Cornucopia?

Aktuellt

Lysa lanserar hållbart sparande - erbjudande om rabatt på förvaltningsavgift

Detta inlägg är publicerat i samarbete med Lysa och ska betraktas som reklam. Robotrådgivaren Lysa lanserar nu ett etiskt hållbart spara...

2014-10-28 17:01

Debattartikel hos SVT Opinion

Jag har skrivit en debattartikel åt SVT Opinion angående Riksbankens sänkning av räntan

Mellan klockan 19 och 20 kommer jag hittas i kommentarsfältet där.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

21 kommentarer:

  1. Mycket välformulerat och en kan bara hålla med.

    SvaraRadera
  2. Mycket bra inlägg, men hade hoppats på mer kring alternativa åtgärder som att över ett antal år, avskaffa ränteavdraget.

    SvaraRadera
  3. Du borde haft en livechatt för att få snurr nu. Men OK då:

    Du säger dig vilja att det prioriterades välståndshöjande investeringar framför lånande och meningslös konsumtion, vad är det för investeringar du avser?

    Varför ser du siffran -0,75% som en gräns? (Spränger man inte gränsen undan för undan?) Om man fortsätter på negativa skalan, om vi springer ifrån resten av vår ekonomiska omvärld, vad får det för konsekvenser?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och jag måste lära mig skillnad på här och där. https://www.youtube.com/watch?v=EpPBpEKGsM4

      Radera
    2. @Herr Muffins

      Ett problem med den gränsen är att under den gränsen så kommer riksbanken alltså betala bankerna för att låna av riksbanken. I ett sånt läge så kommer bankerna kanske inte behöva en utlåningsränta för att få räntearbitrage att vinna på - kort uttryckt så kan det uppstå en situation där bankerna vinner pengar med enbart riksbanken som motpart.

      Just det faktum att 0% ränta är en gräns där penningpolitiken blir väldigt märklig visar på att man kanske borde ha ett annat styrmedel än just räntan för att bedriva penningpolitiken. Det gör man genom de tillgångsköp man gör med QE (även om även de tar sig uttryck att man manipulerar räntor, men i det här fallet andra räntor än riksbankens inlånings- och utlåningsränta). Det finns förslag på hur man skulle kunna driva penningpolitik utan att styra via räntan - t.ex. i chicagoplanen så är det tänkt att man skall styra penningpolitiken genom att injicera pengarna in i statskassan.

      Radera
  4. Jävligt mycket tjat om 0.75% från dig Cornu.
    Det gäller bara pengar som lånas/deponeras nattetid. Annars är det inga 0.75% +-, det är betydligt lägre. Så i praktiken kan de inte sänka räntan mer utan att börja betala bankerna när bankerna lånar pengar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaså, vad har du för referens för det? Vilka andra riksbanksräntor avser du där? Jag hittar bara inlåningsräntan, utlåningsräntan och så denna reporänta som styr dessa.

      Radera
    2. Hur funkar det med repor?

      Banken har 1 miljard i säkerhetsställda värdepapper.
      De säljer dessa till riksbanken och får 1 miljard i kontanter.
      Banken köper sedan tillbaka dessa värdepapper för 1 miljard kronor efter 7 dagar (med pengar de skaffat från en ny repa)

      Vad jag förstått så är "räntan" vid dessa repor reporäntan.

      http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Marknadsoperationer/

      "Om likviditetssituationen i banksystemet är den omvända, det vill säga att banksystemet har ett underskott av likviditet gentemot Riksbanken, tillgodoser Riksbanken detta genom att göra repor en gång per vecka. En repa innebär att Riksbanken köper värdepapper av bankerna till reporäntan vilka sedan säljs tillbaka en vecka senare.
      De veckovisa operationerna, emissioner av riksbankscertifikat alternativt repor, är Riksbankens huvudsakliga penningpolitiska transaktioner.

      Om det vid dagens slut kvarstår ett likviditetsunderskott i banksystemet, genomför Riksbanken också finjusterande operationer, men då till reporäntan plus 0,10 procentenheter.

      Eftersom de finjusterande transaktionerna sker till reporäntan plus/minus 0,10 procentenheter betyder det i praktiken att det finns ett mycket snävare band runt reporäntan än räntekorridoren. Det gör att dagslåneräntan hålls stabil och nära reporäntan."

      Radera
    3. Riksbanken har lånat ut hela 2 miljoner via utlåningsfaciliteten, upp från 0 veckan innan.

      Banker föredrar att låna av varandra till olika räntor inom den så kallade räntekorridoren som är reporäntan +/- 0.75 procentenheter. Räntan bankerna ger/får sammanställs med en enkät varje dag till STIBOR-räntan med olika löptider.

      Den högsta STIBOR-räntan (6 månader) ligger 25 punkter över reporäntan. Det innebär att om reporäntan går under c:a -0.50% så blir det plötsligt lönsammare för bankerna att finansiera 6-månaders lån direkt från Riksbanken istället för med varandra. Någonstans där går gränsen när hela banksystemet (tusentals miljarder) imploderar in i Riksbankens balansräkning.

      Radera
  5. http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Att-styra-rantan/Hur-styr-Riksbanken-rantan/

    SvaraRadera
  6. Räntesänkningen i sig är väl inte ett problem om man samtidigt hade trappat ner ränteavdraget och infört krav på amortering för att hålla skuldberget i schack? Dessutom så har ju inte bankerna sänkt sina bolåneräntor, ännu iaf.

    Hade vi höjt räntan så hade ju kronan stärkts vilket hade ställt hårda krav på produktivitetsförbättringar inom industrin, eller gett arbetslöshet. Vi kan inte gå på tvärs gentemot ECB, det borde Cornu förstå.

    SvaraRadera
  7. Efter att ha sett Per Bolund i Aktuellt så verkar det inte ligga några drastiska åtgärder runt hörnet, det verkar mest vara att avvakta och se något år till. Tror han verkligen att skuldökningstakten minskar när räntan sänks? Jag kan bara konstatera att skulddominans redan råder i Sverige och att våra syltryggar till politiker borde skämmas.

    SvaraRadera
  8. Kul att du köpt Krugmans resonemang om likviditetsfälla men ändå sällar dig till skaran sadomonetarister.

    SvaraRadera
  9. Varför använder du decimalpunkt istället för decimalkomma förresten?

    SvaraRadera
  10. Rekommenderar att läsa sidan "positiva pengar" för att se hur bankerna fungerar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ser intressant ut. Jag tycker även att Mike Maloney's Hidden Secrets of Money-serie på Youtube förklarar och illustrerar bra hur vårt system fungerar.

      Radera
  11. Det land med högst jämlika förhållanden inom EU är Rumänien!
    Kommentarer överflödiga!

    Varför skulle en högre lånekostnad ge låntagare lättnader-det är för mig ett mysterium.

    Fast nog skulle lägre låneskulder uppmuntras!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aha! Det förklarar varför medierna ständigt skriver om hur fattigt och ojämlikt det är i Rumänien och hur mycket bättre det är i Sverige.

      Tvärtomspråket.

      Radera
  12. Kan det vara så att riksbankens mål med de sänkningar man gjort är att sänka värdet på kronan och på det viset på upp inflationen

    SvaraRadera
    Svar
    1. @dopad

      Ja? Det är väl det som är definitionen på inflation(*) - att värdet på pengarna sjunker?

      (*) Jag vet att det finns endel som envisas med att hävda att inflation är något annat, men i de flesta svenskars språkbruk (dvs på vanlig svenska) betyder det just att värdet på pengarna sjunker (alternativt att priset på varor stiger).

      Radera