Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2014-10-10 15:10

Fredagsmys: Är Andersson oss en väldelig Borg när krisen kommer?

Dags för lite härligt fredagsmys igen.


Utvecklingen i PPM. 2014 påminner
om formationen 2007.
Världsekonomin, Europas ekonomi, EU:s ekonomi och Sveriges ekonomi kan vara på väg rätt ner i träsket igen. Den här gången hittar vi en Magdalena Ander(s)son vid det finanspolitiska rodret. Kommer hon vara oss en väldelig Borg och navigera Pippi Långstrumpekonomin genom detta?

Inte för att det var indikatorn, men när jag tidigare idag gjorde en sammanställning över min PPM-utveckling, så upprepade sig samma mönster som gällde för 2007. Detta är naturligtvis cherry picking och curvefitting och lurad av slumpen, men det aktualiserade iaf tanken att vi kan vara på väg käpprätt åt helvete. 

(I själva verket handlar det bara om en lyckad defensiv förvaltning, och allt som grafen säger är att börsen är negativ, men att jag ändå förvaltat positivt.)

2008 - 2009 hade vi Anders Borg. Nu har vi Magdalena Andersson. Uppbackad av Löfvén med stödtrupper från Fridolin och Romson.

Känns det tryggt? Känner ni att nästa ekonomiska kris glider Sverige bara rätt igenom, oavsett ny finanskris, skuldbubblan, bostadsbubblan och skuldkrisen.

Kom ihåg att vi inte är på väg in i en återhämtning. Tvärt om har vi nu upplevt en mycket lång återhämtning under snart sex års tid.

Men riktigt trevligt och mysigt fredagsmys på er alla!


Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

44 kommentarer:

  1. Svar
    1. Fan vad jag saknar Juholt! En äkta clown.

      Radera
    2. Undrar om inte Juholt hade gjort det bättre. Han hade förnuft nog att avgå efter kritiken, vilket är mer än man kan säga om andra.

      Radera
  2. Jag upplever nog Magdalena Andersson och Anders Borg, relativt lika om man jämför med alternativen inom den nuvarande regeringen. Sen hade Anders Borg ett stort mandat att förändra politiken i grunden - han var ju en av arkitekterna bakom de nya Moderaterna. En socialdemokratisk finansminister, oavsett egen kompetens, kommer nog att vara mer bakbunden av all kladdig sossepolitik.

    SvaraRadera
  3. Överstepräs…Förlåt vice satsministern har ju planen och lösningen klar. Bara för Maggan att utföra.

    "I ett kommande scenario med klimatförändringar och ökad resursefterfrågan vet vi att vi måste börja ställa om så att vi inte får en risk i det ekonomiska och finansiella systemet på grund av resursbrist"

    Däremot ser hon ingen anledning till att ett oklart parlamentariskt läge

    "Men om vi får en oresonlig riksdag som inte vill godta det ena eller andra förslaget och låter Sverigedemokraterna spela första taburetten, då är det inte bara finansmarknaden som ska vara orolig utan också svenska folket", säger hon, men tillägger att hon ser en liten risk för ett sådant scenario.

    http://www.di.se/artiklar/2014/8/20/romson-vi-riskerar-ekonomisk-instabilitet/

    SvaraRadera
  4. USA tryckte pengar QE där har arbetslösheten gått ner hela tiden och nu pratar man om en kommande högkonjunktur.
    EU gjorde nästan motsatsen och där ökar arbetslösheten och ekonomin försämras.
    Vi har nu facit på sparpolitiken, katastrof.

    Trycker riksbanken upp 100-300 miljarder och lånar ut till staten för ca 0,1 ränta för att rusta upp infrastrukturen så skapas riktiga jobb och ekonomin tar fart.

    Riksbanken räddade bankerna med QE(billiga lån)
    Riksbanken måste nu rädda staten på samma sätt.

    Bernake läste på om the great depression Merkel läste kemi och hon skapade krisen i Europa.

    Krisen i Europa är skapad av tyska politiker som vägrade att använda skolboken i nationalekonomi.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du syftar på USA som nu inte, efter 7 år av dränering via ZIRP och megastora skulder, kan höja styrräntan 10 punkter?

      "Tror" inte att läget är bättre därborta jämfört med Tyskland. Grekland är inte riktigt Tysklands ansvar.

      Radera
    2. FED kan delita alla skulder USA har om dom vill.

      Fakta är att USA har förbättrat sin ekonomi medan EU har förstört sin ekonomi, vi har facit som inte går att förneka länge till.

      Radera
    3. @vinstmaskinen

      Just tyskland visar ju på en brist i ekvationsteorins teori - tyskland borde ju haft samma arbetslöshet som grekland då de ju kör med samma penningmängd. Dessutom har ekvationsteorin svårt att förklara varför arbetslösheten steg i USA till att börja med - det kan ju knappast vara brist på pengar iaf (som är ekvationsteorins enda fokus) då de redan vid det läget hade osedvanligt mycket pengar i omlopp.

      Radera
    4. @ekvationsteorin

      T.ex. har BNP/capita utvecklats ganska likartat mellan USA och EUR-området de senaste tio åren (enda skillnaden är väl isf de två senaste åren, men frågan är ifall man kan dra några slutsatser pga något enstaka år).

      Dessutom att penningmängden M1 i EUR tycks ha ökat mer än penningmängden M1 i USD den senaste tioårsperioden verkar du också bortse från.

      Radera
    5. Problemet med att investera med låtsaspengar är att ingen tar ansvar för att investeringarna blir lönsamma. Resultatet blir en massa pengar satsade på helt fel saker, vilket tar kraft från de satsningar som borde ha gjorts. Sedan har vi också den lilla detaljen att man försätter sig i skuld...

      Radera
    6. Finanskrisen delitade pengar, när inga krediter ges och krediter sägs upp så försvinner pengar ur ekonomin.
      Först blev USA av med pengar sen fyllde FED på med nya pengar QE.
      Merkel förintar bara pengar med sin sparpolitik.

      Pengar skapas av kreditgivningen, det måste man veta om för att förstå vad som kan lösa en kris.

      Problemet nu är att bankerna mest ger krediter till bolån och för lite till företagsinvesteringar och företagen vill inte göra stora investeringar

      Radera
    7. Det "delitades" inga pengar under finanskrisen. De har ökat i antal högst väsentligt.

      Tror inte det delitas några EUR heller förutom i Grekland. Bundesbank har matat ut en obscen mängd EUR via Target 2 från Tyskland till övriga Europa. ECB har inte varit sämre.

      Kanske en tankeställare att den kanske enda delitaren Grekland nu morskar upp sig till skillnad från spenderarna.

      Radera
    8. Det delitades pengar i krisens början.(credit crunch)
      Det är främst ökningstakten av tillverkningen av pengar som minskade efter krisen, QE användes för att försöka återställa ökningstakten.

      Så länge vi har inflation och befolkningen ökar så måste pengar tryckas eller så får vi en kris.
      2% inflation och 1% ökning av befolkningen gör att pengarna måste öka med minst 3%
      Inflationen förintar pengar därför måste det tryckas nya pengar hela tiden.

      Neoklassisk nationalekonomisk modell kan inte lösa problemet för nu ökar inte kreditgivningen tillräckligt mycket (skapandet av pengar) då är enda lösningen att riksbanken trycker upp pengar och lånar ut till staten eller bara ger staten pengarna.

      Riksbankerna räddade bankerna med billiga lån, nu får riksbankerna rädda staterna på samma sätt.
      Inte en skattekrona behövs för att reparera järnvägarna vi kan ösa ut pengar tills vi når inflationsmålet på 2%.

      Krisen kan lösas men det vill inte vissa särintressen göra.
      Bankerna vill vara ensamma om att tillverka pengar därför kan inte krisen lösas, folket och staterna kan inte ta på sig mer skulder just nu.
      Bankerna med sina riksbanker vill inte lösa krisen.
      Risken är att folket förstår hur pengar tillverkas.

      Radera
    9. Jag tycker att din modell är förenklad. Penningvärdet upprätthålls inte längre av mängden pengar utan i den dagliga omsättningen av pengar i transaktioner. Dvs peningvärdet är inte en volym utan en flödesintegral, en ekonomi är sund om pengarna omsätts i en jämn och stabil hastighet helst med ett något ökande area på tvärsnittet eller genomströmmningshastigheten dvs tillväxt.
      I sig kan dagens ekonomi kollapsa inom loppet av några timmar, stannar alla transaktioner av saknar pengarna täckning, jag har tidigare gjort liknelsen med ventilationen i ett hus, så länge luften cirkulerar har luften ett värde, stannar cirkulationen är luften värdelös.

      Du fokuserar bara på mängden pengar eller luft, men det intressantaste är hur flödena av pengar ser ut i samhället, dvs att man syresätter rätt saker. Men jag delar uppfattningen att i en fungerande ekonomi som Sverige eller USA kan sedelpressen i många lägen bidra positivt. Trycker du ut pengar i en dålig ekonomi blir dom omgående värdelösa, som i Zimbawe.

      Radera
    10. Flödet kan inte öka utan att det finns tillräckligt med pengar som kan flöda.
      Värdet i pengarna minskar mycket fort i en kris.
      Inflation 2% befolkningsökning 1% löneökningar2%, finansmarknaden använder pengar till annat än att ge företag lån1,5%
      Alt minskar värdet i pengarna och det måste återställas hela tiden med nytillverkade pengar.
      Exemplet visar att värdet i pengarna minskar med 6,5%.
      En kris då slutar bankerna att trycka pengar det enda som är kvar är förstörelsen av dom befintliga pengarna.

      När bankerna inte kan ge ut mer krediter till folket, företagen, staten därför att dom är för skuldsatta så måste riksbanken föra ut mer pengar i ekonomin, ett lån ca 100-300 miljarder på 20 år till 0,1% ränta löser problemet.
      Staten kan reparera järnvägar vägar med mera.

      Kriser kan inte lösas med dagens ekonomimodeller för riksbanken får inte trycka pengar till någon mer än bankerna.
      Bankerna har skrivit dagens neoklassiska modell, teorin är delvis felaktig.

      Kreditgivningen är en sedelpress, så skapas alla våra pengar.
      Högkonjunkturer då går sedelpressen på högvarv.
      Lågkonjunkturer då går sedelpressen mycket långsamt.
      Depressioner då går sedelpressen baklänges och delitar pengar credit crunch.

      Så länge inflationsmålet är 2% befolkningen ökar med 1% lönerna ökar så måste vi hela tiden trycka pengar men bankerna trycker pengar utan att mängden pengar anpassas efter ekonomins behov av pengar.

      Bankernas sedelpress går nu bara till BLT, räntan kunde höjas och kyla av BLT om staten fick 200 miljarder av riksbanken.

      Radera
    11. Inflation på 2 % förstör pengarnas värde det begriper alla, pengarna förlorar i köpkraft vi kan inte länge köpa lika många varor.
      Enda lösningen är då att fylla på med nya pengar mängden pengar måste då öka med 2% för att kompensera för värdeminskningen av pengarna.

      Eller så får vi sluta öka lönerna så inflationen blir noll då minskar behovet av nya pengar.

      Nationalekonomi är inte samma sak som privatekonomi eller företagsekonomi, nationalekonomi där finns pengar alltså betalningsmedel med.
      Den som inte vet hur pengar tillverkas kan aldrig förstå nationalekonomi.
      Det är nästan ingen som vet hur det går till för neoklassiska ekonomer har inte velat berätta det för dom har varit rädda för att politikerna ska kunna trycka pengar själva.
      http://www.bankofengland.co.uk/publications/Documents/quarterlybulletin/2014/qb14q102.pdf

      Radera
    12. Jag förstår ditt resonemang om ekonomins likviditet och att tillgång på pengar är nödvändig för att genomföra transaktionerna.
      Jag förstår också hur en ökad mängd transaktioner (befolkningsökning) en ökning av storleken på transaktionerna (löneökningar) samt en minskad volym penningvärde (inflation) kan leda till ett underskott av pengar.

      Det jag säger att du ensidigt fokuserar på volymen pengar, medan jag vill tillföra en parameter som gäller för cirkulationshastigheten. Dvs pengarna kan ändå räcka till alla transaktioner om hastigheten i ekonomin ökar.

      En liten teoretisk utvikning.
      Låt oss titta på den ideala omsättningen av digitala pengar, den begränsas som i alla andra naturvetenskapliga resonemang av ljusetshastighet.
      Dvs 1 svensk krona kan inte omsättas snabbare än 300.000m/s. Anta att man lyckas konstruera ett finnasiellt system där 1 kr kan omsättas i låt säga 300.000 transaktioner per sekund.
      Låt oss sedan anta att varje svensk ger upphov till ca 10.000 transaktioner i månaden, det innebär att i Sverige sker ca 90 miljarder transaktioner per månad eller ca 33.000 transaktioner per sekund.
      Dvs 1 kr räcker i så fall att klara alla transaktioner så länge ingen transaktion överstiger 1 kr. Eftersom en transaktion på 10 kr kan ses som 10 transaktioner om 1 kr. Så räcker alltså en valuta mängd på 1 kr till alla Sveriges transaktioner om genomsnittet per transaktion är 10 kr.



      Ovanstående exempel är ju idealt och har inget med verkligheten, men den visar att även cirkulations hastigheten är av betydelse i ett finnansiellt system. T.ex. är mitt räkneexempel sådant att man kan använda alla månadens sekunder till transaktioner medan i verkligheten så sker de flesta transaktionerna i slutet av månaden.
      Men titta också hur pensionspengar och pengar från försäkringskassan betalas ut under olika dagar beroende på när du är född i månaden, det är ett sätt att få volymen pengar att räcka till. Här kan nationalekonomer genom att flytta datum korrigera så att ekonomin är likvid.

      Radera
    13. Emil
      Du har givetvis rätt i att transaktionshastigheten har betydelse men om vi bara får lönen utbetalad vid månadens slut så kan vi inte öka omsättningshastigheten för vanligt folk, finansmarknaden omsätter pengar med ljusets hastighet på börsen men vi begränsas av varje månadsutbetalning. en relativt konstant del i ekonomin, därför nämner jag det inte.

      "Men titta också hur pensionspengar och pengar från försäkringskassan betalas ut under olika dagar beroende på när du är född i månaden, det är ett sätt att få volymen pengar att räcka till. Här kan nationalekonomer genom att flytta datum korrigera så att ekonomin är likvid."
      summan vid månadens slut är konstant, sen kan man inte öka det du säger i all oändlighet, den som har en buffert i plånboken bryr sig inte om vilken dag utbetalningen görs eller om det görs 2 gånger i månaden.


      Det går inte att sätta in velocity i min ekvation för det blir för svårt att förstå för vanligt folk redan en ekvation p/m=a är svår att förstå.
      Ellära ohms lag U=R * I är svårt att lära sig det blir ännu svårare om man tar med allt som påverkar en elkrets Z, W, Wh,
      Wattsekund kan jämföras med transaktionshastigheten velocity, men ohms lag är ändå riktig fast Wattsekund inte skrivs in i formeln.
      Jag behöver av samma skäl inte ha med mer i min ekvation p/m=a

      Nationalekonomi en ny matematisk modell
      penningmängd / medeltimlönen = arbetstimmar
      p/m=a

      Radera
    14. @ekvationsteorin

      "Det delitades pengar i krisens början.(credit crunch)"

      Källa på det?

      Eftersom fakta inte verkar bita på dig och dina fantasier så kanske du kan försöka leta upp fakta som visar på det du påstår.

      "Så länge vi har inflation och befolkningen ökar så måste pengar tryckas eller så får vi en kris.
      2% inflation och 1% ökning av befolkningen gör att pengarna måste öka med minst 3%
      Inflationen förintar pengar därför måste det tryckas nya pengar hela tiden."

      Men om man nu har 0% inflation, 1% ökning av befolkningen så varför räcker då inte en ökning av penningmängden på 10%? Innan du börjar gorma om löneökningar så har vi inte fått 9-procentiga löneökningar precis, ej heller duger det med att gorma om minskad arbetslöshet för vi har inte minskat arbetslösheten speciellt mycket heller på årsbasis.

      Om du nu tycker dina uträkningar visar något så kan du ju stoppa in dessa i din extrapolation som du tycker "bevisar" något och se ifall du klarar tänka ut någon slutsats av det?

      Radera
    15. Din flumteori där penningmängden ska öka med 2% och lönerna får öka fritt är döden för mänskligheten.
      Vi trycker pengar därför fungerar fortfarande ekonomin.
      Fakta är att det inte går att öka lönerna snabbare än penningmängden det är bevisat med matematik.
      http://nationalekonomi.blogspot.com/2012/04/en-matematisk-omojlighet.html
      Fanatism är när man inte kan erkänna att mattelagarna bestämmer vad vi kan och inte kan göra.

      Radera
    16. @ekvationsteorin

      Vems flumteori? Det enda som verkar flum är din teori där du inte kan presentera källor på de påståenden du slänger ur dig (att det "delitades pengar i krisens början") - istället hänvisar du till en matematisk beräkning baserad på siffror som du hittat på och som därmed saknar all koppling till verkligheten.

      Radera
    17. Anonym
      Din fantasi om att man kan öka lönerna mycket med guldmyntfot inklusive
      Teypartyrörelsen med flera andra rörelser är bara ren dårskap.
      Den ursprungliga österrikiska teorin sa inte att lönerna fick öka dom skulle anpassas till pengarna som fanns, var det dåligt med pengar så fick dom sänka lönerna.

      Detta bevisar att ni har fel
      http://nationalekonomi.blogspot.com/2012/04/en-matematisk-omojlighet.html
      Dagens ekonomiska politik vill öka penningmängden därför fungerar ekonomin.
      Din sjuka dårskap dödar ekonomin direkt.

      Med guldmyntfot och stora löneökningar så går värden under det är skrivet i sten.

      Guldmyntsfot och mycket låga löneökningar 0-0,5% kan fungera åtminstone rent teoretiskt.

      Radera
    18. @ekvationsteorin

      Du verkar inte läsa det man skriver - istället repeterar du samma dynga om och om igen. Du verkar inte kunna ge någon källa på ditt påstående.

      Vi kan ju börja där - visa källa på att det "delitades pengar i krisens början". Sen kan du ju fortsätta med att styrka dina påståenden om andras åsikter.

      Jag är ganska övertygad om att du inte klarar detta - din teori verkar bygga på att konsekvent blunda för verkligheten och istället försöka ersätta den med fantasier.

      Radera
  5. Var det Sträng eller Persson som sa att en bra finansminister har tur? Med det kriteriet kan Andersson mycket väl bli en sämre finansminister än Ann Wibble.

    SvaraRadera
  6. Tsk tsk... Borgs "tur" stavas "Hans Lindblad". Så fort han gick tillbaka till Riksgälden uppträdde Borg lika förvirrat som Sunes pappa Rudolf.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är exakt så "tur" ser ut. Man måste bearbeta turen så att man får den. Vem rekryterade Hans?

      Radera
  7. Äsch du överdriver. Själv har jag investerat alla mina tillgångar i det senaste mest värdestabila och tillväxtorienterade, tulpanlökar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt rätt! Jag lägger dock inte alla ägg i samma korg, utan har breddat portföljen med narcisslökar, scilla, iris och lite liljor. Allt i vita och blå nyanser. Det kommet att bli underbart vackert!

      Radera
    2. Bäste Neo
      jag hoppas du skämtar!
      Jag kan erbjuda dig en riktigt bra deal i söderhavsbubblan i stället!
      Rekommenderas varmt...

      Radera
    3. Alltså, ska man ha en chans så måste man chansa. behöver jag säga mer...Tulpanlökar is the shit!

      Radera
  8. Ett tecken på desperation är väl att höja skatten på snus, som ju inte visat sig vara farligt. Men pragmatiska Socialister som Magdalena Borg bryr sig väl inte om fakta. Huvudsaken är att man mjölkar en spene i sänder så att inte majoriteten blir gramse.

    SvaraRadera
  9. Djupdykningen har börjat nu. Jag hade känt mig tryggare med Borg som plånbokshållare. När det knakar i tyskarnas ekonomi tyder det på något.

    En fråga till den/de som kan tänkas svara, vore tacksamt:

    Scenario: Bor på en bondgård som inte bedriver verksamhet sedan 10 år. Lagård och alla tillbyggnader står tomma. Registrerat som jordbruksfastighet. Tänker då på Cornus inlägg tidigare i veckan:

    http://cornucopia.cornubot.se/2014/10/kraftigt-hojd-skatt-for-jordbrukare.html

    Ska man avregistrera? Ska man sitta lugnt? Ska man köpa djur och starta igång gården igen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hyr ut vinterförvaring av husvagnar, bilar odyl i den tomma ladan. Fundera mer över vintern.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Avvakta!
      Verkar vara ett bra utgångsläge.

      Radera
    3. Tack för svar och tips. Det där med att hyra ut görs redan i liten skala. Själva ladugårdsbyggnaden torde rymma en hel del husvagnar och dyl. men frågan är om inte all gammal ko-urin äter upp karosserna.

      Radera
  10. Appråpå Tesla. Vid hur många elbilar börjar man beskatta "tankningen"?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gissar att det blir mer av vägslitage eller bara årsavgift för enkelhet. Elen kommer förmodligen variera mer i pris under dygnet vilket främjar tankning nattetid men priset är så lågt gentemot den diesel eller bensin som ger samma färdsträcka att många kanske inte bryr sig. Fast innan elbilar motsvarar 25% av beståndet tror jag ingen beskattning sker.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Skatt på el fungerar väl bra? Då drar diskmaskinen in pengar till staten som en bonus.

      Och precis som med bostäder så måste vi förbruka el.

      Hmm. Framtidens hembrännare kanske bränner syntetisk bensin och tjyvkör förbränningsmotorer för att undvika elskatten?

      Radera
    3. Lätt fixat, googla plastic pyrolysis.
      ungefär lika avancerat som att göra träkol.

      Radera
  11. Cornu, din gamla favorit (kall fusion) verkar vara på tapeten igen. :)

    http://www.extremetech.com/extreme/191754-cold-fusion-reactor-verified-by-third-party-researchers-seems-to-have-1-million-times-the-energy-density-of-gasoline

    http://www.sifferkoll.se/sifferkoll/?p=394

    SvaraRadera
  12. Mitt förtroende för regeringen och Magdalena Anderson i synnerhet bygger inte på att jag fantiserar om de ingående medlemmarnas övernaturliga egenskaper som rubriken antyder. Tvärtom förväntar jag mig att de är lika taffliga och fumliga människor och ibland kompetenta som jag själv. Med jag duger och är bra och för mig duger de också.

    SvaraRadera
  13. Naturligtvis är vi på väg käpprätt åt helvete. När Fear & Greed Index ser ut på det här viset finns ingen återvändo:

    Länk till Fear & Greed Index

    Noteras i sammanhanget att guldpriset bottnade för tredje gången sedan 2008 i veckan som gick och vänder nu åter upp. Det blir garanterat aldrig billigare än så här.

    SvaraRadera
  14. Allt det här trixandet med räntor och pengamängd är ju bara ett försök att hålla ekorrhjulet snurrande lite till. Det som verkligen betyder nåt är att vi blivit för många på planeten, samt att råvarorna blir allt svårare (och därmed dyrare) att utvinna. EROEI är väl inte den bästa mätaren till allt, men ger en bra fingervisning om vart vi är på väg.

    SvaraRadera