siste man släcker ljuset. Cluebat för djurrättsaktivisterna - när man via djurskyddslagarna tvingar bönder att lägga ner, så släpps inte djuren ut lyckliga för att få leva naturliga liv, utan de får en sista resa med Scanresor.

Invägd mjölk har fallit efter den första euforin inför EU-inträdet och med viss eftersläpning innan EU-verkligheten knackade på. Djurbesättningarna har fallit ännu mer i både antal djur och antal bönder, då konsekvenserna av allt hårdare lagstiftning och med det högre kostnader gör att man inte kan behålla gamla svenska SRB eller SLB, utan allt mer behöver använda hårdavlade utländska raser som ger mer mjölk per djur, men inte heller är anpassade för svenskt klimat.
Invägd mjölk Sverige 1990 - 2013
Notera befolkningsutvecklingen i Sverige som mörk linje. Sedan 1990 har mjölkproduktionen minskat med 23%, medan befolkningen ökat med 12%.

En konsekvens av minskade djurbesättningar är förstås att slakten har ökat relativt sett när fullt dugliga produktionsdjur slaktas ut i förtid. Slakten av kalv har ökat relativt sett, när man inte längre har råd att låta djuren växa till sig. När man inte längre får stöd i produktionen av dessa engångseffekter, så kommer tonnaget att krascha, snabbt.
Slakad nöt Sverige 1990 - 2013
Ändå har svensk nötköttproduktion minskat med 16% sedan toppen år 2000, en topp som sammanföll med uppgången i mjölkproduktion efter den initiala EU-euforin. Befolkningen har ökat med 9% sedan år 2000.

Största nedgången hittar man dock hos svinslakten. Även här hålls tonnaget uppe av alla bönder som lägger ner. Vi ser också effekterna av EU-euforin fram till millennieskiftet.
Slaktat svin (ej politiker) Sverige 1990 - 2013
Sedan toppen 1998 har tonnaget svenskt kött från svin fallit med 29% och befolkningen har ökat med 9%.

Verkligheten är att Sveriges befolkning ökar allt snabbare, medan vår livsmedelsproduktion faller allt snabbare. Det är naturligtvis allt annat än hållbart och varje miljöpartist som yrar om hållbarhet borde skämma öronen av sig. Ska Sveriges befolkning öka är det vårt förbannade globala ansvar att öka vår egen matproduktion och inte importera den från andra länder. Varje ökat svenskt importerat ton mat innebär att andra svälter på en annan plats i världen.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

33 kommentarer:

  1. Kan vi inte tackla problemet genom att äta mindra kött?
    I synnerhet vi män är ju ett problem har jag ju förstått av fru Miljöförstörare Romson.
    Kan vi inte införa köttfria måndag - torsdagar till exempel?
    Plus köttfria udda veckor i jämna postnummerområden?

    SvaraRadera
    Svar
    1. mp ska ju stänga Bromma nu och då reser inga via män därifrån längre vilket leder till att kvinnorna i Sudan inte längre svälter.
      Allting förklaras här (1.15 och framåt) : http://www.youtube.com/watch?v=72d4E3Qencs

      Radera
    2. Ska vi ha mer ekologiskt odlat måste vi äta mer INHEMST kött.
      Mycket mer kött faktiskt.
      Alternativet är kemijordbruk.

      Radera
  2. Det vore intressant att se korrelationen med konsumtionen av detsamma också.

    SvaraRadera
  3. "Varje ökat svenskt importerat ton mat innebär att andra svälter på en annan plats i världen."

    Svälter folk i Danmark och Irland? ;)

    Nej, men allvarligt talat - är det inte en möjlighet för jordbrukare i U-länder att kunna exportera sin produktion till rika I-länder istället för att ha det som vi har det nu? (Subventionerade av inhemsk EU-jordbruk och skyddstullar)

    SvaraRadera
    Svar
    1. I-länderna har mer jordbrukskapacitet än de behöver i många fall. Vad är intresset i att importera mat från fattiga länder? Dels behöver de livsmedlen bättre själva, dels går det väl bra att skicka pengar direkt om det är hjälp vi vill ge?

      Radera
    2. Ja, kanske för att kunna exportera något som de kan få pengar för och utveckla sitt land/jordbruk.

      Att förbjuda afrikanska bönder att exportera sin produktion och istället strössla hjälp (pengar) över dem har inte funkat så bra i Afrika de senaste 70-80 åren.





      Radera
  4. Den industriella köttproduktionen är osympatisk. Grisarna går inne på betonggolv, hönsen trängs i stora grupper och en korna har avlats till oproportionerligt stora juver med inflammationer som följd. Dessutom är den energikrävande och irrationell ur ett ekosystemsperspektiv. Sverige behöver primärt ställa om till en mer småskalig, energieffektiv, arbetskrävande och mer diversifierad matproduktion som är mer resilient. Det hjälper inte att vi har en hög matproduktion om den är helt beroende av ett energiintensivt och komplexitskrävande underhållssystem. Då kommer matproduktionen ändå att kollapsa när energibristen slår till på allvar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaha.
      Och detta ska vi göra i konkurrens med Ukraina och Polen antar jag?
      Ett första steg vore ju i så fall 500%:iga skyddstullar, annars kan du antagligen stoppa upp din småskaliga köttproduktion på samma ställe där man redan hittar Bridreaktorn, plastcykeln och andra lyckade innovationer.

      Radera
    2. En tull på 20 procent av införselvärdet och med en minsta nivå baserad på varans vikt skulle räcka långt. Matpriserna kanske ökar 20 procent. Verksamhetens struktur måste bestämmas av de som investerar i saken och kan det här. En skatt på inköp eller användning av jordbruksmaskiner och en motsatt skattefrihet på personal inom jordbruk eller något annat byråkratiskt påhitt vore förkastligt. Flummet om djurens hälsa borde också tas bort. Allt är en ekonomisk fråga. Subventionsvansinnet breder nu ut sig med detaljpåhitt.

      När samhället kollapsar kommer naturligtvis det småskaliga, för de som överlever. Man kan inte införa något sådant för tidigt, utan det tar sin och det måste man acceptera. Om ekonomin hela tiden sätts i centrum och man är medveten om kollapsen så blir det mest kostnadseffektiv. Att öka självförsörjningen med tullar är i sig en bra början, till slutet.

      Radera
    3. Så hur håller man liv i det småskaliga, det lilla som finns kvar det vill säga, fram till kollapsen sker?
      Så länge dansk gris kostar 25 spänn kilot, 30 med din 20%:iga tull, kommer ju inget småskaligt att kunna klara sig av egen kraft. Bara eldsjälar med egna pengar kan ju driva det.

      Radera
    4. Kingedward, jag tror att du känner till att Sverige har ett extremt industrialiserat och storskaligt jordbruk i jämförelse med väldigt många andra länder. T.o.m. Norge har ett betydligt mer småskaligt jordbruk, så självklart är det inte omöjligt även om det alltid kommer finnas konsumenter som enbart ser till pris. För politikerna är frågan vilket av alternativen man ska gynna, dagens högenergi-jordbruk eller framtidens rationella, energieffektiva jordbruk? Att som cornu enbart se till totalen visar inte jordbrukssektorns resiliens och förmåga att producera föda även i kristider.

      Radera
    5. Sverige har ett typiskt småskaligt jordbruk sett ur ett internationellt perspektiv.
      Det är bara vi svenskar som tror att vi är rationella och industrialiserade på jordbruksfronten...
      Och så har det alltid varit.

      Radera
    6. Frihetsförnimmelse,
      Du tar Norge som exempel, som har tresiffriga tullar i procent. Alltså ingen gris för 30 spänn kilot. Då går det, ja, där är vi helt överens. Men det kräver höga tullar.

      Radera
    7. Kingedward, en tull som höjer kostnaden på fläsk med 5 kr per kg (plus moms) i grossistledet betyder mycket på marginalen. Bondens förutsättningarna i Sverige är inte så mycket sämre än i Danmark. Lite teoretiskt kan man säga att det finns ett platt optimum, här som inom allt annat. Men om man går längre och landet ska vara självförsörjande inom allt så blir det dyrt.

      Det småskaliga kommer att finnas kvar och växa av rena naturkrafter. Någon som har en spade och lite mark kan odla potatis och mycket annat kan göras. Traktorn saknar bränsle, däcken har punka och någon häst finns inte. Det enda som kan garanteras är småskalighet. Denna kan inte utrotas och behöver inte bevaras, ungefär som ogräset.

      Radera
    8. Jag tror att det med dagens regler går att producera gris 5 kr dyrare än i Danmark, ja. Men svaret var ju på uttalandet:

      "Sverige behöver primärt ställa om till en mer småskalig, energieffektiv, arbetskrävande och mer diversifierad matproduktion som är mer resilient."

      Och där är vi inte längre på +5 kr/kilo utan något helt annat.

      Radera
  5. Problemet är väl snarare att bönderna var bättre förr. Idag glider de runt med Odal-kepsen bak och fram, bloggar och lever på bidrag. Om bidragt tog bort skulle många av dem få välja mellan att lägga ned jordbruket eller börja gå med vinst, vilket skulle sanera branschen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var provocerande, är det du säger allvarligt menat.
      Stödet är riggat för att producera billig bulkvara.
      Konsumenter och jordbruksbyråkrater tjänar på dagens system.
      Jag håller med att stöden skall bort, fast då globalt, annars blir det garanterat riktigt tokigt.
      En smärtsam omställning blir det oavsett.

      Radera
    2. Ja, det stämmer att stöden är en större del av svenska bönders växtodling.
      På grund av den dåliga lönsamheten i växtodlingarna...
      Hade det funnits mer pengar i odling så kunde stöden minskat.
      Nu minskar stöden framöver och lönsamheten faller...
      Det bästa är då att lägga ner...
      Vilket just nu sker. Gårdarna faller i pris just nu...
      Köp en gård och börja odla!
      Stöden kan du glömma ändå...

      Radera
    3. @Anders Rydén
      För att skapa en affekt växlade jag skulden från staten till bönderna. Ungefär på samma sätt som man skyller den statliga skolans misslyckande på låga kvalité hos dagens ungdom. Ber om ursäkt om du tog illa upp då det inte var allvarligt menat.

      Bidragen måste självklart bort i kombination med sänkta skatter. Dock tror jag inte det kommer hända, bönderna verkar ju gilla mutor och politikerna är beroende av att bönderna inte spärrar av våra riksvägar med krav om sänkta skatter och minskad byråkrati. Mutorna i kombination med orimliga skatter och vansinnig byråkrati stryper en lång tradition av agrikultur, vilken går samma öde till möte som våra andra industrier som flytt landet. Tråkigt!

      Radera
    4. Jordbruk kan aldrig fly, bara tyna bort!

      Radera
  6. Regeringen kommer ju inte att få igenom detta i riksdagen. Det är också ett väldigt osmidigt uttalande med tanke på att Löfven försöker samarbeta med Centerpartiet. Frågan är inte om regeringen faller utan när regeringen faller. Man skapar sig för många fiender med dessa utspel, vilket taktlöshet!

    SvaraRadera
  7. Miljöpartiet är inget hållbarhetsparti. Vi skulle behöva ett Hållbarhetspartiet, men av något skäl verkar ingen dra igång något sådant. De få sunda människor som finns kvar i miljöpartiet kunde föreslå att partiet byter namn till Hållbarhetspartiet de gröna, så finns det en liten chans att partiet så småningom slutar vara Meningslösa partiet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför inte istället ge ett bättre förslag till hur jordbruket ska kunna bli mer rationellt ur energisynpunkt?

      Radera
    2. Man kan inte rationalisera fotosyntesen...

      Radera
  8. Med ökad andel muselmaner i Sverige, minskar konsumtionen av gris och alkohol.

    SvaraRadera
  9. Det där var intressant! Du har händelsevis inte handelsstatistik lättillgänglig? Det skulle ju kunna vara så att (exvis) mjölkproduktionen faller för att människor har blivit heliga och dricker sojalatte på Hornstullstrand.

    SvaraRadera
  10. @cornu,
    Om du visar åldersfördelningen bland lantbrukarna och extrapolerar dessa med fem år i taget.
    Då kanske läsarna här förstår varför de som är insatta i detta viftar med armarna så intensivt.
    Du kan till och med ta med bönderna inom EU.
    Om inte detta går in i en del läsares huvud, ja då är de hopplösa.

    SvaraRadera
  11. Vore intressant med samma grafer för andra länder med liknade förutsättningar (biotop) som Sverige, te.x Finland, Norge, Danmark.

    SvaraRadera
  12. Det är sorgligt att läsarna tar detta så sorglöst....
    att man inte inser vad kontrollen över livsmedelstillgången betyder....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr kommer man kanske inte inse det förrän det är försent. Det som kan rädda oss är det faktum att skeppstransporter är så billigt. Möjligen kan vi alltså i framtiden fortsätta att byta mat mot stål, trä osv, även om vi dras in i en resurskris. Åtminstone kan man försöka inbilla sig det. Annars är det nog inte fel att skaffa sig ett litet hobbyjordbruk.

      Radera
  13. Jag noterar att du kvalificerat grafen av svinproduktion som "exklusive politiker". Hur kommer det sig att grafen över nötproduktion inte har motsvarande avgränsning? Ska vi läsa grafen över nöt som att den innefattar Riksdagen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skarpt att notera detta påskägg, lämnat till läsarna att uppmärksamma.

      Radera